Försämrad konkurrenskraft för näringslivet

Herr talman! Lars Hjälmered har frågat statsrådet Mikael Damberg

vilka effekter på näringslivets konkurrenskraft som enligt hans bedömning uppstår till följd av att en lösning av hamnproblemen ligger bortåt två år fram i tiden

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

om han och regeringen har analyserat vilka effekter hamnproblemen får på näringslivets transportkostnader.

Lars Hjälmered har vidare frågat mig

om jag är beredd att på något sätt ändra eller snabba på hanteringen av utredningen för att en lösning av hamnproblemen ska kunna vara på plats tidigare än om bortåt två år

hur många jobb som enligt min bedömning riskerar att försvinna till följd av en långt utdragen konflikt i Göteborgs hamn.

Lars Hjälmered har också frågat statsrådet Tomas Eneroth

vilka konsekvenser han och regeringen bedömer att förlorade transoceana direktanlöp får för svensk infrastruktur och svenskt näringsliv

vilka åtgärder han avser att vidta givet hamnproblemen för att Sverige även fortsatt ska kunna ha fungerande logistikflöden med transoceana direktanlöp av fartyg till Göteborg och Sverige.

Lars Hjälmered har också frågat statsrådet Karolina Skog

vilka miljöeffekter hon bedömer uppstår som en effekt av att gods flyttas från järnväg och fartyg till lastbil givet hamnproblemen i Göteborg

vilka åtgärder hon vidtar för att minimera dessa miljöeffekter.

Jessika Roswall har slutligen frågat mig

vad skälet är till att tiden för utredningen gällande hamnkonflikten ska sträcka sig till maj 2018.

De interpellationer som är ställda till statsråden Mikael Damberg, Tomas Eneroth och Karolina Skog har överlämnats till mig.

Regeringen värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen och den grundlagsskyddade strejkrätten. Modellen bidrar till en arbetsmarknad i samhällsekonomisk balans och arbetsfred som gynnar såväl arbetsgivare som arbetstagare. Det är en modell med en förmåga till snabb omställning och anpassning. Den bidrar till att Sverige kan bibehålla både hög sysselsättning och hög produktivitet. Totalt sett har den svenska arbetsmarknaden mycket få förlorade arbetsdagar på grund av konflikter jämfört med andra länder. Men den långvariga konflikten i Göteborgs hamn är ett exempel på en situation där den svenska modellen inte fungerar tillfredsställande.

Jag vill betona att ingen annan än parterna kan lösa situationen i Göteborgs hamn. Det vilar ett mycket stort ansvar på parterna att komma överens om en lösning, även om ingen av parterna har vidtagit någon stridsåtgärd i hamnen sedan juni i år. Staten kan enligt gällande bestämmelser vara behjälplig med medling genom Medlingsinstitutet. Staten har vidare ett ansvar för att säkerställa ett ändamålsenligt regelverk med långsiktigt hållbara och tydliga spelregler som möjliggör för parterna att fortsatt ta ansvar för att reglera villkoren på svensk arbetsmarknad.

Situationen i Göteborgs hamn är allvarlig. Det är ett problem som inte enbart är isolerat till Västsverige och Göteborg. Även andra regioner i Sverige påverkas. Göteborgs hamn är ett transportnav för en stor del av Sveriges logistik och handel, och det är av avgörande betydelse att hamnens del i transportkedjan kan fungera på ett effektivt sätt. Osäkerheten kring situationen i containerterminalen påverkar inte bara hamnens kunder och de företag som transporterar varor till och från hamnen. Den riskerar också att hota Sveriges konkurrenskraft och svenska jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen beslutade den 22 juni 2017 att tillsätta en utredning om en översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2018. Utredaren ska bland annat analysera och ta ställning till om det är möjligt och lämpligt att begränsa rätten att vidta stridsåtgärder i andra syften än att reglera villkor i ett kollektivavtal. Utredarens uppdrag är också att se över om det behövs förändringar av fredspliktsreglerna i situationer när en arbetsgivare, som är bunden av ett kollektivavtal i förhållande till en arbetstagarorganisation, utsätts för stridsåtgärder av en annan arbetstagarorganisation.

Om utredaren kommer fram till att författningsändringar är nödvändiga ska utredaren även lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som behövs. Rätten att vidta stridsåtgärder utgör en viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Redan i dag finns begränsningar i stridsåtgärdsrätten. Om man ska införa ytterligare begränsningar i den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder krävs mycket noggranna överväganden och ett gediget förarbete.

Tiden som utredningen har fått till sitt förfogande är en avvägning mellan intresset av skyndsamhet och intresset av att utredningen ska lämna tillräckligt väl genomarbetade överväganden och förslag som är möjliga för regeringen att gå vidare med.

Herr talman! Göteborgs hamn är Sveriges i särklass största hamn. Den är lokal, men den har en nationell betydelse. En stor del av den svenska importen och exporten passerar genom Göteborg. Både för svenska företag och ytterst för svensk ekonomi är det helt avgörande att Göteborgs hamn fungerar på ett tillförlitligt sätt.

Containerhamnen i Göteborg har brottats med konflikter och konflikthot under flera års tid, och effekterna är mycket stora. Många företag, som SKF, Akzo Nobel, Volvo, Lindex, Löfbergs Lila, Stora Enso och andra, har vittnat om de problem de har med försenade leveranser och om behov av att hitta alternativa transportvägar när de ska importera och exportera varor. Gods har i och med detta kommit att flytta från järnväg och fartyg till långa lastbilstransporter, helt i onödan.

En konkurrensfördel för hamnen och för Sverige har länge varit det man kallar för direktanlöp, alltså att stora fartyg går direkt från Göteborg, med få stopp på vägen, till viktiga hamnar och destinationer i Nordamerika och Fjärran Östern. Det har gett företag i Sverige kostnadseffektiva, snabba och miljömässigt effektiva transporter utan onödig omlastning.

