Planering av banunderhåll

Interpellationsdebatt 2 juni 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 77 Statsrådet Anna Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Margareta B Kjellin har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att planeringen av järnvägsunderhållet ska utföras på ett lämpligt sätt så att onödigt långvariga insatser kan undvikas och trafikstörningar för tågen minimeras.

Den svenska järnvägen fyller en viktig samhällsfunktion. Ett av samarbetsregeringens prioriterade mål är en fungerande tågtrafik och en väl underhållen järnvägsanläggning i hela landet. För att kunna uppnå det målet krävs långsiktiga satsningar och ett effektiviserat järnvägsunderhåll.

Regeringen presenterade ett tilläggsdirektiv till utredningen om järnvägens organisation den 19 december 2014 som syftar till att se över hur staten kan återta kontrollen över järnvägsunderhållet.

Margareta B Kjellins påstående om alliansregeringens helhetsgrepp och omfattande satsningar överensstämmer inte alls med min bild, och jag kan bara beklaga att resultatet av riksdagens beredning av budgeten för 2015 resulterade i att regeringens förslag till utökade resurser för underhåll inte kunde genomföras.

Tågtrafiken på järnvägen leder till slitage, vilket kräver dagligt underhåll. I takt med att tågtrafiken har ökat på järnvägen måste också underhållet anpassas utifrån nya förutsättningar. Där det tidigare fanns trafiktomma tider rullar nu ofta tåg, och behovet att göra plats för underhållet är stort.

Så kallade servicefönster innebär att tid för banarbeten finns fördefinierade i järnvägsnätsbeskrivningen och därmed är kända av alla verksamma aktörer i berört banområde.

Planering av servicefönster och andra underhållsåtgärder måste ske utifrån behoven av underhåll men också för att minimera störningar för tågtrafiken och dem som nyttjar den.

Ansvaret för planering av underhållsåtgärder ligger hos Trafikverket. Det är en process att hitta de bästa förutsättningarna, där Trafikverket är den centrala parten som genomför samråd och dialog med berörda regioner, kommuner, järnvägsföretag och övriga intressenter. Denna dialog utgör en viktig del av planeringen.

Vad gäller planering av servicefönster på Norra stambanan har jag blivit informerad om att Trafikverket redan i maj 2014 hade kontakt med berörda järnvägsföretag om kapacitetsbegränsningen och även genomförde fortsatta samråd under februari och mars 2015 med en utökad krets av berörda aktörer - detta med målsättningen att hitta de bästa tänkbara tiderna för ett servicefönster.

Även i kommande underhållsprojekt kommer Trafikverket att föra en bred dialog med alla berörda parter med målet att hitta ett genomförande som minimerar störningarna för såväl gods- som persontrafiken.

Jag har för avsikt att fortsätta följa frågan i min dialog med Trafikverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då Margareta B Kjellin, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Tomas Tobé i stället fick delta i överläggningen.


Anf. 78 Tomas Tobé (M)

Fru talman! Jag tackar interpellanten Margareta B Kjellin, som inte hade möjlighet att vara här. Jag tackar också statsrådet för svaret. Jag undrar dock om statsrådet verkligen tycker att svaret är tillräckligt.

Samtliga kommuner mellan Ånge och Ockelbo står inför ett tågstopp på flera timmar mitt på dagen varje dag fem dagar i veckan, och det väntas pågå i fem år. Statsrådets svar är att hon ska följa frågan. Det tror jag inte att arbetspendlare, studerande eller sjukresenärer är särskilt nöjda med, alltså de som reser på Norra stambanan varje dag.

Vi är alla medvetna om att det finns ett ökat behov av underhåll. Men ett ensidigt beslut om underhåll som kräver ett tågstopp dagtid på en i huvudsak enkelspårig järnväg är allvarligt. Kommuner, regioner och tågoperatörer har framfört förslag till Trafikverket som skulle minimera påverkan för såväl resenärer som godstransporter. Men förslagen har avvisats. Det är alldeles för tyst utifrån att detta en mycket allvarlig fråga.

Fru talman! Alliansregeringen tog ett helhetsgrepp om transportsystemet. Vi har valt att i vår nationella plan fatta beslut 2014 om 86 miljarder. Det kan jämföras med det tidigare beslutet från den gamla Göran Persson-regeringen om 32 miljarder. Det är nu väldigt välkommet att den nya regeringen och statsrådet verkar ha en insikt om att det inte går att fortsätta att underinvestera i järnvägen. Det är i grunden väldigt bra.

