Fyrspår till Uppsala

Herr talman! Mikael Oscarsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen tänker vidta för att bygga ett fyrspår mellan Uppsala och Stockholm under kommande infrastrukturperiod.

Regeringen överlämnade en infrastrukturproposition till riksdagen i höstas med förslag om en historiskt stor satsning på Sveriges infrastruktur. I propositionen föreslog regeringen att de ekonomiska ramarna för nästa tolvåriga planperiod, 2018-2029, ska öka med drygt 100 miljarder kronor, till totalt 622,5 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens inriktning.

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen om direktiv för åtgärdsplanering för perioden 2018-2029. Detta innebär att Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet och att länsplaneupprättarna ska ta fram förslag till länsplaner. Trafikverket ska presentera förslaget till ny nationell plan för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 augusti 2017 och länsplaneupprättarna sina förslag till länsplaner senast den 31 januari 2018.

I åtgärdsplaneringen identifieras de åtgärder som bör prioriteras. I detta arbete kommer nya projekt och åtgärder att utredas och analyseras på både nationell och regional nivå. Den fråga Mikael Oscarsson tar upp avseende fyrspår mellan Uppsala och Stockholm bör beaktas inom detta arbete. Jag vill därför inte föregripa denna process och uttala mig om enskilda åtgärder.

Herr talman! Tack för svaret, infrastrukturministern!

Detta handlar inte om att föregripa Trafikverket utan om att se till att Trafikverket har rätt medel så att fyrspår kan byggas. I Upsala Nya Tidning den 16 maj säger den ansvariga projektledaren att Trafikverket har starka önskemål om att bygga fyrspår mellan Uppsala och Stockholm. De förstår precis vilka vinster detta skulle medföra för arbetsmarknadsregionen, pendlarna och miljön, men det är pengarna som saknas.

Ministern säger att man ökar budgeten med över 100 miljarder - det är bra. Vi kristdemokrater matchar detta i vår budget. Men borde man inte prioritera den trafiksträcka som är landets mest trafikerade?

Fakta i målet är att 16 000 personer åker till Stockholm varje dag, och 7 000 åker norrut - sammanlagt 23 000, alltså. Detta är en sträcka som dras med problem i form av förseningar, trots att den är den mest trafikerade i landet.

Jag tror att infrastrukturministern har märkt, kanske när hon ska flyga till Göteborg, att det är minst fyrspår till Arlanda. Men sedan är det bara två spår. Pendeltågen, med många stopp, fjärrtågen och godstågen trafikerar exakt samma spår. Infrastrukturministern har säkert märkt att det inte går att köra om på den här sträckan, så man måste anpassa sig efter det långsammaste tåget.

Nuvarande spårkapacitet svarar inte upp mot behoven i en växande huvudstadsregion; man slår i taket inom en tioårsperiod. Det är där frågan kommer in. Redan nästa vår ska ni fastställa infrastrukturplanen, och det som inte finns med där kommer inte att byggas förrän efter 2030. Så det är jätteviktigt att regeringen tar ställning och inser fakta i målet.

Det finns nämligen en självklar lösning på dessa problem, och den stavas fyrspår, herr talman. Med fyra spår på hela sträckan mellan Uppsala och Stockholm kan såväl godståg och fjärrtåg som pendeltåg trafikera sträckan samtidigt. I dag kan som mest åtta tåg per timme åka, men med fyrspår skulle kapaciteten öka med 75 procent. Fjorton tåg skulle kunna gå varje timme.

Detta stöds inte bara av Uppsala, utan 7 av 21 län har redan tagit ställning och säger att detta hindrar inte bara Uppsala och Stockholm utan även Dalarna, Gävleborg och alla län norrut. Om vi vill att bostäder ska byggas och att arbetsmarknadsregionen ska fungera är detta alltså en jätteviktig fråga. Det duger inte att bara ducka, utan man måste ta till sig fakta och förstå att de ansvariga utredarna på Trafikverket redan är klara över att detta går ihop sig. De har räknat ut att man på tio år har sparat in pengarna, infrastrukturministern. Detta är en väldigt viktig investering.

Frågan är var regeringen står i frågan om fyrspår mellan Uppsala och Stockholm. Kommer man att satsa på detta i nästa infrastrukturplan?

Herr talman! I Sverige planerar vi infrastruktur på det sättet att vi har en rullande tolvårsplan, som vi så att säga rullar framför oss genom att vi fattar beslut om en ny planperiod vart fjärde år.

Den senast beslutade nationella planen antogs av regeringen 2014. Då var det inte den här infrastrukturministern utan en moderat infrastrukturminister. Beslutet byggde på en infrastrukturproposition som den dåvarande regeringen hade fattat beslut om. Där finns inga pengar avsatta till fyrspår mellan Uppsala och Stockholm.

