Varsel på landsbygden

Interpellationsdebatt 14 februari 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 45 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Ann-Britt Åsebol har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att se till att hela landet får förutsättningar att bidra samt för att öka den statliga närvaron, till exempel i form av Apoteket AB, på mindre orter.

Regeringen ser frågan om de statliga myndigheternas lokalisering som mycket viktig. Människor, orter och hela bygder ska inte överges av staten. Den statliga närvaron bör öka i hela landet, och staten bör ta sitt ansvar för ett Sverige som håller ihop.

Flera initiativ har tagits för att förverkliga detta. Bland annat har civilminister Ardalan Shekarabi i uppdrag att säkra att varje medborgare ska ha tillgång till en grundläggande statlig service oavsett var i landet man bor. En effektiv statlig förvaltning måste på bästa sätt kunna möta medborgarnas behov.

Regeringen har tagit initiativ till en parlamentarisk landsbygdskommitté som haft i uppdrag att föreslå hur en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder bör se ut. Landsbygdskommittén har lämnat över sitt slutbetänkande. Ett av förslagen är att arbetstillfällen vid statliga myndigheter ska omlokaliseras från Stockholms FA-region. Slutbetänkandet har nu skickats på remiss till ett stort antal aktörer. Jag ser fram emot att ta del av synpunkter på bland annat en stärkt statlig närvaro i landsbygderna.

Ann-Britt Åsebol frågar specifikt om Apoteket AB:s lokalisering av sina anläggningar för distansapotek. Beslutet att omorganisera distanshandeln är dock en operativ bolagsfråga att besluta för Apoteket AB, som verkar på en fullt konkurrensutsatt marknad, vilket är en konsekvens av den förra regeringens beslut att avreglera apoteksmonopolet. Regeringen beslutar inte om lokalisering av enskilda verksamhetsdelar i statligt ägda bolag.

Apoteksmarknaden har utvecklats snabbt sedan omregleringen. Nya, snabba och effektiva leveranslösningar är en förutsättning för att möta såväl förväntningar och önskemål från kunder som hård konkurrens inom e-handeln på apoteksmarknaden. Det är av stor vikt att distanshandeln kan drivas på bästa sätt, så att kvinnor och män i alla delar av landet kan få en så effektiv, snabb och säker leverans av läkemedel som möjligt. Jag vill poängtera att Apoteket AB fortsätter att ha en mycket omfattande verksamhet utanför storstäderna även efter omorganisationen.


Anf. 46 Ann-Britt Åsebol (M)

Fru talman! Tack för svaret, landsbygdsministern!

Den 30 juni 2000 var en ledsam dag i dalregementets historia. Ett förband med anor från 1600-talet lades ned, och många arbetstillfällen försvann från småstaden Falun. Den socialdemokratiska regeringen skulle då se till att arbetstillfällen skapades på orten. Bland annat fick Falun ett dosapotek och ett distansapotek med ett hundratal anställda. Det var en kompensation för nedläggningen av I13.

Dosapoteket lades ned 2011, och nu är det distansapotekets tur att försvinna från orten. Ett femtiofemtal personer berörs av flytten av verksamheten från Falun till Stockholmsområdet, där grossistföretaget Tamro tar över verksamheten.

Samtidigt har Parlamentariska landsbygdskommittén lagt fram sitt slutbetänkande med många förslag för att hela Sverige ska leva. I betänkandet finns bland annat ett förslag om att utlokalisera 10 000 statliga jobb från Stockholmsområdet, och det låter ju bra.

Men, fru talman, nu är jag, som har varit med länge i politiken, lite luttrad. Under 1970-talet utlokaliserades ett antal statliga verk till landsorten, bland annat Domänverket till min hemort. Ett tiotal år senare flyttade Domänverket tillbaka till Stockholmsområdet, och man lämnade ett påkostat kontorskomplex åt sitt öde. Under många år gapade fina lokaler tomma. Jag är tyvärr inte alltför optimistisk om att ersättningsjobb kommer till stånd i de fina, nybyggda lokalerna där Apoteket AB haft sin verksamhet.

