Statsministerns frågestund

Statsministerns frågestund 9 april 2015
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenAnna Kinberg Batra (M)
  2. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  3. Hoppa till i videospelarenAnna Kinberg Batra (M)
  4. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  5. Hoppa till i videospelarenMattias Karlsson (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  7. Hoppa till i videospelarenMattias Karlsson (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  9. Hoppa till i videospelarenAnnie Lööf (C)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  11. Hoppa till i videospelarenAnnie Lööf (C)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  13. Hoppa till i videospelarenJonas Sjöstedt (V)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  15. Hoppa till i videospelarenJonas Sjöstedt (V)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  17. Hoppa till i videospelarenErik Ullenhag (FP)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  19. Hoppa till i videospelarenErik Ullenhag (FP)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  21. Hoppa till i videospelarenEmma Henriksson (KD)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  23. Hoppa till i videospelarenEmma Henriksson (KD)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  25. Hoppa till i videospelarenBerit Högman (S)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  27. Hoppa till i videospelarenMaria Ferm (MP)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  29. Hoppa till i videospelarenAnnicka Engblom (M)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  31. Hoppa till i videospelarenGunnar Hedberg (M)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  33. Hoppa till i videospelarenRoza Güclü Hedin (S)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  35. Hoppa till i videospelarenHans Wallmark (M)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  37. Hoppa till i videospelarenAnders W Jonsson (C)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  39. Hoppa till i videospelarenAnette Åkesson (M)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  41. Hoppa till i videospelarenMathias Tegnér (S)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 42

Anf. 23 Anna Kinberg Batra (M)

Fru talman! Ledamöter och åhörare! På valnatten sa statsministern att svenska folket skulle få förändring. Nu börjar vi se effekterna av förändringen i ekonomin och i attityden till vallöften.

I valrörelsen lovade statsministern att inte höja skatten för vanliga löntagare. Det löftet höll i tre dagar efter att regeringen utnämndes. I valrörelsen lovade statsministern att stå fast vid överskottsmålet. Det löftet övergavs den 3 mars. I valrörelsen lovade Stefan Löfven att lämna ROT-avdraget oförändrat. Den 24 mars meddelades att det inte gäller längre. I valrörelsen lovade statsministern att bensinskatten inte skulle höjas. Den 27 mars informerades vi om att det ska den visst det.

Löfte efter löfte sviks nu. Jag förstår att svenska folket frågar sig vad ett löfte från statsministern egentligen är värt.

Vilka fler löften avser statsministern att svika? Och när kommer nästa skattehöjning som familjer och väljare får betala för?


Anf. 24 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det är uppenbart att moderatledaren har glömt varifrån vi kommer. Allianspartierna som ni kallar er, Anna Kinberg Batra, tappade 10 procentenheter i valet. Det gjorde ni eftersom vi hade en enormt hög arbetslöshet, en långtidsarbetslöshet och en ungdomsarbetslöshet. Och vi hade 74 miljarder kronor i underskott.

Vårt löfte till svenska folket var att vi ska se till att ta oss an precis detta. Vi ska se till att vi har den lägsta arbetslösheten i EU år 2020.

När det gäller ROT kan vi se att det under 2014 var en ökning av kostnaderna på 2 miljarder kronor. Då är det ganska naturligt att man ser över en sådan kostnad.

Vår satsning kommer att vara

på jobben, inte minst för ungdomar

på skolan, för att ungdomarna och barnen ska klara skolan på ett bra sätt

på välfärden.

Vi ska dessutom se till miljön.

Våra löften till svenska folket är att vi ska se till att ändra riktning på Sverige och investera tillsammans för en bättre framtid.


Anf. 25 Anna Kinberg Batra (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Ja, det är mycket riktigt många olika löften som statsministern ska få ihop, inte minst nu när vi närmar oss den ekonomiska vårpropositionen.

När vi närmar oss den börjar det också bli tydligt vems löften som smäller högst. Nu börjar det bli tydligt att det är Jonas Sjöstedts och Åsa Romsons löften som måste hedras, medan löften till familjer och väljare sviks. Det här innebär risker för sysselsättning och för bnp. Det blir också svårt att få plats med allt inom ansvarsfulla ramar.

Jag vill fråga statsministern varför det är viktigare att hålla löftena till just Jonas Sjöstedt och Åsa Romson än att hålla löftena till svenska familjer och företag som skulle kunna skapa fler jobb. Varför väljer statsministern makten framför allt och framför jobben?

(Applåder)


Anf. 26 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Då får jag påminna om att det var en högre arbetslöshet när ni avgick, Anna Kinberg Batra, än när ni tillträdde. Det är vårt problem. Och vårt allra största problem är ungdomsarbetslösheten.

Löftet till svenska folket är att arbetslösheten ska knäckas. Därför behöver vi investera. Vi måste investera i bostäder och infrastruktur. Vi ska ha en näringspolitik som ser till att vi ligger längst fram med de nya produkterna. Vi kan ha en exportstrategi så att vi säljer på en allt större global marknad. Vi måste investera i utbildning, så att de människor som är arbetslösa kan ta de jobb som växer fram. Det var nämligen en av de stora bristerna med er politik. Ni satsade på låglönejobb. Men ni kunde inte se till att de arbetslösa fick utbildning.

Vi satsar på åtgärder som gör nytta. När de här ungdomarna kommer ur utbildning, när de arbetslösa kommer ur utbildning kommer de också att vara efterfrågade på arbetsmarknaden. Då sjunker arbetslösheten. Det är riktigt.

