Aktuellt

KU:s granskning av regeringen är klar

Publicerad: 4 juni 2019 klockan 12.00

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 18 anmälningar från riksdagsledamöterna. I tre granskningar pekar KU på att det har förekommit brister.

Resultatet av KU:s granskning presenterades på en pressträff tisdagen den 4 juni. Presskonferensen kan ses i efterhand via webb-tv.

Webb-tv: Pressträff med KU efter justering av granskningsbetänkandet

Nedan finns en sammanfattning av granskningens resultat och en länk till en pressupplaga av hela betänkandet. De ärenden där KU pekar på brister beskrivs under rubriken "Brister i regeringens handläggning och statsrådens agerande". Några av de övriga slutsatserna presenteras under rubriken "Andra resultat av granskningen".

Konstitutionsutskottets betänkande 2018/19:KU20 Granskningsbetänkande, pressupplaga, ej trycklovskontrollerad(pdf, 2 MB)

Brister i regeringens handläggning och statsrådens agerande

Förflyttningen av Försäkringskassans generaldirektör

Regeringen ansvarar för förvaltningens verksamhet inför riksdagen och måste kunna omplacera en myndighetschef om den anser att chefskapet inte utövas på ett tillräckligt bra sätt. Samtidigt måste regeringen alltid förhålla sig till lagen om offentlig anställning. Lagens regler om att skilja eller förflytta en myndighetschef från en anställning är till för att säkerställa myndigheternas och deras chefers självständighet. För att inte syftet med reglerna ska undergrävas är det enligt KU därför centralt att det finns sakliga och objektivt godtagbara skäl för förflyttning.

Enligt KU:s granskning har företrädarna för regeringen och Ann-Marie Begler olika bilder av både myndighetsdialogerna och dialogen om den fortsatta anställningen som generaldirektör. Statsrådet och de före detta statssekreterarna har inför KU betonat att det fanns en samsyn om att Ann-Marie Begler inte kunde fortsätta som generaldirektör för Försäkringskassan eftersom förtroende inte fanns. Ann-Marie Begler har gjort gällande att hon har efterfrågat vilka synnerliga skäl som fanns för att genomföra förflyttningen omedelbart. Det är otillfredsställande att uppgifterna som har lämnats går isär så mycket. KU ska kunna förvänta sig att de uppgifter som lämnas bidrar till att skapa klarhet och ger en rättvisande bild av vad som har skett.

Regeringens uppgift att styra riket och att leda förvaltningen ställer krav på en tydlig och förtroendefull dialog med myndigheterna. Av KU:s granskning framgår att dialogen mellan Socialdepartementet och generaldirektören inte har levt upp till de kraven. Synpunkter om hur Försäkringskassan utförde sitt uppdrag att samverka med berörda aktörer uppfattades inte av myndighetens generaldirektör. Det står även klart att förflyttningen skedde mot Ann-Marie Beglers vilja. När Ann-Marie Begler efterfrågade skälen för att genomföra förflyttningen av henne fick hon inga sådana. Enligt KU faller det på statsrådet att försäkra sig om att förutsättningarna för att flytta en myndighetschef från dennes anställning finns och att de också klargörs för myndighetschefen.

KU konstaterar att dokumentation kring förflyttningen inte har gått att få tag på. Vid övervägandena om det finns tillräckligt starka skäl för att skilja en myndighetschef från dennes anställning menar KU att det bör det beaktas vilken dokumentation som kan behövas av dialogen med myndighetschefen. Utskottet framhåller vidare att när en myndighet, som till exempel Försäkringskassan, leds av en styrelse måste också den involveras när synpunkter som gäller myndighetens ledning tas upp av departementet.

Enligt KU bär statsrådet ansvaret för de brister som har framkommit i granskningen.

Utrikesdepartementets hantering av en utvärdering av säkerhetsrådskampanjen

Ett granskningsärende gäller hanteringen av en utvärdering av Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. KU menar att Utrikesdepartementets bedömning av utvärderarens ställning ur ett tryckfrihetsrättsligt perspektiv har haft direkt betydelse för myndighetens hantering av utvärderingens handlingar. Det framstår som att Utrikesdepartementets respektive utvärderarens bedömning av uppdraget har skiljt sig åt. KU framhåller vikten av att Utrikesdepartementet ser till att uppdragets karaktär och frågan om självständighet gås igenom noggrant i förväg. Dessutom bör det alltid göras en noggrann tryckfrihetsrättslig analys för att all hantering av handlingar ska ske enligt reglerna om handlingsoffentlighet.

KU har också granskat Utrikesdepartementets hantering av Dagens Nyheters och utrikesutskottets begäran om att ta del av utvärderingen. Granskningen visar att det besked som lämnades till Dagens Nyheter var otydligt och delvis missvisande. På grund av detta gick det i praktiken inte att begära att få saken prövad genom ett beslut av ett statsråd och i sista hand av regeringen. KU anser att Utrikesdepartementets hantering av Dagens Nyheters begäran har brustit.

