låsta arvspengar och socialbidrag

den 5 april

Interpellation 2000/01:366

av Annelie Enochson (kd) till socialminister Lars Engqvist om låsta arvspengar och socialbidrag

För inte länge sedan ställde jag en skriftlig fråga till socialministern angående låsta arvspengar kontra socialbidrag (fråga 2000/01:936). Upphovet till frågan är det faktum att våra olika bidragssystem är mycket komplicerade och sällan lätta att förstå. Ett aktuellt exempel på detta är det i Göteborgspressen uppmärksammade fallet med en kvinna som miste sin man i en olycka för några år sedan. Familjens son ärvde fadern genom försäkringspengar, som dock inte utlöses förrän pojken är myndig. Arvet förvaltas därför av en överförmyndare och är således ej tillgängligt för modern. Mindre belopp kan förvisso tas ut för köp av exempelvis en cykel @ om än alltid i samråd med överförmyndaren. Ett helt normalt förfarande.

Men för barnets mamma skapar denna situation stora problem. Till att börja med belastar en del av dessa arvspengar mamman som inkomst av kapital. Trots att hon inte får röra pengarna. En följd av denna beskattning är att familjen förlorade sitt bostadsbidrag. När mamman senare, efter en tids sjukdom, skulle börja studera sökte och beviljades hon studiestöd. Tyvärr gick inte studierna så bra och när hon sedan blev sjukskriven ville inte försäkringskassan betala ut någon sjukpeng. Detta eftersom hon var "nollad" på grund av att hon mottagit studiestöd. Ej heller var mamman berättigad socialbidrag eftersom hon ansågs "förmögen" genom att sonens arvspengar belastade henne skattemässigt @ trots att hon inte får röra pengarna.

Med anledning av detta frågade jag socialministern vad denne tänker göra för de som är berättigade socialbidrag men inte kan få det på grund av låsta arvspengar som tillhör deras barn. Ministern svarade att han inte tänker vidta några åtgärder i denna fråga.

I sitt svar slår socialministern fast att barn aldrig är försörjningsskyldiga gentemot sina föräldrar men att föräldrarna enligt föräldrabalken är skyldiga att försörja sina barn. Om detta tvistar väl knappast någon. Vidare skriver socialministern att det som regel är så att föräldrarna saknar förmåga att försörja barnen vid prövning av socialbidrag. Skulle så vara fallet att barnet har egna tillgångar så får dessa användas endast för barnets behov. Återigen är detta något som torde anses vara allmängods. Reglerna för förvaltandet av barns arv är inte föremålet för min kritik.

Socialministern avslutar sitt svar med att fastslå att ett barns ärvda tillgångar får tas i anspråk för barnets behov, men inte medräknas vid socialbidragsprövningen för föräldern samt att ministern mot bakgrund av detta inte tänker vidta några åtgärder i frågan. Men problematiken i det angivna exemplet är just det att barnets ärvda tillgångar medräknas i prövningen av bidrag till mamman. Det måste anses vara helt orimligt att en förälder i ekonomisk nöd dels beskattas för pengar hon ej har tillgång till och dels, indirekt, nekas bidrag på grund av denna beskattning. Åt detta vill socialministern inte göra något.

När jag senare även ställde frågan till socialförsäkringsministern vid riksdagens frågestund blev svaret i stället att regeringen ser över problematiken för att finna en lösning. Jag undrar vari problemet ligger. Vad krävs för att lösa detta problem?

Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag ställa följande fråga till socialministern:

Vad tänker ministern göra för att låsta arvspengar till barn inte ska belasta den efterlevande föräldern?