Riksdagen har röstat igenom flera förslag till grundlagsändringar under valperioden 2018–2022. Större möjligheter att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism och att utlandsspioneri blir ett tryck- och yttrandefrihetsbrott är ett par exempel. För att ändringarna ska börja gälla krävs att riksdagen fattar ett beslut till med likadant innehåll under nästa valperiod.
Grundlagarna står över alla andra lagar. Det betyder att innehållet i de andra lagarna aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. Sverige har fyra grundlagar:
- regeringsformen
- successionsordningen
- tryckfrihetsförordningen
- yttrandefrihetsgrundlagen
Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag.
För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet, som fattas av den nyvalda riksdagen, antas grundlagsförslaget slutligt. Tanken med den här formen för beslut om grundlagsändringar är att demokratin ska skyddas. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. Huvudregeln är att även ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt som ändringar i en grundlag.
Grundlagarna
Vilande grundlagsändringar
Termen landsting ändras till region
Riksdagen har antagit som vilande ändringar i tryckfrihetsförordningen. Ändringarna innebär bland annat att termen landsting ändras till region.
En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning
Ändringar som rör riksdagens arbete
Riksdagen har antagit som vilande ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Ändringarna innebär att riksdagsstyrelsen ska inhämta yttrande från Lagrådet innan styrelsen föreslår nya lagar eller lagändringar som faller inom området för Lagrådets granskning. Riksdagsstyrelsen ska kunna avstå från att inhämta yttrande från Lagrådet om styrelsen bedömer att ett sådant yttrande i stället bör inhämtas av ett utskott.
2019 års riksdagsöversyn
Digital hantering av regeringsbeslut ska bli möjlig
Riksdagen har antagit som vilande ändringar i regeringsformen. För att regeringsbeslut ska gälla ska de skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd. Ändringarna innebär att en digital hantering av regeringsbeslut ska kunna införas. Regeringsbeslut som ska expedieras ska genom ändringarna kunna gälla också på andra sätt än genom underskrift med penna på papper, under förutsättning att höga krav på säkerhet uppfylls. Syftet är att göra hanteringen teknikneutral.
Ett teknikneutralt krav på underskrift av regeringsbeslut
Större möjlighet att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism
Riksdagen har antagit som vilande en ändring i regeringsformen. Ändringen innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.
Föreningsfrihet och terroristorganisationer
Ändringar i grundlagar om tryck- och yttrandefrihet
Riksdagen har antagit som vilande ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att:
- Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
- Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
- Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
- Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
- Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas.
Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten
Ändringar som rör Riksbanken
Riksdagen har antagit som vilande ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i fråga om Riksbanken. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat att Riksbankens uppgifter förtydligas samt utökade möjligheter för riksdagen att ge Riksbanken rätt att meddela föreskrifter inom dess verksamhetsområden. Ändringen i riksdagsordningen innebär att det blir tydligare att finansutskottet ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.
En ny riksbankslag
Utlandsspioneri blir ett tryck- och yttrandefrihetsbrott
Riksdagen har antagit som vilande ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri ska kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detsamma gäller försök, förberedelse och stämpling till utlandsspioneri. Vidare införs utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna. Ändringarna innebär begränsningar av friheten för var och en att publicera uppgifter i grundlagsskyddade medieformer samt av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.
Utlandsspioneri