forskning om kvinnors ohälsa

Herr talman! Regeringens arbete med kvinnors fö- retagande är i huvudsak inriktat på finansiering och rådgivning och på att förbättra kunskapen om företa- gande. Regionala och lokala resurscentra för kvinnor är ett viktigt komplement till våra kvinnliga affärsrådgi- vare, främst i nationella stödområden och i EU:s strukturfondsområden. I år har anslaget till dessa höjts med 10 miljoner till totalt 26 miljoner. I dag finns det ett femtiotal affärsrådgivare runt- om i landet. I en nyligen publicerad utvärdering av affärsrådgivarna framgår att drygt 1 500 företag har startats av kvinnor efter speciell rådgivning. NUTEK lämnar stöd till afärsrådgivarna samt bidrar med kompetensutveckling, rådgivningsmaterial m.m. ALMI Företagspartner har sedan 1994 lånat ut pengar till över 5 400 kvinnliga företagare i hela Sverige genom ett särskilt kvinnolån. Totalt har ca 461 miljo- ner kronor lånats ut. På uppdrag av Näringsdepartementet kommer NUTEK under året att tillsammans med ALMI Före- tagspartner utreda i vilken utsträckning bl.a. kvinnor som driver företag har tillgång till de befintliga låne- systemen. Uppdraget kommer att rapporteras till Näringsdepartementet den 30 september 2001. Under 2001 kommer NUTEK att anordna tre regionala se- minarier för att lyfta frågan. Kvinnliga företagare upplever många gånger pro- blem i kontakter med banker och andra finansie- ringsinstitut. Förra året redovisades rapporten Vänd- punkt i finansieringsfrågan, ett utvecklingsprojekt om finansiering av kvinnors företagande. Med detta har jag redogjort för vad som görs på detta område.

Herr talman! Klart är att när det gäller riskpengar har kvinnor större svårigheter än manliga företagare att få lån och stöd. Hade det varit en sådan brist när det gäller karlar hade man väl sagt att det som getts hittills till den kategorin är snuspengar. För kvinnor är det väl nålpengar. Detta behöver regeringen fak- tiskt se över. I min interpellation tecknar jag en ganska kom- plex bild. Det vill till flera saker för att en region ska växa och stärkas, vilket statsrådet heller inte har för- nekat i sina svar. Jag efterlyser dock väldigt mycket av det som borde göras. Förhoppningarna kring en infrastrukturproposition kopplad till regionalpolitiska förslag gör att vi kommer att ha ännu högre krav på vad den ska innehålla. Annars tycker jag, herr talman, att det som har gjorts här under senare år från statens sida är att man har dränerat det ansvar som staten har gentemot med- borgarna och företagarna ute i landet. Jag tänker på rättsväsendets nedrustning, indragningen av tingsrät- ter och frånvaron av närpolis. Sjukvård har hindrats t.ex. genom att FINSAM-reformen har dröjt så länge. Det kommer nu att slå igenom för Åmåls sjukvårds- område där Säffle lasarett är på väg att läggas ned. Vidare är det fortfarande oklart hur det blir med järnvägsutbyggnaden mot Norge och den länken. Jag tycker, herr näringsminister, att det är viktigt att stat- liga SJ åtminstone ser till att snabbtåget genom land- skapet gör ett och annat stopp. Allra sist: Vad vårt land behöver, herr talman, är ett samlat grepp där vi förenar statens ansvar med en socialt inriktad marknadsekonomi. Det är vad Dals- land och övriga landsbygden behöver, och det är också vad medborgarna i de här områdena önskar.

Herr talman! Låt mig först ta upp frågan om strukturfonder och tillväxtavtal, något som inte har nämnts. Sedan vi i Sverige blev medlemmar av den euro- peiska unionen har vissa regioner fått stöd till sina utvecklingsinsatser från strukturfonderna. Under den första perioden 1995-1999 ingick Dalsland i ett av de 5b-områden som fanns i Sverige. Dalsland ingår under innevarande strukturfondsperiod - åren 2000- 2006 - i mål 2 Västra. Programmet omfattar insatser för drygt 3,5 miljarder kronor, varav drygt 1 miljard finansieras av EU. Jag menar att här har Dalsland väldigt stora möj- ligheter att med utgångspunkt i egen förmåga ta fram mycket. Sedan delar jag uppfattningen att Dalsland är en av de delar i vårt land som behöver mycket stöd. Jag hoppas verkligen att det kommer att framgå av den regionalpolitiska propositionen att Dalsland är ett län som behöver mycket stöd för att kunna använda egen kraft. När det gäller sjukvården kan jag säga att mycket också styrs från borgerligt håll. Sjukvården styrs ju från landsting, med utgångspunkt i landstingens krav och förmåga - vilken inte visat sig så glansfull där de borgerliga hanterar detta. Det gäller inte minst Västra Götaland där Socialdemokraterna nu har fått ta över för att ställa till rätta. Slutligen är det väl helt klart lite förmätet av Elver Jonsson att säga att vi måste bygga ut järnvägen. Jag delar den uppfattningen men enligt era motioner vill ni ju dra ned på järnvägen - det behövs mer pengar, även om man ska bygga ut järnvägen.

