Tågförseningar och bristande järnvägsunderhåll

Fru talman! Jessica Rosencrantz har frågat mig hur jag planerar för att lösa järnvägens problem kring förseningar och bristande underhåll.

Den svenska järnvägsanläggningen är till stora delar sliten till följd av att det under många år har satsats för lite resurser på underhåll samtidigt som trafiken har ökat kraftigt. Följderna av det bristande underhållet har varit uppenbara med återkommande trafikstörningar och förseningsproblematik.

Regeringen anser att en väl fungerande järnväg är viktig för att uppnå flera av regeringens mål om hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, en ökad andel kvalificerad industriproduktion samt minskad klimat- och miljöpåverkan. Regeringen har därför sedan tidigare genomfört en höjning av det årliga anslaget till järnvägsunderhåll med 1,34 miljarder kronor per år under perioden 2016-2018.

Regeringen överlämnade under hösten 2016 en infrastrukturproposition till riksdagen med förslag om en historiskt stor satsning på Sveriges infrastruktur. I propositionen föreslog regeringen att de ekonomiska ramarna för nästa planperiod 2018-2029 ska öka med drygt 100 miljarder kronor, till totalt 622,5 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens inriktning. Det innebär att vi nu gör en kraftfull satsning på underhåll men också att nyinvesteringar blir möjliga. Anslaget till järnvägsunderhåll utökas med 47 procent jämfört med den nuvarande infrastrukturplanen som Jessica Rosencrantz eget parti var med och beslutade om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också viktigt att järnvägsunderhållet planeras och genomförs på ett effektivt sätt. Regeringen har därför under januari 2017 uppdragit åt Trafikverket att genomföra organisatoriska förändringar för att i egen regi genomföra manuella underhållsbesiktningar och leveransuppföljningar av entreprenörernas utförda arbeten.

Trafikverket har även tagit fram en fyraårig underhållsplan för perioden 2017-2020 där Trafikverket redogör för den strategiska inriktningen och de prioriteringsgrunder som styr underhållsverksamheten. Planen redogör för de finansiella förutsättningarna och de åtgärder som Trafikverket planerar att vidta.

Regeringen överlämnade den 19 oktober 2017 ett förslag till Lagrådet om en ny järnvägstrafiklag. Enligt förslaget till ny lag ska järnvägsföretagen kunna få förseningskostnader ersatta av infrastrukturförvaltare om förseningen beror på problem med järnvägsinfrastrukturen. Det medför att aktörer som ansvarar för infrastrukturen också får bära den slutliga kostnaden för de störningar som uppstår. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Trafikverket bedriver nu ett intensivt arbete med underhållsåtgärder av järnvägsnätet. Att vidta dessa åtgärder får dock till följd att det påverkar den befintliga trafiken. Det går inte att både köra tåg och underhålla banorna på samma gång. Trafikverket har en dialog med berörda parter för att säkerställa att störningarna blir så begränsade som möjligt och att information når ut till såväl resenärer som godstransportörer.

Det finns ett stort behov av underhållsåtgärder, och det kommer att ta tid innan de åtgärder som successivt vidtas kan bidra till att järnvägen får en högre punktlighet och en bättre robusthet. Sammantaget kan jag konstatera att regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka järnvägen.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Inför valet 2014 gav Socialdemokraterna ett tydligt löfte till väljarna: Med en S-ledd regering skulle tågen gå i tid. "Därför prioriterar vi fullt finansierade investeringar för att tågen ska börja fungera redan nu. - - - Tågen måste helt enkelt gå i tid nu, inte om ett par decennier." Så skrev statsrådets nuvarande ministerkollega Ardalan Shekarabi i Aftonbladet den 26 augusti 2014.

Frågan är hur det blev med det vallöftet. Statistiken visar nämligen att situationen på järnvägen snarare har blivit värre med Socialdemokraterna i regeringen. På fyra år har antalet förseningstimmar i tågtrafiken till följd av signalfel ökat med 37 procent. Över 15 procent av alla tåg ankommer för sent till slutdestinationen, och antalet inställda avgångar ser vi nu har ökat de senaste åren. Över 43 000 besiktningsanmärkningar väntar på att åtgärdas. Över 6 000 av anmärkningarna anmäldes redan förra året och vissa ännu tidigare än så, men de förblir utan åtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag ser vi hur Trafikverket stänger av Citybanan tills vidare, vilket drabbar hundratusentals pendlare.

I Aftonbladet 2014 uppmanade Ardalan Shekarabi alla som drabbats av tågförseningar att utkräva ansvar från ansvarig minister. Det är därför jag är här i dag, fru talman - för att utkräva ansvar.

