Skatt på finansiell verksamhet

Herr talman! Jörgen Warborn har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som en skatt på finansiell verksamhet kan få för landsbygdens utveckling. Han har även frågat mig om jag och regeringen överväger andra lösningar än en skatt på lönekostnader.

Som jag tidigare svarat Jörgen Warborn under hösten är jobb och hållbar tillväxt två fundamentala faktorer för att människor ska kunna bo och verka på landsbygden. Regeringen arbetar aktivt för att skapa möjligheter och förutsättningar för jobb och hållbar tillväxt i hela landet, bland annat inom landsbygdsprogrammet, som genom till exempel investeringsstöd för landsbygdsföretag, stöd till kommersiell service och stöd för bredbandsutbyggnad ska bidra till lönsamma och livskraftiga företag.

Jag vill se en positiv utveckling på landsbygden, för företagen och för de kvinnor och män som bor och arbetar där. Politiken och dess insatser ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet.

Utredningen om skatt på finanssektorn lämnade sitt betänkande Skatt på finansiell verksamhet i november 2016. Betänkandet har på sedvanligt sätt därefter skickats ut på remiss. Remisstiden går ut den 15 februari 2017. Ärendet kommer sedan att beredas vidare inom Regeringskansliet. Jag avser inte att föregripa denna beredning. Avsikten är dock att på ett eller annat sätt införa bankskatt.

Jag vill påminna Jörgen Warborn om att hans parti i budgetmotionen för 2017 framhåller att skatteuttaget på den finansiella sektorn bör öka och att en utgångspunkt bör vara en viss höjning av just de sociala avgifterna.

Herr talman! Tack till finansministern för svaret! Låt mig börja där finansministern avslutade. Det är riktigt att det i Moderaternas budget skrivs precis så. Betyder det att jag inte lyssnar in kritiken som har kommit efter det att vi formulerade texten? Nej, naturligtvis är det inte så. Jag hoppas att även finansministern och regeringen lyssnar till kritiken och att ministern liksom vi väger fakta mot varandra.

Jag måste säga att jag tycker att det är problematiskt med beskattning just på lönekostnaden. Och varför är det problematiskt? Det beror på att jag är rädd för att detta slår ganska hårt främst mot jobben. Om man lägger en ökad kostnad just på lönen riskerar man att tydligt prioritera jobben som skattebas. Jag önskar att det skulle finnas något annat sätt att lösa denna beskattning. Som finansministern säkert vet är jag lite återhållsam när det gäller att införa nya skatter, och jag skulle naturligtvis helst undvika också denna.

Jag skulle ändå vilja ha en kommentar av ministern. Finns det någon möjlighet att hitta någon annan beskattning än just på lönekostnaden? Hur ser ministern och regeringen på det? Jag vet att beredning pågår, och jag fick inget riktigt svar i det skriftliga svaret. Men skulle ministern ändå kunna resonera, utan att ta ställning, om olika för- och nackdelar med att lägga beskattningen på lönekostnaden eller möjligtvis på något annat beskattningsunderlag?

Herr talman! Jag vill börja med att påpeka att det finns en skillnad mellan Jörgen Warborn och mig. Vi från regeringens sida har tagit ställning för att vi vill ha en bankskatt. Vi har däremot inte tagit ställning till hur denna bankskatt ska utformas. Vi har inte sagt att vi tycker att den ska vara på just socialavgifter. Detta skiljer mig från Jörgen Warborn och Moderaterna, som tydligt i Sveriges riksdag har lagt fram förslag om att den finansiella skatten på banker ska tas ut just på sociala avgifter. Den fråga som Jörgen Warborn ställer - om det här ett bra sätt att ta ut skatten på - borde han kanske egentligen ställa till sig själv eller till Ulf Kristersson.

Vi har fått utredningen på regeringens bord. Den är nu ute på remiss. Vi kommer naturligtvis att titta på alla de synpunkter som kommer in från remissinstanserna. Sedan kommer vi att bestämma hur vi ska gå vidare med frågan.

