Digitaliseringspolitiken

Fru ålderspresident! Erik Ottoson har frågat bostads- och digitaliseringsministern vad statsrådet och regeringen avser att vidta för åtgärder för att skapa ett tydligt ledarskap i digitaliseringsprocessen av det offentliga Sverige. Vidare har Erik Ottoson frågat på vilket sätt statsrådet och regeringen kommer att utveckla regleringsbreven till svenska myndigheter i syfte att skynda på processen att digitalisera offentlig sektor och vilka regelförenklingar statsrådet och regeringen kommer att initiera för att underlätta digitaliseringen av Sverige.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringens ambition är tydlig: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en modern och effektiv offentlig sektor, en enklare vardag för privatpersoner och företag, fler jobb och ökad välfärd.

Den svenska förvaltningsmodellen ger statliga myndigheter, kommuner och landsting stor frihet att själva välja hur de ska fullgöra sina uppgifter. Det är viktiga grundstenar i den framgångsrika svenska förvaltningen. Samtidigt är det regeringens uppgift att skapa bästa möjliga förutsättningar för digitalisering av offentlig förvaltning, och regeringen genomför ett flertal initiativ. Låt mig ge några exempel.

Den nationella digitala infrastrukturen är en förutsättning för digitaliseringen av det offentliga Sverige. Regeringen annonserade därför i budgetpropositionen för 2017 en ny finansieringsmodell för förvaltningen av nationella grunddata och nationella digitala tjänster såsom Svensk e-legitimation och Mina meddelanden.

Men anslutningen av myndigheter, privatpersoner och företag till den digitala infrastrukturen behöver öka. En särskild utredare har därför fått i uppdrag att lämna förslag till hur styrningen av nationella digitala tjänster kan effektiviseras.

Samma utredning har fått i uppdrag att analysera hur digitaliseringen i offentlig sektor kan snabbas på genom att ansvaret samlas i en myndighet inom ramen för befintlig myndighetsstruktur.

Statens it-kostnader uppgår till ca 30 miljarder kronor årligen. Myndigheternas interna styrning och kontroll av dessa kostnader behöver förbättras. Regeringen har därför förlängt Ekonomistyrningsverkets uppdrag att följa de statliga myndigheternas effektivitet vid användningen av informationsteknik och hur de använder digitaliseringens möjligheter.

Offentlig information utgör en samhällsgemensam resurs av stort värde. Det är viktigt att främja vidareutnyttjande av denna information. Regeringen har därför gett Riksarkivet i uppdrag att leda arbetet med att publicera information som öppna data i staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett antal utvecklingsmyndigheter ska verka för ökat vidareutnyttjande genom att främja en smartare samhällsbyggnadsprocess, en smartare livsmedelskedja samt en smartare användning av miljöinformation. Över 25 myndigheter och kommuner samverkar inom ramen för projektet Hack for Sweden för att lösa samhällsutmaningar med hjälp av öppna data. Regeringen stöder årets tävling, som bland annat kommer att fokusera på samhällsbyggnad och smartare miljöinformation.

Regelförenkling är ett område som regeringen arbetar aktivt med. Ett aktuellt initiativ är regeringens och SKL:s överenskommelse att förenkla företagandet inom restaurangbranschen med hjälp av digitala lösningar. Det är en regeltung bransch som kräver omfattande kontakt med myndigheter och kommuner.

För att ytterligare underlätta digitalisering och samverkan i offentlig förvaltning har en särskild utredare fått i uppdrag att kartlägga och analysera om det finns lagstiftning som i onödan försvårar utvecklingen. Utredningen ska också lämna förslag på författningsändringar.

Genom att aktivt driva på digitaliseringen av det offentliga Sverige har regeringen tagit viktiga steg i moderniseringen av förvaltningen. Detta arbete kommer jag att fortsätta att driva under resten av mandatperioden.

Fru ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag och statsrådet har diskuterat digitaliseringsfrågor tidigare i en väldigt god ton. Jag upplever att statsrådets svar vittnar om goda ambitioner inom digitaliseringsområdet. Detta är självfallet något som jag välkomnar.

