Främjande av vapenexport till Filippinerna

Herr talman! Hans Linde har frågat mig om jag avser att agera för att regeringen inte ska främja export av krigsmateriel till Filippinerna samt om jag avser att ta initiativ till att inkludera företrädare för människorättsorganisationer i handelsdelegationer till Filippinerna.

Vi känner alla oro inför den senaste tidens utveckling i Filippinerna. Sverige arbetar tillsammans med övriga EU-länder för att följa vad som sker. Vi agerar såväl lokalt som i internationella forum för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Rättsstatliga principer och mänskliga rättigheter måste respekteras.

Den 8 november i år återöppnades den svenska ambassaden i Filippinerna. Sverige har beskickningar i 93 länder. Filippinerna, med sina 100 miljoner invånare, var dittills det i särklass största land där Sverige saknat diplomatisk representation. Genom vår diplomatiska närvaro kan vi fortsättningsvis bygga ut våra kontakter och följa utvecklingen på skilda områden, såsom ekonomi, handel, politik och mänskliga rättigheter. Samtidigt kan vi stödja svenska företag på den filippinska marknaden.

En ökad svensk närvaro på de viktiga asiatiska marknaderna är ett viktigt element i regeringens exportstrategi, som ytterst syftar till att stärka vår ekonomiska tillväxt och skapa nya arbetstillfällen i Sverige. Filippinerna har haft en gynnsam ekonomisk utveckling under senare år. Samtidigt står landet inför viktiga utmaningar kopplade till snabb urbanisering, regional obalans, sociala och ekonomiska klyftor och utsattheten för naturkatastrofer. Många svenska företag besitter den kunskap och kompetens som krävs för att möta många av dessa utmaningar. Det finns således ett gemensamt intresse för att fördjupa relationerna, inklusive handeln, mellan våra båda länder.

Det svenska näringslivet har visat stort intresse för den filippinska marknaden. Ett företagsseminarium om Filippinerna samlade i augusti 100 företagsrepresentanter. Vid ambassadinvigningen i november deltog ett sjuttiotal personer, som representerade nära 30 företag och organisationer. Här återfanns företrädare för helt skilda företagssektorer, såsom energi, trafikledning, smarta städer, kollektivtrafik, hamnar, flygplatser, utbildning, förpackningsindustri samt telekom och callcenter. Vi har också lyft fram hälso- och äldrevård, medicinteknik och läkemedel. Deltog gjorde även företrädare för svenska myndigheter och organisationer, inklusive Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och fackförbundet Kommunal, som sedan många år tillbaka arbetar med att stärka filippinsk fackföreningsrörelse med stöd från Olof Palmes Internationella Center. Därmed fanns representanter för en organisation som arbetar med mänskliga rättigheter i denna delegation. Sammansättningen av handelsdelegationen varierar och avgörs i dialog inför varje resa.

Regeringen förde inte några samtal om vapenexport i samband med statsrådet Dambergs resa till Filippinerna. Däremot fördes samtal om Saabs erbjudande inom det civila flyget, något som är högaktuellt för Filippinerna, där behoven av infrastruktur är enorma. Varken svenska regeringen, Försvarsdepartementet eller våra försvarsmyndigheter har i dag något försvarsrelaterat samarbete med Filippinerna. Skulle det bli aktuellt med export från Sverige måste svensk försvarsindustri - vilket Hans Linde är väl medveten om - vända sig till Inspektionen för strategiska produkter, som prövar frågan i enlighet med det strikta regelverk som Sverige har. Regeringen kommer under våren att lämna en proposition om skärpta regler för export av krigsmateriel i linje med det förslag som Krigsmaterielexportöversynskommittén lade fram i sitt betänkande 2015:72.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den vikt Sverige fäster vid respekt för mänskliga rättigheter är väl känd. Frågor om MR tas regelbundet upp vid officiella besök om situationen i landet föranleder detta. Under besöket i Filippinerna behandlades MR i flera sammanhang. Bland annat fördes samtal med ordföranden i den filippinska MR-kommissionen och med den politiska oppositionen.

Jag vill i sammanhanget också lyfta fram den nationella handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter som regeringen tagit fram. Regeringens uttryckliga förväntan är att svenska företag som är verksamma i Sverige eller utlandet ska respektera MR i alla sina verksamheter.

