Aktuellt

Talmannen höll tal efter årets sista votering

Publicerad: 19 december 2019 klockan 15.53

Den 18 december fattade riksdagen de sista besluten för året. Efter voteringen höll talman Andreas Norlén ett tal till ledamöterna i kammaren.

Webb-tv: Avslutning

Det talade ordet gäller.

Ärade ledamöter,

Visserligen återstår fortfarande några interpellationsdebatter i morgon och övermorgon, men höstens sista votering är verkställd, snart har det sista argumentet i denna kammare avfyrats och talmansklubban har svingats i luften för sista gången detta år.

Enligt färsk statistik har 169 interpellationer besvarats hittills under hösten. 17 till ska hinnas med innan veckan är över. Sedan riksmötets början har 616 skriftliga frågor fått ett svar och under den allmänna motionstiden kom 3313 fristående motioner in.

En nyhet denna höst var den EU-politiska debatten mellan partiledarna som hölls förra månaden. Jag tycker nog att farhågorna att en EU-debatt i kammaren skulle bli – för att låna Askungens ord – långtråkig och dötrist kom på skam. För egen del ansåg jag att den var om inte alldeles, alldeles underbar så åtminstone välmotiverad och klargörande. Tanken är att den ska bli årligen återkommande.

En annan speciell händelse denna höst var att riksdagen stod värd för Nordiska rådets 71:a session i slutet av oktober, ett arrangemang som innebar omfattade förberedelser, men som blev mycket uppskattat av deltagarna.

För bara en stund sedan beslutade riksdagsstyrelsen om Riksdagsförvaltningens verksamhetsplan för 2020. Där finns en lång rad konkreta åtgärder som ska genomföras under det kommande året för att förverkliga den strategiska planen för mandatperioden. Jag ska strax ge några exempel, men låt mig först framföra ett varmt tack till riksdagsdirektör Ingvar Mattson och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen för strålande insatser under 2019. Tack för allt ni gör varje dag för att Sveriges viktigaste demokratiska institution ska fungera.

Nu några exempel.

Arbetet med att etablera en plattform för digital signering pågår - så att ni ledamöter i framtiden ska kunna använda elektroniska signaturer för att effektivisera ert arbete.

Vi fortsätter att utveckla informationssäkerhetsarbetet, den fysiska säkerheten och brandskyddet i riksdagen.

Kammarappen, som många av er säkert nyttjar, håller på att utvecklas så att den ska kunna skräddarsys och anpassas mer efter varje individs behov.

Ett annat exempel på internt förbättringsarbete i det mindre formatet är de välkomstmöten jag har initierat för att möta riksdagens cirka 100 nya ledamöter, något som kommer att fortsätta även nästa år. Det är intressant av att ta del av intryck från ledamöter som kommer in i riksdagen med friska ögon.

Ärade ledamöter,

Jag har flera gånger talat om mina tre ledord för mandatperioden: demokratin, utskotten och långsiktigheten. Låt mig kort nämna något om vart och ett av dessa ledord.

Apropå demokratin högtidlighåller vi som bekant under hela mandatperioden 100 år av svensk demokrati.  Under hösten har vi på flera sätt uppmärksammat att 2019 är ett märkesår för kommunal och regional demokrati, eftersom de första fullt ut demokratiska kommun- och landstingsvalen ägde rum 1919. Bland annat anordnades ett seminarium här i riksdagen. Demokratijubileet genomsyrar också mycket av vår utåtriktade verksamhet. De vice talmännen och jag fortsätter vår turné till samtliga län för att inviga riksdagens vandringsutställning om jubileet och genomföra seminarier, möten och studiebesök med demokratin som tema. Under hösten har vi varit i Värmland, Skåne, Dalarna och Uppsala län.

Till våren fortsätter turnén med bland annat Jönköping, Kalmar, Stockholm och Blekinge. Hela Sveriges riksdag firar hela Sveriges demokrati.

Ungdomens riksdag, Öppet hus i riksdagen och talmanspresidiets utrikes resor är andra exempel på utåtriktad verksamhet, där demokratijubileet lyfts fram. Demokratijubileets webb, firademokratin.riksdagen.se, utökas hela tiden med nytt material. Flera nya teman planeras för kommande år.

Låt mig också nämna att riksdagsstyrelsen för bara en stund sedan beslutade att riksdagen ska återuppta sitt parlamentariska demokratisamarbete med ett eller flera parlament i antingen EU:s östra partnerskap eller på västra Balkan. Om vi i riksdagen firar 100 år av demokrati är det rimligt att vi hjälper andra länder att bygga upp sina demokratiska institutioner, särskilt sina parlament.