Jag tror dock att jag och statsrådet talar förbi varandra lite grann, om man betänker vad jag åsyftade i min fråga och vad statsrådet säger i sitt svar.

Jag tror att vi börjar komma till en punkt i digitaliseringen av det offentliga Sverige där ett helhetsgrepp kommer att behöva tas på ett sätt som inte har skett tidigare. Det är därför jag använder begreppet ledarskap, inte styrning. Det är ett mycket vidare begrepp, som antyder ett vidare anslag och ett bredare ansvar.

Något som jag tror är avgörande för att få hela det offentliga Sverige att fungera på ett mer digitalt sätt är kommuner och landsting. Som jag och statsrådet har diskuterat tidigare är det kommunala självstyret en viktig faktor som måste respekteras men som inte får bli någon form av hämsko för digitaliseringen av det offentliga.

Där tror jag inte att statsrådet ska underskatta sin ställning och tyngd som statsråd när det gäller att använda målsättningar även för den kommunala och landstingsdrivna verksamheten, just vad gäller digitalisering. Man får kanske inte nödvändigtvis med sig varenda kommun i den formen av mjukare ledarskap, men jag tror att man får med sig tillräckligt många för att skapa en kritisk massa.

Sedan finns det verktyg som man från regerings- och myndighetshåll kan använda sig av för att driva på ytterligare i samma genre. År 2011 eller 2012, om jag inte minns fel, gjorde Kammarkollegiet en större upphandling av så kallade elev-Ipadar, som varje svensk kommunal skola fick möjlighet att göra avrop på.

Det var ett centralt grepp som gjorde stor skillnad för digitaliseringen av vår undervisning. Jag tror att fler sådana initiativ skulle kunna skapa bättre samverkan mellan stat och kommun och också hjälpa kommunerna att lyfta sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det talas till exempel om samhällsbyggnadsprocesser. Där finns det väldigt mycket som skulle kunna utvecklas, vilket statsrådet också var inne på, men utvecklingskostnaderna för den formen av digitala system är ofta väldigt stora. Man kan behöva hjälpas åt att bära dessa kostnader tillsammans. Om SKL inte klarar av att bära den bollen måste man kanske hjälpa till från statligt håll.

En följdfråga till statsrådet blir: Finns det några sådana tankar och projekt inom Regeringskansliet och inom den statliga delen av det offentliga Sverige, för att skapa fler projekt likt det som Kammarkollegiet hade i början av 10-talet, med en gemensam upphandling som kommuner sedan kunde avropa från?

Finns det några tankar om vilka lagar som kan stiftas för att driva på, inte bara vilka lagar som finns och som kan stå i vägen? Man kan inte bara röja undan hinder och hoppas att det löser sig. Det tror jag att statsrådet håller med om. Vilka tankar finns det om att stifta och föreslå lagar till riksdagen i syfte att driva på digitaliseringen av det offentliga?

Fru ålderspresident! Först vill jag säga ett stort tack till Erik Ottoson för denna debatt och för interpellationen.

Som vanligt när vi diskuterar frågor som rör digitaliseringen av offentlig sektor är Erik Ottoson klok och har rätt. Det är exakt det han säger som vi behöver göra och som vi jobbar med, nämligen att skapa starkare ledarskap och styrning i den offentliga sektorn.

Vad det handlar om är att vi måste börja se den offentliga sektorn som en koncern. Hittills har vi inte gjort det, och det är därför vi har halkat efter under de senaste tio åren när det gäller digitaliseringen av det offentliga Sverige.

När världen började med digitalisering och till och med datorisering av tjänster redan på 70- och 80-talen låg Sverige i framkant, men då hade vi en tydlig styrning och ledarskap. Nu har vi halkat efter. Vi har halkat efter i snart tio år.

Vi ser att våra grannländer har sprungit förbi. Danskarna har nu genomfört flera reformer som innebär att man har effektiviserat den offentliga förvaltningen och digitaliserat kommunikationen mellan medborgare och den offentliga sektorn. Det de har gjort är att de har sett den offentliga sektorn som en koncern och styrt och lett den som en koncern. De har skapat partnerskap mellan staten, kommunerna och landstingen.

