Statsministerns frågestund

Statsministerns frågestund 5 mars 2015
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenAnna Kinberg Batra (M)
  2. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  3. Hoppa till i videospelarenAnna Kinberg Batra (M)
  4. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  5. Hoppa till i videospelarenMattias Karlsson (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  7. Hoppa till i videospelarenMattias Karlsson (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  9. Hoppa till i videospelarenAnnie Lööf (C)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  11. Hoppa till i videospelarenAnnie Lööf (C)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  13. Hoppa till i videospelarenJonas Sjöstedt (V)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  15. Hoppa till i videospelarenJonas Sjöstedt (V)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  17. Hoppa till i videospelarenJan Björklund (FP)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  19. Hoppa till i videospelarenJan Björklund (FP)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  21. Hoppa till i videospelarenEmma Henriksson (KD)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  23. Hoppa till i videospelarenEmma Henriksson (KD)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  25. Hoppa till i videospelarenRaimo Pärssinen (S)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  27. Hoppa till i videospelarenMaria Ferm (MP)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  29. Hoppa till i videospelarenIsabella Hökmark (M)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  31. Hoppa till i videospelarenJulia Kronlid (SD)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  33. Hoppa till i videospelarenLena Emilsson (S)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  35. Hoppa till i videospelarenÅsa Westlund (S)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  37. Hoppa till i videospelarenHillevi Larsson (S)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  39. Hoppa till i videospelarenJasenko Omanovic (S)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  41. Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 42

Anf. 35 Anna Kinberg Batra (M)

Herr talman! Statsministern! Vi har under en period noterat ett skarpare och svårare omvärldsläge. Under Östersjöns vatten återkommer kränkningar som förr, och vi får återkommande rapporter om ett svårare läge att förhålla oss till inför de samtal om försvaret som nu börjar ta fastare form.

En osäkrare omvärld ställer krav på bättre svensk försvarsförmåga. Då blir det konkret viktigt att vi har råd med fler sjöflyg och övningstimmar. Men det enda konkreta besked som hittills har kommit, enligt de uppgifter som vi kan ta del av, är att finansministern har aviserat 200 miljoner kronor. Samtidigt är det enda riktigt konkreta beskedet att regeringen vill höja arbetsgivaravgifterna för ungdomar med motsvarande 260 miljoner kronor.

Därför vill jag fråga statsministern om han står bakom Finansdepartementets förslag och därmed de facto en neddragning av resurserna till försvaret.


Anf. 36 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Precis som påpekas har vi ett mycket besvärligt omvärldsläge. Då gäller det också att se till att vi har en försvarsförmåga som svarar upp mot det. Dessvärre har vi under ganska många år sett att svensk försvarsförmåga har försämrats. Det gäller inte minst under de gångna åtta åren med den förra regeringen.

Vi har att se till att vår materiel är av bättre standard och att personalförsörjningen är av bättre standard. Där genomdrevs dessvärre under den förra mandatperioden och med den förra regeringen en kraftig försämring av personalförsörjningen. Det måste återställas. Vi har att se till att vi exempelvis kan försvara Gotland på ett riktigt bra sätt. Detta arbete pågår just nu.

Som bekant pågår arbetet med den inriktningsproposition som sedermera ska föreläggas riksdagen, och detta arbete är flera partier inblandade i. Det är därför bättre att vänta på det än att läsa om detta i dagstidningar.


Anf. 37 Anna Kinberg Batra (M)

Herr talman! Det vore önskvärt om vi kunde ha en bred uppslutning kring att vi behöver förbättra försvarets förmåga. Men det som statsministern inte svarar på är hur det ska gå till och på vems bekostnad.

Det enda konkreta besked i finansieringsväg som faktiskt hittills har kommit från regeringen - inte i tidningen - är att det ska bli betydligt dyrare att anställa de unga män och kvinnor som faktiskt behövs för att genomföra det som statsministern och jag anser behövs. Det är just att anställa unga soldater, sjömän med flera som blir betydligt dyrare - i storleksordningen 260 miljoner - om regeringen genomför den aviserade fördubblingen av arbetsgivaravgifterna.

Därför måste jag fråga igen varför och hur risken för minskade anslag som detta, alltså urgröpta resurser till försvarets bemanning, skulle stärka svensk försvarsförmåga, som är just det som behövs.


Anf. 38 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Det är inte detta det är fråga om. Det finns inte på kartan. Jag förstår därför inte det bekymret. Det vore bättre om också Moderaterna ägnade sin tid åt diskussionen när det gäller det arbete som pågår med att ta fram en inriktningsproposition. Där kan vi se hur mycket anslaget behöver öka och till vad det ska fördelas.

Som jag sa tidigare måste vi ha en bättre materielförsörjning och en bättre personalförsörjning. Sedan finns det ett antal andra strategiska överväganden som ska göras. Det är alltså inte tal om att minska några anslag utan om att öka dem.

Jag välkomnar självfallet att Moderaterna också deltar i den diskussionen. Den pågår för fullt. När propositionen ligger på riksdagens bord kan man ha uppfattningar om det ena eller andra. Men när man inte vet någonting är det lite prematurt att ha en bestämd uppfattning om hur anslagen kommer att se ut.


