Aktuellt

Talmannen om enkammarriksdagen och demokrati

Publicerad: 13 januari 2021 klockan 12.34

Talman Andreas Norlén höll den 13 januari ett tal i kammaren för att uppmärksamma att dagens riksdag med en kammare under 2021 jubilerar med 50 år.

Talmannen sade bland annat att "De hundra åren som gått sedan den svenska demokratins genombrott understryker vikten av det oförtröttliga arbetet för demokratin själv. De femtio åren som gått sedan enkammarriksdagen infördes minner oss om att det inte räcker med att vinna demokratin, vi måste också ständigt utveckla dess former."

Talmannens anförande

 

Det talade ordet gäller.

Statsministern,
Vice statsministern,
Partiledare,
Ärade ledamöter runt om i Sverige,

Det hör inte till vanligheterna att talmannen tar till orda precis innan det är dags för partiledardebatt i Sveriges riksdag. I dag vill jag ändå göra det.

Riksdagen är som bekant halvvägs in i sitt demokratijubileum. Nu ligger det stora jubileumsåret 2021 framför oss, hundra år efter det första riksdagsvalet som hölls med allmän och lika rösträtt. Detta är värt att uppmärksamma, även om formerna förstås får anpassas efter rådande läge.

Men i dag vill jag tala om ett annat jubileum, som också det i högsta grad berör riksdagen. Den 11 januari 1971, för 50 år och två dagar sedan, sammanträdde den nya enkammarriksdagen för första gången. Det skedde i riksdagens tillfälliga lokaler vid Sergels torg i Stockholm. Även detta jubileum kommer att uppmärksammas på olika sätt under året.

Införandet av enkammarriksdagen var en händelse som föregåtts av många steg på en lång väg. Historiska förändringar i samhället avspeglas också i det politiska systemet.

När tvåkammarriksdagen infördes genom 1866 års representationsreform skedde det i övergången mellan en äldre samhällsordning, och de framväxande kraven på demokrati.

Parlamentarismen slog igenom 1917, och redan vid den tiden var tvåkammarsystemet en omdebatterad fråga. Det var det även i 50-talets Författningsutredning och den diskuterades vidare i 60-talets Grundlagberedning.

I syfte att bland annat göra parlamentarismen tydligare, med en enda kammare som regeringen ansvarar inför, och för att valresultat skulle få ett direkt och entydigt genomslag utan den stegvisa förnyelsen av första kammaren klubbades beslutet om en enkammarriksdag igenom 1969. Borta var begrepp som första och andra kammaren, sammanjämkning och gemensam votering.

Man kan lite förenklat säga att den indirekt valda första kammaren försvann och att den andra, direktvalda, kammaren byggdes ut till 350 ledamöter. Samtidigt genomfördes en genomgripande förändring av utskottsväsendet och den typ av fackutskott vi känner idag infördes.

Jag skulle gärna tala mer om detta men vi har en viktig debatt framför oss. Som väl är finns det en skrift om detta jubileum, tillgänglig på webben för alla och den har även mailats till er ledamöter. Som enkammarriksdagens nionde talman hoppas jag att den bjuder på god läsning! Senare i år kommer Riksbankens Jubileumsfond att ge ut en bok om jubileet så den som vill fördjupa mer sig kommer att kunna göra det.


Ja, det finns alltså sammantaget 150 anledningar att högtidlighålla sitt demokratiska engagemang lite extra i år.

De hundra åren som gått sedan den svenska demokratins genombrott understryker vikten av det oförtröttliga arbetet för demokratin själv.

De femtio åren som gått sedan enkammarriksdagen infördes minner oss om att det inte räcker med att vinna demokratin, vi måste också ständigt utveckla dess former.

Betydelsen av att vinna, värna och vitalisera demokratin är uppenbar mot bakgrund av att vi aldrig får ta den för given – något som visas inte minst av de oacceptabla händelser som nyligen utspelade sig i den amerikanska kongressen.

Ärade ledamöter,

Dåtidens rösträttskamp ledde till demokratins historiska genombrott i Sverige.
Dåtidens reformer gav oss den enkammarriksdag vi nu är samlade i.
Dagens demokrati ger oss möjlighet och ansvar för att forma såväl samtiden som vår framtid.

Nu stundar 2021 års första partiledardebatt.
Tack.