Vi lider just nu av att vi har underinvesterat i järnväg under ganska lång tid. Det har gällt både brister i nyinvesteringar och kanske i ännu högre grad att man satsat alldeles för lite på underhåll. Det är inte bara den tidiga borgerliga regeringen som är skyldig till detta, utan ansvaret åvilar regeringar tillbaka i tiden också.

Det är ändå lite anmärkningsvärt att den dåvarande finansministern, som alldeles nyss hyllades här, på fullt allvar påstod att Sverige hade överinvesterat i järnväg. Det är möjligt att detta avspeglas i de prioriteringar som gjordes i den nationella planen 2014.

Nästa tillfälle för en regering att fatta beslut om en nationell trafikslagsövergripande plan är 2018. Det tillfället har den här regeringen för avsikt att utnyttja. Däremot har jag inte för avsikt att föregripa det arbetet genom att lova att det ena eller andra objektet ska prioriteras, för det skulle omöjliggöra en samlad bedömning av hela behovet i hela landet vid det tillfället.

Detta är naturligtvis inte detsamma som att säga att Östlig förbindelse, fyrspår till Uppsala eller något annat av alla de objekt som det interpelleras om i riksdagen skulle vara oviktiga eller inte prioriterade. Det är ett uttryck för att vi följer den process som finns när det gäller infrastrukturplanering i Sverige.

Regeringen kommer att återkomma våren 2018 med de prioriteringar vi avser att göra för nästa planperiod, 2018-2029. Men om man är missnöjd med att fyrspår till Uppsala inte finns med i den nuvarande nationella planen får man nog gå till någon annan med det missnöjet. Det här behovet har ju inte uppstått sedan 2014, utan det var ganska välkänt redan då.

Herr talman! Det är noterbart: Det är alltid någon annans fel. Jag kan dock upplysa infrastrukturministern om att det faktiskt är hon själv som är infrastrukturminister, och det är faktiskt regeringen som är regering.

Beslut som fattas nästa vår är av avgörande betydelse. Om planeringen för fyrspår inte finns med då, hamnar det först efter 2030. Det skulle vara väldigt skadligt.

Detta med bostäder är väldigt viktigt att lösa. Det råder stor brist på bostäder i den här regionen. Det finns en speciell utredare som jobbar med detta. Han har särskilt påpekat att detta med fyrspår är viktigt om vi ska klara målen.

Bara i Uppsala och Arlanda beräknas det på sikt kunna byggas upp till 100 000 nya bostäder. I de södra delarna av Uppsala planerar man för 45 000 bostäder. Fyrspår skulle kunna möjliggöra ett nyöppnat stationsläge i Bergsbrunna, strax söder om Uppsala. I Knivsta planerar man för minst 10 000 fler pendlingsbara bostäder.

Ska Sverige fungera och ha fortsatt bra ekonomisk utveckling måste vi ha bostäder, och det måste vara möjligt att kunna pendla. Då är det dålig planering och framförhållning att inte se att Sveriges mest trafikerade järnväg slår i kapacitetstaket.

Detta handlar inte om att jag som riksdagsledamot från Uppsala står här och talar för min sjuka mor, utan detta är en stor angelägenhet för en stor del av Sveriges län. Därför är det viktigt att inte bara säga att detta skulle någon annan ha gjort för fyra, åtta eller tio år sedan.

I dag är dagen då regeringen måste inse att den ansvariga myndigheten själv räknar hem detta. Den ansvariga myndigheten kan dock inte genomföra detta på egen hand, utan man måste få order från regeringen.

Anna Johanssons partikamrat i Uppsala, länsrådet Bertil Kinnunen säger - det är inte alltid vi i Kristdemokraterna gillar högläsning av vad någon socialdemokrat sagt i talarstolen, men jag tycker faktiskt att det här förtjänar att bli hört - att det finns "en enorm ekonomisk och miljömässig potential i det här projektet", och det kräver att Trafikverket får klartecken att genomföra det. Han säger samma sak som jag, nämligen att Trafikverket menar att den här investeringen skulle betala sig på tio år i restidsvinster. "Det blir fler bostäder, fler jobb och minskade utsläpp i ett sammanhållet och mer konkurrenskraftigt Sverige", säger Bertil Kinnunen. Han har rätt.

Det är viktigt att regeringen, som har ansvaret, nu tar till sig de goda argumenten för att ta med fyrspår i den plan som ska fastslås redan nästa vår. Jag vill komma tillbaka till min fråga: Vilka åtgärder vill regeringen och den ansvariga ministern Anna Johansson vidta för att fyrspår mellan Uppsala och Stockholm ska kunna komma till stånd under kommande infrastrukturplaneperiod?

