Implementeringen av IDD-direktivet

Fru talman! Fredrik Schulte har bett mig att besvara tre frågor angående genomförandet av försäkringsdistributionsdirektivet i svensk rätt, vilka jag strax kommer att behandla i tur och ordning. Låt mig dock först betona att en lämplig och likartad reglering av marknaden för finansiell rådgivning är en viktig målsättning för regeringen. Det förutsätter att kundskyddet förstärks genom att intressekonflikter förhindras och transparensen gentemot kunder ökar.

Den första frågan gäller risken för en statlig prisreglering av distributionstjänster. Här vill jag vara tydlig med att det även fortsättningsvis bör vara försäkringsföretagen och försäkringsförmedlarna som bestämmer priset för de tjänster som de erbjuder till sina kunder.

En annan sak är att affärsmodeller som innebär att någon annan än kunden ska betala priset för tjänsterna ger upphov till intressekonflikter. Därför behövs det i den delen ny lagstiftning som stärker kundskyddet genom att bland annat förbjuda skadliga provisioner.

Den andra frågan gäller hur jag ser på risken att hämma konkurrensen och koncentrera försäkringsrådgivningen till ett fåtal större banker och försäkringsföretag. Här kan jag konstatera att dagens rådgivningsmarknad i hög grad präglas av en provisionsbaserad försäljning av finansiella produkter. Den typen av verksamhet riskerar att resultera i att kunderna får rekommendationer att köpa de produkter som rådgivaren tjänar mest pengar på. Dessutom upplevs ofta provisionsbaserad försäljning som gratis rådgivning av kunderna, vilket den ju långt ifrån är. Detta innebär i sin tur även att den tränger undan tillgången och efterfrågan på sådan rådgivning som enbart beaktar kundernas bästa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den nya regleringen syftar bland annat till att ge goda förutsättningar för en ny typ av oberoende rådgivningsmarknad att växa fram som är helt fri från provisioner och intressekonflikter. Den nya regleringen tillför således marknaden en ny kategori rådgivning som utmanar den säljdrivna rådgivningen och stärker konkurrensen till fördel för kunderna. Den typen av tjänster kommer framför allt att kunna tillhandahållas av aktörer som inte har egna finansiella produkter i sitt sortiment, vilket i dag ofta kännetecknar mindre försäkringsförmedlare. Mot den bakgrunden ser jag att också mindre försäkringsförmedlare även fortsättningsvis kommer att spela en viktig roll när det gäller all form av försäkringsrådgivning.

Den tredje och sista frågan gäller vad jag anser om en reglering som går utöver direktivets och vidare vad jag anser om remisskritiken.

Låt mig här först konstatera att försäkringsdistributionsdirektivet är ett minimiharmoniseringsdirektiv som lämnar stor valfrihet för medlemsstaterna att anpassa genomförandet efter de särskilda utmaningar som finns på respektive försäkringsmarknad. I Sverige har Finansinspektionen i flera rapporter påtalat allvarliga konsumentskyddsrisker på den svenska marknaden för försäkringsförmedling. Dessa brister är bland annat relaterade till vissa provisioner, oklarheter kring lagens tillämpningsområde och bristande förutsättningar att bedriva en effektiv tillsyn.

De problem som inte tas om hand genom försäkringsdistributionsdirektivet anser jag att vi bör åtgärda genom nationell reglering som stärker kundskyddet ytterligare. Finansinspektionen ger i sitt remissvar stöd till att de förslag som presenterats åtgärdar flera av de problem som identifierats. Det hör till saken att Finansinspektionen i flera sammanhang framfört önskemål om ännu strängare regler än de som har föreslagits.

I Regeringskansliet pågår för närvarande arbetet med en lagrådsremiss. Inom ramen för det arbetet kommer konsekvensanalysen att utökas och alla de synpunkter som remissinstanserna framför att beaktas innan regeringen fattar sitt beslut.

När det slutligen gäller tidsaspekter konstaterar jag att det följer av direktivet att det ska genomföras och börja tillämpas den 23 februari 2018. Detta utgör självfallet betydande utmaningar både för den återstående lagstiftningsprocessen och inte minst för de försäkringsdistributörer som ska anpassa sin verksamhet till de nya reglerna.

Som jag redan nämnt pågår alltså arbetet med att ta fram en lagrådsremiss. Vidare har Europaparlamentet men även Sverige tillsammans med en rad andra medlemsstater inom rådet verkat för ett uppskjutande av genomförande och tillämpningstidpunkten och uppmanat kommissionen att senarelägga det datumet. Det är dessvärre än så länge för tidigt att säga något om huruvida ett sådant uppskjutande kommer att komma till stånd.

