Aktuellt

Ledamöter begär misstroendeförklaring mot statsministern

Publicerad: 13 september 2017 klockan 12.00

Uppdaterad: 14 september 2017 klockan 12.14

38 ledamöter har begärt att riksdagen ska rösta om en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S). Omröstningen kommer att hållas i morgon, fredagen den 15 september, klockan 9.

Riksdagen kan uttala sitt misstroende mot ett enskilt statsråd eller mot hela regeringen, en misstroendeförklaring. En omröstning om en misstroendeförklaring kan göras först efter att ärendet bordlagts vid två kammarsammanträden.

Så går processen till

En begäran om misstroendeförklaring ska läggas fram av ledamöter under ett kammarsammanträde. Begäran ska också lämnas in skriftligen med underskrifter från minst 35 ledamöter. Om talmannen anser att det finns förutsättningar att ta upp begäran om misstroendeförklaring till prövning bordlägger talmannen ärendet, vilket innebär att ärendet får vila till nästa sammanträde.

Om begäran står fast vid det andra sammanträdet bordläggs ärendet igen. På det tredje sammanträdet får själva omröstningen ske, men den kan skjutas upp till det följande sammanträdet. På det sammanträdet ska ärendet senast avgöras.

38 ledamöter har nu begärt att riksdagen ska hålla en omröstning om misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S). Ärendet är nu bordlagt två gånger. Omröstningen hålls i morgon, fredagen den 15 september, klockan 9.

Majoritet krävs för misstroendeförklaring

För att en misstroendeförklaring ska riktas mot ett statsråd måste en majoritet i riksdagen, det vill säga minst 175 ledamöter ställa sig bakom misstroendeförklaringen. Om en majoritet röstar för misstroendeförklaringen ska talmannen entlediga statsrådet. Gäller misstroendet statsministern måste hela regeringen avgå. Regeringen kan förhindra detta genom att inom en vecka från misstroendeförklaringen besluta om extra val till riksdagen.

Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring sju gånger hittills – men aldrig sagt ja. Två gånger har hotet om en misstroendeförklaring haft effekt. 1981 avgick regeringen Fälldin och 1988 justitieminister Anna-Greta Leijon (S), eftersom man kunde förutse att riksdagen skulle rösta för att de skulle avgå.

Samtliga misstroendeförklaringar

Riksdagsordningen och Regeringsformen

Regeringsformen (RF) beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna ska ha och hur den offentliga makten ska fördelas. Riksdagsordningen (RO) innehåller regler om riksdagens arbetsformer.

Proceduren kring misstroendeförklaringar beskrivs i följande bestämmelser:

  • 6 kap. 7 § RF Entledigande av statsråd vid misstroendeförklaring
  • 13 kap. 4 § RF Yrkande om misstroendeförklaring och när det inte kan tas upp till prövning
  • 6 kap. 13 § RO Yrkande om misstroendeförklaring ska tas upp på föredragningslistan
  • 9 kap. 25 § RO Yrkande om misstroendeförklaring ska framställas vid sammanträde och skriftligt så snart det har framställts
  • 11 kap. 3§ RO Bordläggning och tid för avgörande av misstroendeförklaring
  • 11 kap. 14 § RO Hanteringen vid två eller flera yrkanden om misstroendeförklaring