Min fråga kvarstår därför till landsbygdsministern: Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att hela landet ska få lika förutsättningar och för att öka den statliga närvaron i form av jobb, inte bara service, utanför Stockholmsområdet?


Anf. 47 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Jag tycker att det är jättebra att Ann-Britt Åsebol engagerar sig i den statliga närvaron på landsbygden. Jag välkomnar alla som engagerar sig i den och för svensk landsbygd.

Svensk landsbygd har under lång tid försummats, och det är något som den här regeringen faktiskt vill ändra på och har börjat att ta tag i. Vi tillsatte också en parlamentarisk landsbygdskommitté för att ta fram en sammanhållen politik för svensk landsbygd. Jag är glad att kommittén har lämnat 75 förslag och att i 74 av dem sju riksdagspartier är helt överens om det som berör svensk landsbygd och utvecklingen där och där bland annat den statliga närvaron tas upp.

Vi har även jobbat med en livsmedelsstrategi som i många stycken berör svensk landsbygd. Jag är också glad att sju riksdagspartier har kommit överens om de övergripande målen och de strategiska områdena för svensk livsmedelsstrategi till 2030. Det är bra att man har hittat en samsyn kring detta.

Jag vill påminna om att den här regeringen har påbörjat utflyttningen av statliga jobb från Stockholm ut till landet. Skatteverket var på väg att lägga ned nio skattekontor runt om i landet när vi tillträdde. De lades aldrig ned. E-hälsomyndigheten har utlokaliserats till Kalmar. Fastighetsinspektionsnämnden har utlokaliserats till Värmland. Utflyttningen är alltså påbörjad men långt ifrån klar.

Ann-Britt Åsebol verkar ju inom Moderaterna, ett parti som brukar säga att marknaden har de bästa lösningarna - det har jag hört väldigt många gånger. Det var kanske den analysen som låg till grund för den borgerliga regeringens beslut att avreglera apoteksmarknaden. Det var ju då beslutet fattades om att avreglera apoteksmarknaden.

Jag har i alla fall insett att den ideologiskt motiverade avregleringen inte har räddat landsbygden. Konsekvenserna av avregleringen är att Apoteket AB självt ska fatta de beslut som krävs för att anpassa sig till gällande förutsättningar på marknaden. Detta var den borgerliga regeringen mycket väl medveten om när man tog dessa beslut.

Jag har en följdfråga till dig, Ann-Britt Åsebol: Har Moderaterna i och med din interpellation omprövat sitt ställningstagande? Tycker ni inte längre att det var en bra idé att avreglera apoteksmonopolet? Jag ser fram emot att höra ditt svar på detta.


Anf. 48 Ann-Britt Åsebol (M)

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för frågorna.

Det gläder mig som också bor i ett glest befolkat landskap att vi har en landsbygdsminister som verkar ta tag i dessa frågor och göra något åt dem.

Jag ska återkomma till landsbygdsministerns fråga, men först ska jag berätta lite hur det ser ut på distansapoteket i Falun, varifrån det nu ska flyttas 55 arbetstillfällen till Storstockholmsområdet. Ett distansapotek är ett apotek som sysslar med e-handel och har många kunder. De stoppar ned mediciner i kartonger och skickar iväg ut till beställarna.

För många av dem som arbetar på distansapoteket i Falun är det deras första jobb. De ungdomar som har dessa jobb lär sig hur det är att vara på en arbetsplats. De måste komma på en viss tid och utföra de utgifter de ska. Här kommer inte skolbetyg i första hand, utan det viktigaste är de personliga förutsättningarna: att man kan passa tider och vill lära sig att komma in i det svenska arbetslivet.

Det finns också en stor grupp med utländsk bakgrund. De får här en fin introduktion till hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. De lär sig jobbet på jobbet så att säga. De flesta jobben här lär man sig nämligen på jobbet.

