Aktuellt

Trafikutskottet har följt upp punktligheten i persontrafik på järnväg

Publicerad: 18 december 2020 klockan 14.27

I Sverige kommer ungefär 90 procent av tågen i tid men punktligheten varierar på olika linjer och tider på dygnet. För att förbättra punktligheten behöver en rad brister åtgärdas. Bland annat bör en översyn av ansvarsförhållanden, organisation samt användningen av anslag och intäkter som avser järnvägen övervägas. Det visar en uppföljning av punktligheten i persontrafik på järnväg som trafikutskottet låtit genomföra.

Persontrafiken på järnväg har ökat kraftigt sedan 1990-talet, framförallt inom lokal- och regionaltrafiken. Ökningen innebär att allt fler aktiviteter, såväl person- och godståg som banarbeten, ska samsas i det gemensamma spåret. Genom att allt fler resenärer väljer att åka tåg påverkas fler av förseningar och inställda tåg. Att tågen är i tid är den aspekt som är viktigast för resenärerna men som samtidigt upplevs fungera sämst.

Trafikutskottets uppföljning av punktligheten i järnvägstrafiken utgår från de transportpolitiska mål som riksdagen har fastställt och riksdagens beslut om att förstärka anslagen till Trafikverket för underhåll av och investering i infrastrukturen. Uppföljningen omfattar en redovisning och analys av arbetet i Sverige för att förbättra punktligheten för persontrafiken på järnväg. I uppföljningen ingår också en internationell studie som bl.a. omfattar åtgärder för att förbättra järnvägstrafikens punktlighet i Finland, Danmark, Nederländerna, Schweiz och Österrike.

90 procent av tågen kommer i tid

Uppföljningen visar att den sammanlagda punktligheten för den svenska persontrafiken på järnväg var cirka 90 procent under perioden 2013–2019. Sent inställda tåg ingår i beräkningen och räknas som ett försenat tåg. Det innebär att cirka 90 procent av alla tåg kommer i tid till stationen, det vill säga inom 5 minuter och 59 sekunder, enligt det mått som används för punktlighet på järnväg.

Punktligheten varierar på olika linjer och vid olika tider på dygnet. Ju längre sträcka ett tåg färdas, desto sämre punktlighet. De senaste tre åren har punktligheten varit högst mellan klockan 4 och klockan 5.59, medan den har varit lägst på eftermiddagarna efter klockan 17.

Otydlig ansvarsfördelning och redovisning

En internationell jämförelse visar att en bättre punktlighet i tågtrafiken kräver en tydlig styrning, det vill säga mål och uppföljning av dessa och noggrann planering, statistik och satsningar på infrastrukturen. Trafikutskottets uppföljning visar att det inom dessa områden finns en utvecklingspotential i Sverige.

Ett av Trafikverkets uppdrag är att samverka med olika aktörer i järnvägsbranschen. Det viktigaste samverkansforumet när det gäller punktlighet är satsningen Tillsammans för tåg i tid (TTT). TTT har sedan starten 2013 syftat till att nå ett branschmål på 95 procents punktlighet inklusive sent inställda tåg 2020. Uppföljningen visar att det är oklart vilken styrande effekt branschmålet har haft. Det är också svårt att avgöra i vilken utsträckning ett strukturerat arbete har genomförts för att nå målet eftersom det saknas resultat som kopplas till insatser och punktlighet.

Ett återkommande problem inom såväl Trafikverket som TTT är att det i stor utsträckning saknas en redovisning av vem som är ansvarig för olika åtgärder samt av samlade resurser och resultat som är kopplade till effekter av insatser och punktlighet.

Lyckade exempel på ökad punktlighet

Uppföljningen visar samtidigt att det finns exempel på åtgärder som har resulterat i bättre punktlighet i persontrafiken på järnväg i Sverige. Ofta är problemen uppmärksammade på lokal eller regional nivå.

Ett exempel är Trafikverkets Trafikledningsområde nord som använder så kallade analyståg för att varje vecka undersöka orsaken till att de mest försenade tåg är sena för att kunna sätta in åtgärder för ökad punktlighet. Ett annat exempel är Trafikverkets analys av Värmlandsbanan som resulterade i ny tidtabell och engagemang hos den operativa personalen med avsevärt förbättrad punktlighet och ökat antal resenärer som resultat. Ett tredje exempel är ett samarbete mellan Trafikverket, Trafikförvaltningen Region Stockholm och MTR för att komma till rätta med de betydande förseningar som drabbade resenärer i pendeltågstrafiken i Stockholm vintern 2017/18.

Gemensamt för dessa exempel är att underlag tagits fram som visar på antingen brister i planering av tidtabeller eller behov av underhållsåtgärder på en utpekad sträcka eller i ett särskilt område. När åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med problemen har punktligheten på sträckan förbättrats.

Nationella mål för punktligheten saknas

Uppföljningens internationella studie visar att det i Danmark, Nederländerna, Schweiz och Österrike finns nationella mål för punktlighet fastställda av ansvarigt departement i varje land. I Finland finns ett skriftligt mål för förseningar på grund av spårunderhåll.

Vissa länder har mål och följer upp resenärernas punktlighet. I exempelvis Nederländerna och Schweiz finns välutvecklade system för att följa upp resenärernas punktlighet. Med punktlighet avses en försening på högst 2,59 minuter. Den utgår från kundundersökningar som visar att 3 minuter är en gräns för när resenärer upplever en försening. I Sverige har regeringen inte fastställt mål för punktlighet för tåg eller resenärer.

Förslag på åtgärder som kan motverka brister

Mot bakgrund av de brister som avslöjats landar trafikutskottets uppföljning i en rad slutsatser om behov av åtgärder. Bland annat bör en översyn av ansvarsförhållanden, organisation samt användningen av anslag och intäkter som avser järnvägen övervägas liksom nationella mål för både tågens och resenärernas punktlighet. Styrningen för att uppnå bättre punktlighet för järnvägstrafiken behöver utvecklas.

Det är också önskvärt att ett system för uppföljning och rapportering av resultat i förhållande till målen säkerställs och att det kopplas till vidtagna åtgärder och effekter på punktligheten. Det finns även ett behov av att klarlägga och tydliggöra Trafikverkets myndighetsansvar inom järnvägsområdet samt att granska myndighetens förmåga att genomföra it-projekt.

Uppföljningen konstaterar också att regeringens rapportering till riksdagen behöver förbättras i frågor som är kopplade till punktlighet för järnvägstrafiken.

Ledamöter

Trafikutskottets uppföljningsgrupp:

Dokument

Rapport från riksdagen 2020/21:RFR5 Punktlighet för persontrafik på järnväg – en uppföljning

Kontaktperson för media