Utvecklingen i Venezuela

Herr talman! Kerstin Lundgren har frågat mig vilka initiativ jag har tagit i FN, EU och bilateralt med Limagruppen för att öka pressen på Maduroregimen att sluta fängsla demokratin, om jag i likhet med till exempel Limagruppen anser att Maduro inte är Venezuelas legitima president samt om jag stöder kravet på att ICC driver på undersökningar för att kunna nå rättvisa i fråga om eventuella brott mot mänskligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ludvig Aspling har frågat mig om jag anser att valet i Venezuela, som hölls i maj 2018, genomfördes på ett fritt och rättvist sätt, om Sveriges regering kommer att besluta att erkänna Juan Guaidó som Venezuelas legitima, tillförordnade president och om jag kommer att agera för att EU beslutar att erkänna Juan Guaidó som Venezuelas legitima, tillförordnade president.

Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang.

De senaste veckorna har varit mycket spända i Venezuela, och regeringen följer förstås utvecklingen nära. Krisen följer på en lång period av instabilitet. Oppositionen har kvästs genom gripanden och hård repression. Nationalförsamlingen, som är demokratiskt vald, har underminerats genom etablerandet av en alternativ konstituerande församling. Ekonomin är i fritt fall efter många år av misskötsel. Inflationen överstiger obegripliga 1 miljon procent. Oljeproduktionen har rasat. Vid sidan av den politiska och ekonomiska krisen råder en tragisk humanitär kris med utbredd brist på basvaror och mediciner. Undernäring och barnadödlighet rakar i höjden. Sjukvården har kollapsat. Och upp till 3 miljoner människor har lämnat landet.

Det är hög tid att venezuelanerna fritt och fredligt får bestämma sin framtid.

Sverige har ingen ambassad i Caracas utan följer händelseutvecklingen nära genom bland annat FN, EU och andra samarbetspartner i landet.

Sverige agerar främst genom EU för att verka för en fredlig lösning i Venezuela. I maj 2018 antog EU rådsslutsatser om Venezuela där man konstaterar att presidentvalen i maj saknade all trovärdighet och nödvändiga garantier för inkluderande och demokratiska val. Därtill upprepade EU behovet av att erkänna och respektera samtliga demokratiskt valda institutioner, i synnerhet nationalförsamlingen. Man krävde även frisläppande av alla politiska fångar, upprätthållande av de mänskliga rättigheterna samt stöd för att tillgodose befolkningens mest brådskande behov.

Den 4 februari gav EU-medlemsstater, däribland Sverige, en deklaration. Den slog fast att de undertecknande länderna stöder och betraktar nationalförsamlingens ordförande Juan Guaidó som legitim interimspresident, som enligt den venezuelanska konstitutionen nu har till uppgift att utlysa nyval. Sveriges hållning, som bygger på långvarig praxis, är att vi inte erkänner regeringar utan stater, med tillämpning av folkrättens principer.

I november 2017 antog EU sanktioner mot Venezuela. Det rörde sig om vapenembargo, ett embargo mot viss utrustning som kan användas för internt förtryck, ett embargo rörande viss utrustning som kan användas av den venezuelanska regimen för övervakning, avlyssning etcetera, förbud mot att tillhandahålla vissa till embargona anslutande tjänster samt riktade åtgärder i form av reserestriktioner och frysning. Ett antal personer har också listats för riktade åtgärder.

EU har även meddelat att det finns beredskap att införa ytterligare sanktioner om vi inte ser steg i rätt riktning samt att öka den humanitära hjälpen till det venezuelanska folket.

EU har skapat en internationell kontaktgrupp med syfte att bidra till en fredlig och demokratisk lösning. Gruppen ska arbeta med förtroendeskapande åtgärder och titta på frågor såsom politiska fångar och humanitär hjälp. Sverige ingår tillsammans med Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien och Tyskland i gruppen. Därtill ingår Bolivia, Costa Rica, Ecuador och Uruguay från regionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Medordförandena i kontaktgruppen reser nästa vecka till Caracas för att förankra kontaktgruppens arbete med relevanta nationella aktörer. De har även med sig experter med uppdrag att undersöka förutsättningar och möjligheter för kontaktgruppen att bidra på både det politiska och det humanitära området. Resultatet från detta besök kommer att lägga till grund för fortsatta diskussioner inklusive konkreta förslag på åtgärder inom kontaktgruppen. Ett nytt ministermöte planeras till början av mars.

