Kopparnätet och nivån för samhällsomfattande tjänster

Fru talman! Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser att höja SOT-nivån, alltså nivån för samhällsomfattande tjänster, och vad jag avser att göra för att Telias nedstängning av kopparnätet endast ska ske i takt med att fullgoda alternativ byggs ut.

Utbyggnaden av fibernäten och ökad mobiltäckning gör det möjligt att avveckla kopparnäten. Regeringen har visionen om ett helt uppkopplat Sverige, eftersom det skapar förutsättningar för att bo, leva och verka i hela landet.

De nya målen i bredbandsstrategin innebär dels en ambitionshöjning till 2020, då 95 procent bör ha tillgång bredband om 100 megabit per sekund, dels ett nytt mål till 2025. Det nya målet innebär att 98 procent bör ha tillgång till bredband om minst 1 gigabit per sekund i hemmet och på arbetet, resterande 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 megabit per sekund, och 0,1 procent - ungefär som där jag bor - bör ha tillgång till minst 30 megabit per sekund senast år 2025. Målen innebär också att senast år 2023 bör alla ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig.

Samhällsomfattande tjänster är det minimiutbud av tjänster, exempelvis telefoni och funktionell tillgång till internet av viss angiven kvalitet, som ska vara tillgängliga för alla användare med rimliga krav till ett överkomligt pris. För närvarande innebär den funktionella tillgången till internet att en anslutning till internet ska vara utformad så att en slutanvändare som begär det kan ta emot data med en hastighet om lägst en megabit per sekund. Tillgången till en megabit per sekund har i princip tillgodosetts genom tillståndskraven i 800 MHz-bandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Landsbygdskommitténs slutbetänkande föreslås en avsevärd höjning av SOT-nivån. Regeringen aviserade redan i bredbandsstrategin, som antogs av regeringen i december, att ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att se över denna nivå. Inom kort - på torsdag, hoppas jag - får PTS uppdraget. Därefter tar regeringen ställning i frågan efter sedvanlig beredning i Regeringskansliet.

Regeringen avser även att i arbetet med översynen av EU-direktiven om elektroniska kommunikationer eftersträva teknikneutrala regleringslösningar. Bredband respektive funktionell tillgång till internet sammanfaller i allt högre utsträckning som begrepp eftersom digitala tjänster i dag kräver allt snabbare bredbandsuppkoppling för att fungera.

Telia äger merparten av kopparnäten och har rätt att göra förändringar i dessa. Telia är också ett börsnoterat företag och en av flera aktörer på en konkurrensutsatt marknad. Som aktieägare kan regeringen påverka styrelsesammansättningen men inte detaljerat bestämma hur företaget sköter verksamheten.

Det är Telias ledning och styrelse, inte regeringen, som har ett ansvar att fatta affärsmässiga beslut bland annat rörande investeringar, såsom förändringar i näten, till exempel om att avveckla kopparnätet. I detta ligger också att bolaget agerar på ett sådant sätt att goda och långsiktiga kundrelationer upprätthålls.

Det är dessutom oerhört viktigt att korrekt information om uppsägning och om ersättningslösningar når ut till dem som kommer att beröras så att de i tid kan teckna nya abonnemangsavtal. Telia har ett väldigt stort ansvar för att se till att informationen når konsumenter och kommuner i god tid. Regeringen följer detta och frågan i övrigt noggrant.

Fru talman! Jag har ställt min interpellation till digitaliseringsminister Eriksson för att lyfta upp frågan om Telias nedsläckning av kopparnätet. Frågan är inte helt ny. Men ministern har nu fattat beslut om en ny bredbandsstrategi för Sverige, vilket innebär att bredband ska byggas ut till hela Sverige senast 2025. Då kommer även denna fråga i ett annat ljus. Vi befinner oss nu i ett teknikskifte där vi ska gå från kopparnät till fibernät, från nät med motstånd och värmeförluster till ljusets hastighet. Jag vill tacka ministern för svaret.

För att vi ska förstå hur många som berörs av Telias nedsläckning av kopparnätet har jag skrivit ut en lista över alla de platser det gäller. Jag tänkte nu överlämna listan till ministern. Det är en lång lista.

(Statsrådet PETER ERIKSSON (MP): Gäller det dem som är kvar?)

Det här gäller dem som Telia har tagit beslut om nedsläckning för under 2017 och 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Statsrådet PETER ERIKSSON (MP): Varför är inte tidigare berörda med?)

Dem hade jag förstås också kunnat ta med. Då hade listan blivit dubbelt så lång.

Denna lista är på totalt 17 sidor, och 90 kommuner berörs. Jag ska inte säga att det är fel att stänga ned på alla dessa platser - på vissa platser finns det bredband - men problemet är att väldigt många berörs.