Herr talman! Flera rederier har, som en effekt av hamnproblemen, gett besked om att man slutar köra denna typ av fartyg till Göteborg. Efter att två stora rederier gjorde så, kom så sent som i förra veckan ytterligare ett besked, nämligen att företaget ACL, Atlantic Container Line, i januari nästa år ska sluta köra den viktiga direktlinjen mellan Göteborg och amerikanska östkusten. Man ska komma ihåg att ungefär 10 procent av den svenska varuexporten går till USA. ACL har kört denna trafik i 50 års tid, och jag blir uppriktigt sagt bedrövad av detta. Det här beskedet är riktigt dåligt för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kärnan i hamnproblemen gäller kollektivavtal och konflikträtt. Sveriges Hamnar och Transportarbetareförbundet har ett gällande kollektivavtal, där man är överens om löner och andra villkor. Stridsåtgärder ska man kunna vidta, men en viktig princip är också att fredsplikt ska gälla när man har tagit i hand.

Nu finns en annan organisation som har vidtagit stridsåtgärder och hotat med konfliktåtgärder. Deras agerande får effekter för näringslivet och utmanar också principer på den svenska arbetsmarknaden.

Regeringen har tillsatt en utredning som svar på detta, som ska titta på när man får vidta konfliktåtgärder och ett antal andra saker. Men jag tycker dock att regeringens hantering i denna del är något senfärdig.

Utredningen ska inte vara klar förrän i maj 2018. Då vidtar beredning, och det gör att en möjlig lösning ligger bortåt två år framåt i tiden. Under tiden drabbas svenska företag och ytterst svensk ekonomi.

Det finns en rad experter på svensk arbetsmarknad som säger att det är möjligt att få fram förslag inom loppet av några månader om regeringen väljer att ge ett nytt uppdrag till utredaren, forcera arbetet och under våren återkomma till riksdagen. Det förutsätter dock att den politiska viljan finns.

Herr talman! Moderaterna har viljan att lösa hamnproblemen. Vi sträcker nu ut en hand till regeringen. Vi är beredda att sitta ned tillsammans med regeringen och snarast lösa hamnproblemen. Därför vill jag fråga Ylva Johansson: Är du beredd att gemensamt och över blockgränsen lösa detta viktiga samhällsproblem och senast under våren återkomma till riksdagen med ett konkret lagförslag?

Herr talman! Tack för svaret, ministern, även om det är ett svar som vi har hört väldigt många gånger tidigare! De första styckena i svaret tycker jag att jag har läst ett antal gånger redan, och det är lite beklagligt att arbetsmarknadsministern inte tar frågan på större allvar än att hon kopierar tidigare svar.

Containerhamnen i Göteborg har länge brottats med konflikt och hot om konflikt. Kärnan i hamnkonflikten gäller kollektivavtal och konflikträtt. Sveriges Hamnar och Transportarbetareförbundet har, som Lars Hjälmered sa, ett gällande kollektivavtal.

Vi har tydligt kunnat se vilka effekter detta har fått. Så sent som häromdagen fick vi besked om att man tappar en fraktlinje mellan Göteborg och USA, där ett av skälen sägs vara den pågående konflikten och hoten om konflikt. Det finns också mängder av uppgifter om nedgång i produktivitet och vilka konsekvenser detta får för företag runt om i hela Sverige: Det kommer vi säkert att återkomma till i den här debatten.

I min interpellation frågade jag ministern vad som är skälet till att tiden för utredningen om hamnkonflikten ska sträcka sig ända till maj 2018. Svaret från arbetsmarknadsministern är att regeringen värnar den svenska modellen och den grundlagsskyddade strejkrätten. Det är jag tämligen övertygad om att alla vi här inne gör. Stridsåtgärder är en del av arbetsrätten, men en annan viktig del är fredsplikten, som gäller när ett avtal är tecknat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots gällande kollektivavtal ser vi att en annan facklig organisation har vidtagit stridsåtgärder. Arbetsmarknadsministern tillstår i sitt svar att det här är ett exempel på när den svenska modellen inte fungerar tillfredsställande. Jag håller verkligen med henne.

Jag vet att den svenska modellen har tjänat och tjänar oss väl. Vi har i hög grad varit förskonade från konflikter. Men den aktuella konflikten i Göteborgs hamn visar att modellen innehåller brister. Medlingsinstitutet, som är exempel på ett av de redskap som står till buds, har försökt att medla i flera månader men lyckades inte utan begärde självt sitt entledigande.

Konflikten i Göteborg utmanar de principer som finns om hur avtal på den svenska arbetsmarknaden förhandlas fram och vårdas. Parterna ska ta ansvar, svarar ministern. Jo, men när den ena parten inte gör det, ska regeringen inte ta sitt ansvar då? Min uppfattning är att regeringen borde ha gjort det långt tidigare och innan utredningen ens var på plats, och jag förstår inte varför det tar så lång tid.

Det som ska utredas är inte en omvälvande förändring av strejkrätten eller fredsplikten, utan det är ett ganska enkelt direktiv. Jag förundras över att det tar sådan tid. Det har från många olika håll framförts kritik mot att utredningen tar så lång tid. Det finns andra ärenden på regeringens bord där man inte har tillsatt någon utredning, utan det har kanske räckt med till exempel en departementsskrivelse som på sedvanligt sätt sedan remissbehandlas, behandlas av Lagrådet och därefter sänds till riksdagen.

