Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Gröna jobb

Interpellationsdebatt 21 december 2006
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Sven Otto Littorin (M)

Anf. 58 Sven Otto Littorin (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Ann-Kristine Johansson har frågat mig vad jag avser att göra med anledning av nedläggningen av den arbetsmarknadspolitiska insatsen Gröna jobb. I sin interpellation tar Ann-Kristine Johansson bland annat upp att Gröna jobb vänder sig till den grupp arbetssökande som står längst från arbetsmarknaden och att insatsen är viktig från miljösynpunkt. Inledningsvis vill jag framhålla att det är Arbetsmarknadsverkets uppgift att utifrån beslutade budgetramar och myndighetens egen bedömning av olika insatsers effektivitet löpande göra nödvändiga prioriteringar i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten på lokal och regional nivå. Det regeringen gjort i sammanhanget är att i budgetpropositionen föreslå neddragningar i de arbetsmarknadspolitiska programvolymerna. Det handlar bland annat om begränsningar av anställningsstöden inom ramen för vilka Gröna jobb delvis finansierats. Regeringen gick till val på ett brett politiskt program för nya jobb. Detta program omfattar allt från skattesänkningar på arbete över regelförenklingar för företag till reformer av a-kassesystemet. En viktig del är också den omläggning av arbetsmarknadspolitiken som regeringen påbörjat. Arbetsmarknadspolitiken ska ges en tydlig inriktning på matchning och riktiga jobb. För att uppnå detta är det nödvändigt att koncentrera verksamheten. Arbetsförmedlingen har de senaste åren fått lägga ned för mycket tid och resurser på att administrera en alltmer oöverskådlig flora av arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Vi måste nu säkerställa att den enskilde arbetsförmedlaren kan ägna sig åt sin egentliga uppgift att matcha lediga jobb och arbetssökande. Det är dessutom så att arbetsmarknadspolitiken i praktiken allt oftare har kommit att ses som ett redskap för att hantera problem på andra politikområden. Också ur detta perspektiv finns ett behov av ett tydligare fokus i politiken. Samtidigt kan inte insatser med den aktuella inriktningen uteslutas om de arbetsmarknadspolitiska motiven för dem bedöms tillräckligt starka. En mer fokuserad arbetsmarknadspolitik innebär inte att de människor som står allra längst från arbetsmarknaden glöms bort. Snarare tvärtom. Ingen kan ta miste på regeringens beslutsamhet att komma till rätta med den höga arbetslöshet och det utanförskap som den tidigare socialdemokratiska regeringen så länge stod handfallen inför. Det är just för att nå resultat, bland annat genom att skapa utrymme för effektiva insatser med sikte på riktiga jobb för dem som står längst från arbetsmarknaden, som en ny kurs för politiken nu pekas ut. Från och med den 1 januari 2007 införs så kallade nystartsjobb. De innebär att arbetsgivarna får en subvention motsvarande arbetsgivaravgifterna för personer som stått utanför arbetsmarknaden i mer än ett år. Nystartsjobben kommer att innebära nya möjligheter på arbetsmarknaden för stora grupper av ungdomar, äldre och utlandsfödda. Regeringen avser vidare att under 2007 införa en jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbetslösa. Syftet med garantin är att med hjälp av individuellt utformade åtgärder så snabbt som möjligt få in deltagarna på den reguljära arbetsmarknaden. Generellt för arbetsförmedlingens arbete gäller att den enskilde arbetssökande framöver kommer att få ett mer aktivt, individuellt anpassat stöd i form av en personlig coach. Detta är naturligtvis något som kommer att ha störst betydelse för den som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, för den vars självförtroende kanske brister och som saknar egna nätverk.
Ann-Kristine Johansson (S)

