Klimatrelaterade skatter

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
Spela video
Laddar...
Laddar {{loadingpercent}}%
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 27 april 2012

Interpellation: Klimatrelaterade skatter

den 20 mars

Interpellation

2011/12:295 Klimatrelaterade skatter

av Emma Wallrup (V)

till miljöminister Lena Ek (C)

Riksrevisionen har nyligen i sin rapport Klimatrelaterade skatter – Vem betalar? granskat användningen av klimatrelaterade skatter som är ett viktigt styrmedel för att nå riksdagens klimatmål.

I rapporten konstaterar Riksrevisionen bland annat att näringslivet, som orsakar ca 80 procent av koldioxidutsläppen, bara betalar ungefär lika mycket i klimatskatter som hushållen trots att de senare alltså endast står för ca 20 procent av utsläppen.

Enligt Riksrevisionen så är styrningen av klimatpolitiken genom klimatrelaterade skatter relativt kortsiktig. Det finns ingen preciserad bana för hur visionen för 2050 ska uppfyllas.

Regeringen har gett i uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Regeringen har också tillsatt en särskild referensgrupp för dialog om regeringens mål för ett Sverige utan nettoutsläpp år 2050.

Riksrevisionen skriver att i dag är det inte möjligt att följa de klimatrelaterade skatternas faktiska bidrag till etappmålet 2020. Dessutom försvåras uppföljningen av etappmålen ytterligare av att Naturvårdsverkets rapportering av den icke handlande sektorn delvis är svår att följa.

För att säkerställa att kontrollstation 2015 ger en tydlig bild av utgifter för utsläpp i förhållande till utsläppen behöver regeringen se till att det finns samlade analyser av näringslivets och hushållens kostnader för de klimatrelaterade skatterna.

Riksrevisionens rekommendation till regeringen är att regeringen pekar ut ett tydligt ansvar för samordning av kontinuerlig datainsamling, analyser och samlad rapportering av kostnader för och effekter av de klimatrelaterade skatterna, handelssystemet för utsläppsrätter och samspelet mellan dessa styrmedel i förhållande till utvecklingen av utsläppen. Detta behövs eftersom de analyser som i dag görs är fragmentariska och inte ger den övergripande bild som skulle behövas för att fatta välgrundade beslut så att klimatåtgärderna kan bli mer effektiva. Samordningsansvaret bör enligt Riksrevisionen pekas ut snarast så att arbetet med att precisera och bygga upp nödvändigt statiskt underlag och relevanta analysverktyg säkerställs i god tid till den fördjupade utvärderingen i kontrollstation 2015.

Mot denna bakgrund vill jag fråga miljöministern:

1. Avser miljöministern att vidta några åtgärder så att näringslivets andel av klimatskatterna i högre grad än i dag blir proportionellt mot andelen utsläpp av växthusgaser?

2. Avser miljöministern att i god tid ta fram de analysverktyg som behövs till den fördjupade utvärderingen 2015?

3. Avser miljöministern att i närtid presentera en preciserad plan inklusive användning av ekonomiska styrmedel för hur mycket utsläppen ska minska steg för steg fram till 2050?