Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statliga bolag samt statsråds tjänsteutövning.
Resultatet av KU:s granskning presenterades på en pressträff torsdagen den 7 juni. Pressträffen går att se i efterhand via webb-tv.
Webb-tv: Pressträff med KU efter justering av granskningsbetänkandet
Nedan finns en sammanfattning av granskningens resultat och en länk till en pressupplaga av hela betänkandet. De ärenden där KU pekar på brister beskrivs under rubriken "Brister i regeringens handläggning och statsrådens agerande". Några av de övriga slutsatserna presenteras under rubriken "Andra resultat av granskningen".
Brister i regeringens handläggning och statsrådens agerande
Förra regeringens agerande kring Transportstyrelsen och informationssäkerhet
Flera anmälningar har gällt regeringens agerande i samband med Transportstyrelsens it-upphandling. Enligt KU har det inte framkommit något som visar att den förra regeringen var informerad om eller delaktig i Transportstyrelsens planer på att upphandla en extern leverantör av sin it-drift. Regeringen eller Regeringskansliet har inte heller fått någon information om att Transportstyrelsen inte genomfört en säkerhetsanalys förrän 2014 och att myndigheten därmed brutit mot säkerhetsskyddsförordningen som syftar till att värna rikets säkerhet.
När det gäller informationssäkerhet på ett mer allmänt plan noterar KU däremot att arbetet var eftersatt under den granskade perioden och att den dåvarande regeringen inte gjorde tillräckligt för att brister som påpekats skulle bli åtgärdade. I regeringens styrande funktion ingår att regeringen följer myndigheternas verksamhet och vid behov ser till att vidta de åtgärder som är nödvändiga.
Vid KU:s utfrågning förde dåvarande it-ministern Anna-Karin Hatt fram att ansvaret för informationssäkerhetsfrågorna låg hos varje departement och statsråd inom deras respektive områden. Det är korrekt men KU konstaterar att hon också hade ett samordningsansvar för frågor om samhällets informationssäkerhet. Det it-ministern sa vid utfrågningen var därför bristfälligt. Som tidigare uttalats ska uppgifter som lämnas till KU vara korrekta och fullständiga.
Enligt KU:s mening finns skäl att ifrågasätta om ansvarsförhållandena för informationssäkerhetsfrågor inom den dåvarande regeringen var tillräckligt klara. Med oklara ansvarsförhållanden fanns en risk att problemen inte fick den uppmärksamhet som krävdes i regeringsarbetet och att nödvändiga åtgärder därför uteblev. KU understryker vikten av tydliga ansvarsförhållanden, särskilt på områden som informationssäkerhet, där konsekvenserna av uteblivna åtgärder kan bli mycket allvarliga.
Nuvarande regeringens agerande kring Transportstyrelsens it-upphandling
När det gäller den nuvarande regeringens agerande i samband med Transportstyrelsens it-upphandling visar granskningen följande. Upphandlingen gjorde att sekretessbelagd information hanterades på ett olagligt sätt och är en allvarlig händelse som har fått omfattande konsekvenser. Säkerhetspolisen informerade i början av 2016 Justitiedepartementet och Näringsdepartementet om sin tillsyn av Transportstyrelsen och att förundersökning om vårdslöshet med hemlig uppgift inletts. Berörda myndigheter hade då börjat vidta skadebegränsande åtgärder. Några åtgärder från regeringens sida efterfrågades inte.
Enligt KU väcker hanteringen frågor om förmedlingen av information inom Regeringskansliet när det gäller frågor av betydelse för rikets säkerhet. Statsrådsberedningen fick information om de säkerhetsrisker som upphandlingen medförde först ett år efter att Justitiedepartementet informerats. Det tog ytterligare några veckor innan statsminister Stefan Löfven informerades. KU ser allvarligt på att det tog så pass lång tid innan statsministern informerades.
Justitiedepartementet och Näringsdepartementet har i alltför stor utsträckning agerat var för sig. De borde gemensamt ha skaffat sig en bättre bild av läget och övervägt vad som ytterligare kunde göras för att hantera situationen.