Herr talman! Inger Strömbom har frågat vilka yt- terligare regelförenklingar jag avser att föreslå för att underlätta främst för de små företagen, vilka åtgärder som kommer att vidtas för att underlätta generations- skifte i familjeföretagen och slutligen vilka skattere- former som kommer att föreslås för att stimulera ett ökat nyföretagande. Jag vill inleda med att säga att regelförenklingsar- betet är ett i allra högsta grad prioriterat område. Vi arbetar på flera sätt med att förbättra företagsklimatet så att fler stimuleras att starta och driva företag eller låta befintliga företag växa. Vårt arbete är till stor del inriktat på olika insatser som ska leda till förenklingar för företagen och förbättringar av myndigheternas service och information till företagare. Simplex vid Näringsdepartementet ger stöd och råd i regelförenklingsarbetet inom Regeringskansliet, myndigheterna och utredningsväsendet. När det inom Regeringskansliet, myndigheterna och kommittéerna läggs fram regelförslag som har effekter på små fö- retags villkor ska förslaget föregås av en särskild konsekvensanalys där effekterna redovisas. Hittills har i första hand arbetet med nya och ändrade regler inom Regeringskansliet prioriterats. Konsekvensanalyserna är ett viktigt instrument på såväl kort som lång sikt. På kort sikt kan konstateras att en rad förslag helt har omprövats eller modifierats på grund av arbetet med konsekvensanalyser inom Regeringskansliet. På lång sikt är jag och mina med- arbetare på Näringsdepartementet övertygade om att arbetet leder till en attitydförändring inom såväl Re- geringskansliet som myndigheter och att det gagnar små företag. Konsekvensanalysen redovisas som en del av förslaget till Lagrådet och riksdagen och är därför en viktig del av beslutsunderlaget då en lag eller förordning övervägs. I mars startade Näringsdepartementet ett utbild- ningsprogram som riktar sig mot kommittéer, myn- digheter och Regeringskansliet. Sedan hösten 2000 skickar myndigheterna sina regelförändringar med tillhörande konsekvensanalyser till Simplex för kän- nedom. Även inom EU prioriteras regelförenklingsarbetet. Sverige har i hög grad bidragit till att regelförenkling har fått en högre prioritet på EU-nivå. Det är viktigt att det finns ett uttalat förenklingsperspektiv under hela lagstiftningskedjan när ny lagstiftning tas fram på EU-nivå. Detta perspektiv driver Sverige i EU. Stockholmstoppmötet förde frågan om regelförenk- ling inom EU ytterligare framåt. Regeringen har tillsatt en utredning som ser över de s.k. 3:12-reglerna för fåmansföretag och prövar olika möjligheter att underlätta generationsskiften i företag. Regeringen kommer utifrån utredningens förslag ta ställning till lämpliga åtgärder. Det är vik- tigt att reglerna utformas så att de stimulerar tillväxt, investeringar och framför allt möjligheter till aktivt ägande. En genomgående kritik mot reglerna har varit systemets komplexitet. Det är därför väsentligt att systemet förenklas. Särskilda regler för företag med ett fåtal delägare ställer mycket höga krav på system- ets uppbyggnad och dess inverkan på bl.a. fåmansfö- retagens konkurrensförmåga gentemot andra företag. I anslutning till översynen av de s.k. 3:12-reglerna pågår en översyn av arvs- och gåvoskattelagen. Ut- gångspunkten för översynen är Arvs- och gåvoskatte- kommitténs betänkande, SOU 1987:62, Ny arvs- och gåvoskattelag, som det titulerats. Drivkrafterna bakom en företagsstart är av många olika slag. De främsta är att arbeta självständighet och att förverkliga idéer. För att långsiktigt skapa ett högt nyföretagande krävs insatser som skapar ett mer entreprenöranpassat samhälle. Regeringen anser att reglerna avseende företagande ska i möjligaste mån vara likartade för alla typer av företagande. Reglerna inom företagsskatteområdet ska skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv och inte vara ett hinder för nya företag.