Trygghet i utsatta områden

Interpellationsdebatt 15 september 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 14 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Johan Hultberg har frågat mig om jag delar rikspolischefens bedömning att polisen står ensam i utsatta områden och hur jag i så fall avser att verka för bättre samordning mellan polisen och kommunerna. Johan Hultberg har också frågat mig hur jag i övrigt avser att verka för att förbättra Polismyndighetens arbete och närvaro i utsatta områden för att öka tryggheten där. Slutligen har Johan Hultberg frågat mig när jag kommer att infria löftet om fler poliser till Växjö i allmänhet och Araby i synnerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rikspolischefen har betonat att problemen i utsatta områden inte enbart är en polisiär fråga. Det håller jag med honom om. Det behövs breda och långsiktiga insatser från hela samhället för att slå hårt mot brottsligheten i dessa områden. Regeringen har presenterat ett långsiktigt reformprogram för att stärka utsatta områden och minska segregationen i landet. Programmet innehåller åtgärder inom en mängd områden, bland annat brottsbekämpning.

Regeringen har dessutom presenterat ett nationellt brottsförebyggande program, Tillsammans mot brott, som poängterar vikten av att fler aktörer än rättsväsendet engagerar sig i det brottsförebyggande arbetet för att det ska bli effektivt.

En prioriterad fråga för regeringen är att det polisiära arbetet i våra utsatta områden ska stärkas och att fler poliser ska kunna bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i dessa områden. Enligt Polismyndigheten är Araby ett av de utsatta områden som myndigheten har valt att prioritera särskilt.

Regeringen har tidigare beslutat om och aviserat tillskott till Polismyndigheten på drygt 2,7 miljarder kronor under perioden 2017-2020. Utöver det avser regeringen att i budgetpropositionen för 2018 föreslå ytterligare tillskott om drygt 7 miljarder kronor till Polismyndigheten de kommande tre åren.

Jag kommer noga att följa hur myndigheten använder sina resursförstärkningar. Det är dock Polismyndigheten som själv beslutar hur personella resurser fördelas.


Anf. 15 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Vi har en bekymmersam situation med ett växande utanförskap i Sverige. Det är ett utanförskap som syns allra tydligast i ett antal svårt utsatta områden runt om i Sverige. Tidigare var de här områdena kanske företrädesvis koncentrerade kring våra tre storstäder, men numera finns de i praktiskt taget varje större svensk stad, så också i min egen hemstad Växjö där vi har Araby och Araby Dalbo. Området är socialt utsatt och har en hög andel av invånare som är beroende av bidrag och saknar egen försörjning, och utanförskapet går tyvärr också många gånger i arv.

Men jag kan också glädjande nog konstatera, herr talman, att en stark lokal arbetslinje verkligen gör skillnad. Andelen Växjöbor som är beroende av försörjningsstöd sjunker, och för första gången är antalet hushåll i behov av ekonomiskt bistånd färre än tusen. Den moderatledda kommunens enträgna arbete för att pressa tillbaka utanförskapet ger goda resultat, såväl för den enskilda personen som får ett arbete som för det enskilda hushållet som ska bryta sitt bidragsberoende och naturligtvis också för den kommunala ekonomin.

Växjös kostnad för bidrag är 800 kronor per invånare, vilket kan jämföras med S-styrda Malmö där kostnaden är hela 2 000 kronor mer, alltså omkring 2 800 kronor per Malmöbo.

Herr talman! Jag konstaterar att arbetslinjen lokalt och nationellt är helt grundläggande för att bryta utanförskapet, vilket är en viktig grund och rot till de problem som vi ser när det gäller tryggheten och kriminaliteten i de här utsatta områdena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mot den här bakgrunden, att man lokalt i Växjö gör oerhört mycket för att pressa tillbaka utanförskapet och för att stödja dem som bor och verkar i Araby, blev det naturligtvis provocerande när såväl rikspolischefen Dan Eliasson som tidigare inrikesminister Anders Ygeman valde att peka finger mot Växjö och övriga kommuner i stället för att ta ansvar för tryggheten, eller snarare otryggheten, i Araby och andra utsatta områden när polisen presenterade sin rapport om de särskilt utsatta områdena.