För många ser det ut som för de boende i Älvsbacka, som ligger utanför Molkom, som i sin tur ligger utanför Karlstad. Där kommer Telia att släcka ned kopparnätet den 31 mars 2017. Efter det tvingas man till mobila lösningar. Telia vill då teckna ett ettårsavtal för tjänsterna. Men det är inte säkert att de boende i Älvsbacka behöver ett sådant, för så fort tjälen är ur backen kommer byalaget tillsammans med kommunens stadsnät att dra fram fiber. Trots detta tvingas de nu till två teknikbyten innan de har fått den nyaste tekniken. Det skulle jag inte kalla ett bra teknikskifte.

Jag tycker därför att det är viktigt att vi inom politiken agerar. I min interpellation förslår jag två vägar.

Det första alternativet är att regeringen genom sitt betydande ägande i Telia styr upp bolaget så att nedsläckningen sker efter att fiberutbyggnad har genomförts. Telia självt har avvisat detta och menar att det skulle kräva mycket av dem att hålla reda på alla de fibernybyggnationer som pågår. Minister Eriksson säger själv i sitt svar att regeringen inte detaljerat kan bestämma hur bolaget sköter verksamheten.

Det andra alternativet som jag föreslår är att man lagstiftningsmässigt höjer den så kallade SOT-nivån, som är en miniminivå för samhällsomfattande tjänster. Det är den nivå som alla medborgare i Sverige ska ha. Ministern hänvisar i sitt svar till Landsbygdskommitténs förslag - jag håller upp betänkandet här. Det är en kommitté som jag själv har suttit i, och jag känner till dess förslag väl. Ministern säger också i sitt svar att man inom kort kommer att ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att se över SOT-nivån. Jag hoppas verkligen att det sker på torsdag, som ministern säger.

I det tv-reportage som både jag och ministern deltog i förra veckan lyftes även en tredje väg fram. Det handlar om Norge. Regeringen i Norge har tillsammans med bolaget Telenor gjort upp om att man inte ska släcka ned kopparnätet innan det finns bredband på plats i hushållen. Jag tror att detta vore en möjlig väg att gå även för Sverige.

Det finns mål på EU-nivå som säger att alla i EU senast 2020 ska ha tillgång till internet med en hastighet på minst 30 megabit per sekund. Jag tror att Sverige skulle kunna vara det land i EU som först uppnår målet.

Många av de reaktioner som jag har fått efter Aktuellt-sändningen har handlat om att man tycker att digitaliseringsministern är otydlig. Vad vill Peter Eriksson egentligen? Vill han höja SOT-nivån, och i så fall när? Han talar om "ändamålsenliga samhällsomfattande tjänster", men vad betyder det i praktiken?

Fru talman! De flesta har redan slutat använda kopparnät. Det återstår bara drygt 1 miljon kunder för Telia. De allra flesta använder inte detta för telekommunikation i dag, utan de använder mobiltelefoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessutom har avvecklingen av kopparnätet pågått ganska länge. Den långa lista som Håkan Svenneling tog med sig över dem som under de närmaste åren kommer att bli berörda vore också ganska lång när det gäller dem som redan blivit av med kopparnätet. Det har varit en oro för många av oss som varit berörda. Jag blev själv av med mitt för ett par år sedan.

Jag diskuterade frågan i en debatt här i riksdagens kammare för nio år sedan med dåvarande ministern, Åsa Torstensson från Centerpartiet. Redan då diskuterades frågan, och den skapade oro eftersom Telia inte hade löst problemen ordentligt på alla ställen. Man hade till exempel inte informerat.

Jag tror också att oron handlade om att övergången från den gamla trygga tekniken med kopparnäten kändes osäker för många berörda. Motivet var inte alltid att man hade löst problemen och därför kunde ta bort kopparnäten, utan man tog bort dem där det var mest glest befolkat först. Telia informerade inte alltid som man borde.

Nu när avvecklingen har pågått i tio år har vi lärt oss en hel del på vägen. Tekniken har dessutom blivit mycket bättre. På många av de ställen - på de allra flesta orter och boställen - som i dag berörs har man mycket bättre förutsättningar för att klara av detta. Det finns fler tekniker att välja på i stället för det gamla kopparnätet. På de allra flesta håll finns en mycket bättre mobiltäckning. Vi har till exempel fått 4G, som gör att vi har tillgång till internet på de flesta håll, och det är betydligt bättre i dag än tidigare.

Jag tycker att detta är viktigt, för fler och fler tjänster kommer på internet. Människor blir mer och mer beroende av att ha ett bra och fungerande internet, förutom bra telefonkommunikationer.