Anf. 59 Ann-Kristine Johansson (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag vill tacka för svaret. Dock känns det som om statsrådet Littorin läst men inte förstått. I svaret sägs att ni vill inrikta arbetsmarknadspolitiken på matchning och riktiga jobb. Vad är riktiga jobb för dig, Sven Otto Littorin? Är det inte att röja sly och att ordna skoterleder och vandringsleder? Är inte jobb inom natur- och kulturmiljövård, miljövård och den turistiska infrastrukturen riktiga jobb? Ni säger ju att ni kan subventionera städhjälp. Vad är egentligen skillnaden? För den enskilda människa som deltar i Gröna jobb ger det meningsfull sysselsättning. Det ger kompetensuppbyggnad, stärker självförtroendet och bygger upp den som har stått allra längst från arbetsmarknaden. Det ger högre social status och skapar identitet, referens och en plattform för annan anställning. Man får kontakter in i näringslivet. För samhället skapar Gröna jobb mervärde. Det förbättrar infrastrukturen. Det skapar förutsättning för levande landsbygd. Det minskar kommunernas sociala kostnader. Det minskar slitaget i naturen. Det ökar tillgängligheten till upplevelser i skog och natur så att till exempel statsrådet kan vandra i skogen, läsa på skyltar vad som finns i omgivningen, stanna vid ett vindskydd och kanske övernatta i en stuga. Hur ska detta göras framöver? Gröna jobb fungerar. Ca 40 % av dem som finns i Gröna jobb får annan anställning, går vidare till utbildning eller blir företagare. Vad är det om inte ett gott resultat? Ni slår mot dem som står längst bort från arbetsmarknaden genom att dra ned på anslaget till Ams. Gröna jobb hör till det som blir svårt att finansiera. På vilket sätt skapar nedläggningen av Gröna jobb fler jobb?
Patrik Björck (S)

Anf. 60 Patrik Björck (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Då är vi här igen och diskuterar. Min första fundering till ministern gäller den diskussion om utanförskap som de borgerliga partierna i alliansen har fört under hela valrörelsen och fortsätter att föra. Vi hörde den så sent som i går. Ibland var det en och en halv miljon, sedan var det en miljon och sedan var det en halv miljon. Man är väldigt slarvig med fakta och siffror. På något sätt verkar man inte riktigt bry sig om verkligheten. I stället har det blivit bara någon sorts politisk gimmick att bry sig om folk som står utanför i samhället. Det ska på något sätt minska risken att någon upptäcker att man för en helt annan politik. Det är i alla fall min lätt konspiratoriska fundering kring detta. Man ser nämligen aldrig någon endaste åtgärd för att göra någonting åt problemet. Man försöker definiera problem. I går hade vi en debatt med en av alliansens företrädare som pekade på problem i integrationspolitiken och ville diskutera dem. Jag vill inte på något sätt förneka att det finns problem på många ställen och att det finns folk som står långt från arbetsmarknaden. Jag deltar gärna i den debatten. Jag tycker att det skulle vara spännande att ha en konstruktiv debatt om hur man gör med folk som har varit långtidssjuka eller långtidsarbetslösa. Inte på en endaste punkt föreslår dock regeringen någon åtgärd för att komma till rätta med det som ni tycker är det största problemet. Tvärtom hade vi alldeles nyss en interpellationsdebatt som handlade om hur man hanterar arbetsmiljöfrågorna, frågor som fel hanterade resulterar i ett större utanförskap. Nu har vi en interpellationsdebatt om de gröna jobben, och här lägger ni fram förslag som tar bort möjligheten för folk att komma tillbaka från utanförskapet. Ingenstans ser man någon åtgärd för att komma till rätta med det som ni själva definierar som det största problemet. På punkt efter punkt vidtar ni dock politiska åtgärder och fattar beslut som förstorar problemet, som gör problemet värre, som ökar andelen människor som hamnar utanför - antingen beroende på dålig miljö som gör att man blir utsliten och förtidspensionerad eller beroende på neddragningar i arbetsmarknadspolitiska program och Gröna jobb som förhindrar den som har hamnat utanför att komma in igen. På punkt efter punkt kan vi följa hur ni gör sådana åtgärder, men ni har inte ett enda förslag som tar tag i problemet. Ta era så kallade nystartsjobb! Om jag kommer ihåg rätt pratar vi om 10 000 platser som ska räcka till en och en halv miljon, en miljon, en halv miljon eller vad det nu är. Det är klart att det inte är mycket att komma med. Dessutom är det som åtgärd betraktat en åtgärd som innehåller väldigt lite och som med största sannolikhet kommer att gå till sådana som ändå hade fått jobb. Dem som står långt utanför och behöver den typ av åtgärder som Ann-Kristine visar på i interpellationen gör ni ingenting för, och om ni gör någonting gör ni det bara värre genom att lägga ned sådant som fungerar, till exempel Gröna jobb.
Sven Otto Littorin (M)