Jag är i grund och botten en varm vän av det kommunala självstyret, och jag ser det som min uppgift att försvara det i regeringen utifrån det ansvarsområde jag har. Jag måste dock erkänna att i de samtal som jag har haft med Kommunsverige under dessa två år är det ett område där Kommunsverige kräver tydligare statlig styrning och ledarskap, och det är digitaliseringen av offentlig sektor. Digitalisering och gemensamma digitala infrastrukturer försvagar inte det kommunala självstyret utan skapar tvärtom förutsättningar för effektiva och välmående kommuner och landsting.

Nu inväntar vi utredningsbetänkandet, som kommer inom kort och som handlar om de gemensamma tjänsterna. Vi fokuserar mycket på den första delen av infrastrukturen, som handlar om kommunikationer mellan medborgare och företag och den offentliga sektorn - Mina meddelanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har ambitionen att så fort vi får underlaget av utredaren vidta åtgärder och agera för att snabba på processen när det gäller anslutning till Mina meddelanden. Här måste vi också få med kommunerna. Vi för aktiva samtal med kommunsektorn om detta, och vi tror att det behövs. Inte minst ur ett medborgarperspektiv måste kommunerna vara med.

Vi har fattat beslut om en finansieringsmodell. Det har hittills saknats i de gemensamma tjänsterna. Nu finns en modell för hur vi ska finansiera de gemensamma it-tjänster eller digitala tjänster som behövs och som är nödvändiga för att vi ska kunna digitalisera den offentliga sektorn.

Vi jobbar med att undanröja rättsliga hinder, som Erik Ottoson nämnde. Jag instämmer i hans utgångspunkt att det inte räcker med att bara undanröja hinder. Vi måste också in och styra och leda. Därför jobbar vi med nationell styrning och ledning vad gäller de gemensamma digitala tjänster som krävs för att den offentliga sektorn ska effektiviseras.

Denna resa är påbörjad, och vi kommer att göra allt vi kan under resten av mandatperioden för att öka takten i digitaliseringen. Detta kommer att kräva mycket tydligare ledarskap och styrning från staten än vad vi har sett tidigare.

Fru ålderspresident! Tack, statsrådet, för det uppföljande svaret! Jag upplever ett gott anslag.

Det man måste känna till är att det finns lagstiftningsprocesser som kommer att behöva komma till stånd, egentligen i förrgår, framför allt i relation till det som statsrådet talar om, nämligen öppna data, där hela modellen för vår offentlighetsprincip kommer att behöva utvecklas.

I dag har vi i princip två lägen: sekretessbelagt eller offentlig handling. Vi kommer att behöva se över möjligheterna att inrätta ett tredje läge: öppna data eller open by default. Där har man en standardiserad datamängd som alltid är tillgänglig i ett helt maskinavläsbart och rått format som kan användas av myndigheter, företag och privatpersoner för att skapa värden, hitta information och bearbeta statistik på ett helt annat sätt. Där är såklart finansieringsmodellerna väldigt viktiga.

Jag tror att man även behöver se över möjligheterna just kring vad som är utgångspunkten i offentlig förvaltning. När vi hanterar handlingar, när vi arkiverar och när vi lämnar ut handlingar, är det då papperet som är utgångspunkten? Eller ska man etablera principen digitalt först, alltså att utgångsläget är att handlingen är digital - att den existerar och vidimeras digitalt? Eller är utgångspunkten att det är signaturer på papper som är det förhärskande?

Det är till syvende och sist också en lagstiftningsfråga om det är digitalt först eller inte som ska gälla.

Jag kan vara lite anekdotisk. När min farfar nyligen gick bort skulle jag hjälpa min farmor att få utökad hemtjänst. Blanketten för att begära utökad hemtjänst gick inte att få mejlad. Detta hade inte varit ett bekymmer tidigare. Därför fick vi vänta ytterligare på att blanketten kom via posten. Det hade dessutom blivit förseningar på grund av Postnord. Men detta hade kunnat gå så mycket snabbare.

