Saudiarabien och FN:s jämställdhetsarbete

Interpellationsdebatt 31 augusti 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 10

Anf. 1 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jag vill tacka riksdagens ledamöter och särskilt Christian för tålamodet. Tyvärr var det av väldigt tråkiga, personliga familjeskäl som vi var tvungna att skjuta upp den här debatten. Jag är den första att beklaga det och vill tacka för att ni har väntat och haft tålamod.

Herr talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig vad den svenska regeringens position var vid den omröstning där Saudiarabien valdes in i FN:s kvinnokommission och hur jag bedömer att beslutet kan stärka FN:s jämställdhetsarbete. Sofia Fölster har frågat mig hur Sverige röstade i FN när Saudiarabien valdes in i FN:s kvinnokommission samt vad min och regeringens inställning är till att ett av världens mest ojämställda länder har fått en plats i FN:s kvinnokommission. Frågorna är nära förbundna med varandra, och jag väljer därför att besvara dem i ett sammanhang.

Svar på interpellationer

FN och dess organ tillhör medlemsstaterna, oavsett hur dessa länder styrs eller beaktar mänskliga rättigheter. Att alla FN:s medlemsstater kan delta i arbetet är en viktig förutsättning för att FN ska kunna vara en legitim mötesplats för världens stater. I kvinnokommissionens arbete kan samtliga FN:s medlemsländer delta, oavsett om de är medlemmar i kommissionen eller inte. Vid kommissionens årliga sammanträde antas med konsensus så kallade överenskomna slutsatser. Slutsatserna är tänkta att vara normgivande för det internationella jämställdhetsarbetet.

Val till Ecosocs, alltså den ekonomiska och sociala kommitténs, underorgan, däribland kvinnokommissionen, vilar på en mellan regioner överenskommen fördelning för att försäkra alla regioner platser i olika kommissioner. Det finns inga särskilda kriterier för medlemskap i kvinnokommissionen eller de övriga funktionella kommissionerna. I kommissionen finns 45 medlemmar. Exempelvis återfinns under 2017 så vitt skilda länder som Bahrain, Kina och Norge.

I de fall det finns enighet i de olika regionala grupperna med lika många kandidater som det finns platser är det brukligt att dessa förslag accepteras och antas i Ecosoc genom acklamation. Detta kallas för clean slate. Att utmana en annan regional grupp kan resultera i att andra länder agerar på samma sätt i val där exempelvis Sverige har intresse av att bli invalt. Detta följer också en svensk utrikespolitisk praxis av hur omröstningar hanteras.

Sverige kommenterar inte hur vi röstar i det fall en sluten omröstning förekommer. Det skulle kunna skada Sveriges roll i det aktuella forumet liksom Sveriges bilaterala relationer med landet eller länderna i fråga. Rösthemligheten innebär också ett skydd för länder, särskilt små sådana, som skulle kunna utsättas för påtryckningar på grund av hur de röstat.

Avgörande för inflytande i kvinnokommissionen är inte framför allt formellt medlemskap utan hur aktivt ett land är. Det finns tyvärr flera förhandlingsparter som motverkar jämställdhet och kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.

Det går att uppnå goda jämställdhetspolitiska resultat i FN-förhandlingar där hela FN:s medlemskrets deltar. Trots att flera värdekonservativa delegationer gjorde gemensam sak i förhandlingarna om Agenda 2030 lyckades Sverige tillsammans med likasinnade få igenom starka jämställdhetspolitiska skrivningar, inklusive om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Diskussionerna i FN förutsätter att alla länder får komma till tals. Det gäller också jämställdhetsarbetet och arbetet för alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Lösningen är inte att utesluta de stater som visar bristande respekt för de mänskliga rättigheterna, utan den är att föra dialog med goda argument byggda på kunskap och analys och att skickligt driva svenska prioriteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen ser mycket allvarligt på situationen för kvinnors och flickors rättigheter i Saudiarabien, vilket också framgår av den rapport om mänskliga rättigheter i Saudiarabien som regeringen publicerade den 26 april 2017.