Anf. 39 Mattias Karlsson (SD)

Herr talman! I en debattartikel den 3 mars konstaterade statsministern att Sverige lider av ett underskott i de offentliga finanserna. Med planerade utgiftsnivåer skulle man behöva höja skatterna med 75 miljarder kronor för att nå ett strukturellt överskott om 1 procent.

Parallellt med detta ser vi hur kostnaderna för migration och integration skenar bortom all kontroll. Sedan början av 2000-talet har kostnaderna för utgiftsområde 8 i statsbudgeten mer än tiodubblats.

Nyligen kom en prognos från Migrationsverket om att man ville ha 18 miljarder mer jämfört med i höstas. Totalt äskar myndigheten nu 159 miljarder fram till 2019.

Genom att minska nivån på invandringen till den nivå som rådde under Göran Perssons tid vid makten skulle Stefan Löfven kunna täcka underskottet på 75 miljarder kronor och ändå få pengar över. Det gör dock inte statsministern. I stället vill han nu slopa överskottsmålet och därmed äventyra förtroendet och den långsiktiga stabiliteten i de offentliga finanserna.

Min fråga till Stefan Löfven är om det verkligen är rimligt att låta morgondagens generationer betala notan för regeringens oansvariga invandringspolitik i dag.


Anf. 40 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Den första delen av frågan rör de offentliga finanserna. Om det är några som har lärt och förstått betydelsen av att hålla i de offentliga finanserna är det Socialdemokraterna. Vi fick ta över ett haveri hösten 1994 och fick under många år jobba för att få tillbaka förtroendet för de offentliga finanserna, därav skälet till att vi nu kan ändra nivån på målen för det offentliga sparandet. Det är det som kommer att utredas.

Det är ändå inte så förvånande att Sverigedemokraterna väljer just den här frågan. Jag var inställd på det. Det är ett mycket kortsiktigt tänkande som Sverigedemokraterna presenterar, men det är inte så förvånande.

Det är helt rätt att det under en period nu kommer att krävas en del ansträngningar från oss för att klara detta. Men vi gör det för att vi ska rädda liv och i nästa skede se till att göra någonting av alla de människor som kommer till vårt land och som är och kommer att vara en tillgång för landet.


Anf. 41 Mattias Karlsson (SD)

Herr talman! Det är möjligt att Socialdemokraterna tog ansvar under 90-talskrisen för att reda upp de offentliga finanserna. Men nu agerar de på precis motsatt sätt. Nu vill de försöka skapa sig utrymme för konsumtion i dag på bekostnad av morgondagens generationer och på bekostnad av trovärdigheten i de offentliga finanserna och stabiliteten i dem.

Som riksdagens enda oppositionsparti efter decemberöverenskommelsen kommer vi sverigedemokrater att motsätta oss detta. Det har dock funnits en viss diskussion om vad som faktiskt ligger i decemberöverenskommelsen. Jag antar att den diskussionen kommer att förnyas framöver, inte minst i och med det nya förslaget om att slopa överskottsmålet. Därför skulle jag vilja ha ett besked från statsministern om hur han tolkar decemberöverenskommelsen. Ser du det som att du genom decemberöverenskommelsen har fått mandat från de borgerliga partierna att slopa överskottsmålet?


Anf. 42 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Först och främst när det gäller människor som har flytt för sina liv och kommit hit tänker vi stå upp för deras rätt att få sina skäl prövade. Det tror jag att det finns en bred samstämmighet om i Sveriges riksdag.

Sverige kommer över tid att ha problem med demografin. Vi har det redan nu. Nu går vi mot en tid då allt färre ska försörja allt fler, bland annat därför att vi får en allt äldre befolkning.

I den stunden begåvas vi med människor som kommer hit från andra länder. Många har hög utbildning. Vad vi då ska göra är att se till att dessa människor faktiskt kommer in på arbetsmarknaden på ett bra sätt och kan bidra med det engagemang, det kunnande och den kompetens som de faktiskt har och som de vill bidra med. Det är en tillgång för Sverige. Det är vår uppgift att se till att denna tillgång används på bästa sätt.

Vad gäller de offentliga finanserna behöver Mattias Karlsson inte vara ett dugg orolig. Vi kommer aldrig någonsin att vika från att Sverige ska ha stabila offentliga finanser. Det är själva förutsättningen för allt annat.


Anf. 43 Annie Lööf (C)

Herr talman och statsministern! I dag har regeringen valt att presentera nya förslag för att begränsa fristående välfärdsverksamheters möjlighet att ta ut vinst. Den kraftiga vänstersväng regeringen nu gör kommer att kraftigt beskära människors möjligheter att framöver välja själva. Hundratusentals människor har helt frivilligt valt förskolor, skolor, mödravårdsenheter, vårdcentraler och äldreboenden runt om i hela landet. Alla dessa verksamheter som levererar hög kvalitet och har nöjda brukare är nu under hot, bara för att de har en driftsform som Stefan Löfven inte gillar.

Den stora nyheten i dag är att dock man även begränsar möjligheten för de allra mest utsatta i samhället, nämligen människor med funktionsnedsättning, att välja. Över 60 procent av dem som har en funktionsnedsättning väljer i dag en privat utförare. Med det förslag som har levererats från regeringen begränsar man deras möjlighet att välja vem som hjälper dem i deras vardag.

Jag vill därför fråga statsministern: Varför är det viktigare att ge makt till politiker än att personer med funktionsnedsättning får behålla sitt inflytande över vem som bestämmer och hjälper dem hemma i deras vardag?


