Aktuellt

Talmannen deltog digitalt i Lärarnas Riksförbunds kongress

Publicerad: 15 maj 2020 klockan 14.21

Den 15 maj höll talman Andreas Norlén ett anförande vid Lärarnas Riksförbunds digitala kongress. Talet hade spelats in i förväg och visades vid öppnandet av kongressen.

Talmannens tal

Ärade kongressdeltagare,
ärade lärare och studie- och yrkesvägledare,

Som riksdagens talman är jag hedrad över möjligheten att få tala så här på Lärarnas Riksförbunds kongress - det hålls ju bara en vart fjärde år. Samtidigt vill jag uppriktigt beklaga att jag inte kan vara på plats hos er fysiskt, men i coronakrisens tid är det förstås inte möjligt.

Ni har valt att genomföra er kongress digitalt. Också på många andra håll i samhället har arbetsformerna förändrats för att minska risken för smittspridning.

I riksdagen har vi vidtagit en rad åtgärder för att minimera antalet fysiska möten och främja social distansering. Bland annat har partiernas gruppledare enats om att minska antalet ledamöter som är på plats röstar i kammaren från 349 till 55. Alla riksdagens ledamöter är dock i tjänst och arbetar inom sina utskott och sina partigrupper, men det hela sker förstås i hög grad på distans. Just omröstningarna i kammaren och det formella beslutsfattandet i utskotten kan dock enbart utföras av ledamöter som är på plats fysiskt i riksdagen.

Även riksdagens tjänstemän arbetar till en mycket stor del hemifrån. Guidade visningar, besök av skolklasser och andra fysiska sammankomster har ställts in och för egen del har jag nu deltagit i så många digitala möten att jag har börjat kallats digitalmannen. Det är ett epitet jag gärna bär så länge det kan bidra till att minska smittspridning, upprätthålla någon form av normalitet och i förlängningen kanske rädda liv att vi inte träffas fysiskt utan digitalt.

Många av er, däremot, har inte haft förmånen att kunna arbeta hemifrån. Behovet av lärare på plats på våra grundskolor är lika stort, oavsett om det pågår en pandemi eller inte. Er fysiska närvaro har krävts för att hålla en av samhällets mest grundläggande funktioner igång, utbildningsväsendet. Precis som exempelvis landets vårdpersonal har ni osjälviskt och plikttroget infunnit er på era arbetsplatser trots de bekymmersamma yttre omständigheterna.

Att ert arbete inte är ofarligt finns det tyvärr konkreta exempel på. På Kågeskolan i Skellefteå har en lärare avlidit i covid-19 och flera andra smittades av viruset. Jag och säkert alla som bor i Sverige delar er sorg och er frustration över att detta hände.

Jag är full av beundran över det arbete ni och alla era kolleger runt om i vårt land har utfört under denna kris. Den svenska grundskolan har stått stadigt och envist vägrat böja sig för virushotet. Tack vare er har skolan fortsatt att representera den trygghet och den normalitet som vi alla längtar efter.

Ni har övervunnit er rädsla för pandemin i dag, för att nästa generation ska kunna ha en utbildning i morgon. För den insatsen vill jag tacka er å riksdagens och hela Sveriges vägnar.

Men jag vill också framföra ett varmt tack till de gymnasielärare som på kort tid har ställt om sitt arbete och sin undervisning så att den kan bedrivas digitalt. Också inom gymnasieskolan har det funnits en stor känsla av plikttrogenhet, engagemang och en vilja att upprätthålla en normalitet och en vardag för landets gymnasieelever. Det har varit mycket viktigt i denna svåra tid. Också för den insatsen vill jag framföra ett varmt tack å riksdagens och hela svenska folkets vägnar.

Kongressdeltagare,

Riksdagen är folkets främsta företrädare, heter det i regeringsformen, en av våra grundlagar. Riksdagen är därmed den främsta institutionen i vår svenska demokrati. Men demokratin är något alla vi som lever i det svenska samhället bygger tillsammans. Vi har alla ett ansvar för att värna och vårda vår demokrati. I och med skolans demokratiuppdrag har ni självklart en nyckelroll i det arbetet.

Grunden för det öppna, demokratiska samhället läggs i skolan. Skolan ska självklart inte ta partipolitisk ställning, men skolan ska inte vara värdeneutral. Skolan ska ta ställning för demokratin och alla dess olika beståndsdelar – allmän och lika rösträtt, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer.

Det förutsätter en skola där eleverna inte enbart lär sig nya fakta – även om det självklart är viktigt – utan också en skola, där eleverna på ett djupare plan kommer till insikt om varför demokratin är överlägsen alla andra styrelseformer, och en skola där eleverna tillägnar sig de förmågor som krävs för att de ska kunna vara aktiva samhällsmedborgare i vårt demokratiska land – förmågan att analysera, utmana och ifrågasätta, inte minst sina egna uppfattningar.