Anf. 61 Sven Otto Littorin (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Ann-Kristine Johansson pratar gott om Gröna jobb. Det finns säkert anledning ur ett enskilt perspektiv för dem som gått igenom en sådan verksamhet att känna att det har varit bra, värdefullt och viktigt. Sanningen är dock att 28 % har gått vidare till annan anställning och att 3 % har gått till utbildning eller startat eget. När nu Arbetsmarknadsverket med sina budgetramar gör den prioritering man gör kan vi konstatera att fokus ska vara på två saker. Den första är matchningsfunktionen, och den har man med den tidigare arbetsmarknadspolitiken lyckats väldigt dåligt med. Varje gång vi har haft ungefär samma vakansgrader i ekonomin som vi har i dag har arbetslösheten bara ökat de senaste två tre mandatperioderna. Det är ett tecken på att denna matchningsfunktion fungerar väldigt dåligt och allt sämre i ekonomin. Fokus ska alltså vara på arbetsförmedlingen, att koppla ihop arbetstagare med de vakanser som faktiskt finns i dag. Det är det ena. Det andra är att därmed frigör vi också resurser för dem som befinner sig allra längst ifrån. Där finns just sådana exempel som Patrik Björck efterlyste. Ta till exempel Pilaprojektet i Västmanland, ett utmärkt projekt där arbetsförmedlingarna samarbetar med försäkringskassorna - av flera olika skäl. Ett skäl är att den enskilde inte ska behöva gå till fyra fem olika myndigheter utan kunna ha ett ställe att gå till. Vad det står på brickan på den myndighetsperson man möter tycker jag är rätt ointressant; huvudsaken är att man får den individuella hjälpen för att komma vidare i livet. Det tycker jag är just en sådan viktig åtgärd. Sedan ska jag bara kommentera det Patrik Björck sade om nystartsjobben. Ja, 10 000 i stocken är en bedömning. Det finns ingen begränsning av hur många som kan söka. Detta är en prognos på stocken, alltså det genomsnittliga värdet på antalet personer däri. När det gäller de minskade programvolymerna är det viktigt att konstatera att det under högkonjunktur på arbetsmarknaden är vanligt - det har socialdemokratiska regeringar gjort vid flera tillfällen tidigare - att man drar ned på programvolymerna i Arbetsmarknadsverkets och Ams åtgärdspaket, just för att inte få utträngningseffekter och låsa fast arbetslösa i olika programåtgärder. Syftet är att dra ned på programmen för dem som ligger allra närmast arbetsmarknaden. Sedan har man på Arbetsmarknadsverket självt gjort bedömningen av vilka programvolymer man tycker ligger närmast arbetsmarknaden. Enligt min åsikt skulle denna neddragning ha gjorts för längesedan. Kanske skulle den ha gjorts för något år sedan när vi var på väg uppåt i högkonjunkturen och då också gjorts lite saktare. Nu gjorde man inte det av olika skäl som säkert hade med valet att göra. När det sammantaget gäller de åtgärder vi gör totalt sett vill jag bara citera ur Konjunkturinstitutets rapport från i går: "På sikt kan därmed den reguljära sysselsättningsnivån öka med mer än 1,5 procent jämfört med om reformerna inte hade genomförts, utan att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden blir ansträngt." Det är slutsatsen under rubriken "Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik". Vi ser att sysselsättningsgraden kraftigt ökar. Vi ser att arbetslösheten totalt sett kraftigt sjunker under de närmaste åren. Det är, enligt Konjunkturinstitutet, ett direkt resultat av regeringens ekonomiska politik. De som tjänar på det är naturligtvis de som nu befinner sig i utanförskap och som kommer över i ett arbete.
Ann-Kristine Johansson (S)

