Uteblivna skatteintäkter från kilometerskatten

Interpellationsdebatt 2 juni 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 12 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Edward Riedl har ombett infrastrukturministern att redogöra för vilka utlovade åtgärder som uteblir på grund av det minskade reformutrymmet om kilometerskatten inte kommer att införas under denna mandatperiod. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De offentliga finanserna har successivt försämrats sedan 2010. Försämringen beror dels på den relativt svaga ekonomiska återhämtningen och dels på att den tidigare regeringen genomfört ofinansierade åtgärder, framför allt skattesänkningar.

Underskottet i den offentliga sektorns finanser beräknas minska från och med 2015 som en följd av en ansvarsfullt förd ekonomisk politik och en ekonomisk återhämtning.

Alla utgifter måste naturligtvis prövas mot varandra. Till skillnad från den föregående regeringen ser den nuvarande regeringen till att det finns tillräckliga skatteintäkter innan reformer genomförs. Beslut om budget tas ett år i taget. Det innebär att eventuella intäkter från en vägslitageskatt inte är intecknade så som Edward Riedl antar.

Ett syfte med att införa en avståndsbaserad vägslitageskatt är att den tunga trafiken i högre grad ska bära de samhällsekonomiska kostnader den orsakar, såsom kostnader för vägslitage och vissa utsläpp till luft. Genom att även utländska lastbilar omfattas kommer även dessa att vara med och bära de kostnader de orsakar vid färd i Sverige.

En vägslitageskatt kan bidra till att regeringens mål om att minska miljöpåverkan från transportsektorn nås. En annan effekt av skatten kan vara att den bidrar till att vissa långväga godstransporter flyttas från lastbil till exempelvis tåg och sjöfart. Skatten bedöms även kunna innebära ökade möjligheter att styra mot mer miljöanpassade lastbilar. En avståndsbaserad skatt skulle också, beroende på utformningen av denna, kunna öka möjligheterna till kontroll av regelefterlevnaden i stort bland de aktörer som utför tunga vägtransporter.


Anf. 13 Edward Riedl (M)

Fru talman! Det här är ytterligare ett område där Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringsställning vill beskatta avstånd. Norrland med stora avstånd att överbrygga ska betala mer än södra Sverige, och de pengar man tar in från norra Sverige ska man använda i södra Sverige. Det är den fördelningspolitiska profilen den här regeringen har: att ta från norr och skicka till söder.

Inför valet lovade socialdemokrater många och stora satsningar på infrastruktur i hela Sverige. Det fanns inget som man inte skulle ha råd att betala. Det var många som blev väldigt glada när socialdemokrater kom ut och gav alla de här löftena. Nu sitter Socialdemokraterna vid regeringsmakten.

Utöver de dryga 500 miljarder som Alliansen hade avsatt i den innevarande planperioden skulle Socialdemokraterna tillföra ytterligare 50 miljarder att satsa på infrastruktur, underhåll och så vidare. Merparten av de pengarna skulle tas in med en kilometerskatt. Jag tror att det var 48 miljarder. Finansministern kanske kan redogöra för det exakta beloppet, men det var i det häradet. De här satsningarna skulle som sagt till största delen finansieras med kilometerskatten eller vägslitageavgiften eller hur man nu väljer att benämna den.

Mot den bakgrunden har jag frågat infrastrukturministern vilka löften som Socialdemokraterna inte kommer att kunna hålla när man inte klarar av att få detta på plats. Finansministern svarar mig att beslut om budget tas ett år i taget och att jag antar fel eftersom intäkterna från den här skatten ännu inte på något sätt är intecknade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Anledningen till att jag ställer den här frågan är att finansministern före valet skulle använda de här pengarna till just detta. Hennes socialdemokratiska riksdagskollegor for land och rike runt och förklarade allt bra som skulle komma ur detta. Stefan Löfvens regering har alltså brutit så många vallöften att man nästan hoppar till när någon påminner om de här vallöftena och vad som faktiskt sas före valet. Det kan vara väl värt att påminna om.

Finansministern menar att jag har antagit fel. Innebär det att regeringen nu efter valet kommer att genomföra alla de satsningar man lovade före valet trots att den största finansieringen för att åstadkomma detta inte finns på plats? Då blir jag intresserad, för finansministern slog ihop mina fyra interpellationer i den förra debatten så att vi inte hann föra ett genomgripande samtal om detta.