När Ygeman och också statsministern har varit på besök i Växjö har man tagit till ganska stora ord och lovat fler poliser och att tryggheten i Araby ska öka. Nu sa justitie- och inrikesministern här att Araby är ett av de särskilda områden som Polismyndigheten särskilt valt att prioritera. Men det är tyvärr, herr talman, en beskrivning som stämmer illa överens med de uppgifter som jag har fått i kontakten med poliser och kommunföreträdare och som stämmer illa överens med den faktiska verkligheten på fältet.

Polisnärvaron i den utsatta stadsdelen Araby i Växjö halverades jämfört med den tidigare bemanningen när man lade fast en särskild insats i det området. Det är djupt bekymmersamt. Frågan är: När kommer regeringen att fullfölja sina löften? När kommer de fler poliserna som så väl behövs i Araby Dalbo?

Växjö kommun gör mycket. Man har satsat på att pressa tillbaka utanförskapet, och man gör särskilda satsningar på skolan och fritidsverksamhet för ungdomar, inte minst under lov då det ofta blir mer oroligt, på extra fältinsatser, föräldrastöd och mycket mer. Men polisen måste också göra sitt uppdrag. Polisen är en statlig myndighet som Morgan Johansson som justitie- och inrikesminister är ytterst ansvarig för. När kommer fler poliser till Växjö och Araby? Och hur länge tillåts Dan Eliasson sitta kvar på posten som rikspolischef?


Anf. 16 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Först vill jag säga några ord om det som Johan Hultberg säger om jobbtillväxten i Växjö. Han säger att Moderaterna i Växjö håller på arbetslinjen och har lyckats fixa en situation med många fler jobb och färre bidragsberoende i Växjö. Då vill jag säga att Moderaterna i Växjö måste vara fantastiskt mäktiga, för de ordnar inte bara fler jobb i Växjö, utan de ordnar också fler jobb i Stockholm, i Göteborg, i Malmö, i Luleå, i Lund och i Umeå och i snart sagt varenda kommun i vårt land.

Där hänger det kanske inte riktigt ihop, ärligt talat. Det kanske är så att vi har en nationell tillväxt som är stark och en arbetsmarknad som överlag är mycket stark. Vi har en ökande sysselsättning med ungefär 200 000 fler jobb sedan vi tillträdde och en minskande arbetslöshet. Att knyta det till Växjös kommunpolitiker är kanske att ta i lite väl mycket. Med det inte sagt att Växjös kommunpolitiker inte gör ett bra jobb. Det tycker jag att de gör, men det jobb som handlar om brottsbekämpning och brottsförebyggande måste göras tillsammans med polisen. Det är precis det som vi har pekat på och som är utgångspunkten i våra förebyggande insatser, nämligen att se till att polis, socialtjänst och skola fungerar bättre ihop. Jag har besökt många platser i landet där jag ser hur det där oftast fungerar mycket väl, och det gör det säkert också i Växjö.

Jag tror att om man till exempel ska bryta gängkriminalitet måste man göra det genom att polisen förstärker sina insatser. Det finns nu 15 poliser i Araby som är särskilt avdelade där och som i det närmaste inte jobbar någon annanstans än just i Araby. Man måste kraftsamla i just de områdena med polisiära resurser och bekämpa brotten och bura in de mest brottsaktiva individerna, de som ofta leder de här gängen. Sedan finns det ofta också en svans runt de här gängen, och där kan man jobba med öppna sociala insatser. Då är det en fråga för socialtjänsten. Då behöver socialtjänsten ibland använda sig av LVU, omhändertagande, för att ta hand om en del av de ungdomar som är på väg in i den allvarligaste formen av kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltså ingen som pekar finger, som Johan Hultberg påstod i sitt inlägg. Det handlar om att få ihop de statliga resurserna med de kommunala resurserna på ett bra sätt. Det är basen i det nya brottsförebyggande programmet, som vi går fram med.

