Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kostnader för datakommunikation

Interpellationsdebatt 14 maj 2001
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 3

BJÖRN ROSENGREN (Näringsmin)

Anf. 42 BJÖRN ROSENGREN (Näringsminister)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Nu är det kanske för mycket begärt att jag ska lägga mig i lagtillämpningen och Rege- ringsrättens handläggning av de här ärendena. Det får jag faktiskt inte uttala mig om. Jag tycker att Ulla-Britt Hagström ska bestämma sig. Hon räknade upp ett antal kommuner som har fått avslag. Det har de fått på grund av att Bostadsdelega- tionen har gjort en bedömning av att de har haft förut- sättningar att klara det här på egen hand. Det är rent objektiva kriterier som Bostadsdelegationen arbetar med - kommunens egen finansiella styrka, dess verk- samhets- och servicenivå jämfört med andra kommu- ner och hur stort åtagandet är i bostadsföretaget. Jag har noterat att riksdagsrevisorer har varit kri- tiska till att vi har den här typen av specialinsatser, akutinsatser eller direkta riktade insatser. Men Riks- dagens revisorer har ju inte varit kritiska till Bostads- delegationens arbete. Man bedömer att det har skett på ett omdömesgillt sätt. Lite grann får man bestämma vilken argumenta- tionslinje man ska ha. Menar Ulla-Britt Hagström att vi även skulle ha gett alla de kommuner som räkna- des upp här stöd? Då var det en annan argumenta- tionslinje än i det tidigare inlägget. Med en viss - ursäkta! - ilska reagerar jag mot påståendet att det är socialistiskt styrda kommuner som har fått stöd och inte borgerligt styrda kommu- ner. Det är verkligen inte de kriterierna som har varit avgörande. Det går faktiskt att titta på Sveriges poli- tiska geografi och se vad som har hänt i Sveriges strukturomvandling. Det är ju gamla bruksorter, där man har lagt ned bruket eller kraftigt bantat sin verk- samhet, som har fått ta de stora ekonomiska smällar- na. Där har av historiska och politiska skäl ofta fun- nits starka socialdemokratiska majoriteter. Det är den regionala obalansen som växer fram i Sverige. Jag hoppas att jag slipper höra den typen av påstå- ende framöver.
KRISTINA ZAKRISSON (S)

Anf. 43 KRISTINA ZAKRISSON (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag redovisade vad Riksdagens revi- sorer har uttryckt i den här frågan. Jag började kolla igenom alla kommuner, men jag nöjde mig med att redovisa vad Riksdagens revisorer har sagt i den här frågan. Ytterst är jag ute efter folket som bor i kommu- nerna. Jag tror att Lars-Erik Lövdén och jag är ense om att det är för människornas skull vi arbetar med detta. Jag sade ju själv i mitt anförande att jag inte rik- tigt kunde förstå varför Götenes och Jönköpings kommuner har sökt. Men det blir så här när det utöver det kommunala utjämningssystemet finns ett antal olika potter. Det är ju likadant med de lokala investe- ringsprogrammen. Det blir kanske någon sorts spän- ning i att söka och se om man får stöd. Däremot kan jag inte förstå varför kommuner i min närhet som t.ex. Gullspång har fått avslag. Det är den kommun i hela Skaraborg som ofta sägs ha minst resurser att handskas med och som har det mest be- svärligt. Jag ser att Karlsborg har fått stöd. Töreboda och Mariestad har inget stöd fått. Falköping som borde ha sökt har antagligen inte sökt utan troligtvis lyckats få någon skattekompensation i stället. Jag ser att när vi har många olika system att det blir svårt att få en överblick över systemen. Därför vill jag sluta min diskussion med Lars-Erik Lövdén med att säga att jag är tacksam för att statsrå- det har lovat att nu följa upp de kommuner som inte har fått något stöd utan som har fått avslag på sin ansökan och att ta reda på vad det kan bero på och hur de kommunerna hanterar sin situation.
BJÖRN ROSENGREN (Näringsmin)

