Kompetensförsörjningen inom kärnkraftsbranschen

Interpellationsdebatt 9 december 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 109 Miljöminister Karolina Skog (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jörgen Warborn har frågat energiminister Ibrahim Baylan om han anser att det finns en säkerhetsrisk som en effekt av att kvalificerade medarbetare rör sig från kärnkraftsbranschen och om statsrådet och regeringen avser att vidta några åtgärder för att möta utmaningen för branschen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Tillgång till kompetens är en förutsättning för att upprätthålla säkerheten på kärnkraftverken. Då uppbyggnad, upprätthållande och utveckling av kompetens är långsiktiga frågor krävs en långsiktighet och kontinuitet i arbetet med dem. Förändringar som kan påverka tillgången till nödvändig kompetens behöver identifieras i god tid för att eventuella negativa konsekvenser ska kunna förebyggas och hanteras.

Jag vill poängtera att det är tillståndshavarna, det vill säga de kraftbolag som driver kärnkraftverken, som har ansvaret för att anläggningarna kan drivas på ett säkert sätt. Det är därför avgörande för dem att de kan locka till sig och behålla den kompetens som behövs för drift och underhåll av kärnkraftverken.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, utövar tillsyn över kärnkraftens säkerhet. I detta ingår att kontrollera att tillståndshavarna tar sitt ansvar även när det gäller kompetensfrågorna. SSM har i sina föreskrifter krav när det gäller kompetens och personella resurser som tillståndshavarna ska leva upp till.

Jörgen Warborn har frågat mig om jag ser någon säkerhetsrisk mot bakgrund av de frågeställningar han tar upp. Säkerheten har alltid högsta prioritet och går därför före driften av kärnkraftverket. Detta innebär att tillståndshavarna inte kan driva anläggningarna om de inte kan leva upp till de kompetenskrav som ställs. Om tillståndshavarna ändå driver anläggningarna vidare är det SSM:s uppgift att stoppa driften, vilket man också har mandat att göra.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska, enligt dess instruktion, också bidra till att nationell kompetens för dagens och framtidens behov utvecklas inom myndighetens verksamhetsområde. Myndigheten ska därför ta initiativ till forskning, utbildning och studier samt bedriva omvärldsanalys och utvecklingsverksamhet. Myndigheten bidrar exempelvis genom sina forskningsmedel till professurer och doktorander inom viktiga områden.

Internationella atomenergiorganet, IAEA, ledde 2012 en granskning av hur Sverige lever upp till deras standarder för kärnsäkerhet. En uppföljning skedde i våras. Granskningen resulterade i en rekommendation till Sverige att vidta åtgärder för att långsiktigt upprätthålla kompetensen för kärnsäkerhet och strålskydd på nationell nivå.

Sammantaget kan jag konstatera att förutsättningarna för att upprätthålla och utveckla nationell kompetens på området bör ses över och, vid behov, stärkas. Regeringskansliet för därför en dialog med Strålsäkerhetsmyndigheten om hur myndigheten och övriga aktörer på området på bästa sätt kan medverka till att regeringen får en fördjupad redovisning av läget och vilka åtgärder som behöver vidtas.


Anf. 110 Jörgen Warborn (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Jag tycker att det i grund och botten var ett väldigt bra svar.

Anledningen till att jag ställde denna interpellation är den bakgrund som jag, framför allt, ser från min egen valkrets, Halland. Där finns kärnkraftverket Ringhals.

I min vänkrets, bland bekanta och bland bekantas bekanta har jag upplevt att ganska många människor den senaste tiden har valt att lämna Ringhals till förmån för andra arbetsgivare. Detta gäller inte bara dem som jobbar på Ringhals, utan det gäller även entreprenörer som verkar inom kärnkraftverket. Vi har sett hur vissa projekt, av naturliga skäl, har lagts ned, vilket har påverkat det lokala näringslivet.

Man får lov att säga att Ringhals är en bra och populär arbetsgivare i regionen. Förutom att det är en stor arbetsgivare har det visat sig att omsättningshastigheten på personalen är väldigt låg. Människor väljer att jobba väldigt länge på Ringhals och är nöjda med det.