Jag vill ta in ytterligare två viktiga aktörer, inte för att vi ska skylla ifrån oss eller lägga över kraft på någon annan. Jag tror att om vi ska lyckas med detta måste alla krafter dra åt samma håll. En av de två aktörer som vi måste ta in i det förebyggande arbetet är näringslivet. Till exempel kan fastighetsägare på många ställen i vårt land göra en bra insats för att öka tryggheten i just sitt område. Jag var i Göteborg förra veckan och såg hur man har jobbat i Gamlestaden, och jag var i Malmö för en månad sedan och tittade på hur de kan jobba runt Sevedsplan. Det handlar alltså om fastighetsägare eller näringslivet i övrigt. Det kan handla om handelsföreningar och sådant också, till exempel när det gäller att få bort stöldbrott. Det är den ena aktören.

Den andra aktören är den ideella sektorn, som måste in ännu tydligare i det förebyggande arbetet. Föreningslivet kan göra mycket som myndigheterna inte kan.

När det gäller resursförstärkning kommer vi att genomföra den största satsningen på polisväsendet under åtminstone så långt jag kan överblicka, och det är ändå nästan 20 år i politiken. Vi satsar över 7 miljarder kronor till på Polismyndigheten de kommande åren. Vi har också inlett en kraftig expansion i och med att vi utökar polisutbildningen i Sverige.


Anf. 17 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Vi har absolut en stark ekonomisk utveckling i Sverige, liksom i världsekonomin i stort. Det är väldigt positivt. Det leder till att fler jobb skapas i Sverige, i Stockholm och naturligtvis också i Växjö.

Jag konstaterar bara att lokalt arbete, lokalt ledarskap och lokal politik som bygger på en stark lokal arbetslinje verkligen gör skillnad. Kostnaden för bidrag i Växjö är som sagt 800 kronor per person, vilket kan jämföras med S-styrda Malmö där kostnaden är 2 800 kronor. Lokal politik och lokal arbetslinje gör alltså skillnad, Morgan Johansson.

Nu vill jag gå tillbaka till frågan om polisen. Problemet är just att kommunen gör jättestora insatser. Man anslår stora belopp och personella resurser och försöker vända på varje sten för att säkerställa att våra barn och ungdomar har en aktiv fritid och meningsfulla sysselsättningar. Man gör särskilda insatser tillsammans med Arbetsförmedlingen och universitetet för att säkerställa att ungdomsarbetslösheten pressas tillbaka och för att ge nyanlända en snabb väg in i det svenska samhället med särskilda integrationsinsatser och så vidare. Men för att medborgarna i Araby ska känna stolthet över och trygghet i sin stadsdel behövs fler poliser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har getts löfte efter löfte. Morgan Johansson lovar nu ytterligare resursförstärkningar. Men vi har inte sett de fler poliserna i praktiken. Morgan Johansson talar om en särskild insats med 15 poliser som bara ska jobba i Araby. Det kanske är sant på pappret. Men i praktiken får de poliserna, de medarbetarna, göra mycket annat än att vara i just Araby Dalbo. Det är bekymmersamt. Det leder till att tryggheten i Araby inte är vad den borde vara.

Jag blir oerhört ledsen över att varannan kvinna i särskilt utsatta områden känner sig så otrygg att hon inte vågar vara ute på kvällarna i sin egen stadsdel. Det är en enorm inskränkning av den personliga friheten, vilket jag hoppas och tror att vi är helt överens om.

Vi måste ta krafttag mot det. Då behövs straffskärpningar. Det behövs en fungerande polis, och vi behöver ta kontroll över de utsatta områdena där kriminella gäng tar över i allt större utsträckning. Moderaterna har presenterat en lång rad förslag om att införa en särskild gängbestämmelse, straffskärpningar för återfallsförbrytare, en tydlig ambitionshöjning för polisen och att ge polisen större möjligheter att jobba med kameraövervakning. Vi anslår också medel för att man ska kunna ha mer kameraövervakning i Araby och andra särskilt utsatta områden.

Jag konstaterar dock att polisen är grunden. Och polisen behöver mer resurser. Det anslår Moderaterna och Alliansen i sina respektive budgetmotioner.

