Talmannens tal vid upprop i kammaren september 2023

Ärade ledamöter,

Varmt välkomna tillbaka till kammaren. Jag hoppas att ni har haft en skön och avkopplande sommar. För nu stundar en höst fylld av hårt arbete och viktiga beslut. Men också av firande.

Hans Majestät Konungen firar 50 år på tronen. Fem decennier då vårt land genomgått stora förändringar, men samtidigt förblivit troget sina rötter. På fredag, den 15 september, är det exakt fem årtionden sedan Carl XVI Gustaf efterträdde Gustav VI Adolf. Då är det också en tillfällig allmän flaggdag för att markera dagens historiska betydelse, en flaggdag som infördes efter ett beslut med brett – om än inte enhälligt – stöd i denna kammare.

Riksdagen firar att det är 500 år sedan riksmötet i Strängnäs 1523. Det riksmöte som kungen öppnar senare idag ser väldigt annorlunda ut, men fyller i grunden samma funktion.

Det handlar om att förvalta ett arv, att vårda traditioner, men också våga tänka nytt. Att förmå anpassa sig, men inte förlora sin själ. Det är verkligen ingen enkel balansgång.

Att se vad som är värt att bevara och vad som behöver förändras kräver förstånd och ett gott omdöme. Det gäller såväl institutioner som byggnader.

Den kammare där vi nu är samlade är resultatet av just en sådan avvägning mellan tradition och förnyelse. I höst är det 40 år sedan Riksdagens ledamöter för första gången samlades just här för upprop.

Övergången från tvåkammarriksdag till enkammarriksdag 1971 krävde en ny, större, plenisal. Hur salen kom att få just denna placering och utformning skildras i den jubileumsbok som kommer att lanseras brett senare i september, men som jag kan visa redan nu. Därmed bryter jag utan att blinka mot rekvisitaförbudet i kammarens ordningsregler. Boken heter Riksdagen i tid och rum – historien, husen och arbetsplatsen, och berättar om riksdagen som institution under de gångna 500 åren, om riksdagens byggnader förr och nu och om riksdagen som arbetsplats idag. 

Redan nu vill jag med ett par bilder ur boken visa att det alls inte var givet att de byggnader som idag är vår arbetsplats skulle bevaras. I efterhand kan valen framstå som självklara. Visst var dessa byggnader värda att bevara och anpassa till en ny tids krav.

[Här visade talmannen upp ett fotografi på dagens riksdagshus på sidan 204-205 i boken].

Men faktum är att det hus vi idag befinner oss i var nära att dras med i den rivningsvåg som vid denna tid drog fram över vårt land. Om de som då bestämde hade gjort andra avvägningar och fattat andra beslut hade vi idag kunnat vara samlade på samma plats, men i en helt annan byggnad.

[Här visade talmannen upp ett fotografi av förslaget Censeo på bokens sida 201].

Flera nydanande förslag presenterades inom ramen för en arkitekturtävling 1970. Här ser vi förslaget Censeo. Dessa förslag utgick ifrån att husen som vi nu befinner oss i skulle rivas och att något nytt och modernt skulle uppföras istället. Här har vi förslaget Tre kronor.

[Här visade talmannen upp ett fotografi av förslaget Tre kronor  på bokens sid 196].

Den ledamot som vill veta mer om detta kan redan i morgon hämta ett eget exemplar av boken i Riksdagsbibliotekets disk i Bankhallen.

Vår omvärld fortsätter att förändras i snabb takt. Det är er uppgift, ärade ledamöter, att fatta de beslut som avgör hur vårt land ska hantera dessa förändringar.

Precis som kungen förvaltar ni ett arv och en institution. Ni avgör vad som ska bevaras och vad som bör förändras. Kanske kan det valspråk som tjänat vår monark väl under 50 år fungera som inspiration även för er: För Sverige i tiden.

Låt mig nu önska er en fin dag och en höst då vi tillsammans bygger vidare på riksdagens långa historia och samtidigt gör vårt land redo att möta framtiden. På återseende här i kammaren klockan 14. 

Tack!