Jag vill passa på att inbjuda även er ledamöter att, med utgångspunkt i demokratijubileet, sprida kunskap om demokratins genombrott och hur demokratin fungerar i dag. Det finns presentationer och annat material som ni är välkomna att använda.

En målsättning är att alla gymnasieelever under mandatperioden ska få ta del av vårt skolmagasin om demokratijubileet. Om ni har gymnasieungdomar eller samhällskunskapslärare i er närhet, så fråga gärna om de sett skolmagasinet.

Utskotten är mitt andra ledord. Inte minst mot bakgrund av det komplicerade parlamentariska läget är arbetet i utskotten av central betydelse för att arbetet i riksdagen ska kunna löpa smidigt. Det ställer höga krav på bland annat utskottspresidierna. Jag är därför glad att ledarutvecklingsprogrammet för utskottsordförandena har kommit igång.

Min ambition är också att fortsätta utveckla arbetet i ordförandekonferensen för att öka erfarenhetsutbyte och benchmarking mellan utskotten. Under hösten har vi diskuterat bland annat utskottens EU-arbete och utrikes resor. I vår kommer vi till exempel att ta upp utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor samt uppföljning och utvärdering. Ibland kan det handla om att sträva efter mer enhetliga arbetsformer, ibland om att lära och inspireras av varandra.

Långsiktigheten, för det tredje, handlar om att på samma gång blicka bakåt för att vårda och uppmärksamma riksdagens långa historia och blicka framåt för att försöka förutse vilka behov som ledamöterna kommer att ha om fem år, om tio år eller ännu längre fram i tiden.

Jag vill på olika sätt lyfta fram, tillgängliggöra och levandegöra riksdagens historia och inte minst historien om de människor som verkade i riksdagen långt innan just vi hamnade här.

En satsning som å andra sidan handlar om att blicka in i framtiden är det som kallas Framtidens riksdagshus, alltså den renovering av riksdagens alla byggnader som pågår och som kommer att pågå in på 2030-talet. Där gäller det att försöka bedöma vilka behov riksdagen kommer att ha under årtionden framöver. Den omfattande renoveringen av Ledamotshuset är en del i detta arbete.

Låt mig nu lämna ledorden och påminna om de hårda paket som jag överlämnade i mitt välkomsttal i september i form av talmannens pekpinnar. Flertalet av de vänliga förmaningar som jag framförde har lett till förbättringar och jag vill tacka er alla för det. Frågan om lokalbokning lever dock vidare och jag kommer i januari att skicka e-post för att påminna om vissa viktiga regler. Jag välkomnar också om fler mailar in sina anföranden i förväg. Och så vill jag nämna att man av flera skäl inte får ta med besöksgrupper med fler än tio personer hit in i kammaren.

Låt mig till sist kommentera att riksdagen nästa år kommer att delta i Totalförsvarsövning 2020. Att hela riksdagen genomför en övning av den här typen är historiskt. Det skedde inte ens under det kalla kriget. Krigsdelegationen har övat, men inte hela kammaren.

Torsdagen den 5 mars kommer förmiddagen att ägnas åt att kammaren ställs inför ett dramatiskt scenario och ska hantera situationen. Kallelsen skickades ut för en tid sedan och redan har närmare 200 av er svarat. En förnyad kallelse kommer att skickas ut idag och jag vore tacksam om alla kunde svara före jul. Jag förutsätter att alla prioriterar den här unika och viktiga övningen, som förlagts till det som vanligen är utskottstid just för att alla ska kunna delta.

Ärade ledamöter,

Riksdagen har för första gången en julgran på Riksplan och jag hade nöjet att få tända dess ljus vid en ceremoni inför första advent.

Låt mig därför till sist citera en dikt som heter just Julgranen. Det är inte jag som har skaldat den här gången, utan Anna Maria Roos som i början av 1900-talet skrev så här:

Granen står så mörk och grön
under glans och glitter.
Julens stjärna, blid och skön,
högst i toppen sitter.    
    
Bloss och ljus        
glimma klart        
i vårt hus        
underbart.

Granen står så mörk och grön
under glans och glitter.

Med dessa ord vill jag önska alla riksdagsledamöter, alla anställda i Riksdagsförvaltningen och alla anställda vid partikanslierna en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Tack för den här terminen!