Ministern verkar lika övertygad som vi andra här i dag om att situationen i Göteborgs hamn är allvarlig, inte bara för Göteborg utan för hela Sverige. Det finns all anledning att skynda på arbetet. Det är korrekt att det för närvarande inte pågår någon konflikt i Göteborgs hamn, men hotet finns kvar och är kännbart för hela näringslivet. Det här får som sagt konsekvenser för hela Sverige. Vi har inte råd att avvakta.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är därför om hon överväger någon snabbare lösning på situationen.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Det vi ser nu är något som på många sätt är tragiskt. Oavsett om man sitter på den högra eller den vänstra sidan är det som vi nu åser i Göteborgs hamn ett misslyckande, och det är ett misslyckande som har pågått i fyra fem decennier. Det här är egentligen inte en arbetsmarknadskonflikt som handlar om löner eller arbetsvillkor, utan en konflikt mellan två fackliga organisationer som sinsemellan inte kan hålla sams.

Konflikten har inneburit att två tredjedelar av containergodsflödet i Göteborgs hamn har försvunnit på ett drygt halvår. Av alla varor som går till och från Sverige går 90 procent på vatten, och 60 procent av dem går via Göteborgs hamn. Detta påverkar svensk ekonomi kraftfullt, herr talman. Det hela är tragiskt för alla de företag som nu får betala mycket mer för att hantera konsekvenserna av en facklig strid.

Precis som mina kollegor tidigare har berättat meddelade häromdagen det stora rederiet ACL att det nu lämnar Göteborgs hamn. En lång tradition bryts. Men det är inte för traditionens skull som vi debatterar här, utan på grund av det absurda faktum att det handlar om en arbetsmarknadskonflikt mellan två fackliga organisationer där den som står på den ena sidan egentligen inte har något otalt med parten på den andra sidan. Deras bråk orsakar konsekvenser som kostar miljardtals kronor för svenska och utländska företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Transportföretaget SCT Transport meddelade tidigare i år att det skulle lägga ned sin järnvägsterminal i Jönköping. Det lönar sig inte längre att frakta containrar med tåg, eftersom import- och exportflöden flyttas till andra hamnar. Dessutom har två tåglinjer till containerhamnen lagts ned som ett resultat av att företaget har behövt ställa in åtta tåg i veckan. Det här handlar inte om Göteborg utan Jönköping, mitt i Götaland.

Västsvenska Industri- och Handelskammaren pekar på att varor som måste lastas om innebär merkostnader på mellan 10 000 och 20 000 kronor per container. Nu börjar vi, herr talman, statsrådet och alla andra, förstå vidden och konsekvenserna av att dessa två fackliga organisationer inte kan komma överens.

Hamnfyran har drivit sin linje under många år. Man har drivit den på ett sätt som är väldigt oortodoxt ur den svenska modellens perspektiv. För att vara en facklig organisation har det hela drivits väldigt oortodoxt. Det finns i dag varuägare som inte vågar uttala sig i frågan, då de är rädda att godset ska bli förstört i containrarna på natten.

Jag vill fråga statsrådet: Är det inte dags att börja betrakta Hamnfyran som något annat än enbart en facklig organisation?

Med tanke på att det händer saker och ting varje vecka som konsekvens av konflikten som har varit - det blir allt svårare, dyrare och krångligare - vill jag också fråga om det inte finns anledning att ge ett tilläggsdirektiv till utredaren så att vi kan få fram ett underlag till en ny lag som verkligen biter när någon missbrukar den svenska modellen.

Herr talman! Mycket har sagts i frågan, och det handlar om en konflikt som verkligen lamslår och riskerar svensk tillväxt och ekonomi och där företaget, arbetsgivaren, har tagit allt det ansvar som vi lagstiftningsmässigt och rimligen kan kräva. Det handlar om en konflikt mellan två rivaliserande fackförbund - det ena med en hyggligt revolutionär och oortodox arbetsmetod.

Strejken har inte handlat om att stärka hamnarbetarnas löner. Det framgår sällan i medierna att genomsnittslönen för arbetarna i Göteborgs hamn är 49 527 kronor per månad, enligt den senaste siffran jag såg. Det här är löner som de flesta människor i landet bara kan drömma om. I stället handlar det om ett internfackligt maktspel som får tydliga konsekvenser för svenska jobb och företag liksom för svensk ekonomi och tillväxt.

Jag bor inte i Göteborg utan är värmlänning och bor i Värmland. Vi ser tydliga konsekvenser även för det värmländska näringslivet. Ett antal företag har redogjort för ökad problematik med att få och kunna skicka iväg gods och andra varor i tid. Detta medför omlastningar och ökade kostnader. Ett enskilt företag kan drabbas av kostnader i mångmiljonklassen, bara för att vuxna människor inom fackförbunden i Göteborgs hamn inte kan komma överens. Om man tar del av Medlingsinstitutets medlingsförsök ser man att en del på vissa håll uppenbarligen inte heller har något intresse av att komma överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan är vad regeringen gör. I ett läge med låsningar som dessa måste politiken någonstans komma in. Det finns en gammal sång som talar om att staten och kapitalet sitter i samma båt. Man kan säga att regeringen och LO i många lägen sitter i samma båt. Därmed borde man kunna slå sig ihop och komma framåt för att leverera en hållbar politik som tar bort risken att gods som ska till Göteborg i stället flyttas till en annan hamn ute i Europa. Man måste se till att företag i såväl Värmland som övriga Sverige inte drabbas genom att de inte får sina varor på grund av pågående konflikt. Man måste säkerställa att transporterna på vattenvägarna kan komma fram.

Detta leder som sagt till en ekonomisk förlust för landet, och det påverkar våra jobb och företag. Men det är också en miljömässig katastrof i många fall i och med omlastningar, ett ökat tryck av lastbilar på vägarna och ett stort ökat tryck på järnvägen, som redan nu ofta är överbelastad.

Vad gör regeringen och ministern konkret för att konflikten ska lösas? Regeringen har makt att kunna göra något, och det finns en opposition i Sveriges riksdag som är mer än villig att vara konstruktiv och pådrivande och ta ansvar för att säkerställa tryggheten för de svenska jobben och företagarna och den svenska tillväxten och välfärden. Vilka svar har ministern på detta?