Anf. 44 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag noterar inledningen på frågan, nämligen att bekymret för centerledaren är begränsningen av möjligheten att ta ut vinst. Det är ditt huvudproblem, Annie Lööf.

Mitt huvudproblem är att jag vill att vi ska ha en valfrihet och mångfald inom vård, omsorg och skola och samtidigt se till att den utförs på bästa möjliga sätt, med bästa möjliga kvalitet och största möjliga likvärdighet - utan att resurserna missbrukas. Vi talar nu om skattebetalarnas pengar. De lägger sina pengar till den här verksamheten, och då vill de veta att pengarna används på bästa möjliga sätt. Det görs inte när vi får rapporter om att en förskola väljer att ge barnen vatten och bröd i stället för mat. Skattebetalarna tycker inte att det fungerar bra när en skola slår igen dörren mitt i ansiktet på elever och säger "Tyvärr, vi får stänga. Vi har nämligen gått i konkurs."

Vi ska ha ordning och reda i svensk välfärd. Därtill ska vi naturligtvis ha mångfald och flera möjligheter att välja.


Anf. 45 Annie Lööf (C)

Herr talman! Vi ska ha strikt kontroll, strikta kvalitetskriterier och samma ersättning oavsett om det är en privat eller en offentlig utförare. Vi ska också ha en mångfald av aktörer och en valfrihet. För att man ska kunna ha en valfrihet krävs det dock att människor kan välja mellan olika aktörer. Förbjuder man vinst förbjuder man också privata aktörer.

Nio av tio vårdföretag har under 20 anställda; det är alltså små företag vi pratar om. Det är ren och skär statssocialism och en doft av 1970-talet som i dag har presenterats av regeringen. Det innebär minskad valfrihet och färre aktörer att välja på. När det ideologiska korståget från Stefan Löfven är över kommer hundratusentals människor att stå frågande: Vart tog mina barns förskola vägen? Varför lägger den här skolan ned? Varför finns inte den här vårdcentralen längre? Varför får jag inte gå till Mama Mias mödravårdscentral framöver?

Sådana frågor kommer att ställas av hundratusentals människor som tar detta som en given självklarhet i dag. Varför vill du begränsa människors valfrihet, Stefan Löfven?


Anf. 46 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Det är märkligt att Annie Lööf inte ser vad som händer här och nu. Det är nu skolor stänger. De har gått i konkurs, och då står eleverna där utan skola.

Det förvånar mig att Centerpartiet väljer detta som den viktigaste striden. Den viktigaste striden för oss är att se till att människor får en välfärd för sina skattepengar och att den är säker. Det ska vara hög kvalitet. En av de frågor som ska utredas nu är vad som ska stå i bolagsordningen, om vi kan använda mer av de bolag som har särskild vinstbegränsning och hur vi ska stötta ideella aktörer. Där är mångfalden. Det finns inget problem med det.

Det ska dock vara ordning och reda, så att skattebetalarna vet att det man betalar till skola, vård och omsorg går dit och inte till att sänka bemanningen för att göra vinst eller till att ge barnen vatten och bröd för att sedan kunna köpa en skola till. Det är inte okej i vår värld.

(Applåder)


Anf. 47 Jonas Sjöstedt (V)

Herr talman och statsminister Löfven! Vi ser just nu en storkonflikt inom flyget i Sverige. Flygbolag efter flygbolag, den här gången Norwegian, vill inte längre anställa. De vill inte längre ha kollektivavtal, och de vill inte ta det ansvar det innebär att ha fast anställd personal. Vi såg nyligen ett charterbolag kräva av sina anställda att de skulle acceptera lettiska arbetsvillkor för att få ha kvar sina jobb. Bolaget fick inte det.

Det är dags att göra någonting åt oredan inom inrikesflyget och inom flyget i stort. Det går att göra. Man kan kräva att företag som har personal och drifttillstånd ska ha merparten anställda. Man kan göra någonting åt missbruket av bemanningsföretag, vilket sätts i system för att ersätta fast anställda. Man kan ingripa mot falskt egenföretagande där folk tvingas arbeta med F-skattsedlar trots att de är anställda.

Vi är beredda att göra någonting åt det här. Vad vill regeringen göra?


Anf. 48 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Självfallet följer vi noga vad som händer i den konflikten. Nu är det upp till parterna att hantera den, enligt de regler som finns.

Bemanningsföretag är dock ett fenomen som kommer att behövas och som måste finnas på arbetsmarknaden. Det är ett sätt att hantera den flexibilitet som behövs, och vi har olika sätt att göra det på. Endera får man skicka in och ut folk eller öka och minska på arbetstiden, eller så kan man ha bemanningsföretag. Man kan också ha en blandning av dessa sätt. Jag tror på det, och jag tror därmed också att det är bra om parterna så mycket som möjligt avgör vilken typ av blandning de vill ha på olika områden.

Det är däremot självfallet inte så att företag ska kunna missbruka företeelsen bemanningsföretag, alltså säga upp anställda som sedan plötsligt ska vara i någon annan overall eller kostym dagen därpå. Missbruk ska inte vara okej, men vi måste ha balans och se att vi faktiskt behöver bemanningsföretag.