Sveriges regering är, och kommer att förbli, en global kraft för jämställdhet. Den feministiska utrikespolitiken konkretiseras i utrikesförvaltningens handlingsplan 2015-2018. Våra åtgärder bidrar bland annat till att stärka kvinnors och flickors möjligheter att vara aktörer i arbetet mot det krympande demokratiska utrymmet och i konfliktförebyggande. Vi verkar också mot diskriminerande lagstiftning på det ekonomiska området. Vi bekämpar alla former av våld mot kvinnor och flickor, och vi arbetar för sexuella och reproduktiva rättigheter för alla.

Regeringen kommer att fortsätta verka kraftfullt inom ramen för den feministiska utrikespolitiken och bidra till att konkret förbättra situationen för kvinnor och flickor världen över.


Anf. 2 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Tack för svaret på interpellationen, Margot Wallström! Det kom lite sent, men det fick vi en förklaring till.

I april i år valdes Saudiarabien till ordförande i FN:s kvinnokommission. Givet situationen i det landet vållade det mycket debatt - då, för drygt fyra månader sedan. Vi får väl göra en liten tillbakablick. Det var i april i år som jag skrev interpellationen som vi ska debattera i dag. Min kollega, som kommer att tala efter mig, skrev också sin interpellation då. Det är som sagt en hyggligt lång tid sedan. Men situationen i det aktuella landet har inte förändrats. I många lägen skulle ett så försenat svar innebära att den fråga som ska debatteras hunnit bli inaktuell och överspelad. Dessvärre är det inte fallet när det gäller Saudiarabien.

I dag ska utrikesministern och jag debattera två frågor, som dessvärre fortfarande är högaktuella. Den här interpellationen, om Saudiarabien och kvinnors rättigheter, är en av dem.

Förtrycket av kvinnor i Saudiarabien är fortfarande bedrövligt och mycket omfattande. Det gäller även kvinnors rättigheter. I Saudiarabien har männen bestämt att kvinnor inte får visa vare sig hud eller hår. Dessa måste täckas. Kvinnor tillåts inte köra bil eller öppna bankkonton, och de måste ha med sig en manlig förmyndare när de rör sig i samhället.

I år kommer kvinnor dock, för första gången, att kunna rösta i lokala val. De kommer däremot inte att kunna gå till vallokalerna utan att ha med sig en man, eftersom kvinnor inte får röra sig fritt utan en manlig förmyndare. Kvinnorna kommer inte heller att kunna köra dit, eftersom de inte får köra bil. Därtill riskerar kvinnor som deltar i protester mot förbuden att fängslas eller trakasseras.

Att det landet nu inte bara ingår i FN:s kvinnokommission utan dessutom leder jämställdhetsarbetet känns relativt tveksamt, på ganska många sätt olämpligt och i många fall direkt kontraproduktivt.

Herr talman! Regeringen har valt att kalla sin utrikespolitik feministisk. Det hörde vi också i svaret. Det är oklart exakt vad det innebär, utöver att man säger och skriver att man driver en feministisk utrikespolitik. Det borde dock ställa extra höga krav på förväntningarna på regeringen. Jag har därför valt att fråga utrikesminister Margot Wallström dels om den svenska regeringens position vid omröstningen där Saudiarabien valdes in i FN:s kvinnokommission, dels hur utrikesministern bedömer att beslutet kan stärka FN:s jämställdhetsarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag och min kollega Sofia Fölster har, som vi nyss hörde, fått ett relativt långt svar. Men det var inte helt tydligt i alla delar. Jag förstår att det finns vissa svårigheter, av rent diplomatiska skäl, när det gäller att berätta exakt hur Sverige röstade. Vi vet samtidigt att sju länder lade ned sina röster, på grund av att Saudiarabien är just Saudiarabien i dessa frågor.

