Aktuellt

Talmannen välkomnade ledamöterna till ett nytt arbetsår

Publicerad: 15 september 2021 klockan 12.44

Den 14 september på förmiddagen före riksmötets öppnande välkomnade talman Andreas Norlén riksdagsledamöterna till ett nytt arbetsår. 

Riksmötets öppnande 14 september 2021. Talmannen invigningstalar. Till vänster förste vice talman Åsa Lindestam (S).

Talman Andreas Norlén hälsade ledamöterna välkomna till ett nytt arbetsår. Foto: Melker Dahlstrand

Talmannens tal

Ärade ledamöter,

Varmt välkomna tillbaka till riksdagen!

Vi har ännu ett mycket speciellt arbetsår bakom oss, fortfarande till stor del präglat av pandemin. Även om vi visste att det inte var helt över så tror jag vi var många som hoppades för ett år sedan att en tydligare vändning var på väg. Istället blev det ytterligare ett riksdagsår med ett reducerat antal ledamöter vid voteringar och utskottsarbete till stor del på distans.

Men förhoppningsvis börjar nu vi gå tillbaka mot mer normala arbetsformer och ett tydligt tecken på detta är att alla 349 ledamöter kommer vara med vid riksmötets öppnande i eftermiddag.

Jag tycker det är angeläget att riksdagens och regeringens alla ledamöter kan vara på plats vid denna högtidliga och viktiga ceremoni, särskilt som detta är det sista öppnandet under den här mandatperioden. Däremot genomförs inget upprop nu på förmiddagen och vi vidtar den försiktighetsåtgärden att en dryg tredjedel av ledamöterna och statsråden får sitta på läktaren under ceremonin. Formerna beslutades av mig, efter diskussion med gruppledarna, redan i början av augusti, alltså långt innan det blev bestämt att vi återgår till voteringar med alla ledamöter på plats efter riksmötets öppnande. Jag såg inget skäl att med kort varsel börja ändra i planeringen för riksmötets öppnande, så just denna speciella dag får inte alla ledamöter sitta här på golvet i kammaren, men från och med riksmötets första votering, den 22 september, sitter var och en på sin plats och röstar igen.

Även om pandemin inte är helt över är situationen i Sverige ändå en helt annan än för ett år sedan. Därför har vi gjort bedömningen att det är möjligt att samla fler personer än förra året, men ändå långt färre än ett vanligt år. Vi har försökt finna en så god balans som möjligt mellan nödvändiga säkerhetsåtgärder, riksdagsordningens bestämmelser och respekt för traditionen. Den sedvanliga mottagningen för riksdagsledamöter och gäster i Sammanbindningsbanan är inställd och det genomförs inte heller någon konsert i Konserthuset.

Festföreställningen med anledning av demokratijubileet som var planerad till idag är flyttad till den 10 januari. Att vi valde den dagen beror på att just den 10 januari 1922 klev de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna in i riksdagen efter det historiska valet 1921. Kerstin Hesselgren tog som ensam kvinna plats i första kammaren, medan Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring valdes in i andra kammaren.

Jag är glad över att vi också kommer få hjälp att minnas dessa föregångare och förebilder genom att de får en permanent plats på Riksplan i form av enen staty. Härtill kommer det att i trapphallen i Östra riksdagshuset invigas en tavla som föreställer de fem första kvinnorna.

Statyn dröjer ett tag, den kommer invigas nästa år. Men redan ikväll vill riksdagen på dagen för riksmötets öppnande, denna demokratins högtidsdag, uppmärksamma demokratijubileet genom att lysa upp Stockholmsnatten med ett ljusspel. Jag kommer att tända en fasadbelysning på Östra riksdagshuset vid en webbsänd ceremoni klockan 20. Ljusspelet kan sedan ses varje kväll till och med den 20 september.

Men demokratifirandet tar inte slut där. Vad passar väl bättre på FN:s demokratidag den 15 september än att fira demokratin med ett seminarium. Imorgon arrangerar riksdag och regering seminariet 100 år av demokrati – vilka lärdomar tar vi med oss? Seminariet ska belysa hur vi kan använda våra lärdomar från gårdagen för att möta demokratins framtida utmaningar. Se gärna seminariet på riksdagen.se!

I september högtidlighåller vi inte bara demokratins genombrott i Sverige. Vi hedrar även minnet av Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare, som omkom för jämnt 60 år sedan, natten mellan den 17 och18 september 1961. Han var påett FN-uppdrag för att försöka förhandla fram fred i Kongo, när hans flygplan kraschade nära Ndola flygplats i norra Rhodesia, nu Zambia.

Den 22 september anordnar vi i riksdagen ett seminarium i samarbete med Dag Hammarskjölds Minnesfond med rubriken Tjänstemannarollen – en nationell och internationell angelägenhet. Som en av världens främsta internationella tjänstemän omorganiserade Dag Hammarskjöld bland annat för att göra FN mer effektivt och lade grunden till FN:s fredsbevarande operationer.

***

Efter riksmötets öppnande tror jag vi alla ser fram emot ett nytt arbetsår i riksdagen under något mer normala former. Jag har ju tillsammans med gruppledarna slutit en ny överenskommelse om arbetsformerna under hösten och gruppledarna har också beslutat att inte förlänga överenskommelsen om enbart 55 närvarande ledamöter vid voteringar.

Alla ledamöter kan alltså delta vid voteringarna men vi behåller möjligheten att delta på distans i utskottens sammanträden. Varje utskott avgör när det är motiverat att hålla fysiska sammanträden och när man deltar fysiskt planerar ska det gå att hålla avstånd.
Vi ska också fortsätta hjälpas åt att hålla nere antalet externa besök i riksdagens hus. Externa åhörare vid olika arrangemang bör undvikas, liksom guidade visningar och mingelsituationer.

Pandemin är inte över, vi fortsätter att anpassa verksamheten när och om det behövs, men förhoppningsvis går vi mot ett mer normalt läge.

***

Det har varit en mandatperiod som ingen annan. Jag tror inte att någon hade kunnat förutse de många olika, oväntade och dramatiska händelser som inträffat, jag tänker naturligtvis i första hand på pandemin men även på de två regeringsbildningarna. Och då är det ändå ett helt år kvar. Jag tror vi alla kan se fram emot ännu ett händelserikt och spännande riksdagsår fram till valet.

Vi vet i alla fall att det i början av november blir den tredje regeringsbildningen den här mandatperioden.

Oavsett hur man ser på det politiska läget vill jag framhålla att regeringsbildningarna inte inneburit någon kris för demokratin.

Svensk demokrati står stark och är värd att fira. Alla aktörer har i dessa processer använt de olika verktyg i den demokratiska parlamentariska verktygslådan som står dem till buds. Misstroendeomröstning, beslut att inte utlysa extra val, talmansrundor – allt sådant följer av de lagar vi skapat för vår demokrati. Skeendet må vara turbulent i vissa stycken men det följer demokratins spelregler.

***

Ärade ledamöter,

Jag vill avsluta med några rader ur dikten Sommarnatten i Sverige av Werner Aspenström. Den skildrar på ett fint sätt vemodet och skönheten när sommaren går mot sitt slut.

Då landar på min hand
den förgänglighetens tanke
som vi kallar trollslända.

Ett gult löv lösgör sig
och faller klingande mot marken.

Sommaren måste hastigt bärgas,
hösten
närmar sig med toppeld i asparna.

Låt mig nu önska er en fin höst och ett produktivt arbetsår. På återseende här i kammaren kl 14. Tack!