Beskattning av privatpersoners tjänster

Anette Åkesson har frågat mig hur jag anser att gränsdragningen för beskattningen bör se ut i framtiden för privatpersoner som utför tjänster inom områden där människor hjälper varandra.

I frågan beskrivs företeelser inom den så kallade delningsekonomin. Delningsekonomin kan förstås som transaktioner där underutnyttjade tillgångar säljs, hyrs ut, samägs eller samnyttjas. Det kan även handla om erbjudanden att utföra tjänster. Detta är i sig inget nytt, men digitaliseringen av ekonomin har ökat tillgängligheten och minskat transaktionskostnaderna.

Vidare har medborgarnas och företagens förtroende för företeelsen ökat, och volymerna har tilltagit kraftigt. Sammantaget innebär detta nya utmaningar för skattesystemen som behöver kartläggas och analyseras.

Därför gav regeringen Skatteverket i uppdrag att kartlägga och analysera hur delningsekonomin påverkar skattesystemen. En övergripande rapport delredovisades i mars 2016, och erfarenheter från kontrollverksamheten ska redovisas senast den 31 oktober 2016.

I delredovisningen konstaterar Skatteverket att skattereglerna är neutrala mellan aktörerna oavsett om de verkar inom den traditionella ekonomin eller delningsekonomin. Däremot blir reglerna komplexa, och det blir i vissa situationer svårare att förutse beskattningens konsekvenser för både utföraren och tillhandahållaren. Vidare ser Skatteverket en risk för skattefel inom delningsekonomin eftersom möjligheterna att göra effektiva kontroller kan försvåras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen följer noga utvecklingen i delningsekonomin, och Skatteverkets samlade redovisning av uppdraget kommer att vara ett viktigt underlag i analysen av om det finns behov av regelförändringar.

Herr talman! Till en början vill jag tacka finansministern för svaret. Jag tycker dock inte att det riktigt kom in på själva kärnproblemet, nämligen att vissa privata tjänster beskattas medan andra inte gör det.

Digitaliseringen möjliggör mycket riktigt ett bättre resursutnyttjande, och delningsekonomin som begrepp betecknar de områden där man lyckats produktifiera tjänster mellan privatpersoner, det vill säga göra om tjänster eller produkter på så sätt att man kan tjäna pengar på dem. Häromkvällen visades exempelvis ett reportage på nyheterna där en kvinna via en app gjorde sin toalett tillgänglig för besökare på stan mot betalning. Att man ska kunna tjäna pengar på sin toalett hade väl ingen kunnat föreställa sig för några år sen, och det är verkligen bara fantasin som sätter gränser. Delningsekonomin öppnar möjligheter för individer och företag att vara kreativa, hitta nya lösningar och tjäna pengar. Skatteverkets rapport rörande delningsekonomin är mycket intressant, och det är med spänning jag även avvaktar höstens slutrapport.

Men hur är det med de privata tjänster som enligt Skatteverket ska beskattas men inte gör det, troligen till stor del för att personerna i fråga inte ens är medvetna om att de ska beskattas? Så är det exempelvis när vi som privatpersoner byter tjänster med varandra. I dag sker det privat och i liten skala, men med nya tekniska möjligheter kan det komma att ske i väsentligt större omfång än i dag, och någonstans går gränsen för när det blir något för lagstiftningen att ta tag i.

Uberpop är en samåkningstjänst där privatpersoner via en app erbjuder andra att åka med i deras bil mot betalning. I Sverige reagerade taxibranschen snabbt på Uberpop och pekade på de olika regelverk som finns och som inte följs. Domar har bekräftat att Uberpop bryter mot regler, förare har dömts för olaga taxitrafik, och Uberpop är inte längre tillgängligt hos oss. Man kan fråga sig vad som hade hänt om taxibranschen inte drivit på för att stoppa Uberpop.

Skatteverket har tagit fram riktlinjer för vad som gäller när man kör folk mot betalning och när man hyr ut sin privatbostad. Det finns även information om vad som gäller när man byter tjänster, men gränsdragningen är svår. Om jag hjälper finansministern att lägga om taket mot att finansministern hjälper mig att måla mitt hus, kommer vi då att följa regelverket med säkerhetsåtgärder som finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om takarbete, med förankring med livlinor och annat? Sannolikt inte. Vi kommer troligen inte ens tänka på att det är en tjänst som är skattepliktig från första kronan och inte heller se oss som en del i delningsekonomin.

Det säger samtidigt sig självt att ingen vill ge sig in på att reglera privatpersoner som hjälper varandra; det är ju något positivt med hjälpsamma människor och dessutom i princip omöjligt att följa upp och kontrollera. Men det är ändå en viktig fråga, och den kan komma att bli allt viktigare i och med att privata tjänster utförs och byts i allt större skala.