(Applåder)


Anf. 27 Mattias Karlsson (SD)

Fru talman! Sverige styrs just nu av en historiskt svag minoritetsregering. Det är en minoritetsregering som verkar ha gjort det till något av ett signum att bryta vallöften och att inta ståndpunkter som går stick i stäv med den svenska folkviljan. Det är en ordning som tyvärr också har fått de borgerliga partiernas godkännande ända fram till 2018.

I kategorin brutna vallöften har vi under den senaste tiden bland annat fått ta del av regeringens planer på att försämra ROT-avdraget. I kategorin som handlar om att gå i otakt med folkviljan avvisade statsministern nyligen det kraftigt ökade folkliga stödet för ett förbud mot tiggeri med orden: Vi måste göra någonting helt annat.

Med anledning av det sistnämnda undrar jag vad statsministern egentligen menar att vi måste göra. Ska vi stillatigande se på när kåkstäder, social misär, brottslighet och undanträngning av svenska hemlösa stadigt växer? Eller ska Sveriges skattebetalare tvingas ta på sig ett heltäckande försörjningsansvar för alla fattiga och utsatta individer som befinner sig inom EU-området?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)


Anf. 28 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Eftersom vi har sagt att vi ska göra någonting annat ska vi inte sitta stilla och se på; vi ska göra någonting annat. Men det är ett slag i luften att säga: Nu förbjuder vi fattigdom. Det hjälper inte dem som är fattiga.

Det som hjälper de fattiga är till att börja med att de som kommer hit från andra länder ska få en möjlighet att bli integrerade i samhället, inte minst i sina egna länder. Därför pågår ett samarbete inom ramen för EU som ska hjälpa Rumänien att se till att de som till dags dato inte har fått möjlighet att bli integrerade i det rumänska samhället ska få den möjligheten. Där hjälper vi till. Det hjälper föga att säga "Nu är det förbjudet för dig att vara fattig". Det kommer inte att leda framåt.

Sverigedemokraterna talar gärna om folkviljan. Folkvilja är för oss att se till att människor kommer i arbete, att våra ungdomar kommer i arbete och att våra barn och ungdomar klarar skolan på ett mycket bättre sätt än de gör i dag. Då blir de starka individer i sina vuxna år. Folkvilja är att se till att vi får en välfärd så att människor kan känna trygghet. Och det tänker vi se till att göra.

(Applåder)


Anf. 29 Mattias Karlsson (SD)

Fru talman! Jag ser och berörs också av den fattigdom och det lidande som statsministern talar om. Men det är inte där som skillnaden mellan våra partier ligger. Till skillnad från Socialdemokraterna betraktar Sverigedemokraterna inte statskassan som ett ymnighetshorn som man kan hämta obegränsade resurser ur till allting som man tycker är fint och gott i världen.

Om statsministern nu inte vill vidta några åtgärder för att stävja inströmningen av utländska tiggare återstår såvitt jag kan se bara två alternativ. Antingen accepterar vi den pågående framväxten av kåkstäder och social misär i det svenska samhället, eller så måste vi ta pengar från satsningar på jobb, välfärd och utsatta inhemska grupper och använda dem till att ge alla fattiga EU-medborgare som kommer hit en dräglig levnadsstandard.

Jag skulle vilja ha ett klart svar från statsministern om vilka av de alternativen han förespråkar.


Anf. 30 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det är en mycket konstig retorik som Mattias Karlsson använder nu. Vi har inte sagt att vi inget ska göra. Vi säger att vi ska göra. Men ett förslag om att det ska vara förbjudet att vara fattig leder ingenvart för den fattige. Du kan införa hur många förbud du vill, Mattias Karlsson. Men det kommer inte att hjälpa den fattige personen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det som hjälper den personen på riktigt är precis samma som här hemma. Det är att man får ett jobb, att man har en utbildning och att man har en bostad. De människor som kommer hit från andra länder och inte har fått det hemma måste få den möjligheten där hemma. Därför finns det ett speciellt EU-program för det, exempelvis att man får bättre hjälp hemma i Rumänien, varifrån många kommer. Det hjälper folk på riktigt.

Det är en helt felaktig retorik som ni använder. Men det gör ni för att ni vill driva upp motståndet mellan människor. Ni vill att människor ska stå mot människor. Det är hela er ideologi. Och vi ställer inte upp på den. Vi ska se till att alla människor har en frihet. Det är uppdraget.

(Applåder)


Anf. 31 Annie Lööf (C)

Fru talman! Statsministern! Jag fortsätter på samma tema som Anna Kinberg Batra. Statsministern behöver konkret svara på de frågor som vi ställer.

I och med den vårbudget som läggs fram nästa vecka bryter Socialdemokraterna mot ytterligare ett vallöfte - löftet om att inte förändra ROT-avdraget. Det är många som kan konstatera att det nu börjar bli ganska många löftesbrott från statsministern.

Många är också de mindre företag som har startats runt om i landet - inte minst i mindre orter och på landsbygden - för att hjälpa människor med helt vanliga inkomster att renovera ett gammalt badrum, bygga ut huset när familjen blir större eller fixa altanen för att även grannarna ska få plats där under sommarens grillkvällar. Det är just de med vanliga inkomster som tack vare ROT-avdraget har haft råd att göra de efterlängtade renoveringarna.

