Ökat söktryck till Malmö högskola

Herr talman! Marie Granlund har frågat mig om inte högt söktryck på högre utbildningar väger tungt när man ska bestämma hur mycket man ska satsa på utbildning. Vidare har Marie Granlund frågat mig om jag kommer att göra något för att underlätta att fler individer kan utbilda sig för att ta jobb som behövs i Malmö. Som ett svar på bland annat ett högt söktryck och en svag konjunkturutveckling har anslagen till högskolan i Malmö under de senaste åren legat på en nivå som har inneburit fler högskoleplatser än någonsin förr, och de kommer även i fortsättningen att ligga på en hög nivå. Från 2006, när Socialdemokraterna lämnade ifrån sig regeringsansvaret, och till 2012 ökade antalet helårsstudenter vid Malmö högskola med drygt 2 300 från en nivå på drygt 10 000 till en nivå som närmar sig 13 000 år 2012. Jämfört med situationen vid lågkonjunkturens inledning 2009 har Malmö högskola 2013 fått drygt 12 miljoner kronor mer i anslag beräknat i fasta priser. Därutöver fick högskolan del av en tillfällig satsning på högskoleplatser 2010-2011, vilket då innebar ett tillskott på 32 ½ miljoner kronor per år. Det bör också framhållas att den minskning av antal platser vid universitet och högskolor som skett i landet sedan toppåren 2010 och 2011 till stor del förklaras av indragna anslag för inaktiva studenter och av införandet av avgifter för utländska studenter. En sådan minskning av resurserna har mycket liten betydelse för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Minskningen uppgår i Malmö högskolas fall till 26 miljoner kronor per år, eller motsvarande 350 högskoleplatser. Det bör också betonas att de indragna resurserna återförs till högskolorna genom satsningar för att höja kvaliteten i utbildningen. För att kunna fortsätta att möta den svaga konjunkturutvecklingen och ett högt söktryck till högskolan vidtas en rad åtgärder på initiativ av regeringen. I den senaste budgetproposition föreslås och beräknas universitet och högskolor tilldelas nya tillfälliga platser under perioden 2013-2015. I vårändringsbudgeten för 2013 föreslår och beräknar regeringen också att antalet platser på ingenjörs- och sjuksköterskeutbildningar ökas med 1 400 platser 2013 och 2014. Malmö högskola får del av denna satsning, och förslaget innebär att anslaget till högskolans grundutbildning ökas med över 4 miljoner kronor. De utökade resurserna till ingenjörs- och sjuksköterskeutbildningarna har i huvudsak, precis som interpellanten efterfrågar, fördelats efter studenternas efterfrågan. För att möta framtidens utmaningar är det viktigt att såväl Malmö högskola som övriga lärosäten planerar verksamheten så att det ges långsiktiga förutsättningar för hög kvalitet samtidigt som studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov tillgodoses. Min bedömning är att regeringen har givit Malmö högskola goda förutsättningar att klara det uppdraget.

Herr talman! Jag vill tacka utbildningsministern för svaret, även om jag inte uppskattade det. Jag hade velat ha ett mer offensivt svar. Min interpellation handlar om Malmö högskola, som bildades den 1 juli 1998. I år firar högskolan 15-årsjubileum. Malmö högskola har i dag vuxit till Sveriges åttonde största lärosäte. Den har varit otroligt viktig för att hjälpa Malmö att utvecklas från industristad till en modern stad. Söktrycket är högt, och det har ökat med 10 procent. 38 000 människor har sökt Malmö högskola till hösten. Det är en ökning med 4 000 elever. Varför vill inte utbildningsministern ge dessa framför allt unga en möjlighet att studera i stället för att vara arbetslösa? Utbildning är viktigt för Sverige som nation. Utbildningsministern hänvisade till OECD i den tidigare interpellationsdebatten. Enligt OECD ligger Sverige knappt över genomsnittet i fråga om antalet högre utbildade. Sverige håller på att bli kunskapens medelmåtta. Högskoleverket visar också att Sverige ligger på sista plats bland de nordiska länderna för ungas examensfrekvens från högre studier. Island har 60 procent, Danmark och Finland har 50 procent, Norge 42 procent och Sverige 37 procent - samtidigt som det råder en enormt hög ungdomsarbetslöshet i Sverige. Vi diskuterade i går i EU-nämnden inför Europeiska rådets möte de nya initiativen för att mota ungdomsarbetslösheten. Siffror visar att snittet i EU-27 är 22,9. I Sverige är snittet 23,6. Vi ligger alltså högre än snittet i EU. Utbildningsministern borde tänka om och säga att regeringen ska göra allt för att minska ungdomsarbetslösheten. Det är viktigt för Sverige som tillväxtnation. Men man gör precis tvärtom. Först drar man ned på den tillfälliga satsningen, och sedan ökar man den marginellt. Men det är inte tillräckligt. En färsk rapport från Universitetskanslersämbetet visar att antalet helårsstudenter minskade betydligt förra året. Sveriges utbildningsvolym har sedan 2011 minskat med 11 700 helårsstudenter, det vill säga 4 procent. Arbetsförmedlingen kom i dag ut med en rapport där det framgår att de outbildade - inte en nyhet men viktigt att slå fast - har svårast att få jobb. Malmö högskola vill ha 1 500 ytterligare platser för att möta behovet. Det är inte rocket science. Det är ungefär samma siffra som 2011. Är utbildningsministern beredd att tänka om? Det här gäller självklart inte bara Malmö högskola, utan här handlar det om att tillföra fler platser i utbildningssystemet. Varför är det inte viktigt att unga studerar i stället för att vara arbetslösa?