I ert viktiga arbete med att utbilda våra unga när det gäller demokrati hoppas jag att ni passar på att använda det skolmaterial som vi i riksdagen har utarbetat som en del av vårt stora demokratijubileum.

Hela den här mandatperioden firar riksdagen hundra år av svensk demokrati. Hundra år av allmän rösträtt för både kvinnor och män. Hundra år av lika rösträtt – utan de inkomst- och förmögenhetsgränser som tidigare hade gjort att vissa hade en röst i kommun- och landstingsval, medan andra kunde ha upp till 40 röster.

Firandet inleddes den 17 december 2018, på dagen 100 år efter riksdagens principbeslut om att införa av allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Det pågår till 2022, 100 år efter att de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges riksdag. Under dessa jubileumsår genomförs en lång rad aktiviteter, i riksdagen förstås men också runt om i landet.

Tillsammans med de vice talmännen reser jag land och rike runt för att föra ut riksdagens demokratijubileum i hela landet. Just nu ligger förstås denna talmansrunda i riket nere, men vi hoppas kunna återuppta den när världen blivit normal igen. Under resorna inviger vi riksdagens vandringsutställning om demokratijubiléet och vårt mål är att den ska visas i alla Sveriges län. Det är hela Sveriges demokrati som firas av hela Sveriges riksdag och då är det viktigt att firandet märks i hela Sverige. Unga människor är en av de viktigaste målgrupperna för jubiléet och i samband med de här resorna besöker vi gymnasieskolor och lärosäten för att få möjlighet att samtala med unga om demokratin.

Men vi kan bara träffa en bråkdel av Sveriges unga. Därför hoppas vi att också ni vill hjälpa till att sprida kunskap om demokratins genombrott i vårt land och ta det som utgångspunkt för att också samtala om hur vår demokrati mår idag och hur vi ska utveckla den för att den ska stå stark även i framtiden. Vi har utarbetat ett skolmagasin som beskriver rösträttskampen och rösträttsreformen. Det vänder sig främst till elever på gymnasier och folkhögskolor, men vår bedömning är att det går utmärkt att använda också på högstadiet.

För bara några veckor sedan släppte vi också ett nytt, fint material som vänder sig till årskurs fyra-sex. Det ser t ex ut så här. Det innehåller demokratikort, det innehåller en tidslinje som visar milstolpar för demokratins genombrott, men också hur vår demo har utvecklats sedan dess. Tanken är att det ska finnas gott om årtal att samtala om, hänga upp diskussioner om och att man genom korten får frågor att samtala om och diskutera.

Både magasinet och det nya materialet går att beställa gratis från demokratijubileets hemsida, firademokratin.riksdagen.se, men det går också att ladda ner digitalt. Gör gärna det och tipsa gärna era kolleger om det här materialet.

Vårt mål är att så många elever som möjligt ska möta demokratijubiléet under denna period och vi hoppas att ni kan hjälpa till med det.

Kunskap om demokratins genombrott är viktigt. Kunskap i allmänhet är viktigt. Bildning är viktigt. Vetenskap och forskning är viktigt. Det gör att vårt samhälle utvecklas, men allt handlar inte om samhällsnytta. Det handlar också om att vi var och en utvecklas som människor, när vi lär oss mer, när vi tänker och reflekterar, när vi förstår hur andra tänker. Att läsa innebär att kliva in i någon annans universum en stund. Det gör oss klokare och godare.

Under min tid som talman har jag på olika sätt försökt att lyfta fram betydelsen av kunskap, bildning, vetenskap och forskning – genom mina tal och aktiviteter i riksdagen, men också genom till exempel besök jag har gjort.

Läsning är härligt, läsning är viktigt. Det blir mycket facklitteratur för min del, men jag tycker också om poesi. Som en del av er kanske vet bor jag i Östergötland, för närvarande i Norrköping, men tidigare i många år i Motala.

I Motala verkade Karin Boye som just lärare för ungefär hundra år sedan och i Motala finns en skola som bär hennes namn: Karin Boye-skolan.

Jag tänkte därför att det kunde vara passande att avsluta det här talet med några rader av Karin Boye. I dikten "Vårvisa" skriver hon så här:

I vårtid, i groddtid,
då brister frönas skal,
och råg blir råg och tall blir tall
i frihet utan val.

En ilning av vällust
går genom själ och kropp --
att jag är jag, nödvändigt jag --
en brodd, som hittat opp,

ett vårskott, vars växtkraft
jag knappast anar än --
men stammens sav med bitter smak
med lust jag känner den.

Så bort, all min feghet!
Jag hör min framtid till.
Jag tar mig rätt att växa nu
som rotens krafter vill.

Med dessa ord än en gång:
Varmt lycka till under er kongress.
Varmt tack för allt det ni och era medlemmar gör under coronakrisen för att Sveriges skolor ska kunna fortsätta att fungera, för att Sveriges elever ska kunna fortsätta att få både bildning och utbildning.

Tack.