Att ett av de länder i världen där kvinnor har som allra minst frihet och där deras rättigheter är mycket små, eller näst intill obefintliga, ges huvudansvaret för FN:s jämställdhetsarbete känns både bakvänt och olustigt. Vi är nog många som förvånas över olämpligheten i detta. Organisationen UN Watch kommenterade det så här: Att utse Saudiarabien till att försvara kvinnors rättigheter är som att utse en mordbrännare till stadens brandmästare.

Det vore intressant att få höra lite mer från utrikesministern om hennes resonemang och framför allt på vilket sätt utrikesministern anser att Saudiarabien kan bidra till mer jämställdhet från FN:s sida.


Anf. 3 Sofia Fölster (M)

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret och för förklaringen till att svaret på interpellationen har dröjt! Jag förstår svaret och beklagar situationen.

När det gäller själva sakfrågan vill jag börja där min kollega slutade, det vill säga med att situationen för kvinnor i Saudiarabien är fruktansvärd. Förutom att kvinnor inte får köra bil, inte får välja vilka kläder de vill ha på sig eller om de vill ha smink på sig är de omyndiga, får inte resa, får inte skaffa pass, får inte ta några ekonomiska beslut eller få sjukvård utan sina manliga förmyndares godkännande.

Dessutom är inte alla fall av våldtäkt olagliga i Saudiarabien. Och det är i princip omöjligt för en kvinna att få upprättelse om hon har blivit våldtagen. Våldtäkt i en relation är inte olagligt, och vi vet att de flesta våldtäkter sker just i nära relationer. Våldtäkt som begåtts av en okänd man är visserligen olaglig på pappret. Men om en kvinna anmäler denne man blir hon också själv dömd för att ha pratat med en okänd man. Då får kvinnan ofta själv ta hela skulden. De här kvinnorna lever alltså under fruktansvärda omständigheter.

Saudiarabien rankas som ett av de länder där kvinnor har det svårast och där kvinnor har minst frihet. Och nu sitter Saudiarabien med i FN:s delegation som ska jobba med just jämställdhetsarbete. Det sticker inte bara i ögonen. Det är en signal som går åt helt fel håll. Det signalerar att vår syn på jämställdhetsarbete är den motsatta mot vad den borde vara.

Ministern förklarar visserligen i svaret att det kan finnas skäl för att inte berätta hur man har röstat, även om jag hade velat få ett tydligt svar på hur Sverige har röstat i frågan. Men hon argumenterar samtidigt för varför det hade kunnat vara åtminstone acceptabelt att ställa sig bakom nomineringen av Saudiarabien till kommissionen. Det tycker jag är en alltför okritisk inställning.

Ministern refererar till en rapport om situationen i bland annat Saudiarabien som Sverige har skrivit. Jag vill fråga utrikesministern: Tror regeringen att Saudiarabiens regim läser den rapporten? Tror ni att det är på det sättet vi påverkar i världen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill hävda att om vi vill vara feminister, om regeringen vill kalla sig feministisk, måste vi också påverka där chansen ges och där det gör skillnad. Jag tror att det är när man sitter öga mot öga med diktatorer och med regimer som man kan säga någonting som de lyssnar på. Och FN är ett av få forum där vi möter till och med de värsta regimerna och har möjlighet att påverka. Då är det oerhört viktigt att Sverige är tufft i FN, även om det får konsekvenser för hur vi uppfattas i form av artighet.

Vi ska inte vara artiga feminister. Vi ska vara oartiga. Vi ska vara tuffa, och vi ska vara hårda mot de länder som behandlar kvinnor absolut sämst. Vi måste vara så tuffa vi bara kan. Det är verklig feminism, att påverka även när det är tufft, även när det är jobbigt och även när det kan få konsekvenser. Det är bara på det sättet vi kan stå upp för kvinnor som blir utsatta varje dag.