Herr talman! Det är viktigt. Det är bra att unga studerar i stället för att gå arbetslösa. Precis därför har Sverige under min tid som utbildningsminister haft fler studenter än någonsin förut. År 2011 var det absoluta toppåret. Då fanns fler studenter än någonsin. Sedan har det gått ned något. Även i år finns fler i studenter i Sverige än vad det fanns när Marie Granlunds parti styrde senast. Sverige ligger i dag på en högre nivå än 2006, även om den 2011 låg ännu något högre. Sverige ligger på en mycket hög nivå. Enligt OECD-rapporten Education at a Glance , som kom häromdagen, går 49 procent av ungdomarna före 25 års ålder in på högskolan. Det är en mycket hög siffra, sannolikt den högsta någonsin i Sverige - i alla fall under överblickbar tid. Däremot finns en siffra som oftast förvillar debatten, som Marie Granlund nämnde, nämligen att Sverige har den lägsta examensfrekvensen i Norden. Det beror på att Sverige har ett system där studenterna inte behöver ta ut sin examen. Många går färdigt utbildningen utan att ta ut sin examen. Därför har Sverige låg examensfrekvens. Om vi vill ändra på den får vi väl tvinga alla att ta ut examen. Man tar inte ut sin examen i Sverige eftersom examen inte krävs på samma sätt som i andra länder för olika yrken. Det intressanta är att ungdomarna går färdigt sina utbildningar. 49 procent av ungdomarna går före 25 års ålder in på högskolan och läser en utbildning där. Det är en mycket hög siffra. Det är självklart viktigt att resonera om arbetslöshet och högskola. Men den stora gruppen arbetslösa ungdomar, Marie Granlund, består inte av dem vi nu talar om, utan det är fråga om de som hoppar av gymnasiet eller inte ens går gymnasiet. Det är där arbetslösheten är hög. Socialdemokraterna gör ofta det misstaget. De ungdomarna ser ni inte. Om man ska komma åt ungdomsarbetslösheten är det viktigare att införa lärlingssystem, yrkesintroduktion, lägre ingångslöner för unga personer och att inte kräva att alla ska bli högskolebehöriga på gymnasieskolan. Det är där problemet finns. Forskningsinstitutet IFAU granskar detta med ungdomsarbetsarbetslöshet, och forskarna där pekar på att det faktum att Sverige under många år har krävt högskolebehörighet för alla gymnasister är ett huvudproblem för ungdomsarbetslösheten, inte brist på högskoleplatser. Läs forskningsstudierna om detta, Marie Granlund, för då kommer du att landa i andra slutsatser om det är ungdomsarbetslösheten du vill bekämpa. Är jag beredd att tillföra platser? Nja, inte nu. Det finns två faktorer som vi nu väger in. Vi har fler platser än någonsin i högskolan under dessa år. Hur ska detta med platser utvecklas på lite längre sikt? Ja, det finns två variabler som är centrala i sammanhanget. Det ena är demografin. Antalet ungdomar går nu ned mycket kraftigt till följd av att det föddes färre barn under senare delen av 90-talet än i början. Det ser vi när gymnasier nu lägger ned. Det blir mest omdebatterat när fristående gör det, men även kommunala läggs ned. Det sker en omfattande minskning av storleken på ungdomskullarna nu, och det gör att vi om något enstaka år kommer att se ett kraftigt fallande söktryck till högskolan. Det andra är att vi ser framför oss att finanskrisen håller på att ebba ut. Skulle det vara så att den inte gör det, att krisen fortsätter eller förvärras, är jag beredd att diskutera nya utbyggnader av högskolan. Men den prognos vi gör är ändå att vi befinner oss i slutfasen av denna finanskris och att konjunkturen är på väg att gå uppåt. Då vet vi av erfarenhet att också det kommer att minska söktrycket kommande år.