När vi nu har en permanent diplomatisk närvaro kan vi noga följa utvecklingen på plats. Det finns framskridna planer på att placera en sambandsassistent från polisen på ambassaden. En viktig uppgift handlar om lagföring av så kallade beställda sexuella övergrepp, där offret finns i Filippinerna och beställarna i Sverige eller annat EU-land.

Genom att finnas på plats får vi också ökade möjligheter att föra en direkt dialog kring mänskliga rättigheter.

Jag anser härmed Hans Lindes frågor besvarade.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka handelsminister Ann Linde för svaret på min interpellation.

Det var ett utförligt svar jag fick, men jag måste ändå notera att Ann Linde inte alls besvarade den centrala frågeställningen i min interpellation. Min fråga var varför regeringen valt att aktivt främja export av krigsmateriel till en alltmer auktoritär regering i Filippinerna.

Jag vill inledningsvis vara väldigt tydlig på några punkter.

Jag har inte heller hört någon vare sig eller utanför riksdagen som har kritiserat att Sverige nu öppnat en ambassad i Manila. Tvärtom var vi många, inklusive jag själv, som tyckte det var ett felaktigt beslut av den tidigare borgerliga regeringen att avveckla Sveriges närvaro i landet.

Jag har inte heller hört någon som har förespråkat en handelsbojkott mot Filippinerna eller som motsätter sig att Sverige skickar handelsdelegationer till landet.

Vi är däremot ganska många som är frågande till att den så kallade feministiska regeringen som Ann Linde företräder så tydligt använder sin ambassad och sin handelspolitik till att understödja och främja just svensk vapenexport till Filippinerna. Om man tittar på den gångna hösten är exemplen många på hur Ann Lindes regering valt att aktivt understödja i synnerhet Saabs försök att sälja krigsmateriel till Filippinerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den 7 november invigdes Sveriges ambassad i Manila av näringsminister Mikael Damberg. Han tog med sig en stor delegation med företrädare från bland annat näringslivet. Vi från Vänsterpartiet begärde ut listan på deltagare i delegationerna från Utrikesdepartementet. Jag noterar att det finns med tre höga företrädare för krigsmaterieltillverkaren Saab. På listan finns inte en enda företrädare för det civila samhället.

Vi vet att Saab har försökt att sälja JAS Gripen-plan till Filippinerna sedan 1999. I dag marknadsför man kustövervakningssystem, ubåtar och en lång rad andra vapensystem i landet. Samma vecka som Sverige öppnade sin ambassad i Manila öppnade Saab ett försäljningskontor i staden, till och med i samma kvarter som den svenska ambassaden.

Ann Linde säger att det inte fördes några samtal om svensk vapenexport i samband med statsrådet Dambergs resa till Filippinerna. Det är självklart omöjligt för mig att kontrollera eller ifrågasätta. Vad jag däremot vet är att den nytillträdde svenska ambassadören i Filippinerna Harald Fries i en intervju med Manila Times berättade att krigsmaterieltillverkaren Saab sökte business partnerships i Filippinerna och att Saab kunde erbjuda marin övervakningsutrustning och ubåtar till landet.

Rubriken för artikeln där den svenska ambassadören uttalade sig var: Svenskt företag vill förse Filippinerna med militär utrustning. Jag förutsätter att en svensk ambassadör, som är en företrädare för Sveriges regering, uttalar sig utifrån det mandat han har fått från den svenska regeringen.

Det stämmer som Ann Linde säger att vi i Sverige har en ordning där det är en myndighet, ISP, som beslutar om svenska företag ska få sälja vapen eller inte. Det är inte regeringen som fattar beslut om enskilda affärer. Det är jag mycket väl medveten om.

Det är däremot regeringen som är ansvarig att genomföra det riksdagsbeslut som vi fattade i kammaren 2011 om att regeringen skulle återkomma med nya skärpta regler för vapenexport till icke-demokratiska stater. Jag noterar att det nästan har gått sex år sedan riksdagsbeslutet och att vi fortfarande inte har fått någon som helst skärpning eller något lagförslag från regeringens sida på riksdagens bord.

Det är också regeringen själv - det är viktigt att understryka, och det centrala i interpellationen - som beslutar vilken export man vill främja och till vilka länder. Ingen har tvingat regeringen att ta med sig Saab i sin delegation till Filippinerna men att lämna organisationer som Amnesty eller Svenska Freds hemma.