Anf. 44 BJÖRN ROSENGREN (Näringsminister)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Ulla-Britt Hagström andas en kritik mot Bostadsdelegationen. Det kan jag inte komma ifrån när jag lyssnar på Ulla-Britt Hagström. Jag tycker att den kritiken är djupt orättfärdig och oberät- tigad. Alternativet hade varit att låta kommunerna bära ansvaret på egen hand. Jag tror inte att Ulla-Britt Hagström vill möta kommunledningen från Gällivare och ge det beskedet - eller från Kiruna och flera andra kommuner runtom i landet som inte på egen hand hade haft förutsätt- ningar att bära åtagandena. Jag tror inte att det hade varit särskilt trevligt att möta de kommunerna. Framför allt hade det inte varit trevligt att möta kommunmedborgarna. Om kommunerna inte själva hade haft ekonomisk styrka och kraft att hantera det hade konsekvenserna blivit allvarliga för kommun- medborgarna när det gäller service, skola och äldre- omsorg. Den här typen av åtgärder är nödvändiga i den starka strukturomvandling som Sverige för närvaran- de är inne i. Det räcker inte med utjämningssystemet för att möta de förändringarna. Det är förändringar som vi som ansvariga politiker på det nationella pla- net måste vara beredda att kunna möta med riktade insatser. Bostadsdelegationen har gjort ett bra arbete. Vi kommer att fortsätta att ha hög beredskap inför fram- tiden. Vi kommer också att följa kommuner som har fått stöd och kommuner som har fått avslag mycket noga för att se vad effekterna har blivit.

Dokument

den 27 april

Interpellation 2000/01:450

 av Kristina Zakrisson (s) till statsrådet Mona Sahlin om kostnader för datakommunikation

Den nya tekniken @ som inte är så ny längre @ sågs av många som lösningen på glesbygdens problem. Den har tyvärr visat sig ha ungefär samma problem och nackdelar, åtminstone för oss i Norrbottens inland, som andra kommunikationsslag har.

Datatekniken, som skulle kunna vara ett verktyg som gör oss avståndsoberoende, har för många i glesbygden visat sig vara så dyr så de som bäst skulle behöva använda den inte har råd.

Det handlar både om investeringskostnader och kommunikationskostnader. Jag är medveten om att investeringskostnaderna mer är en fråga för näringsministern men de hänger så intimt samman med kostnaderna för kunden att jag ändå vill lyfta det i det här sammanhanget.

Regeringens utredare, Peter Roslund, har i november 2000 presenterat ett förslag på hur kommuner där marknadskrafterna inte har intresse av att dra bredband ska få hjälp med investeringskostnaderna. Problemet är att kommuner som är små invånarmässigt, men stora ytmässigt, inte har ekonomiska möjligheter att stå för den del av kostnaderna som åläggs dem. Det är tyvärr just de kommunerna som för sin utveckling har ett oerhört stort behov av ett kommunikationsalternativ som är "avståndsoberoende".

Förutom svårigheterna att i glesbygd få tillgång till bredband (eller annan teknisk lösning) så är priset för själva kommunikationen inte heller "avståndsoberoende". Priset på datakommunikation är beroende av var i landet man lever och verkar. I storstäderna som är tätbefolkade, för att inte säga överbefolkade, finns många abonnenter och användare vilket pressar priserna. I glesbygden där det är få användare blir kostnaden avsevärt mycket högre. Som expempel kan nämnas situationen i Pajala kommun med 7 480 invånare. Ett företag i Stockholm som skulle etablera en filial i Junosuando (Pajala kommun) begärde in offert för datakommunikationskostnader. Kostnadsbilden var i det sammanhanget 800 000 kr per år i Junosuando och ca 50 000 kr per år i Stockholm. Det här innebär att kommuner som Pajala tvingas, för näringslivets utveckling, gå in och subventionera datakommunikationskostnader.

Om vi verkligen menar allvar med att vi ska ha likvärdiga förutsättningar för att kunna leva, bo och verka i hela landet så borde teknikutvecklingen bidra till detta. Men för att utvecklingen på tekniksidan ska bidra till det måste också kostnadsbilden vara neutral oavsett var i landet tekniken används.

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta med anledning av att kostnaderna för datakommunikation varierar kraftigt beroende på var i landet kunden befinner sig?