Den rödgröna regeringen har nu haft tre år på sig. Av svaret jag får verkar statsrådet ganska nöjd med de insatser som görs, trots att tågförseningarna är värre än på mycket länge och att tusentals anmärkningar förblir utan åtgärd.

Alliansregeringen fördubblade anslaget till järnvägsunderhållet jämfört med S-regeringen Persson dessförinnan. I dag matchar Moderaterna varenda krona som regeringen lägger på järnvägsunderhållet. Vi vet båda att det inte riktigt går att skylla ifrån sig här. Det är bra att både den här regeringen och alliansregeringen dessförinnan satsar mer på höjda järnvägsanslag. Men vart tar pengarna vägen? Uppenbarligen går de inte ut i spåren. Det verkar finnas ett större problem. Man kan inte låta bli att undra om det handlar om en bristande styrning från regeringens sida, både av Trafikverket och av järnvägen som system.

Alliansregeringen gjorde den största utredningen av järnvägens organisation och styrning i modern tid. Den utredningen på tusentals sidor har statsrådet gömt i en skrivbordslåda på departementet, utan att remittera den och arbeta fram gedigna lagförslag, som man brukar göra med stora och viktiga utredningar. Det är anmärkningsvärt, fru talman. Det saknar motstycke, skulle jag säga.

Resenärer fryser på perronger. Företag och industrier får inte sina varor levererade. Människor och företag litar inte på svensk järnväg. Underhållet kommer inte ut i spåren. Jag har respekt för att järnvägen är ett komplext system som kräver komplexa lösningar, men då måste man också ta frågan på allvar. Vi har haft tre år med en socialdemokratiskt ledd regering och fler förseningstimmar. Antalet inställda avgångar ökar. Ändå vägrar man remittera utredningen, som just handlar om hur vi får en bättre styrning och organisation och mer pengar ut i spåren.

Jag hade den här frågan och debatten med den tidigare infrastrukturministern också, men låt mig ändå ställa frågan till den nytillträdde ministern: Avser statsrådet att ta frågorna om styrning och organisation på allvar och trots allt remittera de tusentals sidor som nu finns i en skrivbordslåda på departementet? Det skulle kunna ge oss svaren på hur vi får en bättre styrning av järnvägen och hur vi får ut underhållspengarna i spåren.

Fru talman! Jag tackar Jessica Rosencrantz för hennes engagemang, som jag uppskattar. Det är bra om det finns en vilja från alla politiska partier att satsa på järnvägsunderhåll och järnvägsinvesteringar.

Men detta är en ny position för Moderaterna. Det var inte så länge sedan vi hade en moderat finansminister som sa att 70 procent av underhållsresurserna skulle gå till väg och inte till järnväg. Vi har överinvesterat i järnvägssystemet, sa Anders Borg. I ett läge när trafiken ökade kraftigt, fler företag ville skicka gods på järnväg och fler personer ville åka tåg var den moderatledda regeringen i färd med att göra minskningar i investeringarna för att man prioriterade annat. Det är de underinvesteringarna i järnvägssystemet vi lider av i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Visserligen har Moderaterna på senare tid tillnyktrat och förstått att det behövs underhållsinvesteringar. Man vill matcha den kraftiga ökning av underhållet som vi nu föreslår i den nationella planen med 47-procentiga ökningar av järnvägsunderhållet. Men vi ska komma ihåg att Jessica Rosencrantz så sent som 2015 stoppade en ytterligare underhållssatsning på 1,24 miljarder kronor genom att rösta ned den budget vi hade. Därmed försenade man viktiga investeringar i bättre kvalitet.

När fler åker tåg och fler företag skickar gods med tåg slits järnvägssystemet otroligt mycket mer. Då behövs det också mer underhållsinsatser, och då behöver de underhållsinsatser vi gör vara bättre styrda och bättre koordinerade. Det är ett av skälen till att vi nu, som jag nämner i interpellationssvaret, har styrt upp underhållsinsatserna från Trafikverkets sida mycket tydligare. Vi fortsätter den dialogen om hur vi ska styra och förbättra genomförandet av underhållet, så att vi får mer pang för pengarna.

Sedan är det viktigt att man har rätt fakta. Jessica Rosencrantz påstod att signalfelen skulle ha ökat med 37 procent. Det är inte rätt. Det stämmer inte om man följer branschens överenskommelse om hur punktlighet ska mätas. Denna överenskommelse innebär att det ska vara en skillnad på plus fem minuter och att tjänstetåg inte ska inkluderas. Tjänstetåg är - för eventuella lyssnare som inte vet det - tomma tåg som behöver transporteras för att komma till och från en station eller depå. Eftersom man inte har med dem i statistiken blir utfallet också något annorlunda.