Ingen har heller tvingat regeringens utsände i Manila att i filippinska medier främja export av ubåtar och övervakningsutrustning. Det ansvaret vilar på regeringen. Därför skulle jag vilja få ett besked från Ann Linde: Varför väljer er regering att aktivt understödja svensk vapenexport till Filippinerna?

Herr talman! Regeringen ser med oro på situationen i Filippinerna och följer utvecklingen nära. Genom att vara representerad på plats har vi möjlighet att ännu bättre följa utvecklingen och bevaka det som sker. Det blir också lättare att föra en dialog och nå fram med svenska budskap.

Filippinerna har en snabbt växande ekonomi med stor potential. Landet står samtidigt inför stora utmaningar som sammanhänger med snabb urbanisering, stora ekonomiska och sociala klyftor och utsatthet för naturkatastrofer. Många svenska företag besitter kunskap och kompetens för att möta dessa utmaningar. Vi har ett ömsesidigt behov av att utveckla våra ekonomiska relationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under den Team Sweden-resa som genomfördes i samband med öppningen av den svenska ambassaden fördes inga samtal om försvarsmateriel. Saab deltog i resan eftersom de har en stor andel civila produkter, inte minst för hamn- och flygledning. Det är produkter som är viktiga för ett land som Filippinerna som består av över 7 000 öar.

Jag kan med hänvisning till FN-stadgan tillägga att alla länder har rätt att försvara sig och har följaktligen rätt till ett eget försvar. Jag återupprepar att om det skulle bli aktuellt måste svensk försvarsindustri, som Hans Linde är väl medveten om, vända sig till ISP som prövar frågan i enlighet med det strikta regelverk som Sverige har.

På ett principiellt plan ser regeringen inga hinder för att främja export av försvarsmateriel. Det gäller även för Filippinerna. Om det sedan kommer till konkreta affärer är det ISP som fattar beslut.

Den svenska delegationen, som leddes av näringsminister Mikael Damberg, representerade ett brett spektrum av sektorer. Något specifikt främjande av försvarsmaterielexport var aldrig aktuellt.

Dessutom är det korrekt att ambassadör Fries deltog i öppningen av Saabs nya kontor i Manila. Sveriges utrikesförvaltning vinnlägger sig regelmässigt om att hjälpa svenska företag som är verksamma utomlands genom att närvara och aktivt delta i samband med invigning av nya kontor och fabriker, exempelvis vid signeringar av MOU:er, memorandum of understanding, lansering av nya produkter, bokreleaser eller filmpremiärer.

Herr talman! Nu säger handelsminister Ann Linde att regeringen inte har några principiella hinder för att främja vapenexport just till Filippinerna. Jag inser nu efter att både ha skrivit en interpellation och ha ställt en direkt fråga till handelsministern att det kanske är ungefär så långt vi kommer i debatten. Klarare än så kan inte regeringen bli.

Jag måste däremot säga att jag ser väldigt tydliga principiella hinder för att Sveriges regering, en feministisk regering, ska främja vapenexport till en regering som den vi i dag ser i Filippinerna.

Vi har under en lång rad år sett hur Filippinerna haft stora utmaningar när det gäller utomrättsliga avrättningar, och man har haft väpnade konflikter. Situationen för mänskliga rättigheter och demokrati har tydligt förvärrats sedan juni när Rodrigo Duterte tillträdde som president i landet.

När Duterte hade suttit vid makten i 100 dagar släppte Amnesty en rapport där man slog fast att en våg av olagligt dödande resulterat i fler än 3 000 dödsoffer och att Dutertes politik bara på 100 dagar hade slagit sönder alla tidigare framsteg när det gäller mänskliga rättigheter.

Amnesty International slog fast att Dutertes presidentskap karakteriserats av statligt sanktionerat våld i en chockerande omfattning. Amnesty har konstaterat att regeringen i Filippinerna i dag har skapat ett klimat där vem som helst kan döda och vem som helst kan dödas så länge det sker under retorik om krig mot drogerna och narkotika. Presidenten har offentligt uppmuntrat civila att döda drogberoende människor. Han har dessutom påtalat att han aldrig kommer att åtala poliser som genomför utomrättsliga avrättningar.