Detta är också bakgrunden till att vi antog en ny bredbandsstrategi strax före jul. Den höjde ambitionen kraftigt. I den har vi en punkt om att se över frågan om de samhällsomfattande tjänsterna. Jag tycker att det är nödvändigt att höja nivån. Sedan är frågan med hur mycket. Hur långt ska man gå? När är tidpunkten lämplig?

Frågan om 30 megabit per sekund har vi med i strategin som ett mål till 2025. Då ska alla nå detta mål. Det här är ungefär det tidsavstånd som vi ser som möjligt för att klara av att alla medborgare i Sverige ska få detta.

När PTS har fått sitt uppdrag kommer de att redovisa sitt svar till oss. Då kommer vi att ta ställning till vilken nivå vi tycker att det nu är lämpligt att höja SOT-gränsen till.

Fru talman! Som den 17 sidor långa listan visar berörs många av Telias nedsläckning av kopparnätet, och det sker väldigt snart. Den 31 mars börjar man med de första stationerna.

Många upplever att de får dåligt gehör från Telia för vilket läge de befinner sig i. Många kommuner och kommunalråd har träffat Telia och har försökt att föra en dialog. De har försökt att få bolaget att förklara varför det är så viktigt att släcka ned den 31 mars 2017. Kan Telia inte vänta till hösten när det är färdiggrävt och man har fiber på plats? Varför är det så bråttom just nu?

Jag tycker att alla som har dessa problem med Telias nedsläckning och som känner att teknikövergången inte funkar som den ska ska höra av sig till digitaliseringsminister Peter Eriksson. Är man ansvarig för Sveriges digitalisering är man också ansvarig för att det här teknikskiftet går till på ett så bra sätt som det bara är möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att den nya bredbandsstrategi som regeringen tog precis före jul är väldigt bra. Den gamla behövde uppdateras. Det har visat sig effektivt att politiken pekar ut målet och att marknaden, kommunala stadsnät och politiken sedan får styra i den riktningen. Man får då en gemensam riktning.

Sverige behövde också ett nytt mål som pekade ut hela befolkningen. Det var någonting som Vänsterpartiet lyfte fram redan 2015 och som Landsbygdskommittén snappade upp och föreslog våren 2016. Nu har också regeringen gjort det till sitt mål i den nya strategin. Det är väldigt välkommet för Sveriges landsbygder.

Samtidigt har det varit bra att de ekonomiska stödsystemen har förbättrats. I den budget som riksdagen klubbade i höstas finns det mer pengar till bredband. 1 miljard blir det totalt. Det är en bredbandsmiljard som kommer landsbygden till del nu i år. Dessa pengar tycker jag särskilt behöver riktas till de 23 kommuner med extra stora utmaningar som Landsbygdskommittén pekar ut. Det är framför allt kommuner i inlandet i Sverige.

Det som behövs nu är också en fortsatt hög takt på utbyggnaden. Men regeringen måste hålla koll och hålla ögonen öppna så att pengarna går till de områden där de behövs mest. Så har det faktiskt inte varit hela tiden, utan en hel del regeländringar och byråkratiskt krångel har ställt till det för många byalag vad gäller utbyggnad i de områden där det behövs.

Jag tycker också att det är bra att bredbandsstrategin har ett mål om mobiltäckning, även om det är lite diffust hur det här till syvende och sist ska mätas. Bredband och mobiltelefoni hänger ju ihop. Bygger man ut bredbandsnätets kapacitet kan också mobilmasterna förbättras. Därför är det extra viktigt, menar jag, att nedsläckningen av kopparnätet går ihop med utbyggnaden av bredbandsnätet, för då får man en bra mobil uppkoppling.

Precis som bredbandsstrategin behövde uppdateras behöver nu SOT-nivån höjas. Den SOT-nivå på en megabit per sekund som vi har i dag sattes 2003. Då var fortfarande Peter Eriksson kommunalråd i Kalix.

Jag tycker att det är bra att vi nu får höra att det är på torsdag som regeringen kommer att fatta beslut om det här uppdraget till PTS. Jag hoppas också att den tid som PTS kommer att ha på sig inte blir alltför lång, utan att man får höga krav på att göra det här så effektivt som möjligt; det kommer att vara avgörande för hur snabbt regeringen kan bereda frågan och fatta beslut. Då tror jag att vi kan få till en utveckling där Telia inte släcker ned så snabbt som de här 17 sidorna visar. Jag tror att man då skulle kunna få en bättre övergång mellan teknikskiftena.