Nedläggningen berör också ett antal farmaceuter. Men vi i Dalarna kan glädjas åt att de stannar kvar, för som läget ser ut finns det gott om jobb för dem.

Farmaceuterna är en liten grupp, och de flesta jobben är så kallade enkla jobb - om nu ett jobb kan vara enkelt, men jag tror att det är den beteckningen den socialdemokratiska regeringen använder. Man vill ha en massa enkla jobb. Då förstår jag inte detta när man har möjligheten att genom ägardirektiv eller på andra sätt styra så att Falun kan ha kvar denna verksamhet. Här är det som sagt personliga egenskaper och förutsättningar, inte betyg och lång utbildning, som gäller.

Fru talman och landsbygdsministern! Jag tror på avregleringen. Det bästa vi har gjort är apoteksavregleringen. Men eftersom vi har det statliga bolaget Apoteket AB har regeringen ett ansvar för att se till att dessa arbetstillfällen kan finnas runt om i Sverige.

Min fråga kvarstår: Vad vill regeringen och landsbygdsministern göra för att det ska bli fler enkla jobb av den typ som finns på distansapoteket i Falun, så att fler kan komma in i jobb?


Anf. 49 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! År 2008 och 2009 fattades beslut om att avreglera apoteksmarknaden. Det fick konsekvenser. Som jag sa i mitt förra inlägg var den borgerliga regeringen fullt medveten om att Apoteket AB på detta sätt fick ett helt annat sätt att hantera beslutsfattande, vilket innebär att en regering inte kan gå in och fatta beslut i denna typ av lokaliseringsfrågor.

Apoteken jobbar nu på en fullt konkurrensutsatt marknad. Det var konsekvensen av det avregleringsbeslut man tog.

Det finns i dag 1 392 apotek i Sverige. Före beslutet var de färre. Det var 929 apotek i juli 2009 när marknaden avreglerades. Ja, det har kommit fler apotek, men de nya apoteken finns inte på den svenska landsbygden utan där det redan tidigare fanns många apotek.

Ann-Britt Åsebol tror fortfarande på avregleringen och marknaden, så det finns en ideologisk skillnad mellan våra partier och våra synsätt. Jag menar att marknaden alltid kommer att finnas där de många människorna finns. Men i andra delar av vårt land är det kanske inte så många människor, och där finns inte marknaden på samma sätt.

Ett tydligt exempel på detta är bredbandsutbyggnaden på den glesbefolkade landsbygden. Där marknaden inte går in går politiken in och ser till att det kommer resurser så att människor på svensk landsbygd också ska få bredband. Precis så gjorde man när man en gång i tiden elektrifierade Sverige. Där marknaden inte gick in gick samhället in och hjälpte till.

Jag hör vad du säger, Ann-Britt Åsebol. Du tror på en avreglering. Tror du också på en avreglering av bredband? Tror du att vi får ut bredband på svensk landsbygd om vi överlåter det till marknaden? Jag tror definitivt inte det.

Avreglering får man vara väldigt försiktig med. Den avreglering som har skett har i många stycken förstärkt klyftan mellan stad och land. Sverige är alldeles för bra för att slitas isär. Vi måste hålla ihop Sverige.


Anf. 50 Ann-Britt Åsebol (M)

Fru talman och landsbygdsministern! Jag tycker inte om att säga att någon har fel. Men landsbygdsministern har faktiskt fel. Insjön är en liten ort söder om Rättvik och Leksand. Före avregleringen hade man inget apotek, men det har man nu. Det är till och med öppet på söndagar, vilket man är tacksam för inte bara i Insjön utan i Leksand och Rättvik eftersom det innebär att också dessa orter har fått bättre service genom detta apotek. Så helt korrekt var inte inlägget från landsbygdsministern om att det inte öppnas apotek på små orter.