Min fråga till statsministern blir därför - och svara gärna konkret: Vad är det som har förändrats i den ekonomiska situationen för en vanlig löntagare som gör att statsministern inte längre bryr sig om kostnader för den som vill renovera?


Anf. 32 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! I vårens budget kommer vi också att ändra på den ungdomsarbetsgivaravgift som har varit en mycket dyr och ineffektiv åtgärd som i mycket liten utsträckning har lett jobb för ungdomar. Det kommer vi också att ändra på.

För ROT ökade kostnaden under 2014 med 2 miljarder kronor. Jag förstår att den borgerliga regeringen lämnade efter sig ett underskott på 74 miljarder, men ni bryr er inte om det. Vi gör det. ROT kommer att vara kvar. Det blir samma subventionsgrad som när det infördes.

Men det finns massor av människor som inte har någon bostad, inte minst i den här staden. Uppe på åhörarläktaren sitter det ungdomar, och jag gissar att många av dem skulle vilja ha en bostad, om inte än så kanske om några år. Många av dem kommer inte att få någon bostad. Det problemet är lika stort, om inte större. Det finns för få som i dag kan vrida om nyckeln och kliva in i sin egen lägenhet. Det ska vi ändra på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)


Anf. 33 Annie Lööf (C)

Fru talman! Nu visar statsministern och Socialdemokraterna sitt rätta ansikte. Kapningen av ROT-avdraget innebär att man tar miljarder från landsbygden, från små och mindre företag, och lägger dem på byggsubventioner i stora företag i större städer. Det är precis det som finansministern och statsministern har gått ut med. Man tar från landsbygden och investerar pengarna i storstäderna. Dessutom slår man undan benen på vanliga målare, byggarbetare och rörmokare runt om i landet när vita jobb nu blir svarta.

Utöver detta erkänner statsministern själv att man gärna höjer skatten för små företag och på ungas jobb. Det är sant, och det kommer att fördubbla kostnaderna för att alla ni unga människor som sitter uppe på åhörarläktaren ska bli anställda. Det blir ett tufft slag för alla unga som i dag har ett jobb.

Jag frågar återigen statsministern och hoppas att få ett konkret svar: Vad är det som har förändrat för vanliga löntagare med vanliga inkomster under det senaste halvåret som nu gör att statsministern har ändrat åsikt och vill kapa ROT-avdraget?

(Applåder)


Anf. 34 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag försöker igen. ROT-avdragets kostnad ökade med 2 miljarder på ett enda år. Vi kan inte ha skenande kostnader i alla typer av utgiftsposter, utan då måste man göra någonting åt det.

Det är bostadsbrist i ungefär 150 av landets kommuner, och då pratar jag inte bara om storstäder, utan jag pratar om hela Sverige eftersom det är ett problem för hela nationen. Vi måste bygga bostäder så att ungdomar kan ta sig in i vuxenlivet på riktigt och kunna öppna dörren till sin lägenhet eller för den delen öppna dörren och välkomna någon till sitt hem. Det är för många som inte kan det i dag. Folk kan inte flytta dit där jobben finns.

Jag pratar gärna om landsbygden, Annie Lööf. Under er regeringsperiod försvann 15 000 jobb på landsbygden. Nu ska vi göra en riktig satsning på service och på bredband. Vi ska ha en livsmedelsstrategi. Vi ska ha en parlamentarisk kommitté som ska fundera över vad man kan göra för landsbygden. Vi ska ha en skogsstrategi för att kunna utnyttja skogen. Då får vi jobb i hela landet.

(Applåder)


Anf. 35 Jonas Sjöstedt (V)

Fru talman! Statsminister Löfven! Vi håller på att förstöra den här planetens klimat. Det finns knappast någon fråga som är viktigare än att minska utsläppen av de växthusgaser som riskerar att ta bort livsbetingelser runt omkring på vår planet.

Vilka beslut som man fattar i regeringen spelar en viktig roll. Det kanske viktigaste klimatbeslutet ni har att fatta är det om framtiden för Vattenfalls kolbrytning i Tyskland. Det är enorma utsläpp som Sverige genom Vattenfall bidrar till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Regeringen fattade ett beslut i oktober som jag tyckte var klokt. Man sa att Vattenfall ska avbryta expansionen av kolgruvor i Tyskland. Det är ett helt rimligt beslut.

Häromdagen kom nyheten att Vattenfall har fått tillstånd för en ny gruva i Sachsen. Den statliga kraftjätten förbereder nu de underlag som behövs för att kunna öppna det nya dagbrottet, vilket leder till nya utsläpp.

Hur ser statsministern på att regeringen beslutar att man inte ska öppna fler kolgruvor och att Vattenfall fortsätter med förberedelserna för nya dagbrott och därmed nya utsläpp?


Anf. 36 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det är helt rätt, Jonas Sjöstedt, att detta är den viktigaste frågan som vi har att hantera för framtida generationer. Enligt min uppfattning har vi ett uppdrag att se till att hålla uppvärmningen så långt under två grader som det är möjligt. Det styr hela regeringens politik, även i det här fallet.

När vi tog över regeringsmakten hade vi att fundera på hur Vattenfall ska agera. Vattenfall har en styrelse och en ledning. De har ett ansvar inför sina ägare att driva Vattenfall på affärsmässiga grunder och leverera energi på ett sådant sätt som självfallet är miljömässigt hållbart. Det är ägarnas uppdrag till Vattenfall.

I den konkreta situation som Vattenfall nu befinner sig i måste ledningen och styrelsen hantera detta på bästa möjliga sätt. Det som vi har förstått av uppgifterna från Vattenfall har man ingen avsikt att expandera bland annat sina kolkraftverk.


