Rymdbolaget och svensk utrikespolitik

Interpellationsdebatt 2 juni 2014

den 28 mars

Interpellation

2013/14:391 Rymdbolaget och svensk utrikespolitik

av Peter Rådberg (MP)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Nyheterna på TV4 avslöjade den 25 mars att det statligt ägda bolaget Rymdbolaget tillhandahåller teknik som möjliggör USA:s drönarkrigföring – med detta blir Sverige medskyldigt till USA:s utomrättsliga avrättningar och de många civila dödsoffer som skördats i denna ljusskygga verksamhet.

TV4:s Nyheterna följde den 26 mars upp med avslöjandet att Rymdbolaget utbildat soldater i Förenade Arabemiraten i satellitkontroll som kan användas för att övervaka befolkningen i icke-demokratier som Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Enligt ISP så omfattar inte lagarna om strategisk exportkontroll teknik av denna karaktär som har dubbla användningsområden och kan, av en illasinnad regering, användas för att kränka medborgarnas mänskliga rättigheter.

Regeringen vill ge en bild av att det här en näringslivsfråga. Vi menar att det handlar om vilken utrikespolitik den svenska regeringen för. Det är utrikesminister Carl Bildt och statsminister Fredrik Reinfeldt som är ytterst ansvariga.

När statsminister Fredrik Reinfeldt den 17 september 2013 läste upp sin regeringsdeklaration sade han:

”Sveriges utrikespolitik bygger på en bred samsyn i Sveriges riksdag kring de värden som ligger till grund för FN:s deklaration och Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna.”

Jag har svårt att tro att den breda samsynen sträcker sig så långt som att svenska statliga bolag ska bidra till utomrättsliga avrättningar och möjliggöra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Att inte någon på Regeringskansliet har reagerat är minst sagt förvånande, med tanke på den debatt som den så kallade Saudiaffären skapade.

Det är lätt att tala om mänskliga rättigheter i en talarstol men skärskådar man regeringens politik så går inte retoriken ihop med den förda politiken. Det är minst sagt ett problem. I TV4 sade Peter Normans statssekreterare Erik Thedéen att man följer de lagar som finns. Enligt statens ägarpolicy för statliga företag finns det tydliga formuleringar gällande mänskliga rättigheter där det betonas att detta är särskilt viktigt för bolag som verkar inom känsliga branscher och länder där de mänskliga rättigheterna åsidosätts.

De flesta är nog överens om att Rymdbolaget verkar i en sådan ”känslig bransch”. Statssekreteraren Erik Thedéen sade att det är regeringens politik att sälja till USA. Det sade han utan att problematisera konsekvenserna för svensk utrikespolitik. Vi har tidigare bevittnat hur svårt det blir att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter när man blandar in export av vapen och andra känsliga produkter i vår utrikespolitik. Försvarsminister Karin Enström hade svårt att i radion säga att Saudiarabien är en diktatur – för att inte stöta sig med en av försvarsindustrins främsta kunder. Sverige kan inte ha en utrikespolitik som drivs på grundval av dubbelmoral.

Vad den här regeringen saknar är en tydlig moralisk kompass. Från Miljöpartiets sida efterlyser vi en politik där alla politikområden ska vara samstämmiga. Det är så vi tolkar politik för global utveckling (PGU) som en enig riksdag antog 2003. Det går inte att ha en politik fylld av motsägelser att ingen längre tror på den förda politiken.

I fallet med Rymdbolaget så blir Sverige direkt delaktigt i USA:s drönarkrigföring som anklagas för att strida mot krigets lagar och utomrättsliga avrättningar. Sverige medverkar också till att miljontals människor i Gulfstaterna riskerar att få sina mänskliga rättigheter kränkta. Det här går rakt emot vad svensk utrikespolitik står för.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga utrikesministern:

Anser utrikesministern att det finns några problem för den svenska utrikespolitikens trovärdighet när det statliga företaget Rymdbolaget säljer sina tjänster till länder och organisationer och företag som utför utomrättsliga avrättningar och som bygger upp satellitsystem som systematiskt kan användas för att kränka de mänskliga rättigheterna?