Men banunderhåll handlar också om att se till att planeringen för underhållsinsatser utformas på ett klokt sätt. Här brister det när det gäller Norra stambanan. Man behöver ställa sig frågan: Är det rimligt att ha ett tågstopp kl. 11.00-13.00 fem dagar i veckan till och med år 2022? Resultatet blir att vi tyvärr får stora effekter på både samhälle och näringsliv lokalt.

Man skulle snarare kunna resonera att man kan förlägga dessa insatser under längre avstängning nattetid för att arbetet ska kunna utföras under en kortare period. Sedan är jag väl medveten om att det finns begränsningar i vad statsrådet ska fatta för beslut gentemot myndigheten. Men det är påfallande att regeringen inte agerar mer handfast. Här handlar det väldigt mycket om att stå upp för det som regeringen själv skriver på sin egen hemsida. Människor ska kunna arbeta, bo och resa i hela landet. Då krävs det bättre svar från statsrådet, fru talman.


Anf. 79 Karin Svensson Smith (MP)

Fru talman! Det är en väldigt strategisk fråga som har ställts här från allianspartierna. Frågan är: Vad menar man med effektivt underhåll? Det är alldeles korrekt att underhållsanslagen ökade under er tid vid makten. Men de facto är det färre människor som utför själva arbetet. Jag vet inte riktigt om det räknas som effektivt i något företag att betala mer och få mindre.

Vad är förklaringen till att det har blivit så ineffektivt? Svaret står delvis att söka i de tre rapporter som Riksrevisionen har gjort 2010, 2012 och 2013 när det gäller järnvägen, om man får valuta för pengarna och hur järnvägsunderhållet fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rapporterna, som är ganska samtydiga, går igenom många brister som jag tror att ingen i dag förnekar, framför allt inte de resenärer som själva upplever hur järnvägen fungerar. Den största bristen som identifieras är regeringens styrning av Trafikverket. Det som hände under de åtta år som Alliansen styrde var att man rullade tillbaka regleringsbreven.

När ni tillträdde hade Trafikverket tydliga uppdrag och beställningar som man skulle leverera. Att vi gick med på och var överens om att slå ihop Vägverket och Banverket hade att göra med att planeringssystemet mer skulle utgå från fyrstegsprincipen, men inte att underhåll, trafikledning och alla andra saker skulle skötas i samma rum. Det är skillnad på väg och järnväg. Det är en viktig förklaring till de missförhållanden vi ser i dag.

Jag tror att man ska titta mycket noggrant på och ta vara på de förslag som utredningen ledd av Gunnar Alexandersson tar fram. Jag vill erinra om att det är denna regering som har lämnat ett tilläggsuppdrag om underhåll av järnvägen. Den har både beslutat om uppdraget och gett det, och vi har sett redovisningen.

Den är nu ute på remiss. Innan remissvaren har kommit in är det för tidigt att uttala exakt hur man ska få ordning på järnvägen. Men att vi har ambitionen att få ordning på det kaos som uppstod under de åtta år ni hade makten behöver ni inte tvivla på.


Anf. 80 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Att underhåll blir genomfört och att det blir genomfört på ett så effektivt sätt som möjligt är av väldigt stor vikt för att både resenärer och godsköpare ska kunna lita på järnvägen.

Sverige är det land i Europa som har den allra största trafikökningen på järnväg, 35 procent. Det är naturligtvis mycket glädjande därför att järnväg och tågtrafik är miljömässigt och på andra sätt ett mer hållbart transportsätt än många andra. Det ställer också nya ökade krav på underhåll men också nyinvesteringar i nya banor, mötesspår, dubbelspår där det i dag är enkelspårigt, fyrspår där det i dag är dubbelspårigt, och så vidare.

Det problem som beskrivs i interpellationen är ett problem som vi med stor sannolikhet kommer att få uppleva mer av de närmaste åren i takt med att regeringen ökar anslagen till järnvägsunderhåll. På flera banavsnitt i Sverige i dag är det så trångt och så kort tid mellan tågen att det är väldigt utmanande att hitta tider för underhållsfönstren.

Alternativet att inte utföra underhållet eller att göra det på ett ännu mer ineffektivt sätt tror jag egentligen inte att någon förespråkar. Däremot är det naturligtvis av stor vikt att Trafikverket har en god dialog med alla berörda. De olika berörda organisationerna kan sinsemellan ha ganska olika förväntningar, krav och bilder av vilken som är den bästa tidpunkten för att utföra underhåll.