Min fråga till finansministern blir därför hur vi säkerställer att gränsdragningen hanteras lika inom alla områden där privatpersoner utför tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill också tacka för interpellationen. Detta är en intressant fråga som behöver både debatteras och analyseras mer än vad som skett hittills, i takt med att dessa företeelser växer. Precis som Anette Åkesson framhåller är detta något positivt. Det handlar om att använda befintliga resurser på ett mer effektivt sätt. Det handlar om att använda de hus, toaletter eller vad det nu kan vara, som var och en äger, på ett mer effektivt sätt. Det är i grunden något mycket positivt, och det kan naturligtvis öppna för nya former av företagande och nya entreprenörer. Här är det bara fantasin som sätter gränser för hur vi kan använda den nya tekniken för att utnyttja de befintliga resurserna på ett mer effektivt sätt än i dag.

Precis som Anette Åkesson påpekar kommer det också att leda till att man behöver ha en närmare fundering på vilka nya gränsdragningsproblem som kan uppstå i denna typ av verksamheter.

Att man byter tjänster med varandra är ju ingenting nytt. Det har ju funnits sedan lång tid tillbaka. Man hjälper varandra att flytta, Grannar eller vänner hjälps åt med att måla om huset, göra om i trädgården eller vad det nu kan vara. Detta är inget nytt. Däremot finns det en del fenomen i dag som innebär att det antal tjänster man byter med varandra ökar, och där är det viktigt att man tittar på gränsdragningsproblemen och hur man kan säkerställa att de nödvändiga regelverken följs. Vi är nog bara i början av det arbetet. Här kommer det att behöva ske nytt analysarbete.

Jag ser fram emot Skatteverkets slutrapport, som kommer i oktober. Den kommer närmare att titta på hur man kan utöva kontrollverksamhet, så att man säkerställer att det blir rätt skatteuttag i de här verksamheterna.

Herr talman! Jag var en av dem som hängde på låset när Skatteverket släppte rapporten i mars, så jag ser också fram emot oktober.

Visst har det alltid funnits tjänster som man byter. Men frågan är om människor egentligen känner till att de ska beskattas enligt regelverket.

I Sverige beskattas de tjänster som privatpersoner utför. Det handlar om skatt beroende på summa, arbetsgivaravgift, deklaration för mottagaren och, om summan överstiger 999 kronor, kontrolluppgift för köparen. Digitaliseringen öppnar dock fler möjligheter för människor att hjälpa varandra inom allt fler områden. Uberpop har som fenomen betraktat väckt känslor. Hos vissa är känslorna positiva, när man kanske ser en möjlighet att tjäna några extra kronor på fritiden eller att på ett billigt sätt få en åkning hem. Hos andra är de negativa, eftersom man anser att konkurrens inte sker på lika villkor och att helt andra krav ställs på professionella utförare än på privatpersoner.

Efter några fällande domar har Uber som sagt lagt ned sin Uberpop-tjänst, som var riktad mot just privatpersoner som erbjuder samåkning till andra privatpersoner mot betalning. En intressant situation uppstår därför när en statlig institution, Post- och telestyrelsen, finansierar framtagandet av en app för just samåkning. Visst, målgruppen är föräldrar till barn i idrottsföreningar, men det handlar i övrigt om samma sak: Privatpersoner kör andra privatpersoner mot mindre betalning. Även finansministern måste se ironin i detta. Det visar också tydligt på gränsdragningsproblematiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad kan då göras? Skatteverket återkommer som sagt med en slutrapport om delningsekonomin. Det har lanserats olika förslag för att underlätta för delningsekonomin, till exempel det förslag som framförts av Muf och Grön Ungdom och av företagen Baghitch och Flexidrive, som innebär att de första 20 000 intjänade kronorna blir skattefria och ett minskat regelkrångel. Ett alternativ skulle kunna vara att man spinner vidare på det populära avdragskonceptet med RUT och ROT och utvidgar med ytterligare begrepp, till exempel RÄT, för "rättvist".

Frågan kvarstår dock om det är tillräckligt att fokusera på delningsekonomin, eftersom det fortfarande finns en gränsdragningsproblematik när det handlar mer om hjälp eller byte av tjänster än om att tjäna pengar på en marknad och om hur man kan bli av med regelkrånglet.

Jag erkänner att jag dessutom är nyfiken på hur finansministern skulle reagera om byggbranschen eller städbranschen skulle ställa samma krav på likvärdiga villkor som taxibranschen har gjort. Jag har inte hört talas om att så skulle vara fallet, kanske på grund av att det är så vanligt att vi hjälper varandra inom dessa områden i Sverige. Frågan är kanske mer av hypotetisk natur. Men beroende på hur vi ökar regelverk och lagstiftning som rör professionella utförare på dessa områden, parallellt med att möjligheterna att hjälpa varandra privat eller byta tjänster med varandra blir allt större, kan det vara klokt att åtminstone ha funderat på det.

Googlar man på "byteshandel" lär man sig att byteshandel är relativt vanlig i flera andra länder, ofta med egna lokala valutor. Så är det inte i Sverige, även om det finns så kallade bytesringar. Anledningen till detta sägs vara just våra skatteregler.

Om regeringen nu är så positiv till delningsekonomin som man säger - och det betvivlar jag inte - varför tar man då inte alla sorters privata tjänster i beaktande och även ser till de tjänster som byts?