Det är centralt att EU agerar gemensamt för en fredlig lösning på krisen i Venezuela.

Herr talman! Sverige har tillsammans med övriga EU-länder även verkat i olika FN-forum för att situationen i Venezuela, i enlighet med folkrätten och rättsstatens principer, ska få en politisk och fredlig lösning. I samband med det extrainsatta mötet i FN:s säkerhetsråd den 26 januari gjorde EU8-gruppen - bestående av nuvarande och tidigare rådsmedlemmar från EU - på svenskt initiativ ett gemensamt uttalande om EU:s hållning till den nuvarande situationen.

Sverige har också vid flera tillfällen lyft frågan och uttryckt sin oro i samtal med generalsekreterarens kontor och FN:s avdelning för politiska frågor. Vi står i ständig kontakt med länderna i Limagruppen och verkar för ett utbyte mellan gruppen och EU.

Vi ser med stor oro på den politiska och ekonomiska situationen och särskilt situationen för mänskliga rättigheter. Hur ICC väljer att gå vidare i sin utredning är ett beslut som ICC:s åklagare fattar självständigt. Regeringen värnar om domstolens oberoende och integritet. Sverige kommer att med kraft fortsätta att verka genom EU och den internationella kontaktgruppen för en politisk och fredlig lösning på krisen i Venezuela.

Herr talman! Tack för svaret på min fråga, utrikesministern! Venezuela, ett land med stora möjligheter, bär på en lång, tragisk historia.

Efter valet 2015 var det tydligt att venezuelanerna hade bestämt sig för en annan riktning. Oppositionen mot Maduro vann, och det var naturligtvis en signal till Maduro om att klockan tickade. Protester har följt därefter, och vi har sett hur det har utvecklats under de två år som gått sedan Maduro kuppade bort nationalförsamlingen. Vi har fått rapporter från Human Rights Watch och från OHCHR om brott mot mänskligheten av tidigare inte skådat slag i Venezuela. Det handlar om tortyr och så vidare.

Det är bra att regeringen är tydlig med att inte erkänna det så kallade valet 2018 när Maduro förlängde sin så kallade presidentperiod. Men under rätt många år nu har det pågått försök till samtal med Maduro i olika konstellationer. Vatikanen fanns med men gav upp eftersom det inte var möjligt att komma vidare. Intresset för samtal verkar ha varit väldigt litet, och varningsklockan har ringt väldigt länge.

Herr talman! Kanada har agerat tydligt tillsammans med Limagruppen för att markera stöd för andra länder som drabbas i Sydamerika. Vi fick höra från UNHCR att 5 500 venezuelaner lämnar Venezuela varje dag för omgivande länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men Maduro ser dem inte. Han blundar. Han lyssnar inte utan talar sitt eget språk. Vi ser de facto en ny diktator som med sin militärs hjälp håller landet som gisslan, tyvärr med stöd av Nicaragua, Kuba, Bolivia, Kina och Ryssland. Demokratin som har funnits i Venezuela, så gott man nu kan säga, har faktiskt fängslats. Oppositionen sitter i fängelse. Vi har rapporter från Human Rights Defenders om allvarliga övergrepp och hur man jagas.

Då är det viktigt för en regering som vill ha en offensiv för demokrati att vara tydlig. Det är viktigt att kontaktgruppen inte blir en livlina för Maduro för att på något sätt säkra samtal. Det är viktigt att vara tydlig med detta.

Vi har under året krävt tydlighet från regeringen. Det var dock svajande under förra året när det gäller Maduro och kravet på legitima företrädare, nationalförsamlingen som enda legitima organ, frisläppande av politiska fångar och så vidare.

Vi har också haft diskussion om ICC. Kanada har kunnat ge ICC stöd tillsammans med Limagruppen, och Sverige borde kunna göra detsamma. Det vi riskerar nu, utrikesministern, är spridning. Vi hör nu om Nicaragua och protester som kommer, och om vi inte agerar tydligt är risken stor att vi får se en spridningseffekt och ett ytterligare förvärrande av förhållandena i regionen.