Jag tror att det handlar om att etablera principer. Det kan, som sagt, också vara en lagstiftningsfråga som driver på mycket av den tekniska utvecklingen och den digitala utvecklingen även i Kommunsverige, där vi talar om ledarskap och behovet av extra styrning. Att ta ett sådant steg skulle vara djärvt, och det skulle sannolikt föranleda många höjda ögonbryn. Men jag tror också att det är nödvändigt för att vi ska komma i kapp dem som nu möjligen har glidit före oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är saker som jag tror att statsrådet säkert är öppen för. Därför är det intressant att få veta om det finns några processer i denna riktning just vad gäller open by default, vad gäller digitalt först och vad gäller andra förändringar av strukturer som gör att vi numera utgår från att saker och ting är digitala men att det självfallet alltid ska vara så att om man vill ha det i pappersformat - om man vill ha denna blankett eller information i fysiskt format - ska det vara möjligt även i fortsättningen men att utgångspunkten är en annan.

Min följdfråga till statsrådet är om det finns processer igång som leder just dit, eller om detta ännu finns kvar att initiera.

Fru ålderspresident! Jag tackar Erik Ottoson för denna relevanta fråga. Ja, processen är igång i två utredningar. Både den utredning som har i uppdrag att titta på gemensamma tjänster och strukturer och den utredning som har i uppdrag att titta på de rättsliga frågorna har som utgångspunkt målet att jobba med digitalt först.

Vi är tyvärr inte först i världen med detta. Vi är snart sist bland våra jämförbara länder. Därför är vår ambition att öka takten. Sverige har självklart förutsättningar att införa principen digitalt först i all offentlig verksamhet. Det har också varit utgångspunkten för arbetet under denna mandatperiod, men vi måste öka takten. Det är därför som dessa utredningar har fått så tydliga uppdrag.

Fru ålderspresident! Jag sa för några veckor sedan i något sammanhang att vår målsättning är att vi i slutet av 2018 ska sluta använda faxapparater i den svenska offentliga sektorn. Då blev jag hånad i sociala medier, eftersom folk trodde att det inte finns faxapparater. Men faktum är att vi har ganska många faxapparater kvar. Det faxas fortfarande remisser i svensk sjukvård. Våra domstolar jobbar med faxapparater 2017 i ett av världens mest digitala länder.

De blanketter som Erik Ottoson talar om förekommer inte bara i kommunal och landstingskommunal verksamhet utan också i staten. Människor lägger ned energi på att fylla i uppgifter som redan finns hos det offentliga. Sedan är det några som ska datorisera de uppgifter som medborgarna har fyllt i på blanketter.

Det finns enorma effektiviseringsvinster att göra om vi verkligen lyckas genomföra en digitaliseringsreform i den offentliga sektorn, och det är detta vi har satt igång. Det kommer att ta några år. Men om vi ökar takten, har ett tydligt mål och jobbar tillsammans med kommunsektorn kommer vi att kunna nå dessa mål och visa att vi kan underlätta för medborgare och företag och också effektivisera resursanvändningen i den offentliga sektorn.

Utmaningen är vår förvaltningsmodell. Även om vår förvaltningsmodell är stark - den levererar, den är rättssäker och den är effektiv - och vi har fristående myndigheter och en decentraliserad välfärdsmodell, där kommuner och landsting hanterar de stora välfärdsuppgifterna, har förvaltningsmodellen som alla andra modeller en svaghet, och det gäller de koncerngemensamma uppgifterna och tjänsterna. De kommer inte att koordineras utifrån ett perspektiv där myndigheterna och kommunerna själva hittar lösningar, utan staten måste ta ett gemensamt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I avsaknaden av ansvarstagande har några myndigheter gått ihop i flera samarbeten och tagit fram digitala tjänster som har underlättat för medborgare. Flera myndigheter har gått före - Skatteverket är ett sådant exempel - och lyckats digitalisera stora delar av ärendehanteringen och kontakterna med medborgarna. Men det behövs gemensamma tjänster, och gemensamma tjänster kräver styrning och ledarskap.