Herr talman! Utbildningsministern verkar tycka att det är bra om söktrycket minskar. Det är ett väldigt konstigt resonemang. Jag tycker tvärtom att det är bra att fler, framför allt unga människor, vill söka sig till vidare studier. Dessutom säger utbildningsministern att han är beredd att se över detta om krisen förvärras. Om krisen förvärras! Sverige har enligt Eurostat en ungdomsarbetslöshet på 23,6 procent. EU-snittet, där vi räknar in Grekland, Portugal och Spanien, ligger på 22,9. Även om vi har varit påverkade av krisen har vi inte varit det direkt på samma sätt som många andra länder. Och utbildningsministern säger att krisen är över. 23,6 procent arbetslösa ungdomar är inte tillräckligt för att utbildningsministern ska vidta åtgärder. I stället håller utbildningsministern på med ett siffertricksande. Det är väl klart att det borde vara fler utbildningsplatser nu än 2006 eller jämfört med 1923. Befolkningen ökar, och vi får nya ambitioner. Då måste väl också politiken ta sitt ansvar om man vill att Sverige ska fortsätta att vara en kunskapsnation, i stället för att bli en medelmåtta som vi håller på att bli just nu. Det är trots allt 4 000 människor som i dag söker men inte kommer att få plats på Malmö högskola. Det är människor som gör valet att i stället för att gå och lyfta socialbidrag eller någonting annat vill man utbilda sig. Det finns mängder av människor som har ett jobb redan i dag men som vill skaffa en kompletterande utbildning för att kunna ta ett annat jobb. Ett av de stora problemen på arbetsmarknaden i dag är ju missmatchningen, att det finns jobb men folk inte är utbildade för att kunna ta dem. Vi har i vårt budgetalternativ 35 000 fler utbildningsplatser, och det är inte bara på högskolor och universitet utan också inom yrkesvux och yrkeshögskola för att möta detta behov. Det är allvar. Krisen är inte över. Människor är arbetslösa, kan inte försörja sig och har ingenstans att gå på dagarna. Samhället kommer att få betala ett högt pris för det framöver. Jag skulle vilja fråga: Tycker utbildningsministern att rektorn för Lunds universitet och rektorn för Malmö högskola har fel när de går ut och säger att de får skära i antalet utbildningsplatser och att de ägnar en ganska stor del av sin tid åt MBL-förhandlingar om vilka som ska sluta? Har de fel, eller är det ett faktum? Då vill jag återigen säga: Är det inte bättre att folk utbildar sig än att man passivt hamnar i arbetslöshet?

Herr talman! När Marie Granlund säger att 23 procent av ungdomarna i Sverige är arbetslösa vet hon naturligtvis att huvuddelen av dem pluggar på högskolan. Det är det som skiljer vår statistik från Greklands. Vi räknar in dem som pluggar men som söker sommarjobb, och då blir det väldigt många. De är arbetssökande, men huvuddelen av dem går redan på högskolan. Kom inte slängande med den siffran, för det är helt oseriöst i detta sammanhang. Det finns ungefär 300 000 platser i den svenska högskolan, och det är 450 000 personer eftersom alla inte studerar på heltid. Socialdemokraterna föreslår i sin budget 7 000 fler platser. Menar Marie Granlund att 4 000 av dem ska hamna på högskolan i Malmö? Är det sant? Det finns 36 lärosäten till - ska de inte få några platser? Ska alla hamna på högskolan i Malmö? Jag har diskuterat med socialdemokratiska riksdagsledamöter från varenda landsdel, och de hävdar att de 7 000 platserna ska hamna på deras högskolor. Det blir nog ett hundratal på högskolan i Malmö. Stå inte och inbilla svenska folket att det med ert budgetförslag skulle finnas 4 000 fler platser på högskolan i Malmö! Det är en bluff. Men kanske allt i Socialdemokraternas motion ska hamna just i Malmö och ingenting någon annanstans. Säg det i så fall! Berätta det för de andra ledamöterna i partigruppen som brukar säga att platserna ska hamna hos dem. 30 procent är en siffra som Marie Granlund bör komma ihåg. Det är ungefär så många som i varje årskull har slagits ut i den svenska gymnasieskolan. De har hoppat av. De går färdigt där och blir underkända, och de blir utslagna. Det gäller varje årskull. Vet Marie Granlund hur många individer 30 procent av varje årskull är? Det är uppåt 40 000 ungdomar varje år - på grund av att ni har krävt att alla ska bli högskolebehöriga. Detta är huvudorsaken till den svenska ungdomsarbetslösheten. Ni struntar i dem som inte vill gå på högskolan. Ni prioriterar inte dem över huvud taget. Allt ska handla om högskolan. Allt ska handla om högskolebehörighet. Det är det enda. De som inte grejar det ser ni inte. Ni talar om jämlikhet, men ni skapar utslagning. Det är därför vi lägger om den svenska utbildningspolitiken. IFAU, det stora forskningsinstitutet i Sverige, har tittat på detta. De har ingenting att anmärka på antalet högskoleplatser. De talar om bristen på kortare yrkesutbildningar och bristen på lärlingsutbildningar. Det är det som de pekar på. Det är där problemen finns. Fokusera på det, om det är ungdomsarbetslösheten Marie Granlund är intresserad av, i stället för att bara stå och hacka på mig! Magdalena Andersson, er ekonomisk-politiska talesperson, var nyligen i Österrike på besök, läste jag i tidningen. Hon gjorde en stor grej av det. Nu ska Socialdemokraterna studera hur man gör i Österrike, för där har man en mycket låg ungdomsarbetslöshet. Det är bra, mycket bra. Lär av Österrike! Där har man lärlingsutbildningar och korta yrkesutbildningar, och ungdomarna får jobb. Det är låga ingångslöner, men de får jobb. De har en mycket lägre ungdomsarbetslöshet. Kom inte dragande med de 23 procenten! Marie Granlund vet att huvuddelen av de 23 procenten redan finns på högskolan i Sverige.