Herr talman! Enligt Amnesty International har Venezuelas regering orsakat den värsta humanitära krisen i landets historia, vilket inte är en liten prestation mot bakgrund av Venezuelas historia av slaveri, krig, fattigdom och så vidare.

De ekonomiska och humanitära konsekvenserna av Maduros regim är varken mer eller mindre än vad man kan förvänta sig av tillämpad socialism. Mellan 2015 och 2017 utförde regimen 8 300 utomrättsliga avrättningar, och 22 procent av alla mord i Venezuela under 2016 begicks av regimens säkerhetsstyrkor.

De sociala effekterna är inte mindre allvarliga. Mödradödligheten har ökat med 65 procent, spädbarnsdödligheten med 30 procent. 87 procent av landets befolkning lever i fattigdom. Sedan 2014 har 2,2 miljoner människor valt att lämna landet.

I maj förra året genomfördes ett val som vanns av den sittande presidenten men som har beskrivits som en fars av den inhemska oppositionen och inte heller accepterats av omvärlden, däribland EU och Sverige. Den 23 januari utropade oppositionsledaren Juan Guaidó sig själv till landets tillförordnade president. Kort därefter valde USA:s regering att erkänna Guaidós utropande, och ett antal nord- och sydamerikanska stater följde snart efter USA:s exempel.

Kort därefter lämnade vi in denna interpellation för att övertyga utrikesministern om att även Sverige borde ansluta sig till USA:s linje. Den 4 februari valde EU-länderna, däribland Sverige, att klargöra att man ser Guaidó som landets rättmätige president. Jag är med andra ord helt nöjd med utvecklingen i den delen och har inga ytterligare frågor att ställa.

Det finns dock en annan sak som gör mig lite fundersam i den här historien, och det är hur Socialdemokraterna som parti ställt sig till den resolution som röstades igenom i Europaparlamentet torsdagen den 31 januari, en resolution som också erkänner Guaidó som Venezuelas interimspresident och som kräver att nyval ska hållas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialdemokraterna valde nämligen att rösta emot resolutionen, med följande motivering enligt Europaparlamentariker Jytte Guteland: "Enligt folkrätten framgår det tydligt att varken Sverige, eller EU, bör erkänna enskilda presidenter, utan endast nationer."

Det finns andra partier i den här kammaren som har tagit denna nejröst som intäkt för att Socialdemokraterna på något sätt i hemlighet skulle stötta Maduro. Det är absolut inte det jag säger. Jag skulle inte argumentera på det sättet, och jag tycker att det är fel att medvetet missförstå politiska motståndare för att vinna något slags poäng. Det som gör mig lite fundersam är inte heller Jytte Gutelands argumentation. Även om en stor majoritet av Europaparlamentet ställer sig bakom resolutionen är det som Socialdemokraterna framför här inte fel i sak.

(TALMANNEN: Ursäkta mig, men interpellationer ska handla om statsrådets ämbetsutövning. Ludvig Asplings argumentation är helt inriktad på en debatt i Europaparlamentet och hur ett visst parti har ställt sig där, och detta är inte riktigt rätt forum att väcka den typen av frågor till statsrådet i.

Eftersom yttranden har gjorts om detta får statsrådet förstås kommentera det i sitt svar, men jag vill ändå påpeka att interpellationer ska handla om statsrådets ämbetsutövning som företrädare för Sveriges regering och inte om hur statsrådets parti ställer sig i andra politiska församlingar. Jag skulle därför vilja be interpellanten att hålla sig till ämnet, nämligen statsrådets tjänsteutövning.)

Jag ber att få avsluta mitt resonemang om det går bra, herr talman.

(TALMANNEN: Helt kort, då.)

Europaparlamentet har inte behörighet att fatta beslut om diplomatiska erkännanden. Därför tycker vi att det var lite snålt av Socialdemokraterna att inte ställa sig bakom denna resolution, men vi förstår resonemanget.