Herr talman! Det är välkommet att Lars Hjälmered har ställt en rad interpellationer till olika statsråd om hamnproblemen i Göteborg. Frågan är större än en enskild ministers ansvarsområde, och den är viktig för hela Sveriges konkurrenskraft.

Socialdemokrater, moderater och centerpartister har alla under en ganska lång tid varit överens om att det finns en stor utvecklingspotential i Göteborgs hamn. Man har till och med talat om farledsfördjuping för att tillåta ännu större internationella fartyg. Nu riskerar regeringens handfallenhet att slå det i spillror.

Herr talman! Jag är här för att jag vill belysa ett perspektiv på något som inte ligger på arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johanssons bord, nämligen miljöfrågan. Sverige och världen i stort är beroende av en effektiv och klimatvänlig sjöfart. Om man tar i beaktande att nära 90 procent av världens alla varor har transporterats över vatten inser man att sjöfarten har en viktig roll i världsekonomin och i de globala värdekedjorna. Ett utsläpp på 1 procent mindre från varje fartyg skulle vara betydande, eftersom antalet fartyg är så överväldigande stort.

Det är därför tur att sjöfarten är ett så snålt transportslag. Dessutom är sjöfarten överlägset bäst och mest energieffektiv när det gäller att frakta stora volymer av gods. Det är inte konstigt att Miljömålsberedningen nämner överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart som en central förutsättning för att Sverige ska nå de klimatmål som satts till 2045.

Herr talman! Detta omöjliggörs i stor skala när Göteborgs hamn nu är i fritt fall. Mer än en fjärdedel av volymerna är borta enligt hamnens egen kvartalsrapport, och mycket av godset har flyttat till lastbil. Trovärdighetsproblemet för Göteborgs hamn blir en miljöfråga för hela Sverige. Det är inte konstigt att det blir så. Godset måste fram. Företagen tvingas ta andra vägar än den genom Göteborgs hamn. Annars gapar det tomt på hyllorna när vanliga människor, vanliga familjer, ska handla det som de behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Varje dag ökar utsläppen av koldioxid till följd av konflikten med ungefär 124 ton. Det går att jämföra med att omkring 500 bussar ska köra mellan Stockholm och Göteborg varje dag, enligt Naturvårdsverkets egna siffror. Det är ungefär en sjudubbling av de utsläpp som sker när det inte är en sådan konflikt.

Tittar vi på ett intressant datum, den 31 maj nästa år, är det lite över 175 dagar dit. Räknar vi 124 ton per dag är det omkring 22 000 ton bara tills utredningen är klar i utsläpp som vi hade kunnat slippa. Är det verkligen rimligt, Ylva Johansson?

Herr talman! Man kan konstatera att regeringen har rationaliserat hanteringen av de fyra interpellationer som Lars Hjälmered har ställt. Den kunde i stället ha rationaliserat bort den utredning som ska presenteras i maj 2018 och i stället kommit med ett skarpt förslag till lagstiftning. Handen har sträckts ut från Moderaternas sida. Den borde tas emot av alla som bryr sig om svensk industri och svensk sjöfart.

Regeringen brukar säga att sjöfarten är jätteviktig både som näring och transportslag. Den har gjort vissa ändringar tillsammans med Alliansen, till exempel införandet av tonnageskatten och presentationen av maritima strategin, som arbetades fram under allianstiden. Det är helt fel att dessa goda intentioner att stärka sjöfarten stjälps av bristen på annan lagstiftning.

Mycket är redan sagt om hur Hamnfyran använder maffiametoder. Under decennier har man använt hot om strejk och blockad för att få igenom sina villkor. I stället borde man tänka på hur skadligt det är för svensk export och hur irreversibla dessa processer är. När kunderna lämnar Göteborgs hamn kommer de inte att återvända.

Nu när ACL lägger ned sin direktlinje till USA kommer linjen i stället att gå via Antwerpen. Vem kan garantera att godset kommer att ta sjövägen från Antwerpen till Sverige? Kan Ylva Johansson garantera det? Vad är det som säger att det extra moment som kostar pengar, till exempel avlastning och pålastning, inte kommer att rationaliseras bort och att man i stället bara lastar på lastbilar och tar in godset via Tyskland och Danmark över Öresundsbron till Sverige? Vad kommer det att kosta i miljöförstörelse?

Det är så många aspekter i frågan att den inte bara borde reduceras till en arbetsmarknadskonflikt. Jag hade önskat att alla andra ministrar som var berörda av Lars Hjälmereds interpellationer hade varit här i kammaren och svarat på dessa frågor utifrån sina respektive arbetsområden. Precis som alla andra undrar jag om arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är beredd att agera snabbt och inte vänta till efter valet.

Herr talman! Det här är en så pass viktig fråga att den borde koncentreras till statsministern, för det gäller hela landet. Jag som göteborgare ser konflikten utvecklas varje dag. Det är viktigt för Göteborg och Göteborgs utveckling som hjärta, hjärna och drivkraft i Västsverige och i hela Sverige att Göteborgs hamn får vara kvar och utvecklas till det som den kan bli. Men det är inte bara, som många kollegor har sagt, en fråga för Göteborg. Det finns också ett regionalt perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Minst 20 000 människor är beroende för sin utkomst av verksamheter i Göteborgs hamn när det gäller hamnen direkt eller logistikarbetet runt ikring. Det gäller inte minst Landvetter flygplats. Man har ett upparbetat samarbete mellan hamnen och Landvetter flygplats som kan komplettera varandra för godsslagen, för näringslivet och för att utveckla välfärden i landet.

Därför är det oerhört viktigt att konflikten löses. Ministern säger i sitt svar: "Staten har vidare ett ansvar för att säkerställa ett ändamålsenligt regelverk med långsiktigt hållbara och tydliga spelregler som möjliggör för parterna att fortsatt ta ansvar för att reglera villkoren på svensk arbetsmarknad." Ja, precis. Det är därför som det är så viktigt för att få ett ändamålsenligt regelverk att regeringen nu tar fram de förslag som krävs.