Nu diskuterar man i parlamentet i Filippinerna om att återinföra dödsstraffet. Duterte har dessutom sagt att han vill se dagliga avrättningar om dödsstraffet återinförs. Situationen i Filippinerna har bedömts som så allvarlig att USA har fattat ett principiellt beslut av avbryta viss form av vapenexport till landet. Uppenbarligen ser den svenska feministiska regeringen inte riktigt samma problem. Här ser man inga principiella hinder för att regeringen aktivt på plats genom delegationer och ambassad ska främja svensk vapenexport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är, som sagt, inte Ann Linde och hennes regering som fattar beslut om vilka svenska vapenaffärer som ska godkännas eller inte. Men man har själv ansvar och makt att besluta om vilka affärer man vill främja eller inte. De beslut som regeringen fattar om var man ska skicka sina handelsdelegationer, vem som ska inkluderas och vilka produkter som ska främjas får också konsekvenser. Det är helt avgörande för om svensk vapenexport ska kunna genomföras eller inte.

För en tid sedan intervjuade Expressen chefen för marknad och försäljning av JAS Gripen hos Saab, en man som heter Richard Smith. När han fick frågor om Filippinerna sa han: "Det är en intressant utmaning. Vi kan alla se att det händer saker politiskt i landet, och vi vet inte riktigt var detta slutar. Om vi känner att det inte finns stöd för oss att sälja plan till Filippinerna kommer vi att bromsa vår aktivitet där."

Vad är det Saab säger? Jo, att utan ett direkt uttalat stöd från Ann Lindes regering kommer man inte att fortsätta med sina planer att försöka sälja JAS Gripen-plan och annan krigsmaterielutrustning till Filippinerna.

Det innebär till slut att bollen ligger hos Ann Linde och hennes regering. Det är där ansvaret ligger.

Richard Smith får också frågan om hur han upplever stödet från Sveriges regering när Saab ska sälja JAS Gripen runt om i världen. Han svarar: Stödet från Sveriges regering är "otroligt bra".

Herr talman! Sverige har ett försvar som säkert leder till ett intresse av en försvarsindustri som kan leverera försvarsteknik och försvarssystem av världsklass. Försvarsmaterielexporten spelar en viktig roll för att behålla och utveckla denna förmåga.

Regeringen har därför ett starkt intresse av att främja försvarsindustrins exportansträngningar inom ramen för gällande lagstiftning och regelverk. Därmed främjar vi också svenskt försvar och svensk säkerhet. En nationell försvarsindustri innebär att vi stärker vår nationella försvarsförmåga. Stridsflygsförmågan och undervattensförmågan är tydliga exempel på områden av väsentlig betydelse för Sveriges försvar. Detta konstaterade mer än 70 procent av riksdagen i det försvarspolitiska riksdagsbeslutet 2015.

Regeringen är övertygad om att internationellt utbyte och handel bidrar till en positiv utveckling i världen. Svensk export är en grundbult i vår ekonomi som skapar tillväxt och sysselsättning och säkrar vår välfärd. Genom handeln byggs broar mellan länder, kulturer och människor. Det är därför också naturligt att vi för en dialog med länder som vi handlar med även i frågor där vi har olika uppfattningar.

Den myndighet som beslutar om enskilda tillståndsärenden vad gäller export är, som både jag och ledamot Linde har sagt flera gånger, ISP. ISP följer de strikta riktlinjer som regeringen har lagt fast och som riksdagen har godkänt. Det vore direkt fel av mig att försöka påverka ISP:s beslut. Att från politiskt håll försöka påverka en myndighets beslut i enskilda ärenden vore ett brott mot den svenska grundlagen. ISP fattar självständigt sina beslut utifrån en helhetsbedömning, där MR-förhållanden utgör en viktig del av beslutsunderlaget. Ambassadernas MR-rapportering utgör en del av ISP:s bedömningsgrund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Filippinerna är trots allt en relativt stabil demokrati som har ett företagsvänligt klimat. Som i många andra länder är brottslighet och droghandel några av de största problemen, men samtidigt måste rättsstatens principer respekteras för en effektiv brottsbekämpning.

Den politiska situation som råder nu kan också påverka företagsklimatet och investeringsviljan. Därför kan svenska företags närvaro vara en positiv kraft för förändring. Jag delar fullt ut Hans Lindes oro för det som sker på MR-området. Man närmar sig nu mellan 4 000 och 5 000 döda i Dutertes kampanj mot droger. När Sverige öppnar en ambassad i Manila blir dess rapportering, som också omfattar MR-frågor, en viktig uppgift. För oss är det viktigt att tillsammans med andra EU-länder följa vad som sker och föra fram våra ståndpunkter. Vår syn på mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer är välkänd. Sverige agerar såväl lokalt som i internationella forum för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Vår närvaro på plats genom ambassaden i Manila ökar våra möjligheter att verka.