Anf. 37 Jonas Sjöstedt (V)

Fru talman! Fakta säger tyvärr annorlunda. Med nya tillstånd från de delstater som är berörda förbereder Vattenfall för fullt att öppna nya dagbrott. Det är ju tvärtemot det som regeringen faktiskt har beslutat. Har regeringen någon synpunkt på att Vattenfall fortsätter att förbereda nya dagbrott?

Jag tycker att det är rimligt att här och nu ge en tydlig signal om att det inte är okej att fortsätta med nya dagbrott eller att förbereda att dessa ska öppnas. Bakom detta vilar ju en större fråga: Ska hela Vattenfall i Tyskland säljas, och i så fall till vem? Vad kommer den nya ägaren att göra? Kommer den att öppna fler gruvor, om det till exempel blir en tjeckisk spekulant, som har diskuterats?

Min andra fråga till statsministern är: Tror statsministern att det bästa för klimatet är att Vattenfall avvecklar brunkolsbrytningen i Tyskland eller att man säljer den vidare till företag som har för avsikt att expandera och driva den vidare i ytterligare tiotals år?


Anf. 38 Statsminister Stefan Löfven (S)

Frun talman! Den information som vi har är att Vattenfall inte har någon avsikt att fatta beslut om någon investering eller flytt av byar för att driva nya dagbrott. Det är den information som vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

När det gäller det befintliga ägandet måste ledningen och styrelsen hantera det utifrån sitt uppdrag att leverera energi på ett affärsmässigt säkert sätt.

Vattenfall kan inte bestämma över Tysklands energipolitik, det bestämmer Tyskland. Jag har tidigare sagt att jag anser att det som behöver göras i Tyskland ska göras på ett sådant sätt att det inte skadar tyska intressen. Vi ska se till att Vattenfall går i den riktning som avses. Ledningen och styrelsen får hantera detta i Tyskland på ett sådant sätt att man inte skadar tyska intressen, för det ligger inte heller i vårt intresse.


Anf. 39 Erik Ullenhag (FP)

Fru talman! Vallöften är inte den rödgröna regeringens bästa gren. Före valet kunde vi höra Stefan Löfven säga: Vi ska inte röra ROT-avdraget. Häromveckan fick vi veta att ROT-avdraget försämras, med risk för svartjobb som följd. Före valet kunde vi lyssna på Magdalena Andersson som sa: Det är jättedyrt att tanka bensin, så vi ska inte höja bensinskatten. Häromveckan lade Stefan Löfven fram förslag om att höja bensinskatten. Före valet kunde vi höra Stefan Löfven säga: Pacta sunt servanda. Bromma flygplats ska inte läggas ned. Strax före jul sa den förhandlingsperson som regeringen utsett att Bromma flygplats kanske kan stängas.

Min fråga till dig som statsminister, Stefan Löfven, är: Vilken effekt tror du att det har på människors förtroende för politiken när statsministern leder en regering som bryter vallöften på löpande band?


Anf. 40 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Vi tar detta med ROT igen då. Om en kostnad ökar med 2 miljarder på ett år tycker vi att vi ska göra något. Jag förstår, återigen, varför de borgerliga lämnade efter sig 74 miljarder i budgetunderskott. För dem verkar det inte ha någon betydelse vad som händer.

Jag tror att folk är glada över att vi inte bara satsar på ombyggnation utan också på nybyggnation när vi har bostadsbrist i 150 av landets kommuner. Det är ett uppdrag för hela landet. Vi ska se till att hela landet fungerar.

Sedan var det bensinen. Jag kanske får påminna herr Ullenhag om att den regering som tillträdde 2006 tillträdde med löftet att inte höja bensinskatten. Den höjdes 2008. Så kan det gå. Bensinpriset har sedan vi tillträdde sjunkit med ungefär 1,50. Det har hänt någonting med bensinpriset. Det var högre tidigare. Man måste följa med i utvecklingen.

(Applåder)


Anf. 41 Erik Ullenhag (FP)

Fru talman! Detta är statsministerns frågestund. Jag ställde en fråga om brutna vallöften från statsministern, och då började statsministern tala om vad alliansregeringen gjorde 2008. Jag beklagar att vi är i en situation där ni, Stefan Löfven, har regeringsmakten. Nu är det tid att ta ansvar för den regeringsmakten. Ni var i ett läge då ni lovade allt till alla och var mycket oförberedda. Det gör att ni nu får bryta vallöften.

Det är ett nytt fenomen i svensk politik, statsministern. Regeringen Ingvar Carlsson höll sina vallöften, regeringen Göran Persson höll sina vallöften, regeringen Fredrik Reinfeldt höll sina vallöften. Det pekar statsvetare ut som något ganska unikt för Sverige, att svenska politiker håller sina vallöften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Statsministern kan i dag säga att det är rätt att sänka ROT, men före valdagen var ni mycket tydliga med att ROT inte skulle röras. Statsministern kan säga att det är rätt att höja bensinskatten, men ni var jättetydliga före valdagen med att bensinskatten inte skulle höjas.

Jag upprepar därför min fråga, statsministern. Vad tror statsministern att det gör med människors förtroende för politiken att statsministern leder en regering som för första gången i Sveriges historia bryter vallöften på löpande band?