Vi riskerar att kasta ut barnet med badvattnet med den här väntan. Vi vet att det finns goda förslag. Ta fram dem och låt oss testa dem! Låt det inte bli draget i långbänk! Flera kollegor har berättat om hur viktig Göteborgs hamn är för miljön och hur viktigt det är att vi får klimatsmarta sätt för godset att färdas på.

Klimatarbetet i Göteborgs hamn är i världsklass. När ett fartyg kommer in i hamnen finns det en sniffer som kollar om det uppfyller de krav på utsläpp som gäller för att komma in i Göteborgs hamn. Om det inte gör det ropar hamnkaptenen upp fartyget och säger: Hallå! Slå på så att du blir mer miljövänlig! Varje fartyg har möjlighet att med elanslutning tömma svartvatten med mera - något som inte finns i många hamnar i världen, herr talman.

Det är därför oerhört viktigt att Göteborgs hamn fortsatt får ta emot både stora och små fartyg. Men vad som händer nu är att man sprider ut båtar i Sverige, feederbåtar och andra, som inte alls har perspektiv som är bra ur miljösynpunkt.

Detta är oerhört viktigt för hela Sverige, inte minst för jobben. Därför måste jag fråga arbetsmarknadsministern: Hur många jobb ska förloras innan regeringen håller tillbaka sina fackliga intressen och låter bli att sätta dem framför hela landet Sveriges intresse?

Herr talman! Det förekommer uppenbarligen en del retoriska övertoner i debatten. Jag väljer dock att inte replikera på dem, för de frågor som Lars Hjälmered och Jessika Roswall har ställt till mig är seriösa och viktiga frågor, och jag är säker på att de båda har en vilja att lösa dessa på ett konstruktivt sätt.

Situationen i hamnen är oerhört allvarlig. Det är ingen pågående konflikt; det har det inte varit det senaste halvåret. Men oron kvarstår. Det gör att man inte har kunnat ta tillbaka det man har förlorat, och man fick dessutom just ett ytterligare negativt besked. Konsekvenserna är långtgående för hamnen, självklart, för Göteborg och för Västsverige men också för en lång rad storföretag och därmed också en lång rad småföretag som är beroende av de större företagen. Det blir alltså väldigt allvarliga konsekvenser av detta.

Jag träffar förstås företrädare för hamnen. Det har jag gjort flera gånger, senast för kanske två veckor sedan. Jag träffar företrädare för framför allt storföretagen, som har kommit och redogjort för situationen. Jag träffar förstås företrädare för Västsvenska handelskammaren och för Göteborgs kommun. Vi har också haft tillfälle att tillsammans träffa utredaren som nu utreder de lagändringar som förmodligen är nödvändiga för att komma till rätta med lite av det moment 22 som den nuvarande lagstiftningen ger utrymme för i situationen med konflikter trots ett gällande kollektivavtal när arbetsgivaren är bunden av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har inget som helst intresse av att dra detta i långbänk. Tvärtom vill jag att det ska gå så fort som möjligt att lösa frågan. Vi bör verkligen fundera på hur vi på allra snabbaste sätt kan få frågan till en lösning och även få fram den lagstiftning som jag tror kommer att vara nödvändig. Vi måste få ordning på detta i en lagstiftning som parterna rimligen kan begära att riksdag och regering tillhandahåller för att de ska kunna göra sitt jobb på ett bra sätt.

För att väga in detta och få en utredning som kan jobba snabbt har vi säkerställt att man jobbar mycket nära parterna, som förstås har viktig input i detta. Detta har vi säkerställt genom en särskild konstruktion där dessa synpunkter finns med. Sedan är det alltid en avvägning: Hur lång tid kommer att behövas för att lägga fram ett tillräckligt väl underbyggt förslag?

Den typ av lagstiftning som förmodligen kommer i fråga kommer att påverka eller beröra EU-rätten. Den kommer att påverka, beröra eller vara i närheten av den europeiska sociala stadgan. Den kommer förmodligen att behöva förhålla sig till ILO-konvention 87 och ILO-konvention 98.

Jag är säker på att det går att hantera detta. Men jag tror också att Lagrådet en dag kommer att ta ställning till huruvida man har ett tillräckligt väl utrett förhållande till de internationella konventioner som Sverige är bundet av när man lägger fram lagstiftningsförslag som ligger i närheten av detta. Det är naturligtvis en fråga som man måste väga in. Om man lägger fram ett lagförslag alltför snabbt och som inte är tillräckligt väl utrett är risken att man får bakslag i Lagrådet och måste börja om från början, och det är ingen av oss betjänt av.

Exakt var ligger den avvägningen? Det är ingen som säkert vet. Vi tror att vi har gjort en rimlig avvägning av tiden för utredningen, men om det skulle vara möjligt att komma fram ännu snabbare är det förstås ingenting som jag skulle ha någonting emot.

Jag fick en inbjudan via en debattartikel om att Moderaterna vill samarbeta och hitta en lösning så snart som möjligt i frågan. Jag har därför bjudit in Moderaterna till ett möte i nästa vecka. Inbjudan gick ut i fredags. Jag hoppas att vi gemensamt kan sätta oss och tillsammans med utredaren gå igenom förutsättningarna och diskutera hur frågan kan tas vidare.

Herr talman! Göteborgs hamn är Sveriges i särklass största hamn. Den är helt avgörande för det svenska näringslivet. Det ser man som göteborgare och när man besöker Göteborg och ser fartygen som åker in och ut och staplarna av containrar. Hamnen är verkligen pulsen i den svenska ekonomin och för import och export.