Låt oss göra det nu. Ett av löftena är nämligen Norrbotniabanan, som finansministern talade om i den debatten. Låt oss prata om Norrbotniabanan! Kommer den att byggas i närtid? Före valet lovade Socialdemokraterna att man skulle börja bygga Norrbotniabanan dagen efter valet. Jag bor i Umeå, så jag ser att det ännu inte har lagts någon räls där man lovade att lägga rälsen. Kommer Norrbotniabanan att byggas i närtid trots att man inte har den här finansieringen på plats? Låt mig förtydliga vad jag menar med närtid: Närtid är åtminstone inom den här mandatperioden. Kommer man under den här mandatperioden att börja bygga Norrbotniabanan, det vill säga lägga räls på backen så att man kan börja köra tåg?


Anf. 14 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Under alliansregeringens tid blev det alltmer lönsamt att frakta gods på väg jämfört med på järnväg. Banavgifterna på järnvägen ökade årligen trots att underhållet var eftersatt. För gods på väg skedde inte samma utveckling. Därför det blev mer lastbilstrafik på vägarna, vilket ökade utsläpp, trängsel och slitage.

Att den tunga trafiken ska betala för att använda vägarna när den ger upphov till olika kostnader - slitage och annat - borde inte vara någon konstig princip. Jag har svårt att förstå logiken i att det ska vara gratis att använda vägarna men kosta en massa pengar att använda järnvägen. Kostnaden på järnvägen valde alliansregeringen dessutom att höja årligen.

Var fanns protesterna från Moderaterna när det blev allt dyrare att frakta på järnväg? Det drabbade företag runt om i landet - i norra Sverige liksom i andra delar. Företag beroende av att få gods fraktat till sig och från sig fick högre kostnader. Var fanns de moderata protesterna från Umeå och andra landsändar när det här skedde?

Är det önskvärt för Moderaterna att få över frakt av gods från väg till järnväg? För den här regeringen är det en önskvärd utveckling. Därför måste man också vidta åtgärder för att få en styrning dithän.


Anf. 15 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Jag vill påminna interpellanten om att enligt hans moderata partivänners definition av vallöften har Socialdemokraterna inte brutit några vallöften. Jag vet inte om Edward Riedl överprövar sina partivänners definition av vad som är vallöftesbrott, men enligt den definition som vi varit överens om här i kammaren i tidigare interpellationsdebatter har Socialdemokraterna inte brutit några vallöften. Däremot har den tidigare borgerliga regeringen tydligt brutit vallöftet att man inte skulle låna till skattesänkningar - detta enligt Moderaternas definition av vallöften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller vägslitageskatten vill jag säga att vi har stora problem i dag - dels med vägnätet, dels med konkurrensen i den tunga lastbilstrafiken. Det som är bra med vägslitageavgiften är att den kan skapa intäkter som gör att vi kan förbättra det svenska vägnätet. Det stärker också, precis som Rasmus Ling påpekar, möjligheten att föra över godstransporter från väg till järnväg. Det kan också, beroende på utformning, göra så att man får bättre kontroll över de lastbilstransporter som sker i Sverige och på så sätt stärka konkurrenskraften för den svenska åkerinäringen. Vi vet ju att det i dagsläget finns en del trafik som inte sker på riktigt sätt när det gäller omlastning och annat. Vi har från regeringens sida också på annat sätt försökt stötta åkerinäringen för att skydda den mot oseriös konkurrens.

Från regeringens sida bedömer vi att det är två saker som är viktiga: dels att vi får intäkter så att vi kan använda ytterligare resurser för att stärka transportnätet, dels att vi har tydliga styrmedel för att flytta över gods från transportslag som är sämre för miljön till transportslag som är bättre för miljön. Moderaterna tycker inte att detta är en bra idé, men det är naturligtvis intressant att höra vilka andra förslag Moderaterna har för att minska transporternas miljöpåverkan.


Anf. 16 Edward Riedl (M)

Fru talman! Låt mig vara tydlig, om jag inte var det i mitt första inlägg. Jag tycker att det är bra att den här regeringen har misslyckats med att införa en kilometerskatt, och jag återkommer till varför. Men i grunden handlar det om att det är en skatt på långa avstånd, en skatt som slår hårdare mot norra Sverige än mot södra Sverige. Och pengarna man tar från norra Sverige ska man sedan flytta över till den södra landsändan.