Anf. 49 Jonas Sjöstedt (V)

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Jag menar att det är just missbruk vi ser. Det finns företag med hela personalkategorier, till exempel kabinpersonal, där alla är bemanningsanställda - år ut och år in. Då är det missbruk, och då menar jag att lagstiftningen inte fungerar. Jag tycker att regeringen bör ta ett initiativ till ett helhetsgrepp över arbetsvillkoren inom flyget och se över vilka åtgärder man kan vidta. Här går företagen nämligen runt de mest grundläggande rättigheterna - den till kollektivavtal och den till fast anställning.

Det vi också ser i den här konflikten är någonting vi har vant oss av med i Sverige sedan många år, nämligen ett massivt bruk av strejkbrytare. Vi ser ett företag som skickar in hundratals anställda att utföra det arbete de som är i konflikt inte utför. Jag menar att det är fullständigt uselt av en arbetsgivare att sätta in strejkbrytare på svensk arbetsmarknad år 2015. Vad tycker statsministern?


Anf. 50 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Statsministern tycker att det är fullständigt uselt att sätta in strejkbrytare. Du behöver inte tveka en sekund om det, Sjöstedt. Vi ska följa de regler som finns på svensk arbetsmarknad. Under vissa förutsättningar har man rätt att vidta stridsåtgärder, men för det finns det regler och huvudavtal. Det ska skötas enligt huvudavtalet.

Samtidigt är det så att flera av parterna har slutit avtal just om hur man ska hantera bemanningsföretag på respektive område. Det har funnits en form för det. Därför är det bra att den här typen av diskussioner hålls och att eventuella förändringar görs med så stor inblandning och medverkan från parterna som möjligt. Det bästa är att de sköter det själva. Vi ska också komma ihåg att det finns bra kollektivavtal slutna för just bemanningsföretag och att de allra flesta av företagen i den här branschen finns inom ramen för kollektivavtalen. Låt oss alltså inte slänga ut barnet med badvattnet.

Regeringen följer detta noga. Skulle missbruket fortgå och öka är vi beredda att vidta åtgärder.


Anf. 51 Jan Björklund (FP)

Herr talman! Det var med stor besvikelse vi tog emot nyheten att ni har gjort upp med Vänsterpartiet om att beskära människors valfrihet, Stefan Löfven.

Det är en av de stora frihetsreformerna i modern tid i Sverige att föräldrar, patienter, anhöriga, funktionshindrade, studerande inom vuxenutbildning och så vidare på område efter område får fatta beslut om vart de vill vända sig. Tidigare beslutades detta av kommunalråden, och det är dit Vänsterpartiet vill tillbaka. Man vill ta bort de privata alternativen. Nu har ni valt att göra upp med Vänsterpartiet och säga upp den överenskommelse om friskolevillkoren ni hade med Alliansen. Det är en djup besvikelse.

Det ni dessutom gör, inför internationella kvinnodagen nu till helgen, är att ni ger en kraftig råsop till alla de kvinnor som är företagare i dessa välfärdsbranscher.

Herr talman! Jag vill ge statsministern chansen att besvara den fråga som ställdes tidigare men som statsministern undvek att besvara. Varför vill ni strypa människors valfrihet?


Anf. 52 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Om Björklund hade lyssnat på svaret hade han hört mig säga att vi inte ska strypa människors valfrihet. Den ska vara kvar. Vi ska dock ha ordning och reda i välfärden.

Jag är återigen förvånad över att de borgerliga partierna ägnar så mycket tid, så mycket kraft och så mycket resurser åt att se till att välfärden, som ska fungera för alla precis när de behöver det, ska kännetecknas av ren marknadsekonomi. Det verkar vara det absolut viktigaste.

De allra flesta av dessa företag gör ett kanonjobb, också de privata, och behöver inte bekymra sig ett dugg, för de sköter sig. De tar inte ut stora vinster och drar inte ned på bemanningen.

Men det finns de som inte sköter sig. Jag tror att det var en partikamrat till dig som valde att sätta barnen på vatten och bröd i stället för att se till att de hade det bra på den förskola som hette Hälsans förskola. Det är inte okej. Vi måste sätta stopp för det, men vi ska samtidigt ha valfrihet.


Anf. 53 Jan Björklund (FP)

Herr talman! En skola stängdes nyligen. Det var den kommunala Värner Rydénskolan i Malmö. Den fick stänga för att det är kaos i det kommunala skolväsendet i Malmö, inte i friskolorna. Ilmar Reepalu styrde Malmö kommun i 20 år, och nu har ni utsett honom till utredare av denna nya reform.

Det är inte de skolor som går med vinst som är problemet utan de som går med förlust. En skola gick i konkurs, och då enades vi i Friskolekommittén om att det inte ska kunna ske. Problemet var inte att skolan gick med vinst utan att den var impopulär och gick med förlust och till slut i konkurs.

De som går med vinst och uppfyller kvalitetskraven, vad är problemet med dem? De uppfyller läroplanens mål, har höga resultat och brukarna är nöjda. Om de då också gör ett ekonomiskt överskott, vad är problemet med det? Varför förföljer ni de skolor som går bra i stället för de skolor som går dåligt? Förfölj Malmö kommun; det är där problemen finns.

(Applåder)


Anf. 54 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag tror inte att folkpartiledaren behöver leta länge innan han hittar skolor som har stängt också på andra håll i landet. Det händer att det blir så, men inte på grund av att de har gått i konkurs. Där är det problem.