Sverige är handelsberoende; ungefär hälften av vår ekonomi är kopplad till att Sverige handlar med andra länder. Denna typ av logistiska flöden är avgörande för att det ska funka för företag och ytterst för att det ska funka på ett bra sätt för många företag runt om i landet, vanligen långt bort från Göteborg. Göteborgs hamn är verkligen hela Sveriges hamn med de järnvägspendlare och andra transporttyper som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har nu konflikter och hot om konflikter som har varit alldeles förödande. Detta har fått effekter för ett antal rederier som har fattat beslut om att lägga ned de viktiga direktlinjerna. Nu senast gällde det ACL, vilket ärligt talat är bedrövligt.

Det finns också effekter som kan komma på sikt, till exempel när industriföretag funderar på var man lägger produktionen av en bilmodell eller en annan produktionsenhet. Vi har stora svenska fina industriföretag som inte bara har viktig produktion i Sverige utan även produktion i andra länder. När man sitter med olika typer av investeringsbeslut och produktionsplanering tittar man rimligen på sådana saker som transportkostnader och om man kan lita på transportsystemet.

Därför menar jag att det är viktigt att vi som politiska beslutsfattare tar frågan på allvar, och därför är jag tacksam att vi kan föra denna viktiga diskussion med ministern om hur man på ett konstruktivt sätt kan hantera frågan.

Bortom det dagsaktuella med en högkonjunktur men även en del samhällsproblem med integration, trygghet och annat skulle jag vilja säga att vi långsiktigt har en viktig fråga, som handlar om svensk konkurrenskraft. Det är inte nytt att man handlar med andra länder, men det nya är att konkurrensen alltmer hårdnar. Indier, kineser och andra är lika kreativa, innovativa och tuffa som svenskar. Vi kan inte ta någonting för givet med de stora svenska företagen. Då måste vi komma ned till kärnan i konkurrenskraften, som handlar om kompetensförsörjning, skattevillkor och även en sådan sak som det vi talar om i dag, det vill säga pålitliga och hållbara transporter och rimliga kostnader där det kan tuffa på och rulla på ett rimligt och bra sätt.

Detta leder oss in till konfliktens kärna i hamnproblemen om kollektivavtalen och konflikträtten. Detta måste utredas, och jag menar att det måste utredas på ett skyndsamt sätt utifrån en stark politisk vilja att kunna lösa detta. Jag betvivlar inte ministerns uppsåt, och jag hoppas att ministern inte heller betvivlar vårt uppsåt. När vi har gått ut i en större debattartikel i Dagens industri handlar det om ett genuint uppsåt från Moderaterna att sträcka ut en hand och kunna vara med och bidra till att lösa detta viktiga samhällsproblem. Jag menar att företag i Sverige, stora som små, ska kunna lita på att Göteborgs hamn fungerar.

Jag hoppas att det finns en bred vilja att sitta ned på riktigt och resonera om detta och se om vi kan hitta en lösning. Jag skulle gärna se att man fick ett lagförslag under våren; det måste vara ambitionen i detta. Innan det är dags för nästa års val bör riksdagen ha möjlighet att fatta beslut så att vi kan lösa detta.

Herr talman! Om vi lyckas med detta politiskt kommer sedan nästa stora utmaning: att ta oss an företagen MSV, Maersk och ACL och på olika sätt från fack och arbetsgivare men också politiskt se hur vi kan återvinna förtroendet för de viktiga direktanlöpen så att vi stärker konkurrenskraften också efter denna typ av hamnproblem. Det slutar inte med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för ett seriöst svar! Jag delar helt uppfattningen att detta är en seriös fråga, och många seriösa frågor, som kräver en allvarlig diskussion och debatt.

Jag är definitivt en tillskyndare av ordentliga utredningar som också tar hänsyn till olika internationella konventioner och EU-rätten. Jag inser att det krävs en hel del avvägningar, men det sker också hela tiden, och i det här fallet har jag lite svårt att förstå varför det tar sådan tid. Det tog tid redan innan utredningen tillsattes - vi moderater hade krävt i flera månader att regeringen skulle agera.

Nyligen var Medlingsinstitutet i arbetsmarknadsutskottet för att bland annat redogöra för sitt arbete i den här konflikten. Jag har också läst deras rapport. Det är faktiskt ingen rolig läsning. Det är uppenbart att strejkrätten här missbrukas. Medlingsinstitutet skriver själva att de får ägna mycket tid åt att bara utreda vad det är som Hamnarbetarförbundet faktiskt kräver. Så kan vi inte ha det; vi behöver få ett stopp på det.

Flera gånger återkommer vi i den här debatten - eller i alla fall några gånger i svaret från arbetsmarknadsministern - till att strejkrätten är grundlagsskyddad. Man hänvisar till EU-rätten. Ja, så är det, men redan i dag finns det inskränkningar, och uppdraget som är utfärdat nu innebär inte några stora inskränkningar - det var det jag försökte säga i mitt första inlägg - utan att försöka hitta lösningar. Jag tycker att det är viktigt att hitta snabba lösningar på något som uppenbarligen inte fungerar.

Lars Hjälmered sa här i sitt andra inlägg att den misstro som finns mot Göteborgs hamn är allvarlig och att ryktet om att det är en konflikthamn måste motbevisas.

Det är dessutom tydligt, enligt Medlingsinstitutets rapport, att de hot om lagstiftning som har framförts inte på något vis påverkar Hamnarbetarförbundet. Därför tycker jag att vi skyndsamt måste få fram ett förslag.

Jag tycker att det är bra att ministern också inser att den här oron som finns om hot kvarstår. Det tyder ännu mer på att det är bråttom att vi får fram en lösning.

Herr talman! I går samlades en stor del av svensk sjöfart på Donsö. Denna lilla ö i Göteborgs skärgård samlar åtta rederier, familjeföretag, och i går var arbetsmarknadens parter med. Man firade att sex nytillverkade fartyg nu flaggas in till den svenska handelsflottan. Samtidigt ser vi att ACL lämnar Göteborgs hamn och därmed också låter bli att flagga in sina nybyggda fartyg. När det pågår en god utveckling på ena sidan pågår alltså en dålig utveckling på den andra sidan. Det här är oroande.