Herr talman! Jag tror att det finns stor potential i delningsekonomin, av flera skäl. Självklart tror jag att det handlar mycket om att vi kan använda våra befintliga resurser på ett mer effektivt sätt. På så sätt finns ett tydligt grönt perspektiv i delningsekonomin. Att dela på bilar i bilpooler är ett sätt att åstadkomma detta. Det finns också andra sätt att till exempel dela bilar eller använda befintliga bostäder på ett mer effektivt sätt än i dag. Det är väldigt positivt.

Skattereglerna är för det mesta tydliga. Det har också Skatteverkets delrapport kommit fram till. Däremot kan kontrollverksamheten bli svårare om det är mycket transaktioner mellan privatpersoner. Vi vet sedan tidigare att vid transaktioner mellan privatpersoner ökar risken för skattefel.

En annan aspekt är att det kanske inte alltid är tydligt för den som köper eller säljer tjänster eller delar på sina varor vilka regler det egentligen är som gäller. Här är det naturligtvis viktigt att vi kan jobba med att tydliggöra reglerna för dem som på olika sätt använder delningsekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot delar jag kanske inte Anette Åkessons uppfattning att vägen framåt är att sänka eller avskaffa skatten inom delar av delningsekonomin. Men här finns också en tydlig skillnad mellan Moderaterna och regeringspartierna. Vi i regeringspartierna står upp för att vi tycker att det är viktigt att vi kan finansiera vår gemensamma välfärd, men vi vet att Moderaterna och Anette Åkesson är mer intresserade av att fortsatt gå fram med stora och omfattande skattesänkningar.

Herr talman! Ja, Moderaterna är intresserade av att sänka skatter, men det är för att man ska få ytterligare resurser till välfärden. Det har nämligen visat sig att de ökar när man sänker skatterna.

Finansministerns svar rör fortfarande till största del just delningsekonomin. Men det var inte riktigt det som var i fokus i interpellationen.

Det är spännande tider med ny teknik som öppnar för helt nya möjligheter. Som lagstiftare ska vi skaffa goda förutsättningar för utveckling och konkurrens samtidigt som människor och företag kan behöva skydd mot osunda arbetsvillkor. Det handlar även om konsumenter och om att man ska få konkurrera på lika villkor. Men vi kan inte bortse från gränsdragningsproblematiken. Och skattesystemet är ett av de områden som berörs.

Utredningar och analyser görs av Skatteverket gällande delningsekonomin. Men byten av tjänster mellan privatpersoner, eller när människor hjälper varandra, är mig veterligen ännu inte föremål för en utredning om hur vi eventuellt kan komma att behöva ändra regelverket. Utbyte av tjänster är ett område där ny teknik kan underlätta i och med att matchningen blir väsentligt enklare. Det är alltså bara en tidsfråga innan utbyte av tjänster även i Sverige skulle kunna växa i omfång. Det borde anses lika positivt som delningsekonomin, eftersom samma resursdelningsmöjligheter finns.

Skatteområdet rör inbetalning av skatter men även kontrolluppgifter och deklarationer. Sannolikt måste man hitta sätt att dra nya gränser när det gäller från vilka summor skatt ska betalas, men det handlar även om hur byråkratin kan begränsas. Det kan komma att påverka skatteintäkterna, men det kan även underlätta, inte bara för dem som utnyttjar digitaliseringens fördelar.

Med detta vill jag tacka för debatten.

Herr talman! Jag delar Anette Åkessons uppfattning att vi kanske behöver titta närmare på och analysera ytterligare just vad delningsekonomi kan betyda när det gäller detta. Det tankesättet och de plattformar som kan uppstå i och med den nya tekniken, som underlättar just för utbyte av tjänster, och hur detta skulle kunna växa är säkert någonting som man kan analysera närmare än vad Skatteverket har gjort i sin delrapport. Det tar jag med mig som input från den här interpellationsdebatten. Det har varit en nyttig fredag förmiddag i riksdagen. Man kan säkert fundera mer på det.

Det finns något som är viktigt att säga när det gäller delningsekonomin och när det nu skapas nya digitala plattformar för att man ska kunna använda befintliga resurser på ett mer effektivt sätt - det kanske också kan komma för att vi ska kunna byta tjänster med varandra på ett mer effektivt sätt än i dag. Det ger digitala avtryck. Så länge man har digitala plattformar ger det också avtryck digitalt. Det gör att skattemyndigheterna i Sverige och i andra länder får större möjligheter att kontrollera att skatter betalas in som de ska än när det är rena byten som inte passerar någon form av digital plattform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ska bli intressant att se vad Skatteverket kommer fram till i det avseendet. Det gäller både om man delar hus, bilar eller andra saker och om man byter tjänster. Där finns de digitala avtrycken.

Jag vill tacka Anette Åkesson för en intressant interpellation. Det här är en viktig debatt att ta, så att vi får en närmare analys och vet vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa att vi har goda intäkter också när ekonomin utvecklas på det här sättet. Och det ger naturligtvis utrymme för nya entreprenörer och nya företagare, vilket jag är den första att välkomna.

Överläggningen var härmed avslutad.