Herr talman! Jag tycker att det är lite tråkigt och även lite beklämmande att Ann Linde väljer att använda debatten till att hänvisa till myndigheter och riksdagsbeslut i stället för att ta ansvar för de beslut som faktiskt regeringen själv har fattat. Det är regeringen som fattar beslut om vem som ska ingå i regeringsdelegationen till Filippinerna, och jag förutsätter att det också är regeringen som har gett ambassadören i Manila i uppdrag att aktivt förespråka, understödja och främja svensk vapenexport till Filippinerna. Jag hade önskat att regeringen kunde ta ansvar för sina beslut på området.

Nej, jag bedömer inte att Sverige har ett intresse av att en alltmer auktoritär Duterte får tillgång till svenska ubåtar. Och nej, jag tror inte att det främjar demokratin på Filippinerna att vi säljer JAS Gripen-plan till en regim som har dödat så många som kanske 5 000 personer bara sedan i somras.

Detta visar på problemen med svensk vapenexport och hur regeringen har valt att agera. Det går inte att med trovärdighet vara en röst för demokrati och mänskliga rättigheter samtidigt som man försöker sälja vapen till auktoritära regimer.

Vi ser gång på gång hur svensk vapenexport påverkar svensk utrikespolitik och hur man tonar ned brott mot de mänskliga rättigheterna för att få en möjlighet att sälja svenska vapen. Jag tror inte att det är en slump att både Ann Lindes regering och hennes föregångare har haft svårt att kalla Saudiarabien för en diktatur när det är ett land som är en av de främsta köparna av svenska vapen.

Jag tror inte heller att det är en slump att Ann Linde nu står här och säger att Filippinerna är en "stabil demokrati" samtidigt som man har genomfört så många som kanske 5 000 utomrättsliga avrättningar bara sedan i somras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag sa tidigare: Saab säger själva att de känner att stödet är otroligt bra från regeringens sida när de försöker sälja vapen i Filippinerna. Frågan är om de filippinska demokratiaktivisterna och människorättsförsvararna känner samma stöd från Sverige i dag. Jag betvivlar tyvärr det.

Herr talman! Delegationen till Filippinerna var bred och inkluderade företrädare för svenska myndigheter och organisationer som jag nämnde: både MSB och fackförbundet Kommunal. De arbetar sedan många år med att stärka filippinsk fackföreningsrörelse med stöd från Olof Palmes Internationella Center.

Jag har personligen varit i kontakt med många av mina kamrater i Filippinerna som alla utan undantag stöder att vi öppnar den svenska ambassaden på nytt. De har nära kontakter med oss, och de tycker att handeln är oerhört viktigt.

Ett sjuttiotal personer som representerade nära 30 organisationer och företag deltog vid ambassadöppningen. Utrikesdepartementet för en löpande dialog med representanter för det svenska civilsamhället och, genom ambassaderna, det lokala civilsamhället. I delegationen fanns en representant för en organisation som arbetar med mänskliga rättigheter, nämligen fackliga rättigheter. Sammansättningen av handelsdelegationen varierar och avgörs i dialog inför varje resa. Det är ett väl fungerande arbetssätt.

Som en del av exportstrategin och satsningen på att öka handeln med de nya tillväxtmarknaderna i Asien, Afrika och Latinamerika har regeringen utarbetat en ny och mer ambitiös politik för hållbart företagande. Sverige har en lång tradition av att arbeta för mänskliga rättigheter. Vår syn på MR och rättsstatens principer är välkänd.

Just detta gör det möjligt för oss att ta upp demokrati- och MR-frågor även med de länder som inte delar våra grundläggande värderingar. Jag vill också påminna Hans Linde om att exportstrategin, som har passerat riksdagen, fick ett brett stöd. Där pekades Filippinerna ut som en av de 26 marknader som ska prioriteras. Detta togs fram parallellt med en nationell handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter. Den presenterades för riksdagen som en skrivelse. Dessa två strategier är båda lika viktiga och styrande för verksamheten som jag är ansvarig för.

Överläggningen var härmed avslutad.