Jag blir lite förvånad över att ministern verkar vara mer oroad över formalia än över verkligheten. Det är lugnt nu under utredningstiden. Ja, det är inte konstigt. De som bråkar vill ha det lugnt under utredningstiden så att det inte ska bli en alltför skarp lag som kan rycka undan fötterna för vissa parter och dessa parters agerande.

Det handlar om störande av väsentliga samhällsfunktioner. Jag vill inte säga att det här är samhällsfarligt, men det är störande av väsentliga samhällsfunktioner när Sveriges största hamn inte fungerar. Det är sabotage. Det är inte en arbetsmarknadskonflikt. Jag vill hävda att om man värnar om den svenska modellen bör man rycka undan förutsättningarna för att någon part ska kunna missbruka densamma. Det här är vad frågan handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern säger att det är retoriska övertoner i frågorna, och då vill jag be att få upprepa mina frågor - utan retoriska övertoner. Är ministern redo att ge tilläggsdirektiv med anledning av vad som händer under utredningens gång? Och ser ministern fortfarande Hamnfyran som enbart en facklig organisation?

Herr talman! Tack, Ylva Johansson, för ditt inlägg som jag tycker andades konstruktivitet och seriositet. Det tycker jag är bra, för så är det menat från vårt håll också. Vi vill även i den här frågan ta ett gemensamt ansvar för att lösa en alldeles för långvarig konflikt, och även om det inte råder konflikt i nuläget är det ändå en utmaning i och med att hamnen inte fungerar fullt ut, att rederier väljer att åka till andra hamnar och att, som Lars Hjälmered sa, den transatlantiska transporten flyttas och försvinner från Sverige.

Vi tycker att det här har tagit för lång tid, vilket Jessika Roswall redogjorde för. Det här handlar i grunden inte om Göteborgs hamns hamnarbetare, för hamnarbetarna är ju också personer som straffas av det här. Även deras jobb riskeras. Det förefaller som att åtminstone ett av fackförbunden inte har medlemmarnas bästa, medlemmarnas arbetssituation och medlemmarnas löner utan snarare det egna förbundets framtid, ve och väl i tankarna. Det är allvarligt, och det är därför vi vill agera i den här frågan.

Vi vill agera här, nu och snabbt för att värna jobben i såväl Värmland som övriga Sverige och jobben för hamnarbetarna i Göteborgs hamn.

Herr talman! Vi i Sverige, liksom den övriga världen, är beroende av en effektiv och klimatvänlig sjöfart som är det överlägset bästa sättet att frakta stora mängder gods på ett resurs- och energieffektivt sätt. Regeringen själv står bakom Miljömålsberedningens slutsatser som säger att vi behöver flytta transporter från väg till järnväg och till sjöfart. Men varje dag som hamnkonflikten i Göteborg tillåts fortgå ställs det här åt sidan. Det är en konflikt som inte hade behövt få så här stora proportioner men som nu hotar svensk konkurrenskraft väsentligt.

Utsläppen av koldioxid när man gör den här förflyttningen från fartyg till lastbil uppgår till ungefär 124 ton om dagen. Fortsätter man på den här nivån och det varken sker någon upp- eller nedgång är det 22 000 ton koldioxid bara tills det att utredningen är klar.

Nog för att förtroendet för Göteborgs hamn är grusat, men regeringen behöver ta bladet från munnen innan förtroendet är helt förbrukat. Annars blir den enda följdfrågan om industrin över huvud taget kommer att våga satsa någonting i Sverige.

Herr talman och fru minister! Sverige var en gång i tiden en sjöfartsnation och har alla förutsättningar att bli det igen. Men sjöfart förutsätter hamnar, välfungerande hamnar, där kunderna får snabb service och där företagen kan lita på att deras gods lämnar hamnen i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sjöfarten är en internationell bransch, och konkurrensen är stenhård. De marknadsandelar som Sverige inte tar tar någon annan, och det går inte att vända utvecklingen tillbaka.

När det gäller sjöfart finns det en optimism och framtidstro som gör att rederier åter vågar flagga svenskt. I går, på det event på Donsö som min kollega Rothenberg nämnde, sa infrastrukturminister Tomas Eneroth följande: Nu vänder det. Nu växer svensk handelsflotta igen. Det är en otroligt viktig signalhandling och även viktigt för svensk tillväxt och ökad konkurrenskraft.

Jag hoppas att regeringen vill bejaka denna optimism och skyndsamt kommer med förslag som förbjuder strejker när kollektivavtal finns. Jag hoppas verkligen att ministern är beredd att verka för svensk tillväxt och ökad konkurrenskraft.

Herr talman! Mina kollegor har förtjänstfullt redogjort för breda spektrum av vad konflikten i Göteborgs hamn innebär för arbetskraften, för stora och små företag, för miljö och för industriproduktion - för i princip alla delar av Sverige.

Jag skulle dock vilja höra med arbetsmarknadsministern hur detta påverkar regeringens arbete. Det här är ändå en långdragen utredning, och tiden kommer att rinna ut innan ett förslag är färdigt om vi inte gör något. Jag antar att det påverkar regeringens arbete.

Regeringen håller just nu på med den nationella planen för infrastruktur. I den finns viktiga områden med, som borde beröra också Göteborgs hamn. Farledsfördjupningen är en oerhört viktig infrastrukturinvestering för att vi ska kunna ta in de största båtarna. Men Näringsdepartementet tittar också på en godsstrategi, som också ska innehålla en ny strategi för hamnar och godset.