Statsminister Stefan Löfven menade före valet att det inte var direkt "rocket science", som han uttryckte det - det var lite snitsigt att säga det på engelska. Vad han försökte säga var att det var jätteenkelt att införa en kilometerskatt. Trots att det var så jätteenkelt att det inte var någon rocket science har den här regeringen inte lyckats och ser inte ut att kunna lyckas införa den under den innevarande mandatperioden. Som jag sa är detta i grunden väldigt bra.

Vad händer då med alla era löften före valet, om den här skatten inte kan tas in? Allt det ni lovade skulle ju just den här skatten finansiera. Nu tappar ni fyra år av de tio åren under planperioden. De 50 miljarder som skulle satsas på allt i hela Sverige ser inte ut att kunna komma. Då är frågan: Vilka vallöften kommer att svikas? Kommer Norrbotniabanan att byggas i närtid, det vill säga under den här mandatperioden?

Det som finansministern tar upp om osund konkurrens på våra vägar tycker jag är bra. Där är vi helt överens. Det är något vi måste komma till rätta med. Där hade vi mycket samsyn även när alliansregeringen satt och Socialdemokraterna i många frågor samarbetade.

Nu har vi fått mycket av detta på plats - det gäller klampning och så vidare, och det är i grunden bra, för det är bra sätt att motverka den oseriösa konkurrensen. Alliansen vill faktiskt gå ännu längre än regeringen. Vi tycker att det är dags att gå vidare från klampning i 24 timmar till att få möjlighet att klampa ännu längre tid. Men regeringen drar benen efter sig, och det tar lång tid att komma framåt i den frågan. Men i grunden är det bra att vi ser samma problem och också många lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag återkommer i mitt nästa inlägg.


Anf. 17 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Av någon anledning är det väldigt viktigt för Moderaterna att det ska vara billigare att frakta gods på väg än på järnväg. Jag förstår inte varför, och jag skulle gärna vilja få ett bra svar på det. Vi vet att det får konsekvenser miljömässigt. Det sliter på vägarna. Det bidrar till sämre trafiksäkerhet. Varför, Edward Riedl, är det så viktigt för er att gynna gods som körs på väg, med lastbilar, i stället för på järnväg, med tåg? Jag skulle väldigt gärna vilja ha svar på den frågan.

Du hade tid över i ditt förra inlägg, Edward Riedl. Du kanske kan ägna detta några sekunder i ditt nästa inlägg.


Anf. 18 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jag skulle gärna vilja ha svar på några saker. Vi hör ofta i debatten att detta skulle vara en åtgärd för att komma till rätta med den olagliga trafiken. När det gäller den olagliga trafiken måste vi sätta in åtgärder för att skärpa upp och hjälpa polisen i deras arbete, så att de verkligen kan utföra de kontroller som behöver göras.

Svensk åkerinäring betalar redan världens högsta dieselskatter. I det förslag till budget som regeringen har lagt fram föreslår man en ytterligare ökning på runt 50 öre. Man gör undantag för landsbygden eller lantbruksnäringen, men man gör inte undantag för svensk åkerinäring. Man tycker att svensk åkerinäring ska betala 50 öre mer i skatt på diesel, medan de utländska åkarna kommer in, ofta med sämre diesel än vi säljer i Sverige, kör i landet och sedan åker ut och tankar och betalar skatt i något annat land, där summan är betydligt lägre för diesel. Alternativt kör de in tankbilar i Sverige och tankar de lastbilar som finns i landet för att undgå att använda den svenska dieseln och undgå den höga skatten på diesel.

Här tappar vi pengar. Först beskattar vi åkerinäringen med extrapengar. Sedan säger man att en vägslitageavgift skulle hjälpa polisen. Faktum är att regeringen i sitt förslag menade att vi skulle fördubbla arbetsgivaravgiften för ungdomar.