Det är till exempel så att väldigt mycket av godstrafiken tar sig fram nattetid på våra banor. Det gör att det inte minst för den näring som finns i dessa områden skulle innebära väldigt stora problem om man satte underhållsfönstren nattetid i stället. Jag vet att Trafikverket har haft dialog med kommuner, regioner, landsting och också företag i regionen för att försöka hitta de fönster som påverkar trafiken negativt i så liten utsträckning som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också påminna om att den första dialogen som genomfördes skedde i maj 2014. Låt mig gissa att de kommuner som Tobé nu känner så ömt för då var helt nöjda med Trafikverkets lösning. Jag tror att Tomas Tobé vet vilken regering som ansvarade för Trafikverkets verksamhet i maj 2014.


Anf. 81 Tomas Tobé (M)

Fru talman! Tack igen för svaret, statsrådet! Det är väl bekant att jag gärna skulle drömma mig tillbaka till maj 2014 då Sverige hade en handlingskraftig regering som tog ansvar för Sverige.

Grundproblemet här är att vi nu oavsett regering har ett stort antal kommuner som kommer att drabbas på ett väldigt allvarligt sätt av detta tågstopp. Ibland skulle man nästan vilja att ett antal andra större kommuner kanske skulle få uppleva ett liknande tågstopp. Jag är rätt säker på att reaktionerna skulle bli så kraftfulla att statsrådet skulle agera omedelbart, i varje fall om den situationen skulle uppstå i Göteborg, Stockholm eller Malmö.

Detta är i grunden en fråga om hur man ser på att människor ska kunna leva i hela Sverige. Det handlar också om att nu mycket noga lyssna på vad kommunerna och även antal tågoperatörer har framfört. Om det vore på det sättet att vi i dialogen sett att det kommit orimliga förslag från kommunerna eller att det inte fanns någon som helst förståelse för att man behöver göra underhåll hade jag förstått statsrådets inställning. Men här har man hela vägen försökt att ha en dialog med Trafikverket för att försöka hitta alternativ.

Om man nu ska ha ett dagligt tågstopp fem dagar i veckan är det klart att det kommer att få en väldigt stor påverkan. Det är någonting som måste vägas in i den myndighetsdialog som statsrådet kommer att ha med Trafikverket. Apropå effektivt kan man fundera på detta. Den uppgift jag har fått är att Trafikverket endast kommer att använda ca 10 procent av den tid som stoppet omfattar för banunderhåll.

Det är klart att både jag och ett antal kommuner då ställer frågan: Är detta verkligen ett effektivt sätt att använda våra resurser? Nu kommer vi in i en period då uppenbarligen regeringen och, för den delen, även Nya Moderaterna och allianspartierna lägger fram omfattande politiska förslag för att finansiera mer av underhåll. Jag tycker att det då är viktigt och centralt att säkerställa att Trafikverket också tar in i sin syn vad detta har för påverkan för människor. Vad har det för påverkan för resenärer, som nu till exempel kommer att tvingas byta tåg mot buss eller bil eller kanske ännu värre - helt avstå från att resa?

Jag har själv i Gävleborgs län fått uppleva rätt tuffa år då de allra flesta just nu får pendla till sitt arbete. Då är tåget någonting som är helt centralt. Det är ofta det som gör att man kanske kan välja att bo kvar även om den ena parten måste ta ett arbete i en annan stad. När man då får ett besked som också inverkar på detta - inte fullkomligt, det inser jag också - tycker jag att statsrådet måste ta detta på allvar. Jag hoppas att statsrådet i sin dialog med Trafikverket uppmärksammar dem på att den utveckling vi nu ser på Norra stambanan när det gäller banunderhållet inte är rimlig.


Anf. 82 Karin Svensson Smith (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Miljöpartiet har tagit fram ett dokument om en ny tågordning. Det gjorde vi för flera år sedan. Förslagen håller ganska väl än, och de stämmer väl överens med vad fackförbundet Seko framför när det gäller hur man ska få ordning på tågtrafiken i Sverige. Men den exakta utformningen får som sagt anstå till dess att utredningen är färdig.

Det är välkommet att Tomas Tobé talar så varmt för tåget och att tåget har en central plats. Det står i bjärt kontrast till den moderate finansministern Anders Borg, som talade om höghastighetståg som robust olönsamt och som var ovillig att öka investeringarna på järnväg. Men jag välkomnar det; det är bra om vi kan vara en blocköverskridande majoritet som satsar på järnvägen.

Det var förstås inte riktigt det vi såg i den budget som gick igenom. Såvitt jag vet skar ni bort 620 miljoner till underhållet, vilket inte precis underlättar för invånarna i Ljusdal att få sina behov tillgodosedda. Jag känner varmt med såväl dem som de människor som bor i Ramstad och på alla andra ställen där pendlare i dag till sin förtvivlan får se att tåget inte stannar, att tåget går långsamt eller att tåget gör uppehåll på ställen där det inte ska göra uppehåll.