Det var egentligen inte avregleringen vi skulle diskutera utan de arbetstillfällen som jag värnar om på min hemort. Det handlar om 55 personer av vilka de flesta har svårt att få jobb eftersom det inte finns så många enkla jobb på arbetsmarknaden i Falun. Det är personer som inte är lätta att placera på den allmänna arbetsmarknaden; de har helt enkelt svårt att få jobb. Nu är de oroliga för vad som ska hända. De är etablerade på orten med familjer, hus och utgifter. De måste få vardagen att fungera.

Jag menar att staten måste gå in och hjälpa till genom sitt bolag när man nu har ett sådant. Men landsbygdsministern säger att det inte är möjligt. Okej, men jag värnar om dessa 55 personer som kommer att kastas ut i arbetslöshet om ett år.


Anf. 51 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Även apoteksombuden har minskat dramatiskt. De enda som har kvar apoteksombud är faktiskt Apoteket AB. De nya privata apoteken har inte det. Detta är också en negativ konsekvens mellan stad och land. Regeringen kommer aldrig att acceptera att klyftan mellan stad och land förstärks ytterligare.

Det var med anledning av detta som vi i juni 2015 tillsatte Parlamentariska landsbygdskommittén - för att ta fram en sammanhållen politik för svensk landsbygd. Denna landsbygd har försummats under lång tid av många olika regeringar, av olika kulör.

Remisstiden löper ut den 22 mars, och jag hoppas att vi får in förslag och synpunkter på kommitténs betänkande. En del i betänkandet där det finns konkreta förslag gäller den statliga närvaron. Det blir väldigt intressant att höra remissvaren. Det är 75 olika förslag för svensk landsbygd som berör i stort sett alla politikområden.

Statsministern har gett ett särskilt uppdrag till civilminister Ardalan Shekarabi, som ska titta på och säkerställa grundläggande service i vårt land oavsett var man bor. Det är också viktigt.

Av budgetpropositionen för 2017 framgår att regeringen avser att fortsätta att verka för att öka spridningen av statliga myndigheter över hela landet. Det är viktigt att vi kan jobba över partigränserna, så som vi har gjort inom Parlamentariska landsbygdskommittén och även när det gäller den nationella livsmedelsstrategin, för att vända utvecklingen så att vi kan hålla ihop Sverige, inte slita isär det.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:242 Varsel på landsbygden

av Ann-Britt Åsebol (M)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

"Vi kan inte acceptera att befolkningen på landsbygderna upplever att samhället överger dem och att det sker en fortsatt tudelning av Sverige", säger Socialdemokraterna. Men vad är det regeringen i själva verket försöker göra åt detta?

Statligt ägda Apoteket AB har tidigare haft fyra anläggningar för distansapotek. Två av dem lades ned i samband med omregleringen. De låg i Sollefteå och i Boden. Nu försvinner de två kvarvarande, i Falun och i Hässleholm. Av totalt 102 anställda varslas 45 personer i Falun. Det är mycket olyckligt att nedläggningen drabbar orter där det finns ett begränsat antal andra arbetstillfällen. I stället tillåts ett statligt ägt företag flytta 100 jobb till Stockholm. 

Regeringen med Landsbygdskommittén pratar också om att stärka den statliga närvaron i Sveriges landsbygder för att staten på så sätt bättre ska kunna bidra till landsbygdernas utveckling och tillväxt. Hur tror regeringen att medborgarna i Falun upplever dessa motsägelsefulla besked?

Om nu regeringen vill att hela landet ska ges förutsättningar att få bidra samt öka den statliga närvaron på mindre orter, varför varslas då 45 personer från Apoteket AB i Falun? Varför använder inte regeringen sitt inflytande som ägare för att se till att företaget finns i hela landet?

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd, Sven-Erik Bucht:

Vilka åtgärder är statsrådet och regeringen beredda att vidta för att se till att hela landet får förutsättningar att få bidra samt öka den statliga närvaron - till exempel i form av Apoteket AB - på mindre orter?