Glöm inte en sak i denna debatt, nämligen att vi har massor med svenska företag som är otroligt framgångsrika och som ligger i framkant i internationella jämförelser när det gäller just digitala tjänster som kan användas i offentlig sektor. Flera av de svenska företagen vinner upphandlingar runt om i Europa som handlar om digitalisering av den offentliga sektorn. Vi har alltså ett näringsliv som är intresserat av att vara med och påverka, bidra och hjälpa oss i denna process. Då måste vi anta utmaningen och göra det som vi nu gör.

Jag ser fram emot att fortsätta denna dialog med Erik Ottoson och andra riksdagsledamöter som är engagerade i digitaliseringsfrågorna. Vi behöver också göra allt vi kan för att bygga en starkare allians med kommun- och landstingssektorn.

Fru ålderspresident! Jag tackar för detta. Jag håller helt och hållet med statsrådet om att digitalt först kommer att bli en mycket viktig byggsten. I år fick jag till exempel för första gången det orange kuvertet digitalt och inte fysiskt. Bara en sådan sak tycker jag är ett fall framåt. Min flickvän fick det fysiskt, men det är en annan sak.

Det som kvarstår och som jag tror kommer att bli mycket avgörande handlar om open by default, alltså den ytterligare klassningen av information. Viss sorts information ska alltså inte ens behöva anses vara en offentlig handling, utan den ska vara öppnare än så. En viss form av information ska alltid finnas tillgänglig för direktavläsning.

Det finns myndigheter, både i Kommunsverige och i det statliga Sverige, som arbetar på det sättet. Till exempel SL har under en lång tidsperiod haft tidtabellsdata och störningsinformation i öppna dataformat, alltså open by default. Den första reseplanerarappen i Stockholm var inte skapad av SL utan av en privatperson som använde sig av denna information. Detta är sådant som jag tror att många över huvud taget inte känner till. Men det finns en oändlig mängd nyttor som kan skapas genom just denna form av öppnande av data.

Ett exempel gavs till statsrådet Peter Eriksson på ULI Geoforum några kvarter härifrån, där man har gjort en utredning med hjälp av statliga pengar för att ta reda på hur stora nyttor som skulle skapas om man helt och hållet öppnade de geografiska data som Lantmäteriet i dag har. Man har kunnat dra slutsatsen att det rör sig om nyttor i 100-miljonersklassen varje år som i dag så att säga förblir outnyttjade just på grund av att dessa data är avgiftsbelagda. Jag vet att Lantmäteriet jobbar med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finns det fler saker som man jobbar med just för att skapa fler datamängder som är open by default?

Fru ålderspresident! Ja, det finns flera processer som är igång. På området öppna data och vid vidareutnyttjande av öppna data behöver vi initiera fler processer. Vi har inte tillräckligt många initiativ igång, och vi måste göra mer. Vi tittar på detta just nu.

Det handlar bland annat om att säkerställa att vi fokuserar på rätt områden, och jag nämnde några områden där vi har jobbat projektbaserat. Det har varit framgångsrikt. Vi behöver nog jobba mer på det sättet med öppna data. Men i slutändan handlar det också om finansiering, som Erik Ottoson nämnde, eftersom dessa samhällsvinster görs någon annanstans. Men kostnaderna ska tas från någon budget. Då blir finansieringsmodeller och förvaltningsmodeller mycket centrala i detta sammanhang.

Jag gör bedömningen att vi behöver återkomma på detta område och sätta igång nya processer. Vi behöver också dra nytta av de lärdomar som våra jämförbara länder har dragit i sina processer.

Jag var i Mexiko förra veckan, där man jobbar mycket med prevention av naturkatastrofer. Då handlar det om öppna data som ett mycket viktigt verktyg i detta arbete med förebyggande insatser mot naturkatastrofer. Jag blev otroligt imponerad av vilka enorma vinster som kan göras med öppna data och vidareutnyttjande av öppna data.

Jag blev också påmind om att vi har en ganska lång resa att göra i Sverige när det gäller detta, och det hänger ihop med hur vår förvaltning styrs och finansieras. Jag återkommer gärna i frågan och ser fram emot att fortsätta föra en dialog om detta.

Överläggningen var härmed avslutad.