Det vi har sett på senare tid torde vara ett uttryck för den politik som regeringen har fört, där man har varit ganska tydlig med vad man vill göra med kärnkraften. Från början var man inte alls tydlig, men sedan blev det lite tydligare. Detta kombinerat med låga energipriser har gjort att beslutet att stänga två reaktorer vid Ringhals har slagit in, och det är därför människor söker sig bort från Ringhals.

Energiöverenskommelsen har kommit, vilket har bromsat denna utveckling något. Tur är väl det, tycker jag. Jag fick en uppgift om att det var lika många som lämnade Ringhals under första kvartalet 2016 som under hela 2015. Sedan kom energiöverenskommelsen i våras, eller i somras, och därefter har det blivit lite bättre.

Med anledning av svaret - som jag ändå överlag tyckte var ett bra svar - har jag några funderingar, lite mer utifrån ett kunskapsperspektiv. Vad menas egentligen med nationell kompetens? Ministern skriver att den behöver stärkas. Det tycker jag låter bra, men jag skulle vilja fråga ministern: Vad betyder nationell kompetens? Är det kompetens i ett bredare perspektiv, som möjliggör att kärnkraftverken även i framtiden kan rekrytera ur den här nationella kompetensen? Eller avser man något smalare, bara för SSM eller liknande?

I svaret påpekas mycket riktigt att en dialog kommer att fortsätta, och vi får väl se om detta så småningom kommer att leda till några åtgärder eller inte. Jag är intresserad av när denna dialog kommer att ta fart och om ministern kunde utveckla och kommentera lite om hur den närmaste framtiden ser ut vad gäller denna fråga.


Anf. 111 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Tack för bra frågor, som ger möjlighet att vidareutveckla exakt vad som görs inom detta område.

Uppdraget till SSM är alltså att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde. Det handlar inte bara om att förse myndigheten själv med kompetens, utan detta ska ske brett inom hela verksamhetsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Huvuddelen av detta arbete handlar om forskning. Ett grundläggande syfte med den forskning som myndigheten finansierar och bedriver genom finansiering är att få fram ny kunskap, som kan ligga till grund för de beslut som ska fattas inom området och bidra till att myndigheten själv kan bedriva effektiv verksamhet.

Ett lika viktigt syfte är att utveckla och upprätthålla kompetensen för att utveckla ny och tillgänglig kunskap, både inom myndigheten och i hela landet.

Man kan notera att det finns ett antal ämnesområden som behövs för att vi ska kunna ha säker kärnkraft i Sverige. Exempel på detta är svåra haverier, reaktorfysik, safeguards och radioekologi. I dessa fall har myndigheterna ett särskilt ansvar för att trygga utvecklingen av kompetens. Detta gör man bland annat genom att finansiera professurer, doktorstjänster och postdoktorstjänster. Personerna på dessa tjänster fungerar självklart också som lärare för studenter i sin verksamhet.

Den här forskningen finansieras av avgifter från kärnkraftsindustrin. Vi går nu mot ett system med förnybar energi, som vi har beslutat och kommit överens om i energiöverenskommelsen, och vi ser nedläggningar av reaktorer. Detta påverkar uppenbart avgiftsbeloppet och vilka resurser som finns för denna forskning. Det är viktigt att vi följer detta så att vi kan säkerställa ett fortsatt hög nivå på den här forskningen, som också - direkt eller indirekt - är en del av den utbildning som behövs.

Regeringen har gett SSM i uppdrag att redovisa den nationella kompetensen inom strålskyddsområdet. SSM lyfter fram att strålskyddsforskningen är splittrad och att den ofta utförs i små grupper med begränsad finansiering. Det finns en utmaning i att skapa forskningsgrupper med en kritisk massa, så att forskningen kan bedrivas med hög kvalitet.

Enligt SSM behövs också insatser för att etablera forskningsnätverk, bland annat inom strålningsbiologi och radioekologi.

De saker som jag nu har talat om är grunder för den dialog som du nämner. Dels finns en dialog mellan regeringen och myndigheten, dels finns en dialog mellan myndigheten och branschen. Vad gäller dialogen mellan regeringen och myndigheten kan jag meddela att den pågår och att den är intensiv. Den del som myndigheten sköter ska jag inte stå här och ge detaljerade uppgifter om, eftersom den inte är inom mitt ansvarsområde.