Herr talman! Polisens tillkortakommanden handlar dock inte bara om resursbrist. Det är också en ledarskapsfråga. Det är en ganska dåligt fungerande myndighet just nu. Vi ser att en ström av medarbetare lämnar polisyrket. Vi ser att utredningsresultaten är de lägsta på 15-16 år. Vi möts av vedervärdiga rapporter om att våldtäktsbrott mot barn inte utreds skyndsamt och så vidare.

Då måste man ta tag i ledarskapsproblematiken. Det är hög tid att Morgan Johansson avsätter rikspolischefen, Dan Eliasson.


Anf. 18 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Vi måste bekämpa både brotten och orsakerna bakom brotten. Det tror jag att jag och Johan Hultberg är överens om. Som jag var inne på i mitt tidigare inlägg handlar det just om att polisen gör sitt, det vill säga ser till att utreda brott, gripa de mest brottsaktiva individerna och på det sättet få stopp på den utvecklingen. Sedan kan man jobba med sociala insatser mot dem som kanske är på väg in i kriminalitet.

I grunden måste vi också ha en god ekonomisk utveckling, vilket vi säkert också är överens om.

Vi har nu den lägsta ungdomsarbetslösheten på 14 år. Det innebär att många ungdomar som kanske annars hade riskerat att hamna i en problemtillvaro plötsligt har helt andra förutsättningar för att både utbilda sig och få jobb. Vi kan träta om vem som har sett till att det har blivit på det sättet. Jag kan bara konstatera att förutsättningarna nu är bättre än på många år för ungdomar att få jobb. Och det gäller över hela landet.

När det gäller brottsbekämpningen behöver vi göra en del straffskärpningar. Vi är på väg med en skärpning när det gäller de grova vapenbrotten. Vi har precis lämnat en lagrådsremiss, och förslaget kommer därefter till riksdagen. Vi skärper straffet på ett sådant sätt att vi ser till att de som anträffas med vapen och döms för grova vapenbrott sitter i fängelse längre. Men vi får också en häktningspresumtion, det vill säga att de inte kommer ut på gatan igen i väntan på rättegång, utan de sitter i häkte under den tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi går fram med den största resursförstärkningen som genomförts de senaste 20 åren, oavsett om regeringen har varit röd, rödgrön eller blå. Det är vad vi går fram med. 2 miljarder kronor mer till polisen är mer än Moderaterna föreslog i sin vårmotion. Det är mer än polisen själv har äskat. Det blir alltså ytterligare 2 miljarder redan nästa år. Vi lyfter också polisutbildningen.

Herr talman! Det finns vissa saker som Moderaterna och de borgerliga aldrig gör när de är i regeringsställning. Det ena är att de aldrig klarar statsfinanserna. Det är alltid underskott när vi tillträder. Det andra är att de aldrig klarar jobben. Arbetslösheten ökar alltid. Och det tredje som de aldrig gör är att de aldrig startar några nya polisutbildningar. Så är det.

Vi hade en gång en polisutbildning i Stockholm. Den lade ni ned i tre år på 90-talet när ni hade kört statsfinanserna i botten, Johan Hultberg. Vi återstartade den i mitten av 90-talet. Sedan startade vi polisutbildning i Växjö och i Umeå. Nu ska vi starta en ny polisutbildning i Malmö och en i Västsverige.

Under er regeringsperiod utbildade ni ungefär 600-700 poliser per år. Det är alldeles för lite, eftersom vi har pensionsavgångar på lite drygt 400 per år. Också poliser har en alternativ arbetsmarknad nu för tiden. Många privata arbetsgivare rycker i poliserna och vill att de ska gå över till den sektorn. Det innebär att man måste ha en mycket högre utbildningstakt än tidigare. Därför har vi fördubblat antalet som nu tas in på polisutbildningen.

Min fråga till Johan Hultberg är: Om ni vill ha fler poliser, varför såg ni inte till att utbilda fler under er tid? Det tar två och ett halvt år att utbilda en polis. De som utbildas nu, genom att vi ser till att utöka utbildningarna, kommer ut om ett par år. Då kommer vi att se ökningen.