(Applåder)


Anf. 42 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det är uppenbart att Erik Ullenhag inte vill ta ansvar för vad han själv gjorde i regeringsställning. Talar man om brutna vallöften får man faktiskt stå för sina egna brutna vallöften.

Det stora vallöftet till Sverige från regeringen, från mig som regeringschef, är att ta knäcken på arbetslösheten, att ta knäcken på långtidsarbetslösheten, att se till att barnen klarar skolan och att vi har en välfärd som gör att människor kan känna både frihet och trygghet. Vi ska också ta oss an klimatutmaningen på riktigt. För det behövs investeringar, stora investeringar.

Då går det inte att som den förra regeringen tro att om vi bara sänker skatten, som man gjorde med 140 miljarder, så blir det ett himmelrike. Det fungerade inte. Vi måste anstränga oss tillsammans. Vi ska ta gemensamt ansvar, och därför ska vi se till att vi har skatteintäkter, ja. De ska användas för jobben, för skolan, för miljön.

(Applåder)


Anf. 43 Emma Henriksson (KD)

Fru talman! Vi har i Sverige en föräldraförsäkring som är unik och mycket omtyckt. Den ger möjlighet för nyblivna föräldrar att vara en aktiv del av barnens liv de första viktiga månaderna och åren.

När jag lyssnade på statsrådet Strandhäll i Sveriges Radios Lördagsintervjun för ett par veckor sedan blev jag orolig. På frågan om föräldraförsäkringen är för lång svarade hon att det bör man verkligen resonera om. Före valet antydde Socialdemokraterna inte på något sätt för Sveriges föräldrar att föräldraförsäkringen är för lång.

Min fråga till statsministern är: Kommer regeringen att arbeta för att förkorta föräldraförsäkringen, eller begränsa flexibiliteten i hur den kan tas ut i syfte att göra den kortare?


Anf. 44 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag kan lugna Emma Henriksson med att föräldraförsäkringen inte ska bli kortare. Men den ska bli mer jämställd. Vi vet alla att de problem vi har på arbetsmarknaden med skillnader i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män, skillnader i lön, skillnader i utvecklingsmöjligheter till ganska stor del beror på det ojämna uttaget av föräldraförsäkringen. Kvinnor tar ut ungefär 75 procent och män 25 procent. Det innebär att arbetsgivare förväntar sig att kvinnor kommer att vara borta mer än män, och därför blir det den skillnad vi ser i villkoren. Det är inte acceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi har en alldeles utomordentligt fin reform i Sverige där barn och föräldrar ges möjlighet att vara tillsammans den första tiden. Men om vi ser att den reformen bidrar till ett ojämställt arbetsliv måste vi göra någonting åt det. Därför har vi för avsikt att göra precis det och därmed också knyta ytterligare en månad till vardera föräldern. Då kan vi ta ett kliv mot jämställt uttag för att få ett mer jämställt arbetsliv. Den vägen är oerhört viktig att påbörja.

(Applåder)


Anf. 45 Emma Henriksson (KD)

Fru talman! Det var just den argumentationen Annika Strandhäll använde när hon sa att man bör titta på möjligheten att sträcka på föräldraledigheten eftersom det påverkar arbetslivet. Påverkan på barnen fanns inte med i resonemanget över huvud taget.

Nu har vi kanske inte så bra historik från statsministern vad gäller att hålla vallöften, men jag vill ändå fråga: Är det ett löfte till Sveriges alla barnfamiljer att Socialdemokraterna inte på något sätt tänker röra den flexibilitet som finns? I dag använder de flesta föräldrar flexibiliteten så att de kan vara hemma längre än de 13 månader det skulle innebära om man blev tvungen att ta ut alla dagarna rakt av. Är det statsministerns löfte att man kommer att kunna göra det, även om det, enligt er retorik, innebär att jämställdheten påverkas?


Anf. 46 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Eftersom det ska påbörjas en diskussion om en förändring av föräldraförsäkringen måste den diskussionen ske innan vi säger exakt hur allting ska vara. Det är viktigt att säga - det har vi sagt hela tiden - att vi självfallet inte tänker försämra föräldraförsäkringen med att den ska kortas. Vi måste dock se till att det blir ett mer jämställt uttag.

Vi måste se helheten i jämställdhetsfrågan. Det gäller föräldraförsäkringen, att vi har en utbyggd barnomsorg och att det fungerar i arbetslivet som det ska fungera. Dessutom handlar det om att kvinnor ska få mer utrymme, kunna ta för sig i samhällslivet och få maktpositioner. Här är föräldraförsäkringen viktig, ja.

Vi kommer att vilja ha en diskussion om föräldraförsäkringen, för vi vill ha en bred överenskommelse om den. Den är mycket viktig och måste hålla. Vi bedömer att det finns ett intresse av att öka jämställdheten i föräldraförsäkringen, och då är det vårt uppdrag att göra det.

(Applåder)


Anf. 47 Berit Högman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Min fråga till statsministern handlar om skolan. Jag är naturligtvis mycket nöjd med att regeringen ser skolan och utbildningsväsendet som en viktig och prioriterad fråga. Jag förstår att det kommer att ta tid att dels rätta till misstag som den förra regeringen gjorde, dels täcka de stora behov som finns i skolan.

Den 1 juli träder reformen om att alla lärare ska ha lärarlegitimation i kraft. Ett exempel som jag fått mig till livs är från Luleå. Även om man skulle anställa alla lärare som utexamineras där räcker lärarna ändå inte till. Behovet är större än så. Luleå är i det fallet inte unikt i Sverige.