Herr talman! Jag kan bara konstatera att utbildningsministern inte tar sitt ansvar. Sedan 2006 har regeringen varit ansvarig för det här. Resultaten i skolan sjunker. Ungdomar söker inte till de yrkesinriktade programmen eftersom man vet att det kan bli en återvändsgränd om man någon gång vill välja om. Återvändsgrändens politik är vad ni har infört. Och ni tvingas nu backa genom att ett flertal utbildningar ändras så att de ger högskolebehörighet. Som jag sade tidigare har vi två delar i vårt budgetförslag. Vi har fler platser till yrkesvux. Vi har fler platser till yrkeshögskola. Vi har fler platser till olika kompletteringsutbildningar. Utbildningsministern säger att det stora problemet ligger där. Ja, men satsa då! Det säger industrin, och det säger näringslivet. Alla vill ju detta, och regeringen gör ingenting. Högskolan är en väldigt viktig del, och jag tycker att det är genant att Sverige börjar sjunka i statistiken i förhållande till andra länder och att vi får färre och färre utexaminerade. Självklart är det inte så att vi skulle anslå 4 000 platser till Malmö högskola. Vad de vill ha är 1 500 platser. Lunds universitet vill också ha fler platser. Universitets- och högskoleämbetet går dessutom ut med kritik mot regeringen för att det är väldigt hackigt och svårt att planera verksamheten. Men det var inte det viktigaste med denna interpellationsdebatt. Det viktigaste är att kunna ge människor möjligheter att studera, att komma ur arbetslöshet och att välja nya banor. Regeringen har kapitulerat helt.

Herr talman! Jag kanske inte nödvändigtvis ska hålla samma typ av valtal som Marie Granlund. Jag konstaterar att antalet högskoleplatser i Sverige varierar med två saker, dels med konjunkturen, dels med ungdomskullarnas storlek. Så har det varit under tidigare regeringar, och så är det under denna regering. Det är samma sak med statens insatser för vuxenutbildning och yrkesvux. Yrkesvux har införts av denna regering. Det fanns inte ens under den förra regeringen. Staten satsar mer på vuxenutbildning i dag än vad staten någonsin gjorde när Marie Granlunds parti satt i regeringsställning. Man satsar väsentligt mer på vuxenutbildning i dag än 2006. Regeringen gör inget, säger Marie Granlund. Det är ju bara ord! Det är inte sant. Regeringen gör mer än vad som gjordes när hennes parti lämnade regeringsmakten 2006. Det är mer satsningar på vuxenutbildning och fler högskoleplatser än 2006. Det är sanningen. Yrkesvux har införts. Yrkeshögskola har införts. Det fanns inte på er tid. Det fanns ett utredningsförslag om yrkeshögskola som Ylva Johansson dumpade. Det är sanningen. Herr talman! Högskolan i Malmö fyller en väldigt viktig funktion i Malmö kommun och i regionen tillsammans med universitetet i Lund, som ju är Sveriges största lärosäte för försörjningen av akademiskt utbildade personer och arbetskraft i Skåne. Under den tid jag har varit utbildningsminister har man haft fler studenter än någonsin tidigare, och så är det även i år. Det som gör framtiden osäker är att ungdomskullarna går ned väldigt kraftigt också i denna del av Sverige, men kom inte och säg att vi ingenting gör. Man har mer platser än man hade 2006, när ni lämnade regeringsmakten. Vi har byggt ut högskolan i Malmö och Lunds universitet, naturligtvis med tanke på att Skånes arbetsmarknad behöver utbildade ungdomar.