Utredningen om Bromma flygplats

Interpellationsdebatt 9 juni 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 56 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

Herr talman! Anders Åkesson har frågat mig vilken mening jag ser med att fullfölja utredningen om Bromma flygplats framtid när utredaren ifrågasätter rimligheten i att lägga ned flygplatsen före 2038.

Regeringen har tillsatt en samordnare med uppgift att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Uppdraget ska redovisas senast den 20 oktober 2016.

Samordnaren ska inom sitt uppdrag bland annat pröva förutsättningarna att utveckla flygkapaciteten i Stockholmsregionen samt därtill säkra både den flygkapacitet som Bromma i dag står för och förväntas stå för under tiden fram till 2038 genom främst en utbyggnad av Arlanda flygplats och i andra hand en utvidgning av flyget från och till andra Stockholm närliggande flygplatser. Effekterna för tillgängligheten i hela landet ska särskilt beaktas.

I uppdraget till samordnaren ingår också att tillsammans med Stockholms kommun möjliggöra förutsättningarna för en aktiv stadsutveckling med ett stort antal nya bostäder. Det kan exempelvis handla om planering för kollektivtrafik, skolor, arbetsplatser och grönområden. Effekterna av ett ökat bostadsbyggande på tillväxt och näringslivsutveckling ska särskilt belysas.

Samordnaren ska inom uppdraget dessutom pröva de legala, ekonomiska och praktiska förutsättningarna att avveckla Bromma flygplats och i stället överföra kapacitet till Arlanda flygplats eller andra närliggande flygplatser. Samordnaren ska också pröva behovet av utbyggnad på Arlanda, men också juridiska eller administrativa förändringar för att klara en överflyttning av flygplatskapacitet.

Samordnaren ska - i det fall att en avveckling av Bromma flygplats är möjlig och lever upp till de krav som ställs i uppdraget - också presentera en finansieringslösning för en avveckling av Bromma och utbyggnaden av alternativ flygkapacitet, samt för kostnader för sanering av mark eller andra miljörelaterade åtgärder påkallade av ändrad markanvändning samt ta fram en tidsplan för det fortsatta arbetet.

Samordnarens uppdrag består - som framgått - av flera delar, som var och en är av värde för regeringens bedömning av hur det framtida behovet av flygkapacitet i Stockholmsregionen ska tillgodoses. Behovet av ett sådant underlag har inte förändrats och samordnarens uppdrag är därmed fortsatt relevant.


Anf. 57 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Tack för svaret som jag har fått av statsrådet Kaplan! Det verkar dock som om statsrådet inte riktigt har förstått min frågeställning. Låt mig därför ge en kort bakgrund.

Bromma flygplats är en väldigt viktig flygplats, inte enbart i Stockholm utan för hela vårt land. Till exempel från den plats på jorden som jag kommer ifrån - Kalmarregionen - går hälften av destinationerna till Stockholm just till Bromma och hälften till Arlanda. Situationen är den motsvarande på en lång rad flygplatser runt om i vårt land.

Bromma är den flygplats som framför allt trafikeras av inrikesflyg, vilket gör att flygplatsen har störst betydelse för mindre orter i landet som är beroende av goda kommunikationer. Där är Bromma alltså både en bytespunkt och en slutdestination.

Bromma flygplats fortsatta funktion och att slippa vara ifrågasatt blir på det viset en nyckel och en signal till ett fortsatt jobbskapande, vettiga kommunikationer och besked om god tillväxt i hela vårt land. Om Bromma läggs ned i förtid kommer många orter som trafikerar flygplatsen att få försämrade förbindelser med Stockholm och andra destinationer. Det är självklart något som slår hårt mot jobb, tillväxt och välstånd i hela landet.