Anf. 112 Jörgen Warborn (M)

Herr talman! Energiöverenskommelsen gör att vi, om kärnkraftsägarna vill, kommer att ha reaktorer igång till 2040-2045. Den öppnar dessutom för att bygga en ny, om det skulle finnas möjligheter för detta. Detta är en bransch som har möjlighet att hålla på under en väldigt lång tid framöver.

Jag tycker att det som miljöministern nämner om forskning är bra i sak. Jag ser det dock lite mer konkret, utifrån kärnkraftverken.

Låt mig ta ett exempel från Varberg. Där har vi en yrkeshögskola som har ett gott samarbete med näringslivet brett i kommunen. Yrkeshögskolan Campus Varberg har helt enkelt en dialog med näringslivet och frågar: Hur ser kompetensbehovet ut i framtiden? Utifrån det försöker man skapa mer eller mindre skräddarsydda utbildningar för det lokala näringslivet. Då är naturligtvis Ringhals en viktig part där. Det har funnits två utbildningar som mer eller mindre riktat in sig på energisektorn, och flera av de studenter som har gått där har senare sökt arbete på Ringhals.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Givet den senaste tidens utveckling har, om jag är rätt informerad, en utbildning lagts ned, och söktrycket till den andra är oerhört litet. Det är snarare utifrån den utgångspunkten jag ställer frågan, inte på forskningsnivå utan konkret, hur vi kan säkerställa att det finns möjlighet att rekrytera kompetenta medarbetare till kärnkraftverken inom den närmaste framtiden och även på lite längre sikt.

Jag skulle vilja fråga miljöministern - jag tog ju ett exempel runt Campus Varberg - om ministern och regeringen har något bredare perspektiv på hur det ser ut på dessa någorlunda specifika utbildningar. Jag vet att Chalmers har liknande program, och det kanske också finns på andra orter. Har regeringen något grepp om detta och ser ni någon farhåga i att kompetensförsörjningen kommer att bli svårare framöver när det gäller nyrekrytering? Det är ett generationsskifte i kärnkraftverken som behöver ske under den här perioden. Som jag sa är det låg personalomsättning. Det betyder att en hel del närmar sig pensionsåldern, och det gör att det finns ett behov av att få in nya, unga kollegor i branschen.

Det är bra att ministern och regeringen slår fast att man inte ser någon säkerhetsrisk i dag beroende på detta. Jag ställde ju den här interpellationen för att säkerställa att vi inte hamnar i en sådan situation i framtiden och ville bara försäkra mig om att ministern delar den åsikten.


Anf. 113 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Då kan jag börja med att försäkra ledamoten om att det inte finns några säkerhetsrisker i dag.

Nu har vi fått aviseringar, både internationellt och från myndigheten, om att i framtiden är frågan om kompetens något som vi behöver titta närmare på. Vi har med anledning av detta efterfrågat fler uppgifter, så att vi får en detaljerad bild av läget, men också inlett en tät dialog med myndigheten för att identifiera behov av eventuella åtgärder framöver.

Sedan länge har alltså myndigheten ett uppdrag att upprätthålla kompetens på området. Det fokuseras då på forskningsinsatser och på vad man kalla den högre delen av den efterfrågade avancerade kompetens som behövs, som professorer, lärare och doktorander. Vissa av dem får vi räkna med kommer att gå ut i branschen med sin doktorsgrad och den kompetensen.

Sedan är huvuddelen i säkerhetsfrågan viktig att komma ihåg, nämligen tillståndshavarna, det vill säga de kraftbolag som driver kärnkraftverken och som har ansvar för att anläggningarna drivs på ett säkert sätt. I tillståndet ingår även frågor kring kompetens i en bredare mening.

Säkerhetsfrågan bör hanteras på precis det sätt som ledamoten beskriver, alltså på plats i regionen tillsammans med utbildningsinstitutionerna, arbetsförmedlingen och dem som arbetar med den bredare kompetensförsörjningen i respektive region. Detta ligger i tillståndshavarnas uppdrag och de krav som finns vad gäller verksamhetstillsynen. Det är ett arbete i flera delar.