Jag ska beskriva problemet för mannen som väl har varit skolminister längre än någon annan sedan andra världskriget och som borde ha sett dem. De skolor som går rätt rejält med vinst har lägre lärartäthet och lägre andel behöriga lärare än de kommunala skolorna. Däri ligger problemet.

Ger man fri lejd åt dem som ska göra så stor vinst som möjligt, om det är syftet med bolaget, blir det så. Sätter man däremot, som vi nu vill utreda, in i bolagsordningen att det inte är själva syftet att göra så stor vinst som möjligt har vi större möjlighet att se till att ha privata alternativ som fortfarande kan göra bra insatser i den svenska skolan.

(Applåder)


Anf. 55 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Precis före frågestunden debatterade vi vikten av att säkerställa patienternas makt i vården och möjligheten för patienter att få en vård som hela tiden utvecklas med kvaliteten i fokus.

Av allt att döma kommer vi om drygt en timme att fatta beslut om att rikta ett skarpt tillkännagivande till regeringen om att regeringen inte ska komma tillbaka med ett förslag om att ta bort patienternas makt för att ge den till politikerna.

Att regeringen samma dag fattar beslut om en utredning som syftar till att minska valfriheten för patienter är provocerande för riksdagen, men framför allt är det provocerande för patienterna.

Herr talman! Min enkla fråga till statsministern är: Om de privat drivna verksamheterna är så dåliga som regeringen vill ge sken av, hur kommer det sig att det är så många patienter som väljer dem?


Anf. 56 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Det är märkligt att de fyra borgerliga partierna hela tiden talar om dåliga privata företag. Jag gör inte det. Däremot säger jag att det är oacceptabelt att inte sköta sig och ta ut stora vinster genom att sänka kvaliteten. Så gör inte de flesta företagen, men det förekommer. Det torde vara uppenbart för alla. Jag vet inte hur många artiklar vi har läst som har beskrivit just detta.

Det är viktigt för människor att kunna välja. Men det är inte bolagen som ska styra välfärden i Sverige, utan det är demokratin. Om medborgarna i ett landsting eller i en kommun väljer att inte ha formen där de tvingas att bara konstatera att ett privat bolag öppnar är det demokrati.

Ni verkar vara mest måna om att det är i bolagsstyrelserna det ska avgöras. Så tycker inte vi. Vi tycker att demokratin ska få bestämma.

(Applåder)


Anf. 57 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Statsministern hörde möjligen inte själva frågan om varför patienterna väljer de privata alternativen, men statsministern får en chans till att svara på den.

Jag vill komplettera med ytterligare en fråga.

De som fick den största chocken i dag var nog alla de som har personlig assistans, inte minst mot bakgrund av vad bland annat socialdemokratiska företrädare sa före valet om att de med personlig assistans inte ska behöva känna att den verksamheten eller deras valfrihet är hotad.

I den utredning regeringen har fattat beslut om i dag börjar man ge sig in på att minska valfriheten också för personlig assistans.

Statsministern! Är det regeringens avsikt att låta politiker på lokal nivå också bestämma vem som ska gå hem och utföra de mest intima uppgifterna hos den som är beroende av personlig assistans?


Anf. 58 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag uppmanar de fyra borgerliga partierna att läsa igenom direktiven ordentligt först. Ni har en helt egen bild av vad detta handlar om som inte stämmer. Ni har bestämt att det inte ska finnas någon valfrihet i detta, men det är helt fel. Det ska finnas valfrihet. Du kan ju läsa protokollet efteråt, Emma Henriksson.

Det ska finnas valfrihet, men det ska vara ordning och reda. Det är också viktigt att demokratin får bestämma hur vården ska vara organiserad. Det kan inte vara så att de som är satta av medborgarna att förvalta skattebetalarnas pengar inte har någon som helst möjlighet att styra hur mycket pengar som kan läggas ut. Det ska de göra.

Vilket val den enskilde gör är upp till den enskilde. Att fråga mig varför den ena gör ett val och den andra ett annat är fullständigt befängt. Den enskilde individen gör sitt val, och det ska hon eller han få fortsätta göra. Personen gör ett val, och när den gör detta val ska den veta att det blir bra välfärd.

(Applåder)


Anf. 59 Raimo Pärssinen (S)

Herr talman! På söndag är det den 8 mars. Då vill många slåss om att vara den bästa feministen.

Den tidigare borgerliga regeringen genomförde massvis med skattesänkningar som man sa skulle leda till bättre jämställdhet, men så blev det inte.

Låt mig citera professor Yvonne Hirdman: "Ordet jämställdhet används som en retorisk utsmyckning för politiska reformer som empiriskt inte visat sig leda till bättre villkor för kvinnor."

Kvinnor har fortfarande lägre lön för samma arbete. De har högre sjuktal, och allt fler har osäkra anställningar. Förra året var närmare sex av tio med osäkra anställningar kvinnor, och en av fem hade anställningar där de kallades till jobbet från dag till dag, som gamla tidens daglönare.

Att hävda att man bildat den första feministiska regeringen manar till handling. Min fråga blir därför: Vad avser statsministern att göra för att kvinnor ska få trygga anställningar med skäliga villkor?