Anf. 62 Ann-Kristine Johansson (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag funderar på vilken verklighet statsrådet levt i de senaste åren. Jag kan konstatera att arbetsförmedlingspersonalen sköter sitt jobb. Man matchar lediga jobb mot arbetslösa. Min egen arbetsförmedling i Kil gör det väldigt bra. Ni pratar om individuellt anpassat stöd. Men vad är Gröna jobb om inte just individuellt anpassat stöd? Man stärker sig själv och får hjälp. Sedan söker man jobb, och man får en plattform att stå på. Vad Gröna jobb gör är ju precis vad ni efterlyser. Jag skulle önska att statsrådet kunde åka runt och besöka Gröna jobb. Åk runt och besök folk på landsbygden, byalag och utvecklingsgrupper för att se vilket arbete som görs och vilket behov som finns av det som görs i Gröna jobb! Vi i Landsbygdskommittén gjorde en resa till Pajala. Jag var där tillsammans med din partikollega Catharina Elmsäter-Svärd. Vi tittade på hur det var och besökte deltagare i Gröna jobb. De har gjort ett fantastiskt jobb med skoterleder och vindskydd. De har också byggt stugor för övernattning och bastu. Utifrån det skriver vi en hel del i Landsbygdskommitténs slutbetänkande. Jag kan rekommendera en julläsning, nämligen vårt betänkande Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier . Den här utredningen är väldigt bra och ger en bild av hur det ser ut på landsbygden. Din partikollega Catharina Elmsäter-Svärd tyckte att Gröna jobb är ett väldigt bra projekt och talade väl om Gröna jobb. Det finns samband mellan regional utveckling, naturvård, engagemang och lokal förvaltning för att åstadkomma en ökad betydelse för detta och för att få till stånd en landsbygdsutveckling. Jag vill återkomma till min tidigare fråga, den om riktiga jobb. Är inte det man gör i Gröna jobb riktiga jobb, eller vad lägger Sven Otto Littorin i begreppet "riktiga jobb"? Om man nu tycker att Gröna jobb är bra och Skogsstyrelsen skulle kunna gå vidare, ser då Sven Otto Littorin någon möjlighet att jobba vidare med Gröna jobb?
Patrik Björck (S)

Anf. 63 Patrik Björck (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! De som står längst bort från arbetsmarknaden och som varit borta länge från denna kommer inte så lätt tillbaka. Det är tyvärr den erfarenhet vi har. Livet är inte rättvist. Om man har jobb är det lätt att söka jobb. Om man är arbetslös är det betydligt svårare. Vi vet att det fungerar på det sättet. Det krävs rejäla insatser för att få dem som står längst bort från arbetsmarknaden tillbaka i jobb. Gröna jobb är kanske inte det enda svaret eller den enda lösningen. Gröna jobb är säkert en viktig del och kommer att fungera i vissa delar av landet. Men jag tror att det kommer att krävas rätt rejäla satsningar även på annat i arbetsmarknadspolitiken och inom andra områden för att lösa problemet. Det kommer att kosta en del pengar, och det kommer att krävas stora satsningar när det gäller att komma till rätta med det här. Om vi nu pratar om att få upp sysselsättningsgraden så har vi grupper för vilka steget är längre för att komma in. De behöver hjälp av olika slag. Det kan behövas utökade resurser till olika anställningsstöd och sådant för att man över huvud taget ska lyckas hantera det problem som ni beskriver. Det som är så frustrerande är att du fortfarande egentligen inte kan komma med något skäl till att man tar bort någonting som fungerar väl. Som Ann-Kristine nyss redogjorde för är det 40 % som går vidare från den här åtgärden. Med tanke på vilka det är som i huvudsak finns med där är det en bra siffra. Det kommer att kosta pengar att få det här att fungera, men det är väl investerade pengar och viktiga satsningar. Visa att ni tar er egen retorik på allvar!
Sven Otto Littorin (M)