Hur ska regeringen kunna arbeta med de frågorna när osäkerheten i Göteborgs hamn finns? Är det inte dags att se till att få ett slut på detta så fort som möjligt, så att förtroendet för Göteborgs hamn men ytterst för Sveriges regering och dess handlingskraft kan återvinnas?

Herr talman! Jag sa det i mitt förra inlägg, och jag säger det igen: Jag vill få till ett nytt lagförslag så snart som möjligt. Vi har ingenting att vinna på att förhala; det kan bara leda till förluster. Vi vill få till ett lagförslag så snart som möjligt.

Herr talman! Det är olyckligt om man beskriver nödvändigt juridiskt beredningsarbete, som beaktar både internationella konventioner och grundlag, som ett slags illvilligt förhalande. Det är en nödvändig beredningsprocess. Man kan alltid ha en diskussion om hur snabbt det är möjligt att bedriva den beredningsprocessen, men jag tror att vi är överens om att den måste bedrivas.

Att ett lagförslag är angeläget fråntar inte regeringen ett beredningstvång. Det fråntar inte heller Lagrådet den nödvändiga granskningen, vilket oppositionen kunde se nyligen. Riksdagen begärde ett lagförslag för att rätta till de uppenbara felaktigheterna i det gamla lagförslaget om arbetskraftsinvandring, som skulle leda till orimliga konsekvenser. Riksdagen tog initiativ till ett lagförslag som underkändes av Lagrådet, och man får börja om eftersom man inte väntade ut en utredning. Vi ska väga in att om man tar fram ett lagförslag som inte är väl genomarbetat riskerar man att det drar ut ännu längre på tiden eftersom det inte är möjligt att genomföra. Det är den avvägningen man har att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker att jag har svarat på de frågorna. Jag har som sagt bjudit in Moderaterna till ett möte med mig och utredaren nästa vecka. Jag hoppas att de kommer att tacka ja till den inbjudan. Då får vi fortsätta diskussionen och se om vi kan komma framåt på ett konstruktivt sätt så snart det bara är möjligt.

Herr talman! Det har sagts förr, och det kan sägas igen: Göteborgs hamn är Sveriges i särklass största hamn och helt avgörande för det svenska näringslivet och den svenska ekonomin. Det är på något sätt kärnan i att det är viktigt att resonera om detta och om vad det betyder för industri, handel och andra viktiga företag.

Statsrådet Johansson talade om en del av de möten, besök och kontakter hon har haft. Även jag har haft möten med olika företrädare för enskilda företag - stora sådana och mindre sådana inom industri och handel - olika organisationer - som Västsvenska Handelskammaren - Göteborgs stad, hamnbolaget och många fler.

Efter alla de kontakterna gör jag åtminstone två genomgående reflektioner. Den ena är att alla är genuint oroliga över situationen i Göteborgs hamn. Man ser effekterna på kort sikt, men också på lång sikt och har hopp om att kunna lösa detta.

Den andra är att det finns en kämpaglöd eller vilja att på lite sikt göra någonting åt det. Bortom hamnproblemen finns till exempel långsiktiga ambitioner för Göteborgs hamn, med en farledsfördjupning och idéer om att kunna stärka logistikklustret i västra Sverige. Det stöttas ganska brett av enskilda företag, företagarorganisationer och fackliga organisationer. Det finns en vilja att göra någonting bra. Jag hoppas att man kan ta fasta på det. Men grunden är att man före det måste kunna lösa hamnproblemen.

För mig är det här en fråga där rött och blått borde kunna finna varandra. Moderaterna kommer naturligtvis att tacka ja till inbjudan. Det är så pass allvarligt att vi måste sitta ned och resonera för att se om vi kan lösa detta. Vi borde alla kunna enas kring att det behöver lösas, eftersom det är viktigt för det svenska näringslivet och jobben framöver.

Vi går in med gott uppsåt och en vilja att lösa detta.

Herr talman! Jag vill också tacka för en konstruktiv debatt. Jag är förvisso fortfarande kritisk till regeringens hantering av frågan. Det har gått för långsamt. Det måste finnas en vilja och ambition hos regeringen att agera snabbare, eftersom vi ser vilka effekter konflikten har fått - som sagt inte bara för Göteborg utan för hela Sverige med indragen fraktlinje och ökade miljöutsläpp. Men viljan verkar finnas hos regeringen, och det är bra.

Det är tråkigt att vi inte har fått fler kommentarer från arbetsmarknadsministern om missbruket av strejkrätten här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förutom att utredningen har fått för lång tid på sig - jag har inte påstått att det förhalas på något sätt - ska utredningen sedan på remiss, behandlas av regeringen, Lagrådet och sedan riksdagen. Vi talar alltså om ytterligare kanske två år. Det är inte acceptabelt. Det drabbar svensk ekonomi. Då är det extra bra att få höra att man vill försöka hitta en snabbare lösning.

Problemen i Göteborgs hamn behöver få ett slut, och de till buds stående medlen har prövats utan framgång. Jag är glad över att jag i alla fall kan känna mig lite mer hoppfull efter dagens debatt än jag gjorde när jag kom hit.

Herr talman! Jag upprepar mig tyvärr. Situationen i Göteborgs hamn är mycket allvarlig. Konsekvenserna för svensk industri, för svensk tillväxt och för jobben är långtgående och mycket allvarliga. Det är därför oerhört angeläget att man kan komma till en lösning. Det är ingen pågående konflikt, men det är en fortsatt oro som drabbar hamnen och företagen allvarligt.

De enda som kan lösa den pågående situationen är parterna. Men regeringen har ansvar för att säkra att vi har en ändamålsenlig lagstiftning. Min bedömning är att vi inte har en tillräckligt ändamålsenlig lagstiftning i dag. Därför har jag tillsatt en utredning, och jag vill att utredningen så snart som möjligt ska komma fram till förslag på ändamålsenlig lagstiftning som blir möjlig att implementera.

Överläggningen var härmed avslutad.