Herr talman! Regeringen stöder Juan Guaidó. Vi betraktar honom som nationalförsamlingens ordförande och stöder hans strävan att utöva rollen som interimspresident, som enligt den venezuelanska konstitutionen har till uppgift att utlysa nyval.

Sveriges hållning, som bygger på långvarig praxis och som jag skulle vilja säga delas av de flesta länder, är att vi inte erkänner regeringar utan stater med tillämpning av folkrättens principer. Hur Europaparlamentet ser på saken får de förklara.

Vi är överens om verklighetsbeskrivningen. Vi har samma uppfattning om vad som både har pågått och pågår i Venezuela och hur detta land och framför allt dess medborgare drabbas.

Det råder också stor enighet bland EU:s medlemsstater om situationen i Venezuela och det akuta behovet av en politisk och fredlig lösning på krisen. Den följer ju på en lång period av instabilitet. Oppositionen har kvästs genom gripanden och hård repression, och ett stort antal har satts i fängelse. Det råder en utbredd humanitär kris med brist på mat och mediciner. Undernäringen och barnadödligheten har jag redan nämnt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi hjälper förstås grannländerna, bland annat Colombia. Vi har nu också avdelat mer stöd för humanitära insatser. Vi har framför allt verkat genom EU eftersom vi vet att vi är starkare om vi kan hålla ihop i EU-kretsen och att vi kan göra mer för att driva på utvecklingen mot en fredlig och politisk lösning på detta.

Vi uttalade tydligt den 22 maj förra året att vi inte godtog valresultatet som förde Maduro till makten, och vi menar att det nu är hög tid att det venezuelanska folket fritt och fredligt får bestämma om framtiden. Vi uppmanar därför till fria, transparenta och trovärdiga val i enlighet med internationella demokratiska standarder och Venezuelas konstitution.

Vi ingår också som ett av tolv länder i den internationella gruppen. Den gemensamma deklaration som den antog hade fokus på ökat samarbete kring det humanitära stödet för att faktiskt få fram det, på att inte politisera det humanitära stödet och på samarbete för demokratiska val. Denna kontaktgrupp har en balans av olika länder, både från Europa och från regionen, och vi menar att det är en fördel att ha det så. Det kan bli konstruktiva samtal med en bredd av relevanta aktörer.

Vi för dialog, och vi kan verka som en balanserande brobyggare i kontaktgruppen. Men innan detta agerade vi proaktivt i säkerhetsrådet vid ett par tillfällen och sedan tillsammans med EU-kretsen, så vi har varit aktiva i frågan under en längre tid.

De resultat som nu kommer från kontaktgruppens fortsatta arbete blir grund för fortsatta diskussioner i EU-kretsen. Vi har vid fyra tillfällen beslutat om sanktioner mot Venezuela, och vi är beredda att fortsätta detta.

Jag menar alltså att det inte alls har varit svajigt. Men det har förts en diskussion om folkrättsliga begrepp och hur man ska betrakta detta. Vem är demokratiskt vald och vem är inte demokratiskt vald, och hur tar man processen framåt? Jag menar att vi har tagit det klivet nu, och nu måste vi investera i kontaktgruppen och hjälpa den att fortsätta sitt arbete.

Herr talman! Ja, det är bra att det står klart att Guaidó är den som har det demokratiska uppdraget att säkerställa att Venezuela i enlighet med sin konstitution får en demokratiskt vald president.

Vi går mot val i Venezuela 2020 också till nationalförsamlingen, och man behöver inte vara alltför konspiratoriskt lagd för att misstänka att Maduro ser framför sig ännu ett val till nationalförsamlingen av den sort som han själv genomförde förra året. Därför är det viktigt att kontaktgruppen inte blir ännu en långvarig diskussionsklubb som inte leder längre än att Maduro kan behålla makten och sitta kvar. Det är den typen av diskussioner som har pågått rätt länge.

