Utrikesutskottet föreslår att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Nato
Publicerad:
Utrikesutskottet föreslår att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Nato, Nordatlantiska fördragsorganisationen, och de lagändringar som föreslås. V och MP har lämnat