Det har flaggats från IAEA att det här är ett område som vi behöver ha fokus på, och det har vi också. Vi följer utvecklingen väldigt nära, tillsammans med den ansvariga myndigheten. Det gäller både frågorna om kompetens, som myndigheten själv arbetar med, men också analyser av den bredare frågan, så att vi absolut inte, som ledamoten säger, vid något tillfälle kommer att hamna i situationen att vi får säkerhetsrisker beroende på kompetensbrist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska fånga upp detta tidigt, och det gör vi så fort vi ser tecken på en sådan utveckling.


Anf. 114 Jörgen Warborn (M)

Herr talman! Det har varit en bra och klargörande debatt. Vi har slagit fast att det inte är någon säkerhetsrisk i dag. Vi har slagit fast att regeringen jobbar tillsammans med myndigheten för att säkerställa att så inte ska bli fallet i framtiden och att regeringen jobbar för att få en detaljerad bild av vilka åtgärder man behöver sätta in.

Det jag inte riktigt är på det klara med är när vi kan förvänta oss att regeringen har denna detaljerade bild, så att jag skulle kunna följa upp den här debatten med en skriftlig fråga eller ytterligare en interpellation. Om man håller på att få en detaljerad bild borde ju ministern ha någon form av tidsplan för när det skulle kunna vara aktuellt.

Jag tror att jag stannar här, herr talman. Eftersom det är mitt avslutningsanförande ber jag att få tacka för debatten.


Anf. 115 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Jag vill avsluta med att tacka ledamoten för att han aviserar en viktig fråga som jag tror att det är bra att vi får en lite mer allmän debatt om. Den har förts ett tag vid det här laget inom Strålsäkerhetsmyndigheten, mellan Strålsäkerhetsmyndigheten och regeringen och inom branschen. Men det är bra om den också kommer fram till den bredare allmänheten, så att vi får ögonen på att kärnkraftbranschen är en bransch som behöver skarp kompetens i dag och ett tag framöver. Det är viktigt för att branschen ska fungera säkert och för att vi inte ska rucka på någon del av de säkerhetskrav som ställs.

Det pågår en aktiv dialog med myndigheten. Det är ett pågående arbete, och vi kommer att presentera olika typer av åtgärder.

Nivån på forskningen är densamma, och den här regeringen gör samma bedömning av forskningsbehovet som tidigare regeringar har gjort. Nu har det aviserats att strukturen kanske behöver justeras för att det ska fungera ännu bättre och kvaliteten inom forskningen upprätthålls.

Jag tror att vi får anledning att återkomma till frågan när vi har en mer detaljerad bild. Eventuellt kommer fler nedläggningar av reaktorer att aviseras. Det tror jag att vi kan förvänta oss inom en ganska snar framtid.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:146 Kompetensförsörjningen inom kärnkraftsbranschen

av Jörgen Warborn (M)

till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

 

Miljöpartiet gick till val på att minst två kärnreaktorer skulle stängas om de fick makten. Detta har tydligt präglat regeringssamarbetet med Socialdemokraterna. Efter den turbulens som regeringen skapade i början av mandatperioden så har många kvalificerade medarbetare lämnat kärnkraftverken. Något som är helt förståeligt med tanke på att regeringen höjde effektskatten vilket, givet de låga energipriserna, gjorde kärnkraften olönsam.

Efter energiöverenskommelsen mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna så tydliggörs att det inte finns något stoppdatumet för kärnkraft samt att en expressavveckling av effektskatten införs. Överenskommelsen var nödvändig för att trygga Sveriges framtida energiförsörjning. Det som bland annat bekymrar mig är varslet på Oskarshamns kärnkraftverk där fler hundra personer riskerar att förlora sina jobb. Detta är hårda slag mot de anställda och deras familjer. Även vid Ringhals har många kvalificerade medarbetare redan lämnat kärnkraftverken.

Vi riskerar att se otroligt mycket kompetens försvinna från kärnkraftsbranschen.

Med anledning av ovanstående skulle jag vilja fråga statsrådet Ibrahim Baylan:

 

Hur ser statsrådet och regeringen på kompetensförsörjningen, på kort och lång sikt, inom kärnkraftsbranschen?

Anser statsrådet att det finns en säkerhetsrisk som en effekt av att kvalificerade medarbetare rör sig från branschen, och avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att möta utmaningen för branschen?