Jag lät göra en RUT-utredning på detta för att stämma av hur mycket detta skulle ha slagit mot Polismyndigheten i Sverige. Första året motsvarar det en halvering med 30 miljoner kronor. Andra året, när det får fullt genomslag, är det 60 miljoner kronor till Polismyndigheten i Sverige, vilket motsvarar ungefär 150 000 färre poliser i landet om man värderar en polistjänst till ungefär 400 000 kronor. Detta är ert förslag för att komma till rätta med de problem vi har på svenska vägar: Ni skär i ert budgetförslag ned polisens resurser, ni lägger på en ny dieselskatt, och ni struntar i att göra den översyn och annat som vi i trafikutskottet föreslog för att man skulle komma till rätta med en hel del av den olagliga verksamheten.

Försök inte skylla på att ni ska använda pengarna för att komma till rätta med den olagliga trafiken! Snarare gynnar ni den olagliga trafiken genom ert budgetalternativ.


Anf. 19 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Poängen med vägslitageavgiften är för det första att utländska åkare via vägslitageavgiften också får vara med och betala för det slitage de gör på de svenska vägarna. Det är en viktig poäng. Den andra poängen är att det, beroende på hur systemet utformas, finns en möjlighet att ha en helt annan övervakning av trafiken än man har i dag. Den olagliga omlastning som det finns indikationer på finns i Sverige skulle man alltså eventuellt kunna komma åt med vägslitageskatten. Svensk åkerinäring tycker att det finns en poäng med vägslitageavgiften, i alla fall enligt de kontakter vi har haft med dem.

Exakt vilka förslag som regeringen kommer att lägga fram om infrastrukturåtgärder framgår av den infrastrukturproposition som Anna Johansson kommer att lägga på riksdagens bord under nästa år. Förberedelsearbetet pågår för fullt i Regeringskansliet.

Edward Riedl gjorde i förra debatten en stor poäng av att han tycker att man ska svara på frågorna i debatten, varefter han sedan inte svarade på frågan. Nu ställer jag en fråga som han åter får en chans att svara på: Moderaterna tycker att vägslitageavgiften är ett dåligt förslag, men vilka andra förslag har Moderaterna för att vi ska minska transportnäringens miljöpåverkan?


Anf. 20 Edward Riedl (M)

Fru talman! Låt mig börja med frågan från riksdagskollegan Rasmus Ling från Miljöpartiet om varför Moderaterna vill gynna gods på väg.

Det handlar i grunden om jobb i vårt land och möjligheten för den svenska basindustrin att på ett så billigt sätt som möjligt transportera sina varor för att kunna konkurrera med företag i andra länder.

Om Sverige inte har bra villkor så att vi kan frakta skogen, som står för en stor del av den svenska välfärden, på ett sätt som åtminstone inte är dyrare än i till exempel ett konkurrentland som Finland tappar Sverige och svenska företag konkurrenskraft.

Att tappa konkurrenskraft innebär att man får sälja mindre, och till slut väljer man att flytta olika verksamheter eller helt enkelt inte ta ut skog, för att ta det som ett exempel.

Då drabbas svenska jobb - folk förlorar sina arbeten. Det innebär att vi får mindre skatteintäkter, och då får vi mindre pengar till skola, sjukvård och annat som vi behöver skatteintäkterna till.

Därför är Moderaterna och Alliansen för att vi ska ha goda konkurrensvillkor för svenska företag. Det står inte i motsats till tåg. Det är bara i Miljöpartiets värld som man måste vara emot lastbilar om man är för tåg.

Jag menar att man faktiskt kan vara för både lastbilar och tåg. Det är vi i Alliansen och Moderaterna. Vi tycker att det är viktigt med både tåg och lastbilar. De behövs, de kompletterar varandra och de står inte på något sätt i motsats till varandra.

Det mesta som transporteras på lastbil kommer också att transporteras på tåg eller inom sjöfarten. Det är inte bara lastbilar som transporterar, utan tåg och sjöfart bidrar till att gemensamt stärka svensk konkurrenskraft. De står inte i motsats till varandra.

Jag tackar finansministern och riksdagskollegorna Rasmus Ling och Sten Bergheden för en bra debatt så här långt. Vi lär få fler tillfällen att mötas i denna kammare.


Anf. 21 Sten Bergheden (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan fullfölja lite av det resonemang som vi i Alliansen har fört.

Om vi kan transportera mer gods på både tyngre och längre lastbilar är det bra för konkurrenskraften och för vår egen fordonsindustri i Sverige. Både Scania och Volvo jobbar med detta system för att kunna hjälpa ännu fler länder i världen att köra tyngre och längre lastbilar.