Regeringen Löfven-Romson har tidigare under året, mot riksdagens direkta uppmaning, tillsatt en förhandlingsperson som har fått de uppdrag som statsrådet nyss redogjorde för. Förhandlingspersonen i fråga, förre statsrådet Anders Sundström, uttalar dock redan nu att det är osannolikt att Bromma flygplats kommer att stängas i förtid, det vill säga innan avtalet löper ut 2038. Det är förvisso en välkommen och inte helt oväntad slutsats, men det är mot bakgrund av det uttalandet från den särskilda förhandlingspersonen jag ställde min fråga. Det är mot bakgrund av den oro och det negativa signalvärde det innebär att hela tiden ifrågasätta Brommas existens genom att utreda dess förtida nedläggning jag frågade vad bostads- och stadsutvecklingsministern ser för mening med att fullfölja utredningen om flygplatsens framtid när utredaren så tidigt i processen motsätter sig rimligheten i att lägga ned Bromma flygplats före 2038.

På den enkla frågan har jag fått ett långt och utvecklande svar som beskriver en rad händelser som också ingår i förhandlingspersonens uppdrag att utreda, givet att Bromma läggs ned i förtid. Men, herr talman, hela det resonemanget faller genom Anders Sundströms uttalande så sent som den 16 maj i år när han sa att han inte kan se att staten skulle fatta beslut om att stänga Bromma, alltså att i förtid bryta avtalet och betala för att kliva ur det, känns rätt osannolikt.

Herr talman! Min fråga till statsrådet Kaplan kvarstår: Vad är egentligen meningen med denna utredning och förhandlingspersonens uppdrag, när förhandlingspersonen så tydligt ger uttryck för att det är ett omöjligt uppdrag?


Anf. 58 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

Herr talman! Tack, Anders Åkesson, för interpellationen!

Anders Åkesson upprepade orden "lägga ned" ett antal gånger. Jag räknade inte, men det verkar tydligt att den frågan förföljer Anders Åkesson eftersom han vill att diskussionen ska handla om att lägga ned eller inte lägga ned. Men frågan handlar om att samordnaren inom sitt uppdrag, precis som jag sa i mitt svar, har att pröva förutsättningarna att utveckla flygkapaciteten i Stockholmsregionen samt därtill säkra både den flygkapacitet som Bromma i dag står för - det är viktigt; alltså säkra den flygkapacitet som Bromma i dag står för - och förväntas stå för under tiden fram till 2038. Det är alltså inte fråga om status quo, inte behålla det som det är i dag, utan det är också fråga om den förväntade utveckling som har aviserats. Det ska ske främst genom en utbyggnad av Arlanda flygplats och i andra hand en utvidgning av flyget från och till andra Stockholm näraliggande flygplatser. Effekterna - det här är viktigt, det vill jag verkligen betona - för tillgängligheten i hela landet ska särskilt beaktas.

Jag har inte sagt något om nedläggning i förtid, utan jag har sagt att flygförutsättningarna till och från Stockholm, bland annat från det område Anders Åkesson tidigare lyfte fram i sitt anförande, naturligtvis ska beaktas. Det ska inte bli sämre möjligheter att flyga från och till Anders Åkessons hemområde.

Detta har samordnaren fått veta i en tydlig instruktion. Om Anders Åkesson vet vem Anders Sundström är vet han också att Anders Sundström tar uppgiften på fullaste allvar. Det är viktigt. Anders Sundström är en samordnare med stor integritet, inblick i och förtroende hos näringslivet och andra delar av samhället. Därför är han den person regeringen valde att utse till samordnare.

Samordnaren ska alltså pröva förutsättningarna för att kunna överföra kapacitet och den kapacitet som Bromma skulle ha fram till 2038. Det är ett mycket tydligt uppdrag, och det finns ingen anledning att underlaget skulle ha förändrats och samordnarens uppdrag därmed vara irrelevant. Tvärtom är uppdraget ytterst relevant. Underlaget har inte förändrats, och samordnarens uppdrag fortsätter därmed att vara relevant.


Anf. 59 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Tack för svaret! Det är uppenbart att statsrådet Kaplan bortser från det mycket negativa signalvärde det innebär att regeringen mot riksdagens direkta uppmaning beslutar att utreda en förtida nedläggning av Bromma flygplats och samtidigt ger uttryck för detta ständiga ifrågasättande.