Mot den bakgrunden kommer arbetet att fortsätta med att så snabbt som möjligt ta fram en lagrådsremiss. Datumet för ikraftträdandet av de nya reglerna i svensk rätt kommer dock att behöva flyttas fram till juli 2018.

Fru talman! Om man läser rubriken på den här debatten kan man lätt få intrycket att det här är någonting tekniskt som inte påverkar människor i allmänhet i någon nämnvärd utsträckning. Men så är det inte. Det är någonting som förvisso är tekniskt men som kan få stor inverkan på hur försäkringsmarknaden fungerar och hur våra bilförsäkringar, livförsäkringar och hemförsäkringar kommer att se ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bakgrunden är den att vi framför allt under de senaste tio åren har kunnat se stora problem kopplade till rådgivningsverksamheten. Precis som ministern är inne på har vi kunnat se rådgivningsföretag som är mer intresserade av att själva tjäna pengar än av att ge goda råd till kunderna. Vi har kunnat se stora problem med dolda avgifter som drabbar kunden.

Mot den bakgrunden är det positivt att EU för ett par år sedan levererade ett direktiv, Mifid-direktivet, som reglerade finansiella produkter, och nu levererar IDD-direktivet, som ska ta itu med försäkringsmarknaden.

I stora delar är direktiven bra. Problemen som jag tar upp i och med den här debatten handlar om att regeringen i sitt genomförande av det här direktivet har kommit med ett första utkast, en promemoria, där man går mycket längre än direktivet och där det finns en rad mycket allvarliga problem. Det finns mycket jag skulle kunna ta upp kring det, men det är framför allt två saker som jag skulle vilja nämna.

För det första finns det stora problem med förutsägbarhet och rättssäkerhet kopplade till förslagen i det första utkast från regeringen som vi fått se. Inte minst saknas det tydliga konsekvensanalyser av vad de här förslagen skulle innebära. Det är ingenting som bara jag som oppositionspolitiker står här och säger, utan det är någonting som förs fram av Advokatsamfundet, Konkurrensverket, regleringsrådet, Sparbankernas Riksförbund och den svenska försäkringsbranschen. Det handlar om flera förslag som kokar ned till att man är otydlig i fråga om hur man vill reglera detta i lag och i stället ger fria tyglar till Finansinspektionen.

Det brukar sägas att land ska med lag byggas. Det finns någonting väldigt klokt i det ordspråket. Att i stället ge myndigheter väldigt lösa tyglar och möjligheter att lite efter eget godtycke ändra regleringar är principiellt problematiskt och skapar oförutsägbarhet för marknaden.

För det andra innebär de förslag som regeringen initialt har presenterat att man riskerar att skapa stora problem avseende konkurrens och mångfald. Det är ju så att ett försäkringsbolag kan sälja via egna kanaler - Trygg-Hansa, till exempel, kan annonsera ut sina produkter - eller göra det via en försäkringsförmedling. Försäkringsförmedlarna har en väldigt viktig funktion, inte minst därför att de gör det lättare för nya aktörer att komma in på marknaden.

Om ett stort franskt försäkringsföretag, till exempel Générale, vill ta sig in på den svenska marknaden är det problematiskt om man måste lägga ned miljarder på att investera i egna distributionskanaler, marknadsföring och liknande. Tack vare att vi har företag som Insplanet, Compricer och liknande, som gör det möjligt för nya aktörer att komma in på marknaden och öka konkurrensen och mångfalden i produktutbudet, kan vi få en bättre fungerande marknad. Detaljreglerar man på det sätt som detta förslag innebär riskerar man att dra undan mattan.

Fru talman! Det är lite svårt att få ihop Fredrik Schultes inledning med avslutningen på hans anförande. Först säger han att detta är en för övergripande och otydlig reglering, och sedan avslutar han med att säga att det är för detaljreglerande förslag i promemorian. Någonstans måste man väl bestämma sig för vad problemet egentligen består i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens uppfattning är att vi behöver ha en likartad reglering för likartade tjänster på marknaden. Vi har en situation där finansiella tjänster kan utföras i olika form. De kan utföras av banker och värdepappersinstitut, som kan förmedla till exempel spartjänster. Man kan spara till sin pension genom att sätta pengarna på ett investeringssparkonto eller liknande. Man kan också göra det i försäkringsform. Resultatet kan bli ungefär lika, men det är helt olika aktörer som utför förvaltningen.