Jag kan ta några exempel. År 2012 hade vi 7 368 förseningstimmar. I år är vi ackumulerat nere på 4 224. Förra året var det 7 200. Det går sakta men säkert i rätt riktning, men det svajar, och det varierar beroende på vilka störningar vi ser. Störningar beror ibland på bristande underhåll, och där finns väldigt mycket kvar att göra.

Men det kan också vara fråga om en föråldrad vagnpark. Jag ser med glädje att både regionala aktörer och nationella aktörer nu går in och förnyar sin vagnpark. Man ser att vi har en regering som satsar på infrastruktur och järnväg med 75 procent järnvägsinvesteringar i den nationella planen. Det är klart att det är en tydlig signal till aktörerna, väsentligt tydligare än under den tid då Moderaterna styrde landet och vi hade en finansminister som sa att 70 procent av investeringarna skulle gå till väg och inte till järnväg. Kom ihåg att en investering i väg är fyra fem gånger viktigare än en investering i järnväg, sa han.

Nog finns det alltså ett visst politiskt ansvar för Jessica Rosencrantz och för de moderater som under många år såg till att underinvestera i järnvägssystemet. Nu är det andra tongångar, vilket jag välkomnar, för nu behöver vi göra stora satsningar på järnvägsunderhåll. Vi behöver kunna göra stora reinvesteringar och nyinvesteringar. Men när vi för en sådan debatt ska det ske utifrån korrekta fakta, inte påhittade.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för ett intressant svar. Jag kan bolla tillbaka frågan och konstatera att man må vara ursäktad när man är relativt nytillträdd som statsråd, men låt oss ändå hålla rätt på fakta - även statsrådet vet att alliansregeringen dubblerade satsningarna på järnvägsunderhåll. Det kan man inte tvista om. Sedan kan man alltid leta fram roliga citat om man vill. Själv är jag stolt över att tillhöra ett parti som tycker att vi behöver investeringar i både järnväg och väg, även om det är en åsikt som inte tycks delas av alla partier i den nuvarande regeringen. Trafikverket varnar för att man satsar för lite på väg. Men det är en annan diskussion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller järnvägen är jag väldigt stolt över att alliansregeringen dubblerade pengarna till järnvägsunderhållet. Det är bra att den här regeringen fortsätter med de satsningarna. Men det är ändå anmärkningsvärt - och jag kan konstatera att jag inte fick svar på frågan varför det är så - att man från regeringens sida inte vill ta tag i frågan om hur vi styr vårt järnvägsnät. De flesta experter är ju överens om att hur mycket pengar man än potentiellt skulle kunna strö över järnvägen så fungerar det inte om vi inte också ser till att pengarna kommer ut i spåren. Men regeringen har alltså inte haft något intresse av att remittera de tusentals sidor som nu har arbetats fram i en gedigen utredning för en bättre styrning av järnvägen, den största i modern tid.

Däremot verkar man ha haft tid att leka experimentverkstad med underhållspengarna i övrigt, i direkt strid med den här järnvägsutredningen. Alla partier var överens om att Trafikverket borde återta ansvaret för besiktningen av de underhållsåtgärder som vidtas på järnvägen. Men där nöjde sig inte regeringen. I likhet med många andra områden bestämde sig regeringen för att testa att återinföra monopol på delar av järnvägsnätet. Det har man ägnat sig åt. Vad händer om vi förbjuder alla privata entreprenörer att bidra till underhållsinsatserna på järnvägen? Ja, då blir allting bättre. Det har varit regeringens svar på hur vi ska lösa problemen på svensk järnväg - ett fullkomligt återförstatligande. Men det är ju vad alla experter anser ger mindre pang för pengarna, inte mer. Det kanske också är därför man inte har remitterat den här stora utredningen om järnvägens organisation - man tycker inte att den stöder regeringens ideologiskt förblindade politik i det här avseendet. Men statsrådet har möjlighet att i kommande inlägg kommentera huruvida man avser att remittera dessa tusentals sidor, som nu finns i en skrivbordslåda på departementet och som kan ge oss en fingervisning om hur vi ska få en bättre styrning.