Brommas flyglinjer är själva bilden av om det är möjligt att bo, verka och arbeta i alla delar av vårt land, även delar där de andra trafikslagen väg och järnväg inte erbjuder tidsmässigt rimliga resealternativ. Om Bromma läggs ned kommer många orter som trafikerar flygplatsen att få försämrade förbindelser med Stockholm och andra destinationer som kan nås via Bromma. Det är självklart något som slår mot jobb, tillväxt och välstånd.

Eftersom människor och företag när de fattar beslut reagerar lika mycket på förväntan som på reala fakta innebär ett ständigt ifrågasättande av Brommas roll i att hålla samman Sverige massor av felaktiga signaler och slutsatser. Det är mot bakgrund av detta som riksdagen på trafikutskottets initiativ riktade ett skarpt tillkännagivande till regeringen Löfven-Romson den 18 december i fjol om att inte utse någon förhandlingsperson och att inte utreda förtida nedläggning av Bromma. Likväl fattade regeringen samma dag på förmiddagen beslutet om att tillsätta Anders Sundström som förhandlingsperson med uppdraget att utreda en förtida nedläggning av Bromma - väl medveten om riksdagens kommande beslut samma dag. Detta var något regeringen blev både anmäld till och prickad för av riksdagens konstitutionsutskott.

Därefter har den av regeringen utsedda förhandlingspersonen Anders Sundström, som jag har träffat i samband med arbetet i trafikutskottet och känner ett förtroende för, uttalat att han inte kan se att staten ska fatta beslut om att stänga Bromma alls och att i förtid bryta avtalet och betala för att kliva ur det. Det känns enligt honom rätt osannolikt.

Om hela förhandlingspersonens uppdrag bygger på en förtida nedläggning av Bromma och Sundström uttrycker att det är osannolikt att det sker, kvarstår mina frågor till statsrådet Kaplan: Vad ser statsrådet för mening med att fullfölja utredningen om flygplatsens framtid när utredaren själv inte ser några förutsättningar i den? Eller är det så att själva regeringsbeslutet och utredandet syftar till att dölja en djup intern oenighet i regeringen i synen på Bromma flygplats framtid?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(forts.)


Anf. 60 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

Fru talman! Tack så mycket, Anders Åkesson, för uppföljningsfrågan på interpellationen om utredningen om Bromma flygplats!

Själva frågan är egentligen tvådelad. Den ena delen handlar om vad samordnaren ska göra, och den andra handlar om varför samordnaren ska göra detta.

Jag vill redogöra för den första delen av uppdraget. Samordnaren ska inom sitt uppdrag bland annat pröva förutsättningarna att utveckla flygkapaciteten, som jag sa i mitt tidigare anförande, och att därtill säkra den flygkapacitet som Bromma står för i dag och förväntas stå för under tiden fram till 2038 genom främst en utbyggnad av Arlanda flygplats och i andra hand en utvidgning av flyget från och till andra Stockholm närliggande flygplatser.

Här är det oerhört viktigt att betona att effekterna på tillgängligheten i hela landet särskilt ska beaktas. Jag kan utifrån det Anders Åkesson tog upp försäkra honom om att det är en särdeles kunnig person som har utsetts till att vara samordnare. Anders Åkesson vittnade själv om detta. Därför är det oerhört viktigt att låta samordnaren jobba med det här uppdraget. I det ingår att tillsammans med de aktörer som han åtnjuter stort förtroende hos lägga upp ett arbete som nästa år kommer att resultera i ett svar som är väl underbyggt så att vi slipper gissa och spekulera i vad som ska eller inte ska hända.

Eftersom uppdraget är så pass väl avgränsat är jag och regeringen nöjda med att det finns en tydlig ram för vad som ska och inte ska göras.


Anf. 61 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaren, för debatten och för försäkran att flygkapaciteten ej ska komma att påverkas! Det var ett viktigt klarläggande.