Jag skulle också vilja lyfta fram en annan fråga, nämligen statens eget bredbandsinnehav, som i dag är utspritt på olika aktörer, framför allt Trafikverket och bolaget Svenska kraftnät. Regeringen har tidigare tillsatt en utredare som kom med slutsatser för ett år sedan. Jag tycker att det vore bra om regeringen tog de förslagen vidare och även tog sig en funderare på om man inte skulle samla statens bredbandsinnehav i ett enda bolag. Det skulle göra det lättare för staten att styra sitt bredbandsinnehav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är bra att Håkan Svenneling diskuterar målet om mobiltäckning. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi har lagt till ett sådant mål. Det har inte funnits tidigare. Det ger också väldigt tydliga signaler till myndigheterna som handhar det här, till exempel Post- och telestyrelsen, om att vi ser det som otroligt viktigt att vi får en bra täckning över hela landet med stabila tjänster i det mobila nätet och att vi får bort de vita fläckar som fortfarande finns kvar i mobilnäten.

När vi framöver kommer att leverera ut nya frekvensband ska de naturligtvis användas och utnyttjas på ett sätt som gör att de områden som i dag har dålig täckning får bättre täckning. I det perspektivet tror jag att det här är ett av de allra viktigaste målen i vår bredbandsstrategi. Mer och mer av vår dagliga användning och uppkoppling på internet går dessutom över det mobila nätet snarare än att vi till exempel sitter hemma i huset med wifi kopplat till fibern. Mobilnätet blir kanske viktigare och viktigare hela tiden.

Jag ser detta som ett av de allra mest centrala områdena. Det gäller också för alla de människor som påverkas av nedläggningen av kopparnätet och som kanske inte har fått fiber ännu. Att vi ser till att det finns bra mobila band och mobil täckning i stället ger en mycket god möjlighet att klara den här övergången på ett väldigt bra sätt.

Fru talman! Jag tänkte summera lite vad vi har fått för information från digitaliseringsministern under kvällen.

Jag skulle uppfatta det som att man inte tänker göra någonting åt styrningen av Telia utan att Telia är ett affärsdrivet bolag som får fatta sina beslut självt. Det verkar vara ett tydligt nej där.

Det verkar inte heller som att ministern har någon tanke på att göra någon överenskommelse mellan Telia och regeringen lik den man har i Norge, där man faktiskt får ett bättre teknikskifte på det sättet. Det har jag tyvärr inte fått något svar på i kväll, men det kan ministern gärna svara på i sitt sista inlägg.

Det verkar som att ministern tänker sig att höja SOT-nivån och att han vill ha ett förslag från PTS på hur det ska gå till att gå från 1 till 30 megabit. Jag tycker att det är väldigt bra att ministern gör det här ställningstagandet. Det är klart att man skulle vilja veta exakt hur det skulle gå till, men jag förstår att man vill utreda hur det ska gå till på bästa möjliga sätt. Jag tror framför allt att det är väldigt viktigt att göra det så snart som möjligt så att vi kan komma till beslut redan i år. Det är viktigt inte minst för att teknikskiftet ska funka så bra som möjligt.

Jag hoppas verkligen att det här kan vara ett löfte som regeringen och ministern håller och att man ser vikten av att man får till den här förändringen så snabbt som möjligt. Det kan kännas väldigt tekniskt och krångligt för den enskilde, men jag tror att det kan bli väldigt tydliga resultat när man höjer miniminivån för dem som har sämst uppkoppling. Ministern hör ju själv till dem som har sämst uppkoppling i Sverige på sin bostadsort. Jag tror att det är viktigt att man ser till att standarden blir så hög som möjligt. Jag hoppas också att man lyssnar på Landsbygdskommitténs övriga förslag och vidtar de åtgärder som behövs så att Telia slår av på takten i nedsläckningen av kopparnätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mitt mål är inte att stoppa teknikförändringen och teknikskiftet. Ska vi vidta politiska åtgärder vill jag mer rikta in dem mot att se till att övergången fungerar bra och att så få som möjligt upplever några stora problem med den. Det har redan i dag gått så lång tid i den här omställningen att jag tycker att det skulle bli lite konstigt att nu göra en plötslig helomvändning från statens sida och säga att vi ska tvinga Telia till en uppgörelse om att stoppa hela processen eller någonting sådant.

Att i dag höja nivån för den samhällsomfattande tjänsten till 30 megabit per sekund tror jag vore helt orimligt. Det skulle på väldigt många ställen inte vara möjligt att klara. I dag ligger kravet på den samhällsomfattande tjänsten på 1 megabit per sekund. Det som PTS kommer att utreda är nog inte att gå direkt till 30 megabit, utan det är kanske nästa steg. Men att göra en mindre höjning som ser till att människor har en bra tillgång till internet utifrån de förutsättningar som finns i dag tror jag kan vara en rimlig ambition.

Överläggningen var härmed avslutad.