En annan intressant diskussion i sammanhanget gäller behovet av utökad kapacitet parallellt med underhållet. Där noterar jag att statsrådet gärna pratar om vad tidigare ministrar har sagt om att bygga ut järnvägen men själv inte riktigt redogör för regeringens hållning i det avseendet. Det vore intressant att höra i den här debatten om det är så att regeringen har landat i någon tydligare position vad gäller ny kapacitet på vår järnväg. Jag kan konstatera att Miljöpartiet har varit ganska tydliga med att man vill låna 230 miljarder för att bygga höghastighetståg med skattebetalarna som garant. Jag har än så länge inte riktigt uppfattat om det här är regeringens järnvägspolitik eller ej. Om vi nu har en diskussion om hur vi får mer järnväg för pengarna, eller hur man nu vill uttrycka det, vore det ju klädsamt om statsrådet kunde redogöra för om detta är regeringens svar - att bygga höghastighetståg för 230 miljarder som ett sätt att lösa kapacitetsproblemen.

Fru talman! Jag ska ärligt säga att jag blir lite förvånad över Jessica Rosencrantz sista utläggning. När vi satt i samma rum tidigare i dag sa jag att jag när remisstiden är slut väldigt gärna vill föra en diskussion med Alliansen om investeringar, inte minst i järnväg. Men jag tror att Jessica Rosencrantz mycket väl vet att vi inte kan ha en ordning där statsrådet uttalar exakta uppfattningar om förslag som är ute på remiss. Det vore direkt olämpligt. Sedan finns det naturligtvis många partier - flera inom Alliansen också, noterar jag - som har haft bestämda uppfattningar om huruvida man ska låna eller inte låna och vilka järnvägsinvesteringar som ska göras. Jag tillhör dem som tror och tycker att det vore bra om vi kunde hitta en bred överenskommelse om strategiskt viktiga investeringar i järnvägssystemet framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att också Jessica Rosencrantz tycker så. Moderaterna och Socialdemokraterna har i några sammanhang lyckats hitta gemensamma överenskommelser om viktiga strategiska ställningstaganden för Sverige. Under den här mandatperioden har regeringen lyckats med det i försvarspolitiken och energipolitiken. Det finns faktiskt 17 blocköverskridande överenskommelser.

Det kan naturligtvis vara så att vi kan ha olika uppfattningar om exakt vilka vägsträckningar eller järnvägssatsningar vi ska göra. Men i de strategiska vägvalen vore det bra för Sverige, operatörerna, branschen och många andra att kunna veta de långsiktiga spelreglerna framöver.

Det är inte så att det finns någon ambition från regeringens sida att förstöra, förhindra eller försvåra möjligheten för andra aktörer att kunna delta när det gäller till exempel järnvägsunderhållet. Däremot är det så att när underhållsmarknaden ökar, och det kommer den att göra högst väsentligt, finns det goda skäl att fundera över hur man tydligare styr insatserna så att vi får bästa möjliga nytta för de resurser vi kommer att använda.

Det är glädjande att Moderaterna numera tycker att det är bra med tydliga järnvägsunderhållssatsningar. Jag blev lite förvånad över första delen i inlägget. Ska man tolka det som att Moderaterna inte tycker det är okej att vi nu har en tydlig viktning för järnväg på investeringarna i den nationella planen utan fortfarande ser att det ska vara en lika nivå på väg och järnväg?

Vi har ett vägnätsystem som har sina brister. Det har jag själv tagit upp och vill att vi ska uppmärksamma med anledning av Trafikverkets förslag. Men det är ingen tvekan om att de stora bristerna i Sverige ligger i vårt järnvägssystem efter åratal av underinvesteringar. Det kommer det inte att vara någon tvekan om det.

Där tror jag inte att jag föregår remissinstanserna när jag säger att det finns ett starkt stöd för att det ska vara en stor slagsida för tydliga investeringar i järnväg på både underhållssidan och investeringssidan framöver. Jag blir förvånad om Moderaterna inte ser det. I så fall måste Moderaterna tala om vilka av de planerade investeringar i järnväg som Trafikverket föreslår man inte vill se framöver.

Jag tror att de flesta svenskar fortfarande tycker att det är kul att åka tåg. De vill komma fram i tid. De ser med glädje att vi gör nyinvesteringar. De är otåliga. En signal jag får när jag åker land och rike runt om den nationella planen är: Kan vi inte göra investeringarna lite tidigare? De säger: Äntligen, att det nu är 100 miljarder mer till järnvägsinvesteringar.

Med de kraftiga underhållsökningar vi kommer att ha på järnvägsunderhållet inser de att det kommer att vara lite råddigt under en period när man ska planera detta på ett bra sätt. Där är jag väldigt tydlig gentemot Trafikverket och underhållsaktörerna att de ska planera underhållsinsatser på ett bättre sätt så att resenärerna får bättre information och så att man inte stör under viktiga trafikhelger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kom ihåg att allt det vi gör är för att kompensera för åratal av underinvesteringar i ett järnvägssystem. Vi hade en finansminister som valde att lägga pengar på skattesänkningar i stället för investeringar. Det får vi nu betala för.