Vi vill ha 10 000 fler polisanställda, totalt sett, till 2024. Men då krävs det att man är beredd att sätta av resurser, starta nya utbildningar och finansiera det. Vi tycker att det är viktigare att göra det än att prioritera det som ni alltid annars gör i regeringsställning, det vill säga skattesänkningar.


Anf. 19 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Justitie- och inrikesministern försöker blanda bort korten lite grann och tar inte ansvar för att han är ytterst ansvarig för en polismyndighet som inte levererar särskilt goda resultat. Man har fått kraftiga resursförstärkningar och anslag för att anställa fler men levererar allt mindre.

Det är inte bara en resursfråga. Moderaterna och Alliansen driver på för ytterligare resursförstärkningar för att det ska bli fler poliser och för att det ska bli fler anställda i myndigheten, även civilt. Men vi måste faktiskt också begära att Polismyndigheten levererar mer med de medel och de resurser som man redan har. Ytterst är det en ledarskapsfråga. Vi ser att myndigheten inte fungerar särskilt väl, att missnöjet bland medarbetare är stort och att många, precis som Morgan Johansson sa, väljer att söka sig till en alternativ arbetsmarknad eftersom de inte trivs tillräckligt bra hos Polismyndigheten. De kanske inte känner sig sedda eller tycker att lönen är tillräckligt hög eller att arbetsmiljön i stort är tillräckligt god. Detta har Morgan Johansson ett ansvar för. Morgan Johansson har sin rikspolischef för att verkställa detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är uppenbart - Moderaterna tycker att det är uppenbart - att rikspolischefen inte har klarat av att genomföra den omorganisation som polisen är mitt uppe i på ett tillräckligt bra sätt och att det krävs ett nytt ledarskap.

Moderaterna tar verkligen trygghetsfrågorna på största allvar. Växjö kommun gör allt vad man kan för att möta problemen i just Växjö kommun. Men vi behöver hjälp av polisen. Moderaterna driver på för fler poliser, för straffskärpningar och för att all blåljuspersonal och all personal som jobbar i räddningstjänst, på akutmottagningar och så vidare ska kunna känna sig trygg. Vi föreslår också att polisen ska ges fler redskap i kampen mot gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten. Vi tror till exempel att kameraövervakning är viktigt i de särskilt utsatta områdena och föreslår regelförenklingar i fråga om det och särskilda anslag.

När kommer regeringen att följa upp de förslagen, och när kommer det fler poliser?


Anf. 20 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! När det gäller den sista frågan, om kameraövervakning, har jag ett utredningsförslag som kom till mig i våras - remisstiden har precis gått ut. Vi kommer att gå till riksdagen med ett lagförslag som innebär utökade möjligheter till kameraövervakning. Detta var inte heller någonting som den borgerliga regeringen någonsin orkade ta i. Det är vi som genomför det.

Likadant är det när det gäller de straffskärpningar som det nu talas om. Under den här perioden har vi skärpt straffen för de grova våldsbrotten, grov misshandel, grov utpressning och grovt olaga hot. Vi har skärpt straffen för de grövsta narkotikabrotten. Vi är på väg att skärpa straffen för de grova vapenbrotten. Jag skulle vilja säga: Det finns nog ingen regering som har gått på just straffrätten så som denna regering har gjort. Men det räcker inte. Det spelar ingen roll hur stränga straff du har om du inte också fångar bovar. Då gäller det att se till att man har de resurser och de verktyg som man behöver ha i polisen för att kunna bryta utvecklingen.

Det är därför som vi går in med de här stora resurserna. De kommer att gå till att anställa fler, naturligtvis. Det är nu ungefär 30 000 totalt sett i Polismyndigheten. Detta kommer att gå till att anställa fler, men det kommer också att gå till att förbättra polisernas och de polisanställdas arbetsvillkor. Vi har gett ett särskilt uppdrag till Polismyndigheten som man ska redovisa tillbaka till mig i januari.