Granskningen visar att dåvarande inrikesminister Anders Ygeman förhållandevis tidigt blev informerad av sitt departement om det inträffade. Han bör då ha varit tillräckligt insatt för att förstå behovet av att följa utvecklingen och säkerställa att berörda departement och Statsrådsberedningen blev informerade. Justitiedepartementet, och inte minst inrikesministerns statssekreterare, brast i dessa avseenden. Statsrådet bär ansvaret för dessa brister. Han tog inte heller upp händelsen med statsministern eller infrastrukturministern. Det framstår som självklart att händelser av detta allvarliga slag bör tas upp direkt med statsministern och andra berörda statsråd.
Transportstyrelsen sorterar under Näringsdepartementet och myndigheten ingick därför i den dåvarande infrastrukturminister Anna Johanssons ansvarsområde. Anna Johansson fick i ett mycket sent skede information om det som hänt trots att informationen fanns tidigt i hennes departement.
Frågan om att Transportstyrelsen medvetet agerat på ett sätt som medfört risker för rikets säkerhet togs inte upp mellan henne och hennes dåvarande statssekreterare. Det är enligt KU uppseendeväckande. Ansvaret för den bristfälliga relationen dem emellan är statsrådets. Som statsråd hade dåvarande infrastrukturministern även ansvar för de otillräckliga kontakterna mellan Näringsdepartementet och Justitiedepartementet samt för att Näringsdepartementet inte informerade Statsrådsberedningen om de risker för rikets säkerhet som uppkommit.
Försvarsminister Peter Hultqvist hade att hantera konsekvenserna av det inträffade för Försvarsmakten. Enligt utskottet agerade förvarsministern på ett rimligt sätt i den uppkomna situationen.
Den ansvarsprincip som gäller inom Regeringskansliet om att varje departement och statsråd ansvarar för sina myndigheter får inte medföra att all information stannar inom respektive departement. Principen kan inte heller innebära att ett statsråd i varje situation kan utgå från att information överförts inom andra delar av Regeringskansliet på det sätt som är tänkt. Om principen inte hade följts så strikt hade Statsrådsberedningen kunnat nås av informationen tidigare.
Som regeringschef och chef för Regeringskansliet har statsministern det övergripande ansvaret för regeringens och Regeringskansliets arbete. Inom Regeringskansliet finns rutiner för att säkerställa informationsöverföring mellan departementen och mellan departementen och Statsrådsberedningen vid allvarliga situationer inom departementens ansvarsområden. Utskottet kan konstatera att tillämpningen av rutinerna i detta fall har brustit. Statsministern bär det yttersta ansvaret för detta.
Informationshanteringen under flyktingmottagandet hösten 2015
Anmälan gällde regeringens informationshantering och dåvarande inrikesminister Anders Ygemans uttalanden i samband med flyktingmottagandet hösten 2015. KU har i huvudsak granskat regeringens agerande när Migrationsverket informerade Regeringskansliet om att antalet asylsökande såg ut att bli fler än verket tidigare trott.
Utskottet konstaterar att den särskilda utredaren bedömde att regeringen på olika sätt försåg sig med tillräcklig information, och att bland annat Migrationsverket enligt Riksrevisionen i huvudsak lyckades fullfölja sitt kärnuppdrag under flyktingsituationen. KU delar samtidigt bedömningen av den särskilda utredaren som konstaterat att regeringen och Regeringskansliet inte agerade tillräckligt snabbt på den information som lämnades. För att regeringen ska kunna fullgöra sin styrfunktion i situationer som kräver snabba och kraftfulla åtgärder krävs ett mer proaktivt agerande.
Utöver det konstaterar KU att dåvarande inrikesministern i riksdagens kammare sagt att informationen som lämnades till Regeringskansliet innebar att antalet flyktingar till Europa ökade, inte att antalet asylsökande till Sverige skulle öka. Uttalandet är inte helt förenligt med vad som framkommit i granskningen.
Utrikesdepartementets hantering av handlingar under säkerhetsrådskampanjen
KU:s granskning visar att registreringen och diarieföringen av den aktuella handlingen skedde mer än ett år efter det att ärendet hade slutbehandlats. Det står i strid med principen om handlingsoffentlighet och reglernas syfte att garantera tillgång till allmänna handlingar. I ljuset av tidigare granskning framstår departementets hantering som anmärkningsvärd. För detta kan utrikesminister Margot Wallström inte undgå ansvar.