Därför tycker jag och vi att det är viktigt att vi talar tydligt till den venezuelanska ledningen och det venezuelanska folket om vad vi ser framför oss. Det får inte bli så att det finns ett budskap från till exempel Limagruppen eller OAS, och så finns det en kontaktgrupp som kortsluter den typen av signaler. Även från Limagruppen finns det ju tydliga uttalanden, och där ingår Kanada men också många av grannstaterna - de stater som berörs av att 5 500 människor om dagen flyr från Venezuela. Det är viktigt att det blir en tydlig signal och att det inte blir ett skyddshölje för Maduro så att han kan behålla makten. Det senare är en modell som har prövats av andra. Nu är Ryssland inte med i kontaktgruppen, men jag förmodar att det är den typen av försök som Maduro inspireras av. Sådana försök har gjorts på andra ställen, och vi kan måhända se en al-Asad-effekt också i Venezuela.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet också att EU är delat. Det råder inte riktigt samsyn inom EU. Men det är viktigt att EU inte blir en good excuse för Maduro att sitta kvar. Därför måste man vara tydlig från EU:s sida och från svensk sida med en offensiv för demokratin och inte släppa kravet att Maduro måste avgå. Man måste säkra fria val, för det är den politiska krisen som skapar den humanitära krisen - och den humanitära krisen kan inte lösas utan att man löser den politiska krisen.

Vi har redan i dag sett att humanitär hjälp har brukats av regimen för att säkra regimens egen position. Det är regimen och militären som tar hand om den humanitära hjälp som man släpper in, och man delar ut den till de sina. Den humanitära hjälpen är alltså redan politiserad, och det är ett bekymmer att UNHCR och andra som agerar för att stötta alla som lider av förtrycket i Venezuela blir en del av problemet.

Därför är det viktigt att fokusera på det politiska uppdraget och på den politiska lösningen, som måste innebära fria och rättvisa val arrangerade av den ende legitime företrädaren för nationalförsamlingen, nämligen Guaidó.

Herr talman! Det är uppenbart att utrikesministern har ett starkt engagemang i denna fråga och att regeringen gör vad den kan. Jag tror inte att vi är oense på någon punkt.

Jag har dock en fundering kring det starkaste verktyget som omvärlden har. Det är sanktionerna riktade mot individer. Jag har inte det exakta antalet i huvudet, men om jag inte minns helt fel rör det sig om ett tjugo- eller trettiotal personer. Jag kan tycka att detta låter som ett väldigt litet antal. Venezuela har ju ett ganska stort oljebolag. Även om oljeproduktionen just nu inte når maxkapacitet finns det ett antal höga chefer i PDVSA som antagligen fortfarande får sina löner i dollar och tjänar en hel del pengar. Det finns antagligen ett antal högt uppsatta militärer och även andra regeringsföreträdare.

Det jag funderar på är vad utrikesministern ser för möjlighet att utöka sanktionerna till att gälla ett betydligt större antal personer.

Herr talman! Till Kerstin Lundgren vill jag säga att vi gör samma analys av läget. Jag känner mig i dagsläget inte så orolig för att man inte ska förstå vad det politiska uppdraget just nu är, nämligen att garantera att det blir fria och rättvisa val. Detta är verkligen huvudinriktningen, som EU-länderna också är överens om. Det är huvudinriktningen även för kontaktgruppen, i alla kontakter man har med grannländer och andra aktörer.

Jag talade med Guaidó på telefon och försäkrade mig om att det var så han också såg sin uppgift. Han betonade flera gånger att detta nu är den viktigaste uppgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kontaktgruppen gav nu Venezuela 90 dagar, så det är absolut inte så att man bara för något slags flummiga resonemang. På mötet beslutade kontaktgruppen att ge Guaidó och Venezuela 90 dagar på sig att förklara hur man ska sköta valproceduren. Detta är väldigt viktigt.

EU har vid fyra tillfällen beslutat om sanktioner. Det handlar inte alltid om ett stort antal personer, men det gäller att man hittar rätt individer och riktar sanktionerna på rätt sätt så att de verkligen får effekt. När vi senast träffades i utrikesministerkretsen var vi allihop öppna för att besluta om nya sanktioner om vi ser att detta inte går i rätt riktning. Om vi inte får de effekter vi vill ha av de införda sanktionerna kommer vi snart att besluta om nya. Då kan det hända att man utökar antalet individer eller hittar nya områden där sanktioner bör införas.