Fru talman! Tack, statsrådet! En mening blir inte mer sann för att man återupprepar den. Låt mig konstatera att statsrådet återigen famlar i blindo när han säger att Alliansen underinvesterade när sanningen är att vi dubblerade järnvägsunderhållet under vår tid.

Sedan tackar jag för frågan angående prioriteringar i nationell plan. Tack vare att Moderaterna lägger lika mycket pengar som den rödgröna regeringen gör på järnvägssidan men totalt sett mer på hela infrastrukturområdet har vi möjlighet att utöver regeringens ram också prioritera att stärka ett vägnät som Trafikverket säger kommer att tappa i standard med regeringens anslag. Det är viktigt att ta på allvar. Vi matchar varenda krona regeringen lägger på järnväg men kan därutöver lägga 6 miljarder mer på vägsidan. Båda behövs om Sverige ska hålla ihop.

Fru talman! Det är lite problematiskt att föra en diskussion när den man talar med inte riktigt svarar på frågan eller väljer att skylla ifrån sig. I det här fallet gör statsrådet både ock. Allting är alliansregeringens fel, och den här regeringen kan ingenting göra eftersom allting var så fruktansvärt hemskt på den tiden. Det är lite knepigt att då föra en diskussion. Nu har regeringen haft tre år på sig att åstadkomma en viss förändring. Den hade möjlighet att bygga vidare på alliansregeringens fördubblade järnvägspengar. Men ändå blir svaret att man skyller ifrån sig eller inte svarar på frågan.

Jag återupprepar den väldigt konkreta frågan. Jag skulle egentligen ha tagit med mig utredningen hit. De tusentals sidorna om järnvägens organisation finns både på mitt kontor och förmodligen på statsrådets kontor. Finns det någon avsikt att föra en seriös diskussion om hur vi kan förbättra styrningen av vår järnväg och inte bara diskutera pengar? Jag tror att vi båda vet att båda delarna behövs. Kommer man från regeringens sida att remittera Gunnar Alexanderssons utredning, eller väljer man att inte titta på frågor om styrning och ansvar?

Fru talman! Min poäng i interpellationsdebatten är att tala om att som man bäddar får man ligga. Har man underinvesterat under lång tid får man bekymmer att upprätthålla underhållet. Har man i början av denna mandatperiod stoppat en höjning av anslagen till järnvägsunderhåll ska man också bära ett politiskt ansvar för detta. Jessica Rosencrantz stoppade en satsning på 1,24 miljarder genom att rösta ned regeringens budget hösten 2014.

Det är klart att man någonstans måste ta ett politiskt ansvar för de beslut man fattar. Sedan är det välkommet att Moderaterna nu ser nyttan av järnvägsinvesteringar. Jag skyller inte ifrån mig. Jag ser att vi från regeringens sida tar stora initiativ med 100 miljarder mer. Med stora nyinvesteringar och dessutom reinvesteringar och underhållssatsningar finns det framtidsoptimism inom järnvägsbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är därför SJ aviserar att man vill lägga 6 miljarder på nya köpta tågvagnar. Andra regionala aktörer gör stora investeringar för att de ser att det finns framtidstro och hopp för oss som ser att tåget har potential både på godssidan och på persontrafiksidan.

Jag har lite svårt att förstå engagemanget för huruvida regeringen ska remittera en utredning eller inte. Jag har varit så pass länge i politiken att jag vet att det görs väldigt många statliga utredningar. Alla har inte förmånen att skickas ut på remisser, och alla kan beredas på lite olika sätt.

Där har regeringar olika sätt att hantera rejäla underlag. Har man en väldigt stor utredning kan det vara en poäng att plocka ut delar av den, titta på dem och fördjupa analysarbetet. Beredningen av utredningens förslag pågår som vanligt i Regeringskansliet. Vi kommer styckevis och delt att kunna ta del av en del förslag framöver.

Viktigast i närtid är att se till att vi nu får fart på underhållsinvesteringarna och styr underhållet bättre. Det är där vi lägger tid och kraft. Det är vad resenärerna förväntar sig. Jag tror att det finns en bred samstämmighet över blockgränserna att det är bra att vi nu försöker få bättre punktlighet för tågen. Det går åt rätt håll. Det gäller att ha rätt fakta när man redovisar det.

Överläggningen var härmed avslutad.