Det skapar ofta problem på en marknad om man har olika reglering för olika aktörer som utför ungefär samma tjänster. Det är detta regeringen försöker undvika. Precis som Fredrik Schulte också konstaterar i sitt anförande har vi redan infört reglering som styr värdepappersmarknaden och rådgivning kring fonder. Ambitionen från regeringens sida är att vi ska ha en likartad reglering som också styr försäkringsförmedling och försäkringssidan av de finansiella marknaderna.

Detta är också lite grann tanken i kommissionens konsumentskyddspaket, som presenterades 2012. Man tog upp både Ucitsdirektivet, som handlar om rådgivning kring fonder, Mifid II, som handlar om finansiella instrument, och IDD, som handlar om försäkringsdistribution. Det är detta som regeringen försöker hantera i det förslag som finns, och vi håller också på och skriver en lagrådsremiss för att hantera dessa problem.

Det är lätt att ta upp konsekvenser av förslag, men man behöver också beakta konsekvenser av att inte ha en reglering av marknaden och vilka effekter det får för konsumenternas bästa, inte minst.

Detta är en marknad där vi kan konstatera att det har funnits uppenbara och ganska stora problem för konsumenterna. Många konsumenter kan vittna om att man inte har fått produkter som är väl avpassade för den egna ekonomin. Det finns exempel på pensionärer som har blivit påsålda värdepappersprodukter som kommer att leverera avkastning om decennier framåt i tiden och alltså är uppenbart olämpliga för de personernas ekonomi.

Vi har också haft problem med försäkringsdistributörer som har haft en ganska oseriös verksamhet och har fått sanktioner från Finansinspektionen, men innan sanktionerna hunnit träda i kraft drar man tillbaka sitt tillstånd och kan därmed undvika dem.

Denna typ av problem, som leder till snedvridningar på marknaden och gör att den inte fungerar och att kundskyddet urholkas för oss konsumenter, anser vi från regeringens sida att vi behöver hantera. Vi behöver helt enkelt få till ett regelverk som ger ett bättre skydd för oss konsumenter på de finansiella marknaderna, oavsett om vi vänder oss till en bank eller till ett försäkringsföretag.

Någonstans kommer man till frågan: Vad är egentligen Fredrik Schultes alternativ? Om man inte ska reglera, är alternativet då att helt förbjuda provisioner? Det är klart att det är enormt enkelt och väldigt tydligt och transparent, men det skulle om något leda till den typen av konsekvenser som Fredrik Schulte lyfter upp: Det skulle gynna stora aktörer med eget distributionsnät men slå hårt mot andra aktörer på den svenska marknaden.

Om detta inte är alternativet, är det då att inte reglera marknaden alls, det vill säga att fortsätta att acceptera de missförhållanden som uppenbart råder på den svenska försäkringsmarknaden och som till exempel Finansinspektionen har lyft upp vid ett antal tillfällen? Om man inte tycker om något av de alternativen måste man diskutera att försöka hitta en reglering som gör att försäkringsmarknaden får liknande villkor som värdepappersmarknaden, till exempel. Den reglering som utredningen föreslår och som vi nu arbetar vidare med i lagrådsremissen går ut på precis det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men jag vill gärna höra vad som är Fredrik Schultes alternativ.

Fru talman! Jag brukar tycka att Per Bolund är väldigt saklig, men nu blir det lite tramsigt. Vad är mitt alternativ? Mitt alternativ är EU-direktivet. Där har vi en bra och i grunden heltäckande reglering av hur man ska hantera dessa problem på marknaden. Min kritik handlar om hur de ytterligare steg för att implementera direktivet som regeringen nu beskriver i sitt första utkast ska se ut. Det är där skon klämmer.

Låt oss börja med EU-direktivet, tycker jag. Sedan kan man bygga ut det om det möjligen finns brister. I EU-direktivet konstateras att rådgivning måste innebära en värdeökning för kunden. Så låt oss börja i detta i stället för att gå vidare och detaljreglera.

Jag fick frågan från Per Bolund om jag kan bestämma mig - tycker jag att de förslag från regeringen som vi har fått se är för otydliga eller för detaljreglerande? Det är just det som är problemet: Ingen vet. Hade vi haft tydliga lagförslag på hur regleringen skulle se ut hade jag kunnat kommentera om det är för detaljreglerande eller för lössläppt.

Problemet är att vi nu ger fria tyglar till Finansinspektionen. Detta är ett demokratiskt problem. Det är principiellt fel sätt att gå till väga. Man kan inte reglera genom att ge fria tyglar till en myndighet. Denna typ av reglering och alla typer av lagar måste vara tydligt definierade.