När det gäller den humanitära hjälpen finns det, precis som Kerstin Lundgren sa, alltid en risk för att den politiseras. Vi har försökt betona att man den här gången måste undvika detta. Det är uppskattningsvis 1 miljon barn som inte går i skolan. Bristen på lärare, vatten, el och mat gör att antalet ökar enormt.

De civilsamhällesorganisationer som brukar rapportera om humanitärt tillträde säger att Venezuela är ett av totalt fyra länder i deras sämsta kategori. Landet är inaccessible - tillträde finns inte. Detta gör både att behovsbilden är svår att exakt etablera och att det finns små möjligheter till storskaligt humanitärt stöd. Det största hindret är dock, precis som Kerstin sa, regeringens ovilja att ta emot stöd och släppa in humanitära organisationer i landet. Det är detta vi måste fortsätta att arbeta med.

Vi bidrog förra året med 73 miljoner kronor i humanitärt bistånd. Initialt är planen att ge 45 miljoner till humanitära behov detta år. De fördelas på samma sätt som 2018 till insatser i Colombia, Venezuela och övriga regionen, där Sida kan ge stöd. Därutöver ges ett humanitärt stöd på ytterligare 20 miljoner till Colombia. Det gäller skyddsfrågor, juridisk rådgivning och annat. I Venezuela handlar det framför allt om basnödvändigheter: hälsovård, mat och näring för barn samt vatten och sanitet.

Så ser det alltså ut, men den politiska inriktningen nu är som jag upplever det att se till att fria och rättvisa val kommer till stånd i Venezuela.

Herr talman! Tack, utrikesministern! Det är viktigt med ett tydligt fokus på den politiska lösningen. Hur vi från EU:s sida ser på utvecklingen är en viktig signal, inte minst därför att Venezuela är värst, men det finns andra länder i regionen som tar skydd bakom den venezuelanska ledningen. Detta är naturligtvis en risk vi ser.

Historiskt har det varit många samtal. På vilket sätt säkrar EU att kontaktgruppen inte blir ännu en i raden av samtalsgrupper som bara leder in i hörnet? Man fick först åtta dagar på sig att säkra att val genomfördes. Detta effektuerades inte. Maduro är inte intresserad; det har tydligt framgått under hela hans resa. Nu har man fått 90 dagar på sig, men vad händer sedan? Vilket blir nästa budskap från EU för att öka pressen på Maduro?

Det är viktigt att EU samlar sig. Jag noterar att utrikesministern i svaret på min interpellation säger att vi står i ständig kontakt med länderna i Limagruppen. Det är naturligtvis en viktig grupp att ha nära kontakter med. Jag hoppas och utgår från att Sverige också aktivt vill delta i Limagruppens arbete. Det är en möjlighet att tydligt öka trycket tillsammans med länder i Sydamerika. Det är naturligtvis bra att ha med regionens röst i detta sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Som jag sa tidigare är vi i stort sett nöjda med hur regeringen hanterar denna fråga. Jag har inget ytterligare att tillägga förutom att önska utrikesministern lycka till.

Herr talman! Tack så mycket!

Den internationella kontaktgruppen är ett första steg för att nå en politisk och fredlig lösning på konflikten i Venezuela. Det finns förstås företrädare för en annan linje som menar att man ska intervenera. Det är ändå en framgång för EU att denna grupp kunnat tillsättas. Nu ingår vi där som medlem och ska fullfölja det uppdraget. Vi ska vara engagerade, ha breda kontakter och se till att vi verkligen arbetar aktivt.

Avrapporteringen från gruppen tror jag kommer att garantera att vi undviker att den bara blir en samtalsgrupp. Jag tycker att det var starkt att man redan från början kunde enas om tidsgränser. Sedan kommer man att mötas igen, och vi kommer att se till att vi följer arbetet och mycket aktivt bidrar till det.

Som vi redan sagt är det hög tid att man får en process som leder till fria och rättvisa val, att politiska fångar kan friges, att oppositionen tillåts att verka och, framför allt, att den humanitära hjälpen kan komma fram. Det är nu många miljoner människor som lider i Venezuela och bland alla dem som har lämnat landet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.