Samtidigt har regeringen aviserat en satsning på universitets- och högskoleplatser. Min fråga blir: Kan och vill regeringen säkerställa att det kommer ut fler utexaminerade lärare från våra universitet och högskolor framöver?


Anf. 48 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det är en viktig del i den totala skolsatsningen. Vi måste se till att det finns både skolor och lärare. Vi vill se till att lärare och elever dessutom får mer tid med varandra, och därför behövs fler lärare i skolan. Men det behövs också mer övrig personal för att underlätta för lärarna att uppnå de magiska ögonblicken mellan lärare och elever.

Vi kommer att utöka antalet platser på lärarutbildningen, ja. Vi ska dessutom höja kvaliteten på lärarutbildningen och framför allt få till mer lärarledd tid också på universitetet. Vi tycker att är det någonstans man ska börja med mer lärarledd tid är det just på lärarutbildningen.

Men det behövs mer ändå. Vi har också yrkesgrupper som med pedagogisk utbildning skulle kunna göra insatser som lärare. De som har kunskaper i sitt ämne - ingenjörer exempelvis - skulle kunna göra en fin insats om de fick pedagogisk utbildning. Där har vi en tillströmning till.

Sedan har vi ett tredje ben, och det är att se till att lärare stannar på sitt jobb. Vi har många som inte vill jobba kvar. Vi måste se till att de stannar. Vi ska höja läraryrkets status.


Anf. 49 Maria Ferm (MP)

Fru talman! Statsministern var i regeringsförklaringen mycket tydlig med att antiziganism, antisemitism, islamofobi och afrofobi inte ska ha en plats i vårt samhälle. Det är en viktig regeringsståndpunkt, och inte minst arbetet mot antiziganism och med romsk inkludering behöver prioriteras.

I går firades romernas internationella dag. Tyvärr blir vi ständigt påminda om att det finns starka antiziganistiska strömningar runt om i Europa, även i Sverige. Romer förvägras grundläggande mänskliga rättigheter, registreras, diskrimineras och utsätts för våld. Antiziganistiska idéer gör att fattigdom och arbetslöshet drabbar den romska gruppen hårdare än andra.

Därför skulle jag vilja fråga statsministern hur regeringen arbetar mot antiziganism och för romsk inkludering.


Anf. 50 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det här sätter strålkastarljuset på en mycket viktig värderingsfråga i Sverige. Sverige ska vara ett land där alla har samma människovärde, och det ska synas i samhället. Alla ska kunna känna den tryggheten och friheten, som innebär att man kan leva ett bra liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Men så är det inte i dag, dessvärre. Det är lika bra att vi erkänner det. Det är lika bra att vi säger att vi tyvärr har behandlat människor med romskt ursprung i vårt land på ett sätt som inte tillhör den ljusa delen av vår historia - tvärtom.

Den förra regeringen påbörjade en strategi som vi gärna vill fullfölja. Den innebär bland annat att åtminstone 2032 - det borde vara tidigare; det borde vara nu, men så är det inte - ska alla med romskt ursprung som fyller 20 år känna att de har precis samma villkor som alla andra. Det vill vi fullfölja, och vi tillför mer pengar för att det ska vara möjligt. Det tänker vi hålla fast vid - Sverige ska vara ett land där alla har samma människovärde.


Anf. 51 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Jag har den här veckan med mig en ung man som heter Tim. Han kommer från Furulund i Kävlinge kommun. Han vill ställa följande fråga till statsministern.

Varje dag lämnar EU-migranter sina hemländer i hopp om ett bättre liv någon annanstans och att få ge sina barn en bättre framtid. De har ingenting i sina hemländer.

En del av de EU-migranter som lämnar sina hemländer kommer till Sverige. Här har många av dem inte mat för dagen. Många har inte tak över huvudet för natten. Många har barn som inte har möjlighet att gå i skolan och utbilda sig, vilket skapar onda cirklar. Föräldrarna hamnar ute på gatan för att försöka samla ihop lite pengar till mat. Då utsätts många av dem för trakasserier och våld trots att de inte har gjort något fel.

Därför undrar jag vad ni ska göra för EU-migranterna för att ge dem ett bättre liv.

Det är en värmande fråga som jag hoppas att statsministern har svar på.


Anf. 52 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! De som migrerar inom EU måste på plats få den hjälp de är berättigade till.

Vi vet dock att många, som vi har varit inne på tidigare, kommer från Rumänien. Jag tror att många av dem faktiskt vill bo i sitt eget land. Därför har den här regeringen liksom den förra haft kontakt med den rumänska regeringen och med EU för att se vad det går att göra mer för att de ska få en rimlig chans i sitt hemland, där de helst av allt vill bo.

Precis som för alla andra människor är det några basala saker som måste till. Det är bostad, det är utbildning och det är arbete för vuxna människor. Det gäller att se till alla får den möjligheten i sitt eget land.

Om man åker till ett annat EU-land ska man självfallet få den hjälp man behöver där. Då hjälper det inte, som andra - inte frågeställaren men andra - tycker, att införa något slags förbud mot fattigdom.


Anf. 53 Gunnar Hedberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Chefen för en av de allra största statliga verksamheterna, Trafikverket, har gått i pension. Verket har sammanlagt 522 miljarder kronor i beslutad ram för åtgärder som påverkar förutsättningarna för jobb, näringsliv och en positiv miljö- och klimatutveckling.

I medierna kunde vi redan för ett år sedan se att arbetet med att rekrytera en ny chef hade startat. Men ännu ser vi inget resultat.