Anf. 60 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Precis som Raimo Pärssinen säger manar det till handling, och just därför har vi valt det. Vi är en feministisk regering av det skälet. Det innebär att vi både måste se och förstå att det finns sådana skillnader, att de är strukturella och att vi dessutom måste göra något åt dem.

Vi stärker uppdraget till Medlingsinstitutet så att man kan se över hur kollektivavtalen bidrar till mer jämställda löner.

Vi vill återinföra lönekartläggningen för att det är det enda sätt på vilket vi successivt kan se hur löneskillnaderna faktiskt ser ut på arbetsmarknaden och därefter kan göra något åt dem.

Vi kommer att presentera ett förslag om en tredje månad i föräldraförsäkringen vigd till vardera föräldern. Vi vet att det har en stor betydelse för arbetsmarknadens utveckling.

Vi kommer att lägga fram förslag om heltid. När den nya socialdemokratiska ledningen i SKL tillträder kommer den att sätta sig på ena sidan av förhandlingsbordet och säga till motparten: Nu vill vi teckna kollektivavtal där heltid blir normen.


Anf. 61 Maria Ferm (MP)

För tre år sedan gick kvinnorörelsens organisationer, partipolitiska kvinnoförbund och fackliga organisationer samman och bildade 15.51-rörelsen för att sätta tryck i frågan om jämställda löner. Sedan dess har vi rört oss framåt totalt fem minuter. I dag är löneskillnaden mellan könen 13,4 procent. Räknat på en arbetsdag mellan 8 och 17 betyder det att kvinnor jobbar gratis efter kl. 15.56.

Fortfarande tjänar genomsnittskvinnan 4 500 kronor mindre per månad än genomsnittsmannen. Detta är helt oacceptabelt, och vi måste ta kliv mot jämställda löner. Feminism är en frihetsfråga för både män och kvinnor, och förlegade könsnormer begränsar oss alla.

Jag vill därför fråga statsministern vad regeringen vill göra åt löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Hur vill regeringen säkerställa att kvinnor och män bedöms utifrån kompetens och inte utifrån sitt kön?


Anf. 62 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag är glad att vi får flera frågor på detta tema, för det är ett av de genomgående teman som regeringen arbetar med. Vi måste ha en betydligt mer jämställd arbetsmarknad - den ska vara jämställd. Det är bland annat därför vi har valt att säga att vi är en feministisk regering.

Det innebär att man inte har en feministisk politik som ligger vid sidan om, utan den genomsyrar hela politiken. Det är därför vi kommer att ha jämställdhetsbudgetering. Det innebär att alla departement och verksamheter ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

Jag nämnde tidigare lönekartläggning, rätten till heltid och föräldraförsäkringen, som är steg på vägen. Men jag menar att också anställning har betydelse. Vi vet att kvinnor ofta inte bara har deltidsanställningar utan också visstidsanställningar. Det är klart att sådant har betydelse.

Regeringen kommer att göra insatser inom alla parametrar där vi kan göra det. Vi ska nå en jämställd arbetsmarknad.


Anf. 63 Isabella Hökmark (M)

Herr talman! Genom att tillsammans med Vänsterpartiet stoppa företagarna i välfärden slår ni mot alla som vill ha den välfärd de valt, Stefan Löfven, och ni slår också mot alla de kvinnor som driver privat verksamhet.

Nio av tio nystartade företag i välfärden drivs av kvinnor. Statsministern säger att man värnar om skattebetalarnas pengar, men den största delen av pengarna går till de stora byggbolagen, med manligt dominerade yrken som snickare, murare, målare och elektriker. De får driva företag, och de investerar och satsar. Det gör kvinnorna också, men ni säger att det är okej för männen att tjäna pengar på det de gör. Men till kvinnorna säger ni: Nej, ni får inte tjäna pengar på er verksamhet.

Detta om något är en jämställdhetsfråga som driver på en bättre löneutveckling för kvinnor.

Vilket besked har statsministern i dag till alla dem som ni vill stänga välfärden för? Ni är den första svenska regering som medvetet vill stänga ned välfärden.


Anf. 64 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! En sak blir inte mer sann bara för att man upprepar den ett otal gånger.

Vi kommer att ha valfrihet i svensk välfärd. Vi tycker att det är viktigt att eftersträva det, och vi vill därför undersöka olika former för hur företag kan vara organiserade. Vi tycker att det är bra att man ser över bolagsordningen. Man kan ha andra bolagsordningar än den som nu gäller enligt aktiebolagslagen. Det finns redan en som heter aktiebolag med särskild vinstbegränsning. Man kan också stötta fler ideella aktörer.

Det som Moderaterna säger om att värna kvinnors förhållanden stämmer inte. Det är oftast män som äger de stora bolag som gör de stora vinsterna. Det är inte de kvinnliga småföretagarna som är problemet, utan det är de företag som väljer att dra ned på bemanningen och ser till att de kvinnor som jobbar där får dåliga villkor. Det är problemet.

Att företagen dessutom gör en vinst på skattebetalarnas pengar tycker vi inte är okej. Det vill vi ändra på.


Anf. 65 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Det är Socialdemokraterna som bär ansvaret för att ha ingått ett militärt samarbetsavtal med Saudiarabien. Avtalet, som förkortas MOU, öppnar upp för ett militärt samarbete med Saudiarabien i frågor som rör bland annat utrustning och system för stridsledning, signalspaning, deltagande i kurser och utbyte av ingenjörsmässig expertis.