Sedan håller jag med om den utläggning som Per Bolund hade kring överlappningen mellan de rent finansiella tjänsterna och försäkringsbranschen, där det finns tydliga inslag av sparande. I det avseendet är det viktigt att det finns likartade regler. På den punkten är vi helt överens.

Men det som ministern missar och som man inte minst har missat i den promemoria som har lagts fram är att det också finns en stor mångfald inom försäkringsmarknaden. Livförsäkringar är en sak, men bilförsäkring är något helt annat.

När det gäller livförsäkringar har vi sett en hög grad av självreglering. Många av de förslag som regeringen presenterar kommer att vara ganska överflödiga, för från årsskiftet kommer det inte längre att finnas så kallade up front-provisioner för livförsäkringar.

Men på bilförsäkringsmarknaden, där det är låg konsumentskyddsrisk, hög kunnighet och låg klagofrekvens, där det rör sig om ganska lite pengar och är lätt för kunden att byta försäkring, är up front-provisioner inte ett problem. Så risken är att man försöker komma till rätta med ett problem på livförsäkringssidan som inte finns och ställer till det för skadeförsäkringssidan, där dessa problem aldrig har funnits.

Det är just detta som är problematiskt: Det finns inte några tydliga konsekvensanalyser, det är för svepande och man skickar för mycket makt till Finansinspektionen. Så nu får försäkringsbranschen bita på naglarna och fundera över hur Finansinspektionen kommer att agera. Detta är inte ett sunt sätt att stifta lag och reglera en marknad. Det är inte bara jag som tycker det, utan kritiken från remissrundan är massiv.

Fru talman! Till att börja med kan jag konstatera att vi har olika syn på EU-direktivet. Fredrik Schultes syn är att om vi bara genomför det får vi en heltäckande reglering som skapar ett fullgott konsumentskydd på den svenska försäkringsmarknaden. Det är inte min och regeringens bedömning och inte heller den bedömning som många tunga remissinstanser har fört fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Har man följt med på försäkringsmarknaden och i den rapportering som varit under de senaste åren om de uppenbara problem som finns med oseriösa aktörer och rådgivning som i många fall är väldigt dåligt anpassad för kunderna tror jag att det är vanskligt att landa i den slutsatsen.

I och med att detta är ett minimiregleringsdirektiv och att man också argumenterar för att det är så pass skilda förutsättningar i olika länder framgår det också av direktivet att det krävs olika lagstiftning i olika länder för att man ska kunna komma fram till en fullgod trygghet för konsumenterna och ett skydd för konsumentintressena. Det är också detta som nu sker i land efter land: Man anpassar regelverk och lagstiftning efter de nationella förutsättningar som finns.

I Sverige finns det en hel del utmaningar. Vi har en annan form av sparstruktur. Svenska konsumenter väljer försäkringslösningar för sitt sparande i många fall. I andra länder ser det annorlunda ut.

Det är lite märkligt när man, som jag anser att Fredrik Schulte gör, silar mygg och sväljer kameler. Vi har ju tidigare haft uppe propositioner som rör reglering av andra delar av den finansiella marknaden, till exempel Mifid, som rör värdepappersreglering. Där har vi gett Finansinspektionen möjlighet att till exempel avgöra vad som är en sund form av provision och vad som är en provision som är till skada för kunden eller inte. Då var det uppenbarligen acceptabelt. Då var det uppenbarligen inte ett tillräckligt stort problem för att man skulle fälla förslaget eller säga att det är för godtyckligt i Fredrik Schultes och Moderaternas ögon. Men nu, när man kommer till försäkringssidan, är det tydligen annorlunda. Då är det en helt annan historia.

Det är precis den problematiken som jag är orolig för, det vill säga att vi får olika regleringar för delar av de finansiella marknaderna som utför liknande tjänster och skapar vad man på finansspråk kallar för ett regelarbitrage. Det kan bli ojämna konkurrensvillkor, helt enkelt.

Jag tror att det vore olyckligt att landa i den ståndpunkten. Jag hoppas att Fredrik Schulte och Moderaterna reflekterar ett varv till. Nu har vi en chans att diskutera och analysera vidare. Det kommer också en lagrådsremiss i närtid. Då kommer vi att kunna göra en analys och fortsätta beredningen och titta på de remissynpunkter som kommer in. Det gör vi ju alltid i Regeringskansliet. Vi värnar och vårdar de synpunkter som kommer in, för vi tycker att det är värdefullt att ha en genomgripande remissomgång och ta in olika aktörers synpunkter. Men att vi skulle landa i en lösning där vi i slutändan får helt olika former av reglering för två delar av finansmarknaden som har likartade syften och tillhandahåller likartade tjänster anser jag vore genuint olyckligt.