I ett uttalande på regeringens hemsida säger infrastrukturminister Anna Johansson: "Posten som generaldirektör för Trafikverket är central för regeringen och för transportsektorn."

Därför vill jag fråga statsministern: När får Trafikverket en ny ordinarie chef?


Anf. 54 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag kan inte ange vare sig datum eller klockslag, men processen pågår självfallet.

Det finns en ledning för Trafikverket. Det är inte så att verket är ledningslöst. Det finns en tillförordnad funktion, en person som kan verksamheten och har varit där länge.

Processen med rekrytering pågår. Jag kan inte ge något besked om när tjänsten tillsätts, men det finns ingen anledning att dra ut på processen. Den sköts så skyndsamt som möjligt.


Anf. 55 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! I tisdags träffade jag Kommunal Bergslagens avdelningsstyrelse i Borlänge. Vi talade om de utmaningar som de ser för sina yrkesgrupper.

De beskriver en verklighet där det råder och kommer att råda brist på undersköterskor och barnskötare. Det är två för samhället väldigt viktiga och nödvändiga yrkesgrupper.

På mindre orter har vård- och omsorgsprogrammet försvunnit helt. Därmed har också den naturliga personalförsörjningen upphört.

Det är oroväckande att allt fler anser att det är för tungt och för svårt att jobba inom dessa yrken. Det är inte attraktivt för unga att söka sig till de här utbildningarna.

Min fråga till statsministern är därför: Hur kan vi belysa vikten av dessa yrken och göra dem mer attraktiva, och kan SKL ha en betydande roll i det arbetet?


Anf. 56 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Vi vet samtidigt att ungdomar som tillfrågas om de kan tänka sig att jobba i välfärdssektorn svarar att de gör det.

En del har aldrig varit i välfärdssektorn. Jag träffade en ung kvinna i södra Sverige som aldrig hade kunnat tänka sig att jobba i välfärdssektorn, men nu hade hon fått en möjlighet. Hon sa till mig: Ja, det här vill jag göra. Nu tänker jag studera och få den utbildning som gör att jag kan få en karriär inom välfärdssektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tror att flera tänker så. Men det är oerhört viktigt att visa att vi som offentlig arbetsgivare bryr oss om de anställda. Det innebär inte att man kan ge allt till alla. Men vi ska vara noga med att arbetsgivarrollen innebär ett ansvar för människor. Människor ska kunna känna att de har en bra arbetsmiljö och goda möjligheter att påverka sin situation. Det gäller inte minst det som vi nu kommer att göra inom SKL: säga till alla att de kommer att erbjudas heltid - inte deltid utan heltid. Det kommer våra företrädare att erbjuda.


Anf. 57 Hans Wallmark (M)

Fru talman! I en av morgontidningarna kunde man i dag läsa att Sverige har för avsikt att skicka väpnad trupp till de kurdiska delarna av Irak, till peshmerga, för att hjälpa till att utbilda mot mördarbanden i form av Isil eller Daesh. Man kan fundera på vilket prejudikat det skapar, men vi kommer att ha en riksdagshantering av detta.

Vi har väpnad trupp i Mali. Vi här i norra Europa ser med oro på vad som händer i Ukraina. Samtidigt tror jag att det är viktigt att vi anlägger sydeuropéernas perspektiv och ser med oro på vad som händer i Medelhavsområdet med sönderfall i Libyen och terrorceller i form av Isil eller Daesh som biter sig fast i södra Medelhavsområdet.

Detta innebär att vi står inför ett antal internationella insatser nu och i framtiden. Utan att föregå den ekonomiska diskussion som förs inom de försvarssamtal som pågår ändå ställa frågan till statsministern om det inte är viktigt att vi har kvar pengar nu och framgent för att också kunna bedriva internationella insatser med svensk väpnad trupp i olika former av konfliktområden.


Anf. 58 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Eftersom Hans Wallmark är mer bekant än jag är med de samtal som pågår exakt nu om försvarsanslagen utgår jag från att det går att finna en samsyn på detta.

Regeringen har ingen annan ambition än att vi ska ha resurser så att vi kan vara en del av internationella insatsstyrkor. När det gäller Mali gör vi det med stolthet.

Den proposition som är beslutad och som ska skickas till riksdagen, vad gäller kampen mot IS, som Hans Wallmark själv tar upp, är oerhört viktig. Vi kommer att och ska vara en del i de olika internationella insatser som görs. Den säkerhet som vi är med och befrämjar där ute bidrar självfallet till vår egen säkerhet. Det här är viktiga insatser.

Svaret är: Regeringen har inga andra ambitioner än att det ska finnas resurser för att vi ska kunna bidra till och vara en del i internationella fredsinsatser.


Anf. 59 Anders W Jonsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Vi har i Sverige en sjukvård i världsklass. Ändå finns det stora utmaningar.

När den nya regeringen tillträdde utmålade man att den stora utmaningen för svensk sjukvård var att det fanns privata entreprenörer som bedrev välfärd och inte minst sjukvård. För den sakens skull har man nu tillsatt en utredning som ska se hur man kan få bort privata alternativ ur sjukvården.

Detta har lagt en våt filt över utvecklingen inom hela det här området, och det har inte minst skapat en stark oro hos många av de patienter som har valt privata utförare.