KU konstaterar att det arbetssätt som användes gjorde att handlingen sågs som ett internt arbetsmaterial. Den arbetsgrupp som inrättats inom Utrikesdepartementet med medarbetare från departementet och från den svenska FN-representationen har haft en annan sorts ställning och har bedrivit en annan typ av verksamhet än vad som är vanligt för interna organ och arbetsgrupper i Regeringskansliet. Myndighetsövergripande arbetsgrupper som kallas interna kan medföra att bestämmelser i tryckfrihetsförordningen åsidosätts. KU anser att Utrikesdepartementet borde ha analyserat och klarat ut relevanta frågeställningar om handlingsoffentlighet före inrättandet av arbetsgruppen.
Utrikesdepartementets talepunkter om Försvarsberedningens rapport och uttalanden om det svenska säkerhetsläget och den svenska försvarspolitiska linjen
KU konstaterar att Utrikesdepartementets talepunkter om Försvarsberedningens bedömning har tagits fram i enlighet med gällande riktlinjer inom Regeringskansliet. I debatten har talepunkternas innehåll uppfattats som otydligt när det gäller beskrivningen av Försvarsberedningens bedömning i fråga om militära hot mot Sverige. KU understryker vikten av att talepunkter till sitt innehåll är så formulerade att de inte leder till missförstånd eller ger upphov till motstridiga tolkningar.
När det gäller uttalanden om det svenska säkerhetsläget och den svenska försvarspolitiska linjen konstaterar KU att statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvists uttalanden delvis skiljer sig åt. Samtidigt måste det finnas utrymme att anpassa och nyansera uttalanden utifrån olika situationer. Inget uttalande kan sägas innebära någon ny politisk linje men i debatten har de uppenbarligen missförståtts och uppfattats som motsägelsefulla. KU understryker vikten av att regeringen samordnar sina uttalanden inom det aktuella området för att säkerställa att de formuleringar som används inte leder till missförstånd eller ger upphov till motstridiga tolkningar.
Regeringens agerande i frågan om campus vid Blekinge tekniska högskola
KU:s granskning visar att statssekreteraren för ministern för högre utbildning och forskning tidigt gett utryck för regeringens inställning mot ett campus vid Blekinge tekniska högskola. Eftersom regeringen styr sina myndigheter genom kollektivt fattade regeringsbeslut måste agerandet anses olämpligt. Även om kontakterna i det aktuella fallet har tagits av statssekreteraren är ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson ansvarigt för hur myndighetsdialogen har skötts. KU framhåller också vikten av att det får så fullständiga svar från Regeringskansliet som möjligt på sina frågor.
Etablerandet av Karolinska institutets filial i Hongkong
KU har granskat regeringens agerande i samband med att Karolinska institutet fick möjlighet att etablera verksamhet i Hongkong. KU konstaterar att rättsläget när det gäller svenska förvaltningsmyndigheters etablering av verksamhet utomlands är otydligt. När Karolinska institutet sökte ett klargörande från regeringen dröjde beskedet, och när det väl kom var innebörden att frågorna inte behövde prövas av regeringen. KU framhåller att det ingår i regeringens styrande funktion att vägleda och skapa klarhet i frågor som myndigheterna bedömt är av sådant slag att de inte kan klaras ut på myndighetsnivå. I det aktuella fallet bär ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson ansvaret för att ett sådant klargörande inte har gjorts.
Försäkringskassans handläggning av ansökningar om assistansersättning
KU har granskat om en formulering i ett regleringsbrev har inneburit att Försäkringskassan fått i uppdrag att minska antalet timmar inom assistansersättningen i strid med gällande rätt. Även om det inte är avsikten från regeringens sida och inte heller en rättskälla när myndigheterna ska fatta beslut går det inte att utesluta att formuleringar av detta slag i förlängningen riskerar att leda till felaktiga bedömningar i enskilda ärenden.