Om vi ska se till att denna utveckling består måste vi se till att utbilda fler men också behålla fler i organisationen. Jag såg att det nu är ett stort antal poliser som har varit utanför Polismyndigheten som är på väg tillbaka in i Polismyndigheten - det är i så fall väldigt glädjande - till följd av en kampanj som man har bedrivit.

Med allt det som vi nu gör tror jag att vi kommer att få se en betydligt bättre situation de kommande åren också på detta område.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:584 Trygghet i utsatta områden

av Johan Hultberg (M)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Polisens utredningsresultat är de lägsta på 16 år. Var tredje kvinna känner sig otrygg i sitt eget bostadsområde. Kriminella gäng tar över i allt fler områden. Sverige upplever en allvarlig trygghetskris som måste mötas av kraftfulla åtgärder. För detta är regeringen ytterst ansvarig.

Polisen presenterade nyligen sin nationella lägesbild om utvecklingen i utsatta områden. Rapporten beskriver en oerhört allvarlig utveckling med allt fler områden, nu hela 61 stycken, där utanförskapet är omfattande, kriminaliteten hög och otryggheten stor. Dessa utsatta områden finns företrädesvis i storstadsområdena men även i städer såsom Hässleholm, Borås och Växjö. I Växjö är det stadsdelen Araby som har pekats ut som utsatt.

Växjö kommun jobbar mycket aktivt för att bryta utanförskapet i Araby och för att öka tryggheten i stadsdelen. I Växjö är arbetslinjen klar och tydlig. Arbetet med Växjölöftet, där kommunen jobbar tillsammans med Arbetsförmedlingen, Linnéuniversitet och länsstyrelsen för att nå full sysselsättning, har gett goda resultat. Andelen Växjöbor i behov av försörjningsstöd sjunker och för första gången (så länge det funnits jämförbar statistik) är antalet hushåll i behov av ekonomiskt bistånd färre än 1 000. Fler går från bidrag till jobb eller studier. Fler Växjöbor klarar helt enkelt sin egen försörjning. En stark lokal arbetslinje ger också lägre kostnader för kommunen. I Växjö är kostnaden för bidrag ca 800 kronor per invånare. I Malmö är den kostnaden hela 2 000 kronor högre. Detta visar tydligt att lokalt ledarskap spelar roll för att bryta utanförskap, vilket är avgörande för att komma till rätta med den problematik som finns i Araby och i övriga 60 utsatta områden i Sverige.

I Växjö i allmänhet och i Araby i synnerhet vidtar kommunen en lång rad åtgärder för att förebygga brottslighet och för att öka tryggheten. I Växjös budget för 2018 görs satsningar på bland annat fler trygghetsvandringar, fler ordningsvakter, stärkt fältarbete och en bättre samordning mellan kommunen och polisen. Det lokala arbetet för att minska utanförskapet och för att öka tryggheten är centralt men det räcker inte. Staten måste också ta sitt ansvar. Fler poliser behövs.

Såväl inrikesminister Anders Ygeman som statsminister Stefan Löfven har också utlovat fler poliser när de besökt Växjö och stadsdelen Araby men faktum är att polisens särskilda Arabyinsats i stället har halverats. Samtidigt som polisnärvaron har minskat i bland annat Araby sa rikspolischefen Dan Eliasson, när polisen presenterade sin lägesbild om utvecklingen i utsatta områden, att "polisen står ensam i de utsatta områdena". Även inrikesministern valde att kritisera kommunerna i samband med rapportens publicering. För en kommun som Växjö som bedriver ett såväl mycket aktivt som framgångsrikt arbete för att minska utanförskapet och för att öka tryggheten blir den typen av kritik mycket provocerade. Särskilt när antalet poliser inte ökar utan i stället minskar.

 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

  1. Delar statsrådet rikspolischefens bedömning att polisen står ensam i utsatta områden och hur avser statsrådet i så fall att verka för bättre samordning mellan polisen och kommunerna?  
  2. Hur avser statsrådet i övrigt att verka för att förbättra Polismyndighetens arbete och närvaro i utsatta områden för att öka tryggheten där?
  3. När kommer statsrådet att infria sitt löfte om fler poliser till Växjö i allmänhet och Araby i synnerhet?