Jag kan försäkra Tomas Tobé att Miljöpartiet genom sin medverkan i regeringen tillsammans med Socialdemokraterna kommer att göra sitt yttersta för att järnvägen ska kunna fullfölja sin potential. Tillsammans med tågoperatörer, tågentreprenörer, kommuner och alla andra inblandade ska man samla det som behövs för att få ordning och reda på järnvägen och ordning och reda på användningen av skattebetalarnas pengar.


Anf. 83 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Regeringen har som vi har uttryckt det i allt ifrån Stefan Löfvens regeringsförklaring i oktober månad fram till nu, och även fortsättningsvis under hela mandatperioden, för avsikt att storsatsa på järnvägen. Det gäller både nya investeringar och ett betydligt ökat underhåll.

Skälet till det är att vi ser att järnvägen så som den har styrts under den föregående regeringen helt enkelt inte har fungerat. För att spä på det som Karin Svensson Smith anförde i sitt inlägg var det inte bara framtida investeringar som den tidigare finansministern ifrågasatte. Han uttalade också vid något tillfälle att Sverige hade överinvesterat i järnväg. Jag vågar nog påstå att de flesta tågpendlare ställer sig något frågande till det påståendet.

För att återvända till temat för interpellationsdebatten är det, som jag sa tidigare, en utmaning att hitta underhållsfönstren - helt enkelt av det skälet att det i dag går mycket trafik på de banor som vi ska underhålla.

Jag vill återvända till datumet maj 2014. Från maj 2014 fram till oktober 2014 borde väl rimligen den regering som Tomas Tobé stödde ha kunnat lösa problemet med Norra stambanan om man hade önskat. Alltsedan dess har det pågått, och pågår fortfarande, en dialog mellan Trafikverket och berörda aktörer - såväl järnvägsoperatörer som kommuner och landsting och företag som köper gods på den aktuella sträckan. Dialogen pågår. Jag följer den noga. Jag har inte för avsikt att gå in och utöva ministerstyre i frågan. Däremot för jag självklart en dialog med Trafikverket och säkerställer att man har den dialog som krävs för att få minsta möjliga negativa påverkan på trafiken när man genomför detta absolut nödvändiga underhåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som sagt finns det dock inte en massa tid över som man bara väljer att inte använda. Under de närmaste åren, i takt med att vi ökar underhållet, kommer problemet att uppstå på fler ställen. Det blir en konflikt mellan att driva trafiken utan störningar och samtidigt utföra ganska omfattande underhåll. Jag vet att Trafikverket har en tydlig ambition att genomföra dialogerna så tidigt som möjligt så att man får besked om vad som gäller och kan planera utifrån dessa förutsättningar. Man ska också göra en planering som stör trafiken så lite som det över huvud taget är möjligt.

Vi ska dock inte tro att man på våra övertrafikerade banor kan genomföra omfattande underhållsarbete utan störningar. Det är tyvärr omöjligt. Men det handlar också till viss del om att vi inte har överinvesterat i järnväg i Sverige de senaste decennierna, utan tvärtom underinvesterat. Annars hade vi kanske haft lite större möjligheter att genomföra underhållet med lite mindre störningar i dag.


Anf. 84 Tomas Tobé (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag vill börja med att försäkra Karin Svensson Smith att Moderaterna har och fortsatt kommer att ha ett mycket starkt engagemang i järnvägen. Vi tycker att det är mycket viktigt för att se till att vi har ett Sverige som lever och där det finns en möjlighet att både arbeta och skapa tillväxt - en helt central del i detta.

Det var också bärande i att vi började ett arbete för att säkerställa att vi lade fram budgetar. Jag nämnde tidigare att vi fattade beslut om 86 miljarder 2014, vilket kan jämföras med 32 miljarder från Perssonregeringen. Nya Moderaterna valde nu att också lägga ytterligare 1,4 miljarder i vår vårmotion.

Det finns mycket vi kan tala om som är historia. Det intressanta är det som ska komma nu och framåt. Jag tycker nog ändå att frågorna hänger kvar i luften. Är det rimligt, och är det den absolut bästa lösningen att hitta ett underhållsfönster där man använder 10 procent av tiden? Ska detta gälla fem dagar i veckan i fem år? Ska det inte väcka reaktioner hos oss som har politiska förtroendeuppdrag?