Herr talman! På vilket sätt menar statsminister Stefan Löfven att Sverige har något att vinna på en fortsättning av den typen av samarbete med en diktatur som ligger långt ifrån Sverige i synen på demokrati och mänskliga rättigheter?

När avtalet nu löper ut i oktober 2015 anser vi att regeringen skyndsamt bör varsla Saudiarabien om ett avslut innan det är för sent.

Herr talman! Det har också förekommit uppgifter om att statsministern ställer sig tveksam till en omförhandling och ett avslut på grund av att det skulle kunna försämra Sveriges chans till en plats i FN:s säkerhetsråd.

Min fråga till statsminister Stefan Löfven är om kandidaturen till säkerhetsrådet ska få ske till vilket smutsigt pris som helst. Ska Sverige verkligen ta en plats i ett råd som ska försvara mänskliga rättigheter med stöd av länder som kraftigt bryter mot dessa?


Anf. 66 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! FN:s säkerhetsråd har ingenting med detta att göra. Jag har sagt det förr i den här kammaren: Tro inte på allt som står i kvällstidningarna, för det är inte sant. Säkerhetsrådet har inte ett dugg med detta att göra.

Vi har varit överens brett över partigränserna om att vi ska ansöka om en plats i säkerhetsrådet. Det gjordes 2004 under den dåvarande socialdemokratiska regeringen i bred överenskommelse med många andra partier. Då var Sverigedemokraterna inte där, och jag vet inte om de är intresserade av en säkerhetsrådsplats, men vi är det. Det är många länder som tycker att det vore bra om Sverige blev medlem.

Detta har över huvud taget inget med Saudiarabien att göra. Avtalet tror jag löper ut något tidigare än vad Julia Kronlid sa. När en sådan här sak ska förändras ska det göras på ett riktigt sätt, och detta ska därför beredas i Regeringskansliet. Den beredningen pågår, och sedan återkommer vi med vad slutsatsen blir.


Anf. 67 Lena Emilsson (S)

Herr talman! Det finns en stor efterfrågan på arbetsmarknaden på undersköterskor som kan jobba i både kommun och landsting. Samtidigt vet vi att det kommer att bli stora pensionsavgångar inom denna yrkeskategori framöver. Parallellt med detta ser vi ett minskat söktryck på vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet.

En mängd unga människor som har andra typer av gymnasieutbildningar vill arbeta inom kommuner och landsting men blir inte anställda därför att de inte har någon vårdutbildning.

Jag vill understryka att det finns ett mycket stort behov av en vårdutbildning som är eftergymnasial. Det skulle med ganska små utbildningsresurser kunna skapa en möjlighet för unga människor att få arbete.

Hur kan statsministern lösa denna knut?


Anf. 68 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Den är oerhört viktig.

Gymnasieskolans yrkesprogram har en central roll för att människor ska komma i arbete. Som fackligt förtroendevald kunde jag under många år tydligt se att många av dem som gick en yrkesutbildning kom direkt i jobb medan många andra inte gjorde det. Yrkesprogrammen är oerhört viktiga för människor men också för kompetensförsörjningen och kommer så att förbli.

Den förra regeringen försämrade möjligheterna för yrkesprogrammen då den tog bort högskolebehörigheten. Det var en stor miss, för då eskalerade ointresset för yrkesprogrammen. Den ena saken vi måste ändra på är att se till att ungdomar kan göra ett bra val redan tidigt. Därför ska det vara högskolebehörighet.

Den andra saken vi vill göra är att ha ett mycket tätare samarbete med arbetslivet. Det tror jag är nyckeln. Utbildning som sker mycket närmare arbetslivet ger en större trygghet för arbetsgivare och för dem som går utbildningen. Då vet de att de har rätt utbildning när de kommer ut och en större chans att få arbete.


Anf. 69 Åsa Westlund (S)

Herr talman! Nyligen kunde vi se hur terrororganisationen IS förstörde ovärderliga kulturskatter på Mosuls historiska museum. Bland det som förstördes fanns helgedomar med viktiga kopplingar till assyrier, syrianer och kaldéer.

Iraks minoriteter står inför risken att både utsättas för ett folkmord och få sin historia förintad. Många i vårt land, inte minst här i Stockholmsregionen, har släkt och vänner som har drabbats eller riskerar att drabbas.

Min fråga till statsministern är därför: Vad vill statsministern göra för att hjälpa de minoriteter, inte minst assyrier, syrianer och kaldéer i Irak, som just nu riskerar att utsättas för folkmord?


Anf. 70 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Åsa Westlund tar upp en tragisk fråga. Den är mycket tragisk. När man ser skövlingen av kulturskatter och hör om och ser morden på människor fylls man av avsky, för att vara riktigt rak. Detta måste självfallet få ett stopp.

Vi stöder den USA-ledda koalition som använder flygvapen mot IS. Det är helt nödvändigt att få stopp på IS militärt.

Vi har ett mycket stort humanitärt bistånd för att hjälpa människor i svår nöd. I Irak ligger det på ungefär 200 miljoner kronor per år. Vi håller på att förbereda ett förslag till riksdagen om att också bidra med militär utbildningspersonal. Vi har också meddelat Tyskland att vi är beredda att delta i koalitionens arbetsgrupp för stabilisering i Irak när premiärminister al-Abadi nu faktiskt gör ett riktigt bra försök.


