Långsiktiga förutsättningar för mjölksektorn
Protokoll från debatten
Anföranden: 1
Anf. 97 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Magnus Oscarsson frågar vad jag tänker göra för att säkerställa en långsiktig lönsamhet i den svenska mjölkproduktionen.
Mjölkinvägningen i EU under 2017 ökade med 1,8 procent jämfört med 2016. Under året hade stora producentländer som Tyskland och Frankrike något lägre invägning än föregående år, samtidigt som exempelvis Irland, Polen och Rumänien ökade sin produktion. Den svenska invägningen var 1,6 procent lägre än året innan.
Det genomsnittliga avräkningspriset på mjölk inom EU är historiskt sett högt. Det genomsnittliga svenska avräkningspriset - faktisk fett- och proteinhalt - inklusive tillägg låg på 3,69 kronor per kilo mjölk i januari 2018. Det är 0,15 kronor högre än i januari 2017 och 0,66 kronor högre än i januari 2016.
Det är välbehövligt och glädjande att priserna på mjölk nu ligger på en bra nivå. Vi vet dock att priserna på mjölk även fortsättningsvis kommer att svänga med utvecklingen i de globala marknaderna. Därför är stärkt konkurrenskraft oerhört viktigt.
När mjölkkrisen var som djupast 2015 kallade jag till ett möte med representanter för organisationer, företag och myndigheter med koppling till mjölkproduktionen. En gemensam "handlingsplan mjölk" togs fram. I denna definierade aktörerna i branschen åtgärder för att stärka mjölkföretagen. Ansvaret för åtgärderna knöts till de olika aktörerna och utifrån deras engagemang och vilja till handling. De 87 åtgärderna är därför inte en lista med "beställningar" till politiken.
Att vi behöver förbättra de långsiktiga spelreglerna låg bakom att regeringen har tagit fram den nationella livsmedelsstrategin. Riksdagens beslut den 20 juni 2017 om långsiktiga mål för livsmedelskedjan och en nationell livsmedelsstrategi fram till 2030 är ett historiskt beslut, inte minst för att den så tydligt betonar tillväxt av livsmedelsproduktionen utifrån ökad produktivitet och hållbarhet.
Fram till 2019 satsar regeringen en dryg miljard på genomförandet av livsmedelsstrategin. Inom ramen för regeringens handlingsplan har närmare 40 uppdrag beslutats, och en halv miljard inom ramen för landsbygdsprogrammet är öronmärkt för livsmedelsstrategin. Det handlar bland annat om flera åtgärder för att öka exporten av svenska livsmedel samt för stärkt konkurrenskraft genom satsningar på forskning och innovation. Regeringen har även beslutat om uppdrag om kostnadseffektivt byggande i jordbruket, lantbrukets företagsledning, växtförädling och växtskydd.
Jag leder ett nationellt råd för genomförandet med representanter för hela livsmedelskedjan där olika frågor för genomförandet diskuteras. Regeringen leder även en strategisk myndighetsgrupp med särskilt viktiga myndigheter för genomförandet av livsmedelsstrategin.
Det här är ett långsiktigt arbete som kräver målmedvetenhet och långsiktighet. Jag hoppas på ett fortsatt bra samarbete inom politiken för långsiktiga spelregler och med alla berörda aktörer för en positiv utveckling av mjölkföretagandet i Sverige.
Då Magnus Oscarsson, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet förklarade talmannen överläggningen avslutad.
Interpellation 2017/18:529 Långsiktiga förutsättningar för mjölksektorn
av Magnus Oscarsson (KD)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Det har nu gått fyra år sedan en mycket allvarlig kris inleddes inom den svenska mjölksektorn. Efter en mycket kraftig nedgång vände priserna uppåt men viker nu nedåt igen. Den svenska mjölkproduktionen minskar i dagsläget. I övriga Europa ökar däremot mjölkproduktionen. Detta visar att den svenska nationella politiken gentemot våra inhemska mjölkbönder har varit bristfällig. Frågan är om vi i Sverige från politiskt håll under dessa kritiska år gjort tillräckligt för att säkra fortsatt mjölkproduktion i Sverige.
När krisen var som djupast 2015 kallade landsbygdsministern till ett högnivåmöte med branschens företrädare, och en handlingsplan med 87 punkter togs fram. Men branschen väntar fortfarande på politiska åtgärder för att trygga mjölkbranschens långsiktiga förutsättningar. Alla aktörer – mejerier, banker, butiker och framför allt mjölkbönder – lyfter upp en förväntan om att politiken ska ta sitt ansvar för en fortsatt svensk mjölkproduktion.
Antalet mjölkföretag fortsätter att minska i Sverige. Det är av största vikt att även mjölksektorn får en chans att nå livsmedelsstrategins mål om ökad konkurrenskraft och ökad självförsörjningsgrad.
Vi behöver behålla de mjölkbönder och de mjölkkor som vi har i landet. Detta är nödvändigt för att bevara den inhemska mjölkproduktionen. Då måste branschen kunna lita på att det går att leva på sin näring även i morgon. Annars kommer bara fler och fler mjölkbönder att lägga ned sin verksamhet.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Vad tänker statsrådet göra för att säkerställa en långsiktig lönsamhet i den svenska mjölkproduktionen?