Det är klart att myndigheterna har haft en dialog. Det är positivt att statsrådet nu vill säkerställa att myndigheten har en fortsatt dialog. Men det är också viktigt att dialogen leder till någonting. Jag tycker fortfarande att myndigheten, Trafikverket i det här fallet, är svaret skyldig. Är detta verkligen det bästa och det mest effektiva sättet att planera underhållet på Norra stambanan? Jag är tveksam.


Anf. 85 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Jag gläder mig naturligtvis oerhört åt att även Moderaterna i december förra året kom till insikt om det stora behovet av utökat järnvägsunderhåll i Sverige. Det var nämligen så att i december 2014, vilket inte är så vansinnigt länge sedan, tyckte Moderaterna att man utan vidare kunde ta bort 1,2 miljarder från utökat järnvägsunderhåll som den miljöpartistiska och socialdemokratiska regeringen hade lagt fram till riksdagen som förslag.

Faktum kvarstår fortfarande: Den dialog som Trafikverket har med berörda kommuner, företag och operatörer på järnvägen fortgår. Ambitionen är självklart att hitta ett sätt att hantera underhållsåtgärderna som så lite som möjligt stör trafiken. Vi vet att järnvägstrafiken har en helt central betydelse för människors möjlighet att pendla, för regioners möjlighet att växa och utvecklas och för företags möjligheter att locka till sig kompetent arbetskraft och att transportera ut sitt gods och transportera in komponenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Järnvägens funktion i hela Sverige är alltså av oerhört stor betydelse. Det har den här regeringen tagit fasta på genom att satsa mer på järnvägsunderhåll. Och jag gläder mig åt att Moderaterna nu följer efter och har insett samma sak som regeringen insåg redan i december.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2014/15:286 Planering av banunderhåll

av Margareta B Kjellin (M)

till Statsrådet Anna Johansson (S)

 

Den svenska järnvägen har förfallit under decennier av socialdemokratiskt ointresse för banunderhåll. Alliansregeringen tog ett helhetsgrepp på transportsystemet och gjorde omfattande satsningar för långsiktig robusthet, med särskilt stora insatser på järnvägen. I den nationella planen för transportsystemet 2014–2025, som Alliansregeringen beslutade om våren 2014, finns 86 miljarder kronor avsatta för banunderhåll. Det är en fördubbling jämfört med vad regeringen Persson avsatte och ligger i nivå med vad Trafikverket har angivit att myndigheten behöver för att kunna utföra det banunderhåll som behövs för att järnvägen ska klara den ökande järnvägstrafiken.

De rödgröna partierna har också insett vikten av ökat banunderhåll, vilket blev tydligt redan under Alliansens tid vid regeringsmakten. Dock verkar det som att regeringens förståelse för att banunderhåll är en komplex fråga, som omfattar mer än ekonomiska faktorer och enskilda anslagsposter, ännu inte har mognat fram fullt ut. Banunderhåll handlar också om att tillgodose att planeringen för tidpunkt och former för underhållsinsatser utformas på ett klokt sätt.

För att banunderhåll ska orsaka minsta möjliga störning är det av stor vikt att Trafikverket i dialog med tågoperatör och underhållsentreprenör kommer överens om när insatser ska göras. Så kan störningarna för resenärer och godstransporter minimeras. Till exempel pågår underhållsinsatser längs Norra stambanan i Ljusdal. Arbetsinsatserna är förlagda mellan kl. 11 och 13 dagligen till och med år 2022 enligt Trafikverkets järnvägsnätsbeskrivning 2016. Resultatet blir att trafiken på sträckan avstannar under totalt fyra timmar mitt på dagen, eftersom Norra stambanan till stor del är enkelspårig. Det är onödiga störningar för person- och godstrafik, och de hade genom bättre planering kunnat undvikas. Genom att förlägga dessa insatser till längre avstängning nattetid kan arbetet utföras under en kortare period, med mindre störningar för tågtrafiken och därmed för pendlare och företag.

Förvisso är detta bara ett exempel, men dock ett symtom på att planeringen för banunderhållet inte görs på ett fullgott sätt. Följden av Trafikverkets planering är att kommunikationerna försämras avsevärt längs vissa sträckor som ska underhållas, trots att det är högst möjligt att undvika. Det medför extra kostnader för samhället i form av uteblivna godstransporter och inställda pendeltåg. Skattebetalarna får i slutänden betala mer för underhållet längs våra järnvägar än vad det behöver kosta.

Min fråga till statsrådet Anna Johansson är:

 

Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att planeringen av järnvägsunderhållet ska utföras på ett lämpligt sätt, så att onödigt långvariga insatser kan undvikas och trafikstörningarna för tågen minimeras?