Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället.
Grundlagarna står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna.
Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke, och konsekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta. Tanken med detta är att demokratin ska skyddas.
För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter.
Det är också möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas.
Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Det innebär att om resultatet blir nej så får riksdagen inte ändra i grundlagen. Denna möjlighet infördes 1980 men har aldrig använts.
En översyn av regeringsformen pågår. Grundlagsutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Regeringen har därefter lämnat in en proposition som föreslår omfattande ändringar i regeringsformen. Det föreslås även ändringar i vallagen, kommunallagen och en rad följdändringar i bland annat riksdagsordningen.