Herr talman! Det är detta vi kommer att berätta när vi fattar beslut om nästa planperiod våren 2018. Det pågår ju ett arbete med förstudier och projektering av den här sträckan.

Jag kan konstatera att förutsättningarna för att bygga bland annat fyrspår mellan Stockholm och Uppsala och andra angelägna objekt runt om i landet har ökat dramatiskt med en socialdemokratisk och miljöpartistisk regering, som faktiskt har ökat ramarna med 100 miljarder, vilket naturligtvis kommer att innebära stor skillnad jämfört med den nuvarande planen.

Vilka objekt som ska prioriteras kommer vi att återkomma till våren 2018. Det är Trafikverket som har fått uppdraget att utifrån ett antal kriterier, bland annat bostadsbyggande, arbetsmarknadsregionförstoringar, klimatnytta och naturligtvis också samhällsekonomiska kalkyler, lägga fram ett förslag som regeringen sedan ska bearbeta och ta slutlig ställning till våren 2018.

Det är möjligt att Bertil Kinnunen och Mikael Oscarsson får rätt också i den bemärkelsen att detta ska prioriteras framför andra objekt. Men för att kunna göra den bedömningen behöver man få en helhetsbild, och det är precis detta som Trafikverket nu har fått i uppdrag att göra. Jag ser mycket fram emot Trafikverkets förslag, som kommer i augusti. Sedan kommer jag också att träffa företrädare för alla Sveriges regioner för att försöka få en så bra bild som möjligt av vilka objekt som är angelägnast.

Sedan måste jag säga att det är glädjande att både kristdemokrater och moderater under den här mandatperioden har ett så stort engagemang i både järnväg och bostäder. Det välkomnas av den här regeringen. Det hade varit ännu bättre om detta engagemang hade funnits när ni hade regeringsmakten, men det är väldigt bra att det finns nu.

Herr talman! Jag kan glädja Anna Johansson med att jag har haft förmånen att vara riksdagsledamot i 19 år. Detta är sannerligen inte första gången som jag har talat i de här frågorna. Det är alltså inget nytt.

Fakta i målet är att vi behöver bygga vår andel av de 700 000 nya bostäder som behövs till 2025. Ska detta ske måste vi förstärka spårkapaciteten före 2030. Då måste planeringen börja redan i dag, och det måste finnas med som ett objekt i den nationella infrastrukturplan som regeringen beslutar om våren 2018. Det gäller att ha framförhållning.

Infrastrukturministern säger att hon ska prata med de olika regionerna. Men jag kan tala om att 7 av 21 län redan har tagit ställning för detta projekt. Detta är någonting som gynnar hela Sverige och som har stor betydelse för vår konkurrenskraft. Också internationellt sett är det någonting som hjälper Sverige.

UNT skrev om detta för en tid sedan. Då var rubriken: Pengarna räcker inte till fyrspår. Frågan, som jag skulle vilja ha svar på från infrastrukturministern, är: Hur är det med den saken? Räcker pengarna till?

Herr talman! Ja, det är precis det som Trafikverket har fått i uppdrag att titta på: Vad ska pengarna räcka till? Vilka av alla de angelägna och viktiga projekt och objekt som finns runt om i landet ska de räcka till?

Det handlar inte alls om att be för sin sjuka mor, utan det handlar om att regionalpolitiker, företag, kommunpolitiker och alldeles vanliga medborgare i hela landet ser att det finns behov. Det behöver byggas fler järnvägar. Det behöver bli bättre framkomlighet. Vi behöver utöka kollektivtrafiken. Vi behöver utveckla hela vårt transportsystem. Man pläderar för de angelägna objekt som man ser i sitt närområde. Det är inget konstigt. Det är fullständigt naturligt.

Trafikverket ska nu se vilka av alla dessa angelägna åtgärder som kommer att rymmas inom den historiskt stora ram som riksdagen har beslutat om för infrastrukturinvesteringar nästa planperiod. Innan Trafikverket har bedömt olika objekt i förhållande till varandra kan vi inte säga: Just det objektet ska bli av alldeles oavsett hur det kvalar in i förhållande till de andra. Det finns heller inget fog för att säga att det inte finns pengar. Pengar finns. Det finns 622 ½ miljard. Det är ganska mycket pengar. Men vad de ska räcka till kommer regeringen att fatta beslut om våren 2018. Den dåvarande regeringen fattade beslut 2014: Det fanns inte pengar till fyrspår mellan Uppsala och Stockholm. Jag hoppas kunna ge ett annat besked, men det återkommer jag med våren 2018.

Överläggningen var härmed avslutad.