I nästa steg är det bra för miljön. Det ger 20 procent mindre utsläpp per ton när man kan ta med sig mer från skogen. När man åker till skogen och hämtar ett virkeslass går transporten ofta tillbaka tom. Om man får åka en, två eller tre gånger extra för att man inte fick med sig tillräckligt varje gång får man en väldig massa tomlass när lastbilen ska tillbaka till skogen.

Tyngre och längre lastbilar blir en vinst. Det har Finland insett för länge sedan. Man jobbar stenhårt med detta i Finland. Man har tittat på 74 ton, och nu tittar man faktiskt på 84 ton. Sverige får nog räkna med att vi ska hänga med. Sedan ska vi självklart ha bra lastbilar som ger mindre utsläpp.

Till ministern vill jag säga att vi faktiskt tar in lite pengar i dag av de utländska åkerierna med Eurovinjettavgiften. Men polisen måste kunna skärpa sina möjligheter att kontrollera detta så att vi verkligen får in pengarna.

Varför har vi inte lägre dieselskatt här i Sverige så att de som kommer in betalar och köper diesel i Sverige? Då skulle vi få in skattepengar i stället för att de kommer med sämre ryssdiesel och annat och sprider ut mycket sämre saker i miljön än vad de skulle göra om de tankade i Sverige.

Vi har redan nu Europas dyraste transporter inom åkerinäringen tack vare att vi har de högsta skatterna, och ni planerar att lägga ännu mer skatt på denna näring, Magdalena Andersson.

Vi är ett av de länder i världen som kanske behöver sin åkerinäring mest, med tanke på att vi har både Scania och Volvo här. Det är ingen tillfällighet att de finns här. Till ministern och övriga vill jag säga: Tänk om och tänk rätt!


Anf. 22 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! När man lyssnar på Sten Bergheden känner man igen de gamla Moderaterna från sin uppväxt.

Det låter som att sänkt skatt ska ge ökade skatteintäkter. Många moderater i kammaren ger uttryck för den önskan. Men efter åtta år med moderatledd regering och stora skattesänkningar som lämnade efter sig väldiga hål i de offentliga finanserna har vi fått svart på vitt att det inte är något annat än gammelmoderata våta drömmar.

När det gäller vägslitageskatten tycker jag att det ska bli väldigt intressant att se vad utredningen kommer fram till. Här finns en möjlighet att öka de andra och mer miljövänliga transportnäringarnas möjligheter att få en konkurrensfördel så att vi kan flytta en del av det gods som i dag går på lastbilar över till järnväg och sjöfart. Detta skulle kunna förbättra miljön och klimatet och minska utsläppen från transportnäringen.

När man utformar skatten måste man självklart ta hänsyn till att det finns områden och sträckor i Sverige där det inte finns alternativ till att köra på väg. Det handlar inte minst om skogsnäringen, och det får utredaren ha med sig i sin utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Edward Riedl inledde interpellationsdebatten med att slå sig för bröstet och sätta sig på lite höga hästar. Han sa att man ska besvara frågor under debatten, varefter han sedan inte besvarade någon av de frågor som jag ställde till honom.

Jag tackar för interpellationsdebatten.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2014/15:515 Uteblivna skatteintäkter från kilometerskatten

av Edward Riedl (M)

till Statsrådet Anna Johansson (S)

 

Socialdemokraterna gick 2014 till val på att man ville införa en kilometerskatt för lastbilar. Tanken var att intäkterna från denna skatt skulle gå till finansiering av andra infrastrukturella projekt. Nu har det visat sig att regeringen inte kommer att kunna införa en kilometerskatt under mandatperioden. Anledningen är att den visat sig alltför komplicerad att införa av juridiska och tekniska skäl.

En införd kilometerskatt beräknades kunna ge staten drygt 4miljarder kronor extra i skatteintäkter årligen. Detta utgjorde därmed en viktig inkomstkälla för att skapa reformutrymme för att kunna finansiera andra socialdemokratiska vallöften. Nu när kilometerskatten inte införs under denna mandatperiod uteblir naturligtvis även skatteintäkterna.


Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Johansson: 

Kan statsrådet redogöra för vilka utlovade åtgärder som uteblir på grund av det minskade reformutrymmet i och med att kilometerskatten inte kommer att införas under denna mandatperiod?