Anf. 64 Sven Otto Littorin (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag kan bara konstatera att just beslut om Gröna jobb inte fattas av mig eller Arbetsmarknadsdepartementet utan av Arbetsmarknadsverket. Det gör de mot bakgrund av den allmänna utformningen så att säga. Jag konstaterar att det fortfarande finns 90 000 platser genom Ams för nästa år. Arbetsmarknadspolitiken, tycker jag, varken kan eller ska lösa alla problem - vare sig det är regionalpolitiska eller det är andra problem av liknande karaktär. Utifrån en rapport från Riksrevisionen som kom alldeles nyligen kan jag konstatera att anställningsstöden haft begränsade nettoeffekter på sysselsättningen och att arbetsförmedlingens användning av de här stöden är förknippade med en rad allvarliga problem. Också det måste man väl ta hänsyn till. Sedan har vi frågan om vad som är ett riktigt jobb. För mig är ett riktigt jobb en permanent anställning, med kollektivavtal och alla andra regler som gäller på arbetsmarknaden i övrigt. En programåtgärd genom Ams är inte ett jobb på det temat. Möjligen är det ett sätt att komma i arbete, men då ska vi också använda det på bästa sätt. Att använda en lång rad programåtgärder där risken blir att man tränger undan arbetslösa så att de fastnar i programåtgärder snarare än att de kommer över i en permanent anställning tycker jag naturligtvis är fel väg att gå.
Ann-Kristine Johansson (S)

Anf. 65 Ann-Kristine Johansson (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Det är bra att jag fick ett svar om riktiga jobb. Jobb är också för mig, som du säger, permanenta jobb. Men det man gör till exempel inom Gröna jobb är också riktiga jobb - inom naturvården. Vem ska betala de arbetena framöver? Din regeringskollega Andreas Carlgren pratade här tidigare om naturvården. Han talade om vistelse i skog och mark och sade att miljövårdsarbetet är viktigt för regeringen och att naturvårdspolitiken bygger på ett starkt lokalt engagemang. Så är det. Det som görs inom Gröna jobb handlar om att tillhandahålla naturvård och öppna för den möjligheten. Vem ska betala det i framtiden? Hur ska man sköta de naturvårdsreservat som vi beslutar om och de vandringsleder som behövs? Vidare gäller det skoterleder, skyltning, fiskeplatser och annat sådant som samhället efterfrågar och som jag tror att vi stadsbor när vi åker ut vill att man tillhandahåller. Arbetsmarknadsverket får nu minskade resurser. De platser som Sven Otto Littorin pratar om är säkert redan intecknade. Hur ska de kunna utföra det som åligger dem - att jobba med dem som står allra längst bort från arbetsmarknaden? Man har alltså ett så bra projekt som Gröna jobb som ger landsbygden möjligheter. Det är ju vad det handlar om. Landsbygden behöver dessa resurser. Inte minst stöttar man med detta småföretagarna och turismen. Det måste ju vara bättre att jobba inom Gröna jobb än att gå utan jobb?
Sven Otto Littorin (M)

Anf. 66 Sven Otto Littorin (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten så hemskt mycket. Ann-Kristine Johansson frågade lite retoriskt vem som nu ska tillhandahålla naturvård. Jag måste erkänna att jag kanske inte tycker att det är Ams uppgift att göra det. Ams uppgift, Arbetsmarknadsverkets uppgift och arbetsförmedlingarnas uppgift är i första hand att förmedla arbete, inte att tillhandahålla naturvård. Denna gång får jag tillönska mina meddebattörer en god jul och ett gott nytt år. Jag är säker på att jag kommer att möta somliga av er, inte minst Patrik, många gånger framöver. Jag tycker att vi har en väldigt trevlig och rolig debattnivå. Men jag önskar att jag hade varit lite mindre förkyld och lite mer pigg. Jag hoppas på att kunna vara det vid nästa debattillfälle. Tack snälla ni!