Anf. 71 Hillevi Larsson (S)

Herr talman! Varje år mördas 17 kvinnor av män som de har eller har haft en nära relation med. Oftast är mordet kulmen på en lång tid av hot och misshandel. Den drivande kraften bakom morden är mannens kontrollbehov. I de flesta fall föregås mordet av att kvinnan har sagt att hon ska lämna mannen eller att hon faktiskt lämnar honom.

Trots att varningsklockorna ofta ringer högt och att många vet om det som har hänt - det våld och de dödshot som kvinnan är utsatt för - får många kvinnor inte tillräckligt skydd. Därför är min fråga: Hur kan vi på ett bättre sätt skydda de här kvinnorna och på det sättet förebygga dessa fruktansvärda kvinnomord?


Anf. 72 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Detta är också en vidrig företeelse i vårt eget samhälle - att kvinnor utsätts för våld över huvud taget. Självfallet är det allra värsta att mista sitt liv i en relation till en människa som man har känt förtroende för. Det är det kärlek ytterst betyder: tillit och förtroende.

Vi hade ett förslag exempelvis i vår budget, som dess värre föll, om att öka resurserna till de kvinnojourer som finns runt om i vårt land. Vi menar att det hade varit oerhört viktigt att kunna visa kvinnojourerna att vi både ska öka resurserna och tänka mer långsiktigt när det gäller hur vi kan trygga möjligheten för kvinnojourer att arbeta.

Därutöver måste vi självfallet göra mer för det förebyggande - det polisen kan göra och det åklagare kan göra. Alla i rättsväsendet borde ha en sammanhållen syn på hur vi kan förhindra mord på kvinnor och våld över huvud taget mot kvinnor.


Anf. 73 Jasenko Omanovic (S)

Herr talman! Nu i söndags var vi fyra ledamöter från Sveriges riksdag i Tadzjikistan och valövervakade. Det är ett land där kvinnor längtar efter Sovjetunionen. Under den tiden kunde de få utbildning på universitet, de kunde få jobb och de kunde leva ett bättre liv än de har möjlighet till i dag. Det är lite skrämmande för alla oss som var där och såg situationen - hur kvinnor lever i Tadzjikistan i dag.

Därför är min fråga till statsministern: Hur tänker statsministern agera genom FN, OSSE och andra organisationer som Sverige är medlem i för att stärka kvinnornas position i Centralasien?


Anf. 74 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Detta är ytterligare ett exempel där en feministisk regering visar att feminism går över hela det politiska fältet. Därför har vi också en feministisk utrikespolitik.

Det har varit mig ett stort nöje att ta upp det med FN:s generalsekreterare, chefen för UN Women och andra representanter och säga att Sverige står upp för detta. Det här är vad det betyder för oss: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter i ett samhälle. Om det så är i arbetslivet, i hemmet, ute i samhället eller var det än är, är det vår gemensamma uppfattning och vårt gemensamma uppdrag att se till att kvinnor och män har samma möjligheter. Det gäller inte minst utbildning, för vi vet att det är en nyckel.

I diskussionen om post-2015-målen inom ramen för FN som ska beslutas i år är vi tydliga med att driva jämställdhetskraven. Detta perspektiv måste in. Då har vi också möjlighet att hjälpa kvinnorna i Asien.


Anf. 75 Carina Ohlsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag kommer just från LO och har fått ta del av en rapport, Jämställdhetsbarometern, som visar hur många LO-kvinnor har det på sina arbetsplatser. Inom vissa yrkesgrupper, som vård och omsorg och hotell och restaurang, är det en större andel än 10 procent som är utsatta för sexuella trakasserier. Man kan dra det längre, för det handlar inte bara om trakasserier utan också om regelrätt brottslighet. Jag tyckte på seminariet att det fanns ganska lite förståelse från den arbetsgivarorganisation som var representerad. Man lade över mycket av ansvaret på den som är utsatt.

Vi kan också se att detta gäller en större andel av dem som inte har fasta anställningar. För mig är det ganska självklart, för de har naturligtvis en svårare situation.

Jag undrar vad regeringen kommer att göra åt detta stora problem.


Anf. 76 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Också jag har tagit del av en hel del skrämmande redogörelser för vad kvinnor utsätts för på sitt arbete. Det gäller inte minst på restauranger, där män av någon outgrundlig anledning tror att man kan bära sig åt hur som helst. Det är fullständigt förkastligt.

Det är därför vi vill att Arbetsmiljöverket, exempelvis, ska få mer resurser för att arbeta inte minst utifrån hur det ser ut i kvinnors arbetsmiljö. Vi ska ta mer ansats i just kvinnors arbetsmiljö, för på arbetsmiljöområdet har det varit precis som på alla andra områden i samhället: Det har varit mäns villkor som har setts som det största problemet och som har undersökts mest.

Nu måste vi se till att det görs rejält också på kvinnors miljö. Därför ska Arbetsmiljöverket ha det tydliga uppdraget, och därför vill vi också sikta på en mycket tydligare arbetslivsforskning som tar sikte på detta.

Sedan menar jag att det är parterna, både arbetsgivarna och fackförbunden, som måste ta detta på riktigt allvar och se hur man kan avtalsreglera och arbeta för att få bort detta otyg.

(Applåder)

Statsministerns frågestund