Jag ser också, precis som Jörgen Warborn verkar ha upptäckt nu, att det kan vara problem med att ta ut skatten på just sociala avgifter. Det kanske är en av anledningarna till att regeringen inte har tagit ställning till just detta förslag. Det skulle självklart vara intressant att se om det går att ta ut skatten på andra sätt. Det kommer naturligtvis också att vara intressant att se vilka idéer remissinstanserna kan ha på området. Därefter kommer vi att ta ställning.

Egentligen är det kanske mest intressant att höra vad Jörgen Warborn säger i frågan. Han måste ju även i oktober ha varit medveten om de eventuellt negativa effekter som finns av att ta ut skatten på just sociala avgifter. Vad är det för problem med att ta ut skatten på det sätt som har uppkommit i debatten som Jörgen Warborn inte kände till i oktober?

Jag är också intresserad av att få veta hur många av de olika förslag som fanns i den moderata budgetmotionen som inte längre är aktuella. Moderaterna har nu ändrat sig i den här frågan, och jag vet att ni har ändrat er om försvaret. Hur många andra frågor är det som Moderaterna har ändrat uppfattning i under den senaste månaden? Det är bara för lite drygt en månad sedan som Jörgen Warborn tryckte på "ja" för just den moderata budgetmotionen.

Herr talman! Jag tyckte att det var ett bra och faktiskt ganska uttömmande svar, även om finansministern sökte konflikt och polemik i detta medan jag försöker söka någon form av realism och att lyfta in den kritik som har ventilerats.

Det är kanske inte är riktigt med sanningen överensstämmande att finansministern inte på något sätt har tagit ställning till detta. I de utredningsdirektiv som finansministern har skrivit finns det ett tydligt spår där man ska utreda just den danska modellen med lönesummekostnad, eller vad det nu heter. Vi ska hålla oss till sanningen och vara tydliga med att våra båda partier har fört fram denna typ av idéer.

Jag är ändå lite glad över att finansministern söker konflikt, för det måste betyda att hon inte längre tycker att det är en bra metod att lägga skatten just på lönekostnaden. Hon menar att jag ska ställa frågan till mig själv. Det är just det jag gör; jag har ställt frågan till mig själv. Det är därför jag ventilerar den också med ministern. Detta var för en gångs skull ett ganska tydligt svar. Jag hoppas att det betyder att regeringen inte går fram med en lösning som bygger på lönekostnaden och att man alltså har lyssnat på kritiken.

Det ska bli spännande att fortsätta att följa beredningsarbetet, och det kan möjligtvis ge upphov till fler debatter i frågan.

Låt mig också lyfta den andra fråga som jag ställer i interpellationen: frågan om påverkan på landsbygden. Om man använder denna modell slår det såklart ganska hårt mot de företag, banker och försäkringsbolag som har stora kontorsnät. Detta är inte riktigt konkurrensneutralt, det vill säga att det påverkar en viss typ av företag med en viss typ av affärsmodell medan det inte påverkar andra bolag riktigt lika mycket. Det gäller de mer internetbaserade bankerna och liknande.

Jag vill gärna få en kommentar till hur finansministern ser på konkurrensneutraliteten i ett sådant här förslag men också vad det skulle innebära för landsbygden. Det är klart att om man har höga lönekostnader och får en ännu högre skatt på dem måste man som bank eller försäkringsbolag på något sätt hantera den ökade kostnaden. Det riskerar naturligtvis att leda till att man drar ned på servicen i landsbygden. Det är en oro som jag har när det gäller det förslag som utredaren har kommit med. Jag hoppas att finansministern också kan lyssna in denna kritik.

Avslutningsvis skulle jag vilja få reda på en annan sak. Jag märker att finansministern både i det skriftliga svaret och i debatten använder ordet bankskatt. Det är lite intressant. Utredningen handlar om skatt på finansiell verksamhet, och det gör också den fråga jag har ställt. Jag ställer frågan av en speciell anledning, för om man slarvigt använder ordet bankskatt skulle man kunna tro att detta är en skatt som riktar sig mot banker, och bara mot banker. Men det gör den inte. Den riktar sig förvisso mot banker men också mot försäkringsbolag. Och det stannar inte där. Åtminstone enligt ett särskilt yttrande till utredningen menar man att det är över 300 000 bolag som berörs av den ökade skatten.