Dokument

den 30 november

Interpellation

2006/07:120 Gröna jobb

av Ann-Kristine Johansson (s)

till statsrådet Sven Otto Littorin (m)

Syftet med de så kallade gröna jobben är att minska antalet arbetssökande som under lång tid inte lyckats få en förankring på arbetsmarknaden. En visstidsanställning med avtalsenlig lön hos Skogsstyrelsen, arbetsuppgifter i huvudsak utomhus i skog och natur kombinerat med kompetensinsatser efter individens behov, är grundkonceptet för att stärka självkänslan och bryta ofta invanda mönster hos den enskilde individen.

Anställningen med meningsfulla arbetsuppgifter är en bärande del i konceptet för att stärka den enskilde så att denne får den plattform som han eller hon kanske saknar för att ta sig vidare in på den reguljära arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att de arbetsuppgifter som den anställde i gröna jobb utför bidrar till samhällsnytta i olika former för att upplevas som meningsfulla. Ett exempel kan vara arbetsuppgifter som bidrar till bättre infrastruktur för rekreation och friluftsliv i de tätortsnära skogarna och i våra naturreservat. I den typen av arbetsuppgifter blir resultaten ofta både snabba och påtagliga, både för den anställde och för omvärlden. Därför blir gröna jobb väldigt positiva, inte bara ur jobbsynpunkt utan också ur miljösynpunkt eftersom en mängd åtgärder i naturen har kunnat bli av utan extra kostnad.

De gröna jobben var alltså inte bara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. De var också en del i miljöpolitiken. Hur ska regeringen kompensera för den minskning i naturvården som nedläggningen av de gröna jobben innebär?

Åtgärden vänder sig till den grupp som står längst från arbetsmarknaden och den ger många samhällsvinster ur många olika perspektiv, bland annat att de praktiska arbeten som utförs skapar bestående mervärden för samhället. Den skapar dessutom goda förutsättningar för sysselsättning och för enskilda småföretag i glesbygd.

För ett par veckor sedan kom beskedet att Ams inte kommer att anvisa några nya gröna jobb. Detta får stora konsekvenser för de anvisade men även för Skogsstyrelsens verksamhet. Exakt hur det här påverkar verksamheten är i dagsläget svårt att överblicka.

Under sommaren och hösten 2006 avslutas successivt de tvååriga projekten. Projekten har av alla upplevts som mycket positiva och en fortsättning av de gröna jobben har önskats. Men i samband med den nya regeringens indikationer på att den kommer att skära kraftigt i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har inte länsarbetsnämnderna velat förlänga avtalen med Skogsstyrelsen om de gröna jobben.

Skogsstyrelsen kartlägger nu den personal som på ett eller annat sätt arbetar med gröna jobb och som kan beröras av neddragningen. Exklusive de anvisade rör det sig preliminärt om 350 (arbetsledare med flera) av totalt ca 1 300 personer på Skogsstyrelsen. Enligt Skogsstyrelsens egen statistik fanns det 2 223 anvisade i gröna jobb i augusti i år. Alla dessa kommer att gå ut i arbetslöshet om åtgärden läggs ned. Det är ett hårt slag mot Skogsstyrelsen, men framför allt är det ett hårt slag mot de arbetslösa som fått en givande sysselsättning genom de gröna jobben.

När åtgärden läggs ned går dess deltagare ut i arbetslöshet. Dessutom sänks a-kassan. Många kommer att tvingas att söka andra bidrag för att klara sitt uppehälle. På vilket sätt har regeringen tänkt agera för att de 2 223 personer som blir arbetslösa ska slippa socialbidragsberoende?

Under valrörelsen sade den nuvarande regeringen att tanken med den nya arbetsmarknadspolitiken var att den inte skulle drabba dem som står längst från arbetsmarknaden; tvärtom skulle Ams arbete fokuseras på den gruppen. Effekten av regeringens budget blir den omvända för gröna jobb. Att ta bort de gröna jobben innebär att människor som tidigare har haft en sysselsättning som är nyttig både för samhället och för individen nu blir arbetslösa i stället.

Regeringen har under hela valrörelsen sagt att deras mål varit att människor ska få jobb; här agerar ni tvärtom. På vilket sätt skapar nedläggningen av de så kallade gröna jobben flera jobb?

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av det jag nu anfört?