Så började Lissabonfördraget efter många turer att gälla den 1 december. En nyhet i fördraget är att parlamenten ska få mer att säga till om. Men vad innebär det i praktiken för den svenska riksdagen?
EU ska inte detaljstyra. Tanken är alltid att besluten ska tas så nära medborgarna som möjligt. En nyhet i Lissabonfördraget är att riksdagen i likhet med de övriga parlamenten får granska vissa lagförslag utifrån närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen som den mer formellt kallas för.
När ett förslag från EU kommer till riksdagen ska ansvarigt utskott granska förslaget och se om det strider mot närhetsprincipen. Om hela utskottet anser att det inte strider mot principen så görs bara en protokollsanteckning som skickas till kammaren.
Skulle däremot minst fem ledamöter tycka att kommissionens förslag strider mot närhetsprincipen så kan de begära att utskottet ger ett utlåtande till kammaren och där de kan i en reservation förklara varför de tycker förslaget strider mot principen. Det utlåtandet får sedan hela kammaren ta ställning till.
Vad händer om en majoritet av utskottet anser att förslaget strider mot principen att besluten ska tas så nära människorna som möjligt? Då lägger utskottet fram sina tankar i ett utlåtande för riksdagen som sedan får rösta om ärendet. Om kammaren ställer sig bakom bedömningen att förslaget strider mot närhetsprincipen så skickas riksdagens uppfattning till den institution som lagt förslaget, vanligtvis kommissionen.
De nationella parlamenten kommer inte att få "närhetsgranska" alla EU:s förslag. Enligt Lissabonfördraget är bland annat tullfrågor, konkurrensregler, valutaunionen och handelsfrågor undantagna. På dessa områden har medlemsländerna lämnat över all befogenhet till EU. Närhetsprincipen gäller bara förslag på områden där både unionen och medlemsländerna har befogenhet att stifta lagar. Det gäller till exempel den inre marknaden, miljön, energi, frihet och säkerhet.
Hur många lagförslag lägger kommissionen fram varje år? Det varierar men handlar om ungefär 220–270 stycken. Men endast ca en tredjedel av dessa förslag ska närhetsgranskas av parlamenten.
Thomas Larue är föredragande på konstitutionsutskottet. Han berättar att miljö- och jordbruksutskottet, trafikutskottet och näringsutskottet väntas göra flest granskningar.
– Även om kommissionen har sagt att den kommer att räkna bort augustiveckorna från tidsgränsen på åtta veckor gäller det att hitta arbetsformer för de förslag som kommer till riksdagen under sommaren, säger Thomas Larue.
Kommer ett parlament att kunna stoppa ett lagförslag? Nej, en sådan makt har inte ett enskilt land så att det kan ge rött kort. Är däremot flera länder överens om att förslaget strider mot närhetsprincipen så kan Kommissionen bli tvungen att ompröva sitt förslag. Och om en majoritet av parlamenten säger nej till ett förslag, kan i vissa fall ministerrådet eller Europaparlamentet stoppa förslaget.
Planeringschefen Charlotte Rydell berättar att en grupp tjänstemän i riksdagen ser över hur Lissabonfördraget påverkar utskottens och kammarens rutiner.
Parlamentens roll i EU är så viktig att talmännen i medlemsländerna bestämt sig för att ha ett extra talmansmöte den 12 december i Riksdagshuset. Ordförande och värd är talman Per Westerberg. Förutom närhetsprincipen så kommer mötet bland annat att handla om hur samarbetet mellan parlamenten kommer att se ut. Hur och i vilka former ska parlamenten till exempel träffas?
De nationella parlamenten ska enligt det nya fördraget vara med och övervaka EU:s polisbyrå Europol och utvärdera åklagarmyndighet Eurojust verksamhet. Hur ska den uppgiften skötas? Också ett ämne att diskutera på det extra talmansmötet.
– Det är ett komplext arbete som pågår just nu för att förbereda diskussionerna på talmännens möte, säger Charlotte Rydell.