Det kanske mest flagranta var att regeringen gick i spetsen för att avskaffa det fria vårdvalet. Timmarna innan kammaren fattade beslut som innebar att riksdagen över huvud taget inte ville att regeringen skulle återkomma med förslag om att avskaffa det fria vårdvalet i primärvården beslutade regeringen att man skulle ge ett sådant utredningsuppdrag.

Min fråga till statsministern är: Borde man inte nu ge ett tilläggsdirektiv till den här utredningen som handlar om att inte lägga fram ytterligare förslag om att försämra den svenska primärvården?


Anf. 60 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det ingår inte i något direktiv att man ska arbeta med att få bort detta, som Anders Jonsson nu säger. Det finns inget sådant direktiv.

Vad vi däremot måste göra är att se till att få ordning och reda i hela den offentliga sektorn, så att de skattepengar som vi använder till gemensam välfärd faktiskt går till gemensam välfärd: vården, skolan och omsorgen.

Vi har en del exempel på att det inte fungerar så. De seriösa utövarna i vården, omsorgen och skolan har ingenting över huvud taget att vara oroliga för. Men de som använder skattepengar till att berika sig själva eller som skickar pengar till något skattekonto, oavsett om det är i Sverige eller utomlands, har en del att vara oroliga för.

Vi måste tala om för de svenska skattebetalarna att de pengar som de skickar in för vården, skolan och omsorgen är avsedda just för det och att de kommer att användas just för det.

Det är för mig lite svårt att förstå varför borgerligheten är så rädd för att skapa ordning. Vad är det som är så kontroversiellt med att skapa ordning och reda i den offentliga sektorn?


Anf. 61 Anette Åkesson (M)

Fru talman! Skatteverket har annonserat att man tänker lägga ned lokala skattekontor ute i landet. På många håll är man nu orolig.

På många områden har man specialiserat sig. I Lycksele arbetar man med registervård. I Simrishamn har man byggt upp specialkompetens med människor som arbetar internationellt.

Statsrådet Sven-Erik Bucht har vid upprepade tillfällen sagt sig arbeta för att behålla eller till och med utöka antalet statliga jobb ute i landet. Därför undrar jag hur statsministern ser på konsekvenserna av att flera orter ute i landet mister jobbtillfällen när Skatteverket och andra statliga myndigheter lägger ned kontor.


Anf. 62 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Det är en fråga som det är högst berättigat att ställa. Vi måste ha och ska ha en sådan utveckling att hela landet kan fara väl och leva och utvecklas. Det innebär jobb i hela landet. Därför är vår utgångspunkt att statliga myndigheter självfallet ska finnas på olika sätt runt om i hela landet. Kan man inte ha hela verksamheten kan man fundera på om man kan ha delar.

Men det är myndigheternas ledningar som måste ta ansvar för organiseringen av verksamheten. Regeringen kan inte vara där och styra och säga: Nu ska ni flytta det kontoret dit eller inte göra det. Det finns nämligen ett tryck på de här myndigheterna som handlar om att de ska utveckla verksamheten och göra den så effektiv och så servicevänlig som möjligt. I fråga om den mixen är det de statliga myndigheternas uppgift att se till att de kan klara både och.

Frågan är befogad. Vi har ju under ett antal år upplevt att landsbygden har utarmats på jobb. Jag ser det själv där jag kommer ifrån, och det gör ont. Uppdraget ligger kvar. Statliga myndigheter måste ha den uppgiften också.


Anf. 63 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Jag har en fråga om bostadsbristen till statsministern. Det är allmänt känt att det i princip råder bostadsbrist i hela landet. Det är ett problem för många medborgare men också för tillväxten.

Jag vill höra statsministerns syn på detta. Jag skulle också vilja höra statsministerns syn på den exceptionella situation som råder här i Stockholms län med en extrem brist på hyresrätter, mycket beroende på den politik som har förts under de senaste 20 åren.

Jag har bett riksdagens utredningstjänst att titta på bostadsmarknaden i våra storstadsregioner: Stockholm, Göteborg och Malmö. Situationen i Stockholm är unik, där vi sedan 1990 har en minskning av hyresrätterna med 15 procent samtidigt som bostadsrätterna har ökat med 113 procent.

Vi ser konsekvenserna här i dag. Vi har en kö på uppemot 500 000 människor. Därför undrar jag vad statsministern vill göra åt situationen på bostadsmarknaden i allmänhet men också åt den exceptionella situationen i Stockholms län.


Anf. 64 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det är nog helt rätt som Mathias Tegnér säger, att det är en akut och väldigt allvarlig situation här i Stockholm. Det har påtalats under en rad av år, inte minst av Stockholms Handelskammare. Här går vi miste om miljarder kronor i tillväxt på grund av bostadsbrist.

Ekvationen är inte svårare än att det är för få bostäder i förhållande till antalet invånare. Då måste man få upp byggtakten. Det är därför vi nu gör den här satsningen, som vi nyss har redovisat, i vårändringsbudgeten. Det handlar om ett investeringsstöd för att få upp byggtakten. Det fanns nämligen ett sådant investeringsstöd. Det togs bort av den förra regeringen. Sedan dess har vi en lägre byggnadstakt.

Statsministerns frågestund

Vi måste få upp antalet bostäder totalt. Vi måste få upp antalet hyresbostäder, hyreslägenheter. Det är inte minst det som ungdomar efterfrågar. Vi måste få upp antalet studentlägenheter, så att ungdomar som flyttar till den ort där de ska studera har någonstans att bo och inte, som det är i dag, behöver bo i tält den första terminen.

Statsministerns frågestund