Jag delar inte heller riktigt Fredrik Schultes analys av försäkringsmarknaden, att den är renodlad i olika stuprör och att de är lättseparerade från varandra, så att man kan säga att den ena delen ska regleras på ett sätt och den andra delen på ett annat. Jag tror att det skulle leda till ett virrvarr och en ganska svåröverskådlig marknad som inte skulle vara till gagn vare sig för konsumenterna eller för bolagen som är utförare. Jag tror att det vore att föredra om man kan hitta en enhetlig reglering av försäkringsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Både den svenska lagstiftningen och EU-direktivet handlar i grunden om att skapa en större trygghet för oss konsumenter, det vill säga att vi får de tjänster som faktiskt är bäst anpassade för våra behov och inte de tjänster som är bäst anpassade för rådgivarnas plånböcker, de tjänster där man får högst förmedlingsprovision. Det är ju i så fall en förmedling som inte är till kundens bästa.

Fru talman! Alla är överens om att det finns regleringsproblem och att de måste tillrättaläggas med regleringar. I grunden har vi Mifid-direktivet, som såvitt jag vet alla här i riksdagen kan ställa sig bakom.

Frågan är då: Ska man redan nu, i ett tidigt skede, riskera att ge för långtgående verktyg till Finansinspektionen, som kommer att dra undan mattan för stora delar av försäkringsbranschen. Jag är kritisk till det.

När vi diskuterade den här frågan för ett eller två år sedan interpellerade jag ministern just gällande implementeringen av Mifid-direktivet. Då var provisionsförbud på tapeten, och Per Bolund argumenterade på ett mycket klokt sätt för att ett provisionsförbud skulle riskera att slå undan benen för konkurrensen, och det skulle vara väldigt svårt för nya aktörer att ta sig in på marknaden. I princip skulle hela förmedlingsbranschen få svårt att överleva, och vi skulle få en situation där företagen i stället för att sälja försäkringar via förmedlare går ut och ger dåliga villkor till kunderna direkt - de går alltså inte via förmedlare. Då kan man fråga sig vad man egentligen har åstadkommit.

Nu verkar det, på ett oroväckande sätt, vara så att ministern tänker slå in på en linje där man reglerar alltför långtgående. Det får konsekvenser.

Jag tycker att IDD-direktivet är bra. Det slår tydligt fast att rådgivning måste vara värdehöjande. Sedan tycker jag att det får vara domstolsväsendets sak att fälla avgörande i de enskilda fallen och låta lagstiftningen utvecklas organiskt, i stället för att man ger långtgående verktyg till Finansinspektionen att reglera godtyckligt.

Fru talman! Tack, Fredrik Schulte, för en bra och viktig debatt! Jag hoppas att vi kan fortsätta den här diskussionen, för den är väldigt viktig både för försäkringsbranschens aktörer och för alla oss som är kunder hos försäkringsbolag och kommer att göra nya affärer i framtiden.

Jag tycker att man ska vara väldigt försiktig med att dra säkra slutsatser av regleringen och speciellt för att slå på varningstrumman för att den dramatiskt skulle stöpa om marknaden eller slå ut många aktörer, som man verkar antyda i interpellationen. Fredrik Schulte tar upp frågan om provisionsförbud. Det finns en anledning till att regeringen inte har landat i ett provisionsförbud. Det fanns starka krafter som gärna ville gå hela vägen och komma dit. Men vi tycker inte att alternativet är att ha en oreglerad eller tydligt underreglerad marknad, för det skapar inte den trygghet vi som konsumenter behöver. Vi behöver ta de nödvändiga stegen för att säkra en välfungerande marknad med seriösa aktörer som verkar för kundernas bästa.

Fredrik Schulte lyfter fram domstolsväsendet som ett alternativ. Om Finansinspektionen fäller avgörande i en fråga har människor alltid möjlighet att ta frågan till domstol för att få den överprövad. Då får vi just de domstolsavgöranden som Fredrik Schulte är ute efter. Men om man vill gå en omväg och komma förbi att Finansinspektionen har tillsyn och prövar ärendena kommer man ju inte till något domstolsförfarande i slutändan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är övertygad om att vi behöver hitta en reglering som är väl avpassad för oss kunder, som ger oss den trygghet vi behöver och ser till att försäkringsförmedlarna - det finns många goda sådana verksamheter i dag - tydligt agerar för kundernas bästa, så att vi kommer bort från de avarter som finns på den svenska marknaden i dag. De är tyvärr för stora och för tydliga. Det borde ingen av oss acceptera i slutändan.

Överläggningen var härmed avslutad.