Med anledning av detta skulle jag vilja ställa en fråga till finansministern. Eftersom hon använder ordet bankskatt - betyder det att hon och regeringen redan i beredningsarbetet har smalnat av sig till att detta bara ska gälla banker? Eller är det bara ett slarvigt uttryck i debatten när man egentligen menar att man ska beskatta hela den finansiella verksamheten?

Herr talman! Jag använder ordet bankskatt för att vi har gått till val på bankskatt. Det är det vi har begärt väljarnas mandat för att införa. Vi hade en annan utformning i det första förslaget än det som finns i denna utredning och som är ett mycket bredare förslag. Det argument som utredningen lutar sig mot är att de vill beskatta all den verksamhet som är undantagen från moms.

Jag använder ordet bankskatt eftersom det är precis det vi har gått till val på. Det är det som har varit vår önskan.

Det gäller också att hitta en utformning som är förenlig med olika regelverk, inte minst EU:s statsstödsregler.

Regeringen avvaktar nu alla remissvar i frågan. Sedan kommer vi att arbeta vidare och komma med besked om hur vi avser att gå vidare.

Jörgen Warborn är bekymrad över möjligheterna att bedriva bankverksamhet i glesbygd. Det gläder mig oerhört mycket. När Moderaterna satt i regeringsställning ville de nämligen avskaffa det gruppundantag som finns för en del verksamheter. Det hade inneburit en omfattande ökad beskattning just för bankverksamhet som drivs ute i glesbygd, nämligen på sparbankerna. Jag hoppas verkligen att Moderaterna har besinnat sig och inte längre vill ta bort det gruppundantaget, som de ville göra i regeringsställning. Vi lyckades nämligen stoppa det. Det hade varit ett dråpslag mot alla sparbanker runt om i landet.

Jag tackar för det fall Moderaterna har ändrat uppfattning och numera också bryr sig om möjligheterna för sparbanker att driva verksamhet runtom i landet. Det är oerhört viktigt för finansieringen, inte minst av de lokala företag som finns i hela Sverige.

Herr talman! Jag vill återigen tacka ministern för svaret. Det blev tydligt igen.

Jag har inga problem med att konflikten riktas mot mig och Moderaterna för att försvara landsbygden. Jag kan gärna vara den person som finansministern riktar udden mot, så länge man inte gör det mot landsbygden, mot företagen på landsbygden eller mot kapitalmarknaden i övrigt.

Det här är viktigt för det breda företagsklimatet i hela Sverige egentligen. Om ett land har en bra och väl fungerande kapitalmarknad skapas det möjligheter för entreprenörskap och för fler företag att finansiera sig.

Med tanke på den konkurrens som finns på skatteområdet - vilket jag och finansministern har debatterat tidigare i dag - är det, i bland annat brexittider, också när det gäller det här förslaget intressant att se att ett bra skattesystem i Sverige kan möjliggöra att en del företag kanske kan attraheras att komma hit i svallvågorna av brexit - om det nu blir en brexit, men det blir det troligtvis. Men då krävs det att vi har en bra skattemiljö.

Sammantaget har det varit en jättebra debatt. Det tydliggjordes att finansministern, som jag tolkar det, överväger att inte gå på lönesumma och att hon tycker att utredarens förslag skulle vara negativt för landsbygden.

Herr talman! Det stora hotet mot banker i glesbygd har vi lyckats undanröja genom att stoppa Moderaternas förslag om att ta bort gruppundantaget för moms.

Vi kommer att återkomma med hur ska gå vidare med förslaget. Det är viktigt att vi analyserar alla de synpunkter som kommer in via remissinstanserna. Jag och Jörgen Warborn har tidigare i dag diskuterat att det är viktigt att vi tar in alla synpunkter som kommer in, så att vi kan göra ordentliga konsekvensanalyser av våra förslag. Vi kommer att analysera dem noggrant och därefter återkomma med besked om hur vi ska gå vidare.

Regeringens ambition är mycket tydlig. Vi vill införa någon form av bankskatt. Exakt hur den ska utformas kommer vi att återkomma med.

Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.