När det gäller hanteringen av utrikesutskottets begäran menar KU att det får förutsättas att departement och utskott har en dialog om en begärd handling inte är allmän och av det skälet inte lämnas ut. KU noterar att Utrikesdepartementet beredde ledamöter från utrikesutskottet tillfälle att ta del av det aktuella materialet hos departementet. KU noterar också bland annat brister i den information som lämnades till utrikesutskottet och understryker betydelsen av att Utrikesdepartementet lämnar fullständig och korrekt information.

KU anser att det är synnerligen bekymmersamt att Utrikesdepartementets hantering av handlingar återkommande har gett upphov till klagomål som uppmärksammats i olika tillsyns- och granskningssammanhang. För de brister som utskottet påtalat i detta ärende kan utrikesministern inte undgå ansvar.

I sammanhanget välkomnar KU de insatser som har gjorts på detta område under 2018 inom ramen för ett åtgärdsprogram som har omfattat hela utrikesförvaltningen. Utskottet förväntar sig att departementet kommer till rätta med de tillkortakommanden som rör hanteringen av handlingar.

Arbetsmarknadsministerns agerande i fråga om Europeiska arbetsmyndigheten

Arbetsmarknadsministern hade inför EU-nämnden uttalat att hon skulle framföra den svenska ståndpunkten om Europeiska arbetsmyndigheten vid ministerrådet om det blev aktuellt. Vid diskussionen i ministerrådet gjordes dock inte det. KU konstaterar att det inte finns någon formell skyldighet att samråda med EU-nämnden när det gäller informationspunkter inför rådsmöten. Det är enligt KU dock angeläget att regeringen följer upp vad som sagts i EU-nämnden. KU menar att arbetsmarknadsministern borde ha yttrat sig för att framföra den svenska ståndpunkten.

Andra resultat i granskningen

En granskning gäller en pressekreterares anställning vid Försvarsdepartementet och hennes engagemang och ägande i ett visst bolag med anknytning till Försvars­departementets ansvarsområde. I samband med att hon anställdes hade hon kontakt med den dåvarande expeditions- och rättschefen om engagemanget enligt gällande rutin; pressekreteraren skulle avveckla sitt engagemang och ägande i bolaget. KU noterar dock att bolaget överlåtits till pressekreterarens närstående och att det inte blivit känt förrän i augusti 2018, och KU ifrågasätter om Regeringskansliets rutiner är tillräckliga. De bör ses över för att säkerställa att anställda i Regeringskansliet informeras tillräckligt om saklighet, opartiskhet och de etiska riktlinjerna. Regeringskansliet bör också överväga om det finns behov av tydligare regler när det gäller anställda enligt politikeravtalet, till exempel pressekreterare. KU inskärper vikten av att grundlagens krav på saklighet och opartiskhet respekteras och av en ständig strävan att upprätthålla förtroendet för det allmänna.

I granskningen av beredningen av förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd framhåller KU betydelsen av regeringsformens beredningskrav och Lagrådets granskning. KU pekar även på vikten av riksdagsordningens regler om budgetprocessen för att upprätthålla principen om en fullständig och samlad budgethantering. De åtgärder och bedömningar som gjordes i riksdagen när den aktuella propositionen behandlades noteras av utskottet. Vidare uppmärksammar KU att ordinarie rutiner för beredning av lagförslag frångicks, och som KU pekat på tidigare kan det i brådskande fall vara i sin ordning. KU understryker dock vikten av kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap för att beredningen så långt som möjligt ska kunna ske enligt ordinarie rutiner.

Vidare har KU granskat dåvarande kultur- och demokratiministerns uttalanden i samband med en nedlagd polisutredning. Av granskningen har inte framkommit annat än att uttalandet om ett möte med rikspolischefen gällde att följa upp polisens arbete med en handlingsplan. När det gäller ett uttalande med innebörden att det ingår i polisens uppdrag att ha kontakt med landets samtliga utgivare visar granskningen att något sådant uppdrag inte finns. KU menar att uttalandet således inte var korrekt.

När det gäller de uppmärksammade bristerna kring säkerhetsskydd och säkerhetsprövningar vid Svenska kraftnät visar granskningen att Miljö- och energidepartementet fick information om dessa först i början av 2019. Informationen fördes därefter utan dröjsmål vidare till Statsrådsberedningen och Justitiedepartementet. KU förutsätter att regeringen ser till att både styra myndigheterna och hålla sig informerad om deras verksamhet, och att berörda delar av Regeringskansliet informeras vid händelser som kan vara av betydelse för rikets säkerhet. I det aktuella fallet har det inte framkommit några brister i dessa hänseenden.

Dokument

Konstitutionsutskottets betänkande 2018/19:KU20 Granskningsbetänkande, pressupplaga, ej trycklovskontrollerad(pdf, 2 MB)

Så granskar KU regeringen

Konstitutionsutskottet kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU:s årliga granskning består av två delar. Den ena delen går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.

KU kontrollerar regeringen

Ledamöter

Konstitutionsutskottets ledamöter

Kontaktperson för media

Peder Nielsen, kanslichef, konstitutionsutskottet, telefon 08-786 40 72, e-post peder.nielsen@riksdagen.se