Likväl dristar jag mig att upprepa det jag sa före vår lilla paus. Förhandlingspersonens uppdrag bygger trots allt på ett resonemang, en framställd önskan och ett förhållningssätt som om en förtida nedläggning av Bromma blir en realitet. Samma förhandlingsperson, förre statsrådet Sundström, uttrycker att det är högst osannolikt att så sker. Därför kvarstår min fråga till statsrådet Kaplan: Vad är det egentligen för mening med att fullfölja den här utredningen om Bromma flygplats förtida nedläggning, givet den försäkran vi nu fick om att flygkapaciteten från och till Stockholm ska kunna vidmakthållas, när förhandlingspersonen själv säger att det inte är sannolikt att han kommer till den slutsatsen?

Är det i själva verket så, som jag avslutade förra debattomgången med att fråga, att denna utredning kommer till i syfte att dölja en pågående och rätt djup intern meningsskiljaktighet i regeringen mellan Löfven och Romson om synen på inrikesflyg och om synen på Bromma och att man döljer det i töcknet av en utredning? Det är i så fall mycket allvarligt.

Jag vill avsluta med att understryka den oro som ovissheten kring att man över huvud taget utreder den här typen av transportfacilitet skapar runt om i landet eftersom beslut människor fattar bygger mer på förväntan än på faktum. Men tack för debatten, statsrådet! Jag är säker på att det inte var den sista.


Anf. 62 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

Fru talman! Tack, Anders Åkesson, för frågan och uppföljningsfrågorna!

När Anders Åkesson spekulerar i varför det finns en utredare är det naturligtvis okänt vatten som han är ute på. Det här handlar i grunden om att hitta möjliga vägar framåt på ett område som länge har behövt en tydlig genomlysning. Och vem vore lämpligare att göra detta än förra statsrådet Anders Sundström, som faktiskt även Anders Åkesson i sina tidigare inlägg lyfte upp som en särdeles kunnig man?

Samordnarens uppdrag består som jag tidigare har sagt av flera delar, som var och en är av värde för regeringens bedömning av hur det framtida behovet av flygkapacitet i Stockholmsregionen ska kunna tillgodoses. Men vi får inte glömma - det säger jag också tydligt i interpellationssvaret - att effekterna för tillgängligheten i hela landet särskilt ska beaktas. Språket kan verka lite klurigt; det betyder att man ska försäkra sig om att transporter till och från huvudstaden sker på ett sådant sätt att det inte skadar till exempel näringslivet eller alla de människor som tar sig till och från Stockholmsområdet.

Det här är en fråga som jag vet att Anders Åkesson brinner mycket för. Därför är det i sin ordning, tycker jag, att frågan kommer upp flera gånger. Varje gång kommer jag att kunna svara det som jag har svarat tidigare: att behovet av det här underlaget inte har förändrats och att samordnarens uppdrag därmed är fortsatt relevant.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2014/15:600 Utredningen om Bromma flygplats

av Anders Åkesson (C)

till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

 

Bromma flygplats är en viktig flygplats för hela landet, inte enbart för Stockholm.

Flygplatsen trafikeras i dagsläget framför allt av inrikesflygen vilket gör att flygplatsen är av störst betydelse för mindre orter runt om i landet som är beroende av goda kommunikationer, där Bromma är både bytespunkt och slutdestination.

Bromma flygplats är en nyckel för fortsatt jobbskapande och god tillväxt i hela Sverige. Om Bromma läggs ned kommer många orter som trafikerar flygplatsen att få försämrade förbindelser med Stockholm, vilket slår hårt mot jobb och tillväxt i hela landet.

Regeringen har tidigare under året tillsatt en förhandlingsperson som har fått i uppdrag att utreda flygplatsens framtid. Redan nu verkar en av utredarens slutsatser vara att det är osannolikt att stänga Bromma flygplats i förtid, det vill säga innan avtalet löper ut 2038. Det en välkommen, och inte heller oväntad, slutsats.

Min fråga till statsrådet Mehmet Kaplan är därför:

 

Vad ser statsrådet för mening med att fullfölja utredningen om flygplatsens framtid när utredaren så tidigt i processen motsätter sig rimligheten i att lägga ned Bromma flygplats före 2038?