I granskningen har det dock inte framkommit att målet att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen har förutsatt åtgärder från Försäkringskassans sida som står i strid med lagen. I senare regleringsbrev har uppdraget till Försäkringskassan formulerats på ett annat sätt för att tydliggöra kopplingen mellan timutvecklingen och god kontroll, och utskottet ser fördelar med den nya formuleringen.
Justitie- och migrationsministerns uttalande om arbetslösheten bland utrikes födda
KU konstaterar att justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett uttalande på Twitter redovisade statistik som inte mer än i möjligen begränsad utsträckning inkluderade den grupp som uttalandet avsåg. Uttalandet gav därmed en missvisande bild. Justitie- och migrationsministern ansvarar för sina uttalanden och därmed även för att de uppgifter som han lämnar är korrekta. Att det aktuella uttalandet gjordes på hans personliga Twitterkonto saknar i sammanhanget betydelse.
Statsministerns uttalanden om bristen på poliser
KU har inte något att anföra mot statsministerns uttalande om bristen på poliser vid en frågestund i riksdagen. KU konstaterar däremot att en uppgift i Regeringskansliets svar till utskottet är ofullständig och därmed ger en missvisande bild. Utskottet understryker att uppgifter som lämnas till utskottet ska vara korrekta.
Hanteringen av vissa uppgifter i samband med utfrågningen av statsministern
KU har granskat hanteringen av vissa uppgifter i samband med utfrågningen av statsminister Stefan Löfven under förra årets granskning. Enligt KU fanns inga formella hinder mot att statsministern gjorde en egen bedömning av om uppgifterna omfattades av sekretess. Däremot skilde sig statsministerns och Utrikesdepartementets bedömningar i sekretessfrågan åt. Det är otillfredsställande när KU med kort mellanrum får motstridiga besked i frågor om handlingsoffentlighet och sekretess. KU framhåller vikten av tydlighet och betonar att det är viktigt att Utrikesdepartementet gör noggranna bedömningar av om uppgifter omfattas av sekretess.
Andra resultat i granskningen
KU har granskat om EU- och handelsministern Ann Linde har agerat i strid med gällande regler om samråd med EU-nämnden inför ett möte i EU:s ministerråd. Formellt förelåg inte en samrådsskyldighet. Samtidigt noterar KU att frågan, som gällde den då pågående dialogen mellan kommissionen och Polen, är av stor betydelse både för Sverige som stat och för Sverige som medlemsstat i EU. EU- och handelsministern har haft en tydlig uppfattning och agerat på ett proaktivt sätt vid det aktuella rådsmötet. Statsrådet hade mot denna bakgrund varit oförhindrad att samråda med EU-nämnden.
KU har granskat om ett regeringsbeslut att inte återkalla en anmälan om ett så kallat Natura 2000-område var förenligt med gällande lagstiftning och konstitutionell praxis. KU noterar att Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att regeringsbeslutet utgjorde ett led i Sveriges åtaganden enligt ett EU-direktiv. Rätten till rättvis rättegång har inte åsidosatts och beslutet kan inte heller anses strida mot någon annan rättsregel.
KU har även genomfört en förnyad granskning av Utrikesdepartementets hantering av säkerhetsrådskampanjen. Granskningen ger inte anledning att omvärdera ställningstagande som gjordes av utskottet i förra årets granskning. Iakttagelserna ger inte underlag för bedömningen att det skulle ha förekommit till exempel konkreta ekonomiska åtaganden eller utfästelser i utbyte mot stöd i säkerhetsrådskampanjen.
En reservation i betänkandet
KU är enigt i alla ärenden utom ett i granskningen. Centerpartiet reserverar sig mot utskottets ställningstagande i granskningen av förra regeringens agerande kring Transportstyrelsen och informationssäkerhet.
Så granskar KU regeringen
Konstitutionsutskottet kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU:s årliga granskning består av två delar. Den ena delen går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.
KU kontrollerar regeringen
Kontaktperson för media
Peder Nielsen, kanslichef, konstitutionsutskottet, telefon 08-786 40 72, e-post peder.nielsen@riksdagen.se.
Ledamöter
Konstitutionsutskottets ledamöter
Dokument
Konstitutionsutskottets betänkande 2017/18:KU20 Granskningsbetänkande, pressupplaga, ej trycklovskontrollerad(pdf, 2 MB)