Anf. 4 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Det kan inte hjälpas; jag måste påminna om när jag uttalade mig om Saudiarabien. Då var det ingen av interpellanterna som försvarade mig. Tvärtom, då skrek ni högt om att det var en dålig diplomati. Då angreps jag från alla möjliga håll. Nu får ni nog bestämma er.

Om inte FN är ett forum där alla länder ska kunna ingå har vi diplomatiskt åstadkommit ett enormt misslyckande. Jag har inte hört något annat exempel på hur vi annars ska påverka i världen.

Till att börja med kartlägger vi hur det faktiskt ser ut med demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Vi är ett av två länder i hela världen som gör en sådan total genomgång, med väl genomarbetade rapporter om mänskliga rättigheter. Det är klart att det hjälper oss. Det hjälper oss i varje bilateral kontakt, vid varje besök och i allt det vi ska skriva och analysera i vår kontakt med de här länderna. Det är enormt viktigt. Det har ni också frågat om gång på gång. Ni har stått här i kammaren och anklagat mig gång på gång för att jag inte har kommit med rapporterna. Och nu ska de inte vara värda någonting. Det här är inte trovärdigt. I'm sorry.

Att ni refererar till den feministiska utrikespolitiken är så klart jättefint, och det välkomnar jag. Den har blivit enorm och även blivit standard för oppositionen. Det tycker jag är toppen.

Dessutom redovisar vi resultaten öppet varje år. Vi har nu en handlingsplan för de närmaste åren. I den framgår mycket tydligt både vad vi har åstadkommit och vad vi ämnar åstadkomma framöver.

Jag måste för övrigt gång på gång försöka förklara hur FN fungerar. Man får lov att säga att intresset från oppositionen har varit ganska svagt. Vi måste förklara vilka principer FN arbetar utifrån och hur det faktiskt går till i det praktiska.

Sanningen är att vi ju vill att länder ska engagera sig i jämställdhetsarbetet. Det här är ännu en plattform där vi kan framföra våra synpunkter. Hur ska vi annars göra det? Vi kan ju inte utesluta länder från FN-samarbetet. Det kan väl ändå inte vara Moderaternas svar på hur vi ska ta oss an denna fråga?

Detta är dessutom inte baserat på ländernas jämställdhet. Man prövar inte vilken jämställdhetspolitik alla länder har. Då skulle möjligen Finland och vi bli kvar i det forum som har 45 länder. Vad ska vi göra med Iran och Kina? Ska de inte få vara med? Eller vad blir slutsatsen? Den förra regeringen såg själv till att rösta in ett land som Iran. Man får kanske därför be om lite mer konsekvens i sättet att resonera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller att inte avslöja något har vi detta som princip och har också kommit överens om att inte göra det. För i nästa läge är det just de länder vars jämställdhetspolitik vi kritiserar som kommer att säga: Sverige ska inte vara med där för att de är för radikala, för bråkiga och säger till oss att vi ska respektera rättsstatens principer, jämställdhet och jämlikhet.

Ett sådant arbete kan vi inte ha i FN-kretsen.

I detta läge befinner vi oss. Vi fortsätter att med våra rapporter kritisera de länder som vi inte tycker lever upp till dessa principer. Och vi fortsätter att verka inom FN med diplomatins och politikens möjligheter, för det är ändå vägen framåt.


Anf. 5 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Jag förstår att det finns anledningar till att vara någorlunda diplomatisk inom FN-systemet. Det är ett system som förvisso har många brister och som skulle vara betjänt av hyggligt radikala reformer för att bli mer effektivt.

Vi har som sagt hört och vet sedan länge att detta är ett av de länder där friheten för kvinnor är som allra minst. Som jag sa förut finns det en organisation som har fått bra beröm av åtminstone FN:s förre generalsekreterare, nämligen UN Watch. Den organisationen kommenterade och kritiserade beslutet väldigt kraftigt när Saudiarabien utsågs att försvara kvinnors rättigheter. Som jag sa förut liknades det vid att utse en mordbrännare till brandmästare.

Att kvinnor och män tillskrivs samma rättigheter borde vara det enda rimliga. Nu vet vi att det inte ser ut så i hela världen, utan bristerna är omfattande i många länder. Sverige är en föregångare, även om vi har saker att göra här framgent. Men att ge huvudansvaret för detta förändrings- och utvecklingsarbete till en av de allra sämsta på området känns inte som ett framgångskoncept.

Den så kallade feministiska utrikespolitik som regeringen säger sig driva känns i lägen som detta mer som politiskt korrekta ord i tal och interna regeringsdokument. Det är emellertid verkligheten som spelar roll, och i verkligheten förfaller regeringen och utrikesministern tycka att det är rimligt att ge Saudiarabien, där kvinnor i det närmaste saknar alla rättigheter, en roll som ledare för FN:s jämställdhetsarbete.

Vi fick en ny exposé av utrikesministern. Men om jag får konkretisera min fråga: På vilket sätt anser utrikesministern att just det faktum att Saudiarabien leder FN:s kvinnokommission kan bidra till att utveckla FN:s jämställdhetsarbete? I stort sett alla länder är med i FN, men alla har inte ledande positioner.

Det här är i grunden lika olämpligt som när Muammar Gaddafi var ordförande för FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Risken är att trovärdigheten för FN som organisation degraderas när länder som dessa får en ledande roll och blir huvudansvariga. Detta ser jag med oro på.

Oavsett om vi har en socialdemokratisk regering som kallar sig feministisk eller om vi har en alliansregering i landet är jag övertygad om att vi kommer att ha ett brett fokus på frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rätt. Jag satt själv i utrikesutskottet under åtta år under alliansregeringens tid, och jag vet att vi på den tiden där hade en ganska bred samsyn kring och uppslutning bakom Alliansens politik. Socialdemokraterna ställde sig på många sätt i grunden bakom denna. Vi försöker även i dag ha en bred samsyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi i Alliansen sa kanske inte att vi hade en feministisk utrikespolitik, men jag är inte helt övertygad om att det finns en skillnad mellan då och nu. Vi tycker att det är bra att det har kommit rapporter om mänskliga rättigheter. Jag tror dock att man ska vara kritisk utöver dessa.

Kritiken får såklart dock ske med viss diplomati, eftersom det inte är enkelt i alla lägen att vara högljutt kritisk och samtidigt nå framgång. Det är ändå viktigt att Sverige rakryggat står upp och är en ledande kraft vad gäller mänskliga rättigheter i världen.

Jag vill gärna ha ett mer utförligt svar på hur Saudiarabiens närvaro och ledarskap kan bidra till ett förbättrat arbete.


Anf. 6 Sofia Fölster (M)

Herr talman! Jag återkommer till att det finns många frågor som både jag och min kollega har ställt och som vi i den här debatten inte får helt besvarade. Det beklagar jag. Ministern hänvisar till att vi har hävdat att vissa länder inte ska vara med i FN. Ingen av oss har skrivit det i våra interpellationer eller har tagit upp det i debatten

Vad vi tar upp och debatterar är att ett av de länder där kvinnor har minst frihet nu leder jämställdhetsarbetet. Detta sticker oss i ögonen och sänker FN:s trovärdighet. Det riskerar att stoppa eller åtminstone bromsa utvecklingen i jämställdhetsarbetet. Det här är vi oroliga för. Vi tycker att Sverige behöver ta mycket starkare ställning för att få dessa länder att förändra situationen för kvinnor och att framför allt inte tillåta Saudiarabien att leda jämställdhetsarbetet. Där borde debatten ligga, tycker jag. Och vissa frågor är som sagt obesvarade.

Jag vill återkomma till att det inte alltid är lätt att vara feminist, särskilt inte i tuffa situationer. Ofta måste man vara som tuffast i de regimer där kvinnor har det som sämst för att kunna förändra och nå framgång. Jag menar att Sverige, Sveriges regering och vi alla måste vara oerhört mycket tuffare i de forum som finns. Jag tycker att regeringen kan steppa upp på detta område och bli tuffare.

Jag har inte kritiserat de rapporter som kommer från regeringen, men jag tycker inte att de räcker. Jag tror inte att dessa rapporter läses av dem som behöver läsa dem som mest. Man måste sitta öga mot öga med de här regimerna och verkligen tala om vad man tycker.

Ett annat exempel på detta som också stack mig i ögonen var när regeringen åkte till Iran och följde slöjtvånget. Tusentals kvinnor i Iran lägger dagligen upp bilder på exempelvis Facebook för att visa hur de trotsar slöjtvånget för att försöka åstadkomma en förändring. Organisationer som till exempel My Stealthy Freedom, som varje dag kämpar för kvinnors rättigheter, skriver att de beklagar att västerländska kvinnor kommer till Iran och följer slöjtvånget medan de själva dagligen kämpar för att återfå sina rättigheter och få klä sig som de vill.

Det här är återigen bara ett exempel, men jag tycker att det är viktigt att vid varje chans vi har försöka stå upp för kvinnors rättigheter och visa att vi inte accepterar de lagar som finns i vissa länder där kvinnors frihet begränsas något enormt. Åtminstone ska vi som feminister göra allt som står i vår makt för att försöka förändra de här lagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att diplomati många gånger är svårt, att det inte alltid är lätt. Man måste lägga fram saker på ett bra sätt. Men man måste också ibland vara tuff. Man måste våga stå upp för våra värderingar och våga stå upp för kvinnors rättigheter i alla situationer. Det förväntar jag mig att regeringen gör - ännu mer än i dag.

Återigen: Jag skulle vilja ha svar på min grundfråga. Hur ställer sig regeringen till att Saudiarabien nu leder jämställdhetsarbetet? Tycker regeringen att det är bra eller dåligt att det är så i FN i dag? Hur vill regeringen jobba för att påverka Saudiarabien och andra länder till att ge kvinnor de grundläggande mänskliga rättigheter som de självklart borde få åtnjuta? Jag hoppas på ett svar som är utförligare än de rapporter som vi redan har tagit del av och läst.


Anf. 7 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jag tyckte att Christian i en lite mer försonlig ton tog upp ett antal väldigt viktiga frågor, där vi förhoppningsvis också har en stor samsyn. Dit hör sexuell och reproduktiv hälsa. Jag välkomnar att vi kan driva de frågorna i stor enighet.

Naturligtvis arbetar vi aktivt för att reformera FN. Det är lätt att se FN:s tillkortakommanden i olika sammanhang. Till sådant som man bör se över hör hur ledamöter och länder utses till olika funktioner.

Sanningen är att 45 länder sitter i kvinnokommissionen. Hur skulle man då utse dem? Ska man granska deras jämställdhetspolitik och säga att det bara är de som har en ambitiös jämställdhetspolitik som ska sitta där, eller hur ska det gå till? Just nu är det en geografisk fördelning av platserna. Det är så det går till, och det kan vi tycka vad vi vill om. Vi kan vilja ändra det. Men det innebär i alla fall att även en rad länder som absolut inte har samma syn på jämställdhet som vi sitter där, och vi kritiserar öppet det sätt på vilket de driver de här frågorna.

Det är bra att jag får frågor och att vi kan gå från huvudbonad till huvudsak. Hur driver man frågorna om jämställdhet? Jo, man driver dem genom att driva kvinnors rättigheter - mänskliga rättigheter är kvinnors rättigheter. Därför använder vi för det första våra ambassader till att se till att vi har projekt som bidrar till att ta bort diskriminerande lagstiftning för kvinnor och i stället garantera att de har samma rättigheter fullt ut. För det andra gör vi det genom representation - genom att se till att kvinnor har en röst, att kvinnor är representerade och sitter med vid bordet där viktiga beslut fattas. Precis så driver vi nu frågorna i FN:s säkerhetsråd. Vi kan visa på hur många konkreta resultat som helst. Det kan gälla allt från vilka som ska förhandla ett fredsavtal till att kvinnornas röster blir hörda i själva säkerhetsrådet. För det tredje handlar det om resurser. Hur fördelas resurser i världen? Går de i lika hög grad till att tillgodose kvinnors och flickors behov? Vi gör alltså skillnad varje dag genom alla våra ambassader, och det har skett genom den feministiska utrikespolitiken. Det är också därifrån idéerna kommer.

Möjligen tillskriver ni FN:s kvinnokommission en något för stor roll om ni tror att ett ordförandeland - som vi i det här fallet har väldigt mycket synpunkter på, precis som en rad andra länder i kvinnokommissionen - helt och hållet präglar politiken. Det är i själva verket så att de länder som är mest aktiva i kvinnokommissionen också påverkar stämningen, slutresultat och rekommendationerna. Tyvärr har erfarenheten varit att det är Vatikanstaten som har kunnat påverka i kvinnokommissionen. Men ett land som Sverige gör också skillnad genom att vi är aktiva och presenterar konkreta förslag. Det är precis så vi ska ta oss framåt. Vi ska fortsätta med att titta på rättigheter, representation och resurser till kvinnor. Rapporterna är naturligtvis ett underlag i alla våra bilaterala kontakter, i allt det som vi gör genom diplomatin och politiken.


Anf. 8 Christian Holm Barenfeld (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Nej, vi ska väl inte tillskriva kvinnokommissionen alldeles för mycket makt, men detta ger ändå ett väldigt tydligt signalvärde för en stor organisation som FN som helhet, för jag tror att det uppfattas väldigt tydligt som att det är de som ansvarar för utvecklingsarbetet i FN:s jämställdhetspolitik.

Som sagt: Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Jag är fortfarande inte riktigt klar över vad den feministiska utrikespolitiken innebär och på vilket konkret sätt den skiljer sig från tidigare utrikespolitik. Utifrån mitt sätt att se på det handlar det om att vi ska stå upp för alla människors lika värde. Ungefär hälften av världens befolkning är kvinnor. De har samma rättigheter som alla andra och bör så ha. Dessvärre finns det många länder där detta inte är fallet. Saudiarabien är ett av dem. Därför är det ändå intressant att höra hur Sverige resonerade och agerade.

Jag tackar utrikesministern för en bra debatt i ämnet. Jag hoppas att regeringen kommer att vara pådrivande i de här frågorna och också kritiska när det gäller ledningen för kvinnokommissionen, vilken som sagt har allt annat än framåtsträvande utgångspunkter i de här frågorna. Stort tack för debatten! Vi lär väl återkomma.


Anf. 9 Sofia Fölster (M)

Herr talman! Jag skulle vilja avsluta där jag började. Saudiarabien är ett av de länder där kvinnor har det som absolut svårast. Man får inte köra bil. Man får inte klä sig som man vill. Eftersom man är omyndig får man inte fatta beslut utan sin manliga förmyndares godkännande. Man får inte bära smink. Man får inte tävla i alla sporter. Man får inte skilja sig. Man kan bli våldtagen lagligt. Det är alltså ett av de värsta länderna för kvinnor att bo i.

Trots detta har regeringen möjligen röstat ja till att Saudiarabien nu ska leda jämställdhetsarbetet i FN. Åtminstone försvarar man i detta svar det system i FN som möjliggör detta, försvarar att det diplomatiskt går till så att Saudiarabien ska kunna leda FN:s jämställdhetskommission. Det här är problematiskt för hur FN uppfattas av andra, men framför allt för hur FN och våra åsikter uppfattas av den här regimen. Hur ska vi med trovärdighet kunna kritisera Saudiarabien hårt när vi har legitimerat dem genom att sätta dem i jämställdhetskommissionen? Hur ska vi kunna säga att de i princip har den värsta jämställdhetspolitiken i hela världen när vi har gått med på att de ska leda det arbetet? Det är grundproblemet: trovärdigheten för oss när vi kritiserar dem, trovärdigheten för FN och legitimiteten för deras jämställdhetsarbete.

Jag skulle vilja att regeringen i stället för att vara bekvämlighetsfeminister är tuffa och hårda feminister som säger ifrån och står upp för kvinnors rättigheter när det är svårt och inte bara när det är lätt, som sitter öga mot öga med regimer och diktatorer och alltid tar kvinnorna i försvar. Det förväntar jag mig, och det hoppas jag kan bli ett medskick från den här debatten. I övrigt vill jag tacka för en bra debatt.


Anf. 10 Utrikesminister Margot Wallström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar båda interpellanterna för denna viktiga debatt.

Det är självklart att Sverige med en feministisk regering och en ambitiös jämställdhets- och jämlikhetsagenda vill se en stark och progressiv kvinnokommission i FN. Vi har kritik mot en lång rad länder som sitter i kvinnokommissionen på grund av deras bristande respekt för mänskliga rättigheter, bristande jämställdhet och brister när det gäller rättsstatens principer.

Det här bör vara ett organ som agerar normgivande och nydanande och är en källa till inspiration. Där är vi överens. Sverige och många med oss i EU-kretsen strävar efter detta. Vi jobbar med det dagligen, månatligen och årligen. Men ska man sitta öga mot öga med dem kan man inte samtidigt säga att de inte får vara i det organet. Vi ger inte upp, men världen ser inte ut som den gör i Sverige eller i Europa. I en organisation som representerar alla världens hörn och ska se till att alla medlemsstater kommer till tals kan verkligheten vara komplex.

Vi måste fortsätta vår dialog, vår kritik och det sätt på vilket vi arbetar med detta - också ute i fält och med hjälp av våra ambassader, där vi är mycket tydliga.

Jag ska gärna skicka rapporten med resultat och berättelser om den feministiska utrikespolitiken till dig, Christian Holm Barenfeld, så att du får reda på lite om hur vi har jobbat.

Hur skiljer den sig? För att ge bara två exempel: Vi jobbar mycket aktivt med till exempel nedrustningsfrågorna. Jag har också talat gång på gång om behovet av att bekämpa sexuellt våld i krig och konflikt. När vi gick igenom talen från min företrädare fanns det inte nämnt en enda gång. Det här står också högst upp på dagordningen i FN.

Tack så hemskt mycket också ni för en viktig debatt! Jag fortsätter gärna.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:472 Saudiarabien och FN:s jämställdhetsarbete

av Christian Holm Barenfeld (M)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Saudiarabien har nyligen i en sluten omröstning valts in i FN:s kvinnokommission. Detta innebär att landet där kvinnor enligt lagen är underordnade män ska vara med och utveckla FN:s arbete för jämställdhet. I Saudiarabien får kvinnor bland annat inte resa, inte köra bil, inte skilja sig, inte ingå avtal, inte prata med andra män utanför familjen och inte anmäla sin man, eller för den delen andra män, för våldtäkt om hon blir våldtagen.

I och med att Saudiarabien nu valts in i FN:s kvinnokommission får de alltså möjlighet att vara med att utveckla och påverka FN:s jämställdhetspolitik. Detta torde för de flesta framstå som något ytterst olämpligt. Statsrådet Åsa Regnér har välkomnat beslutet och även en jämställdhetsdialog med Saudiarabien.

En dialog om jämställdhet med ett land som förvägrar kvinnor deras mänskliga rättigheter måste emellertid kunna föras utan att man väljer in och gör dem ansvariga för dessa frågor.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

  1. Vad var den svenska regeringens position vid den omröstning där Saudiarabien valdes in i FN:s kvinnokommission?
  2. Hur bedömer utrikesministern att beslutet kan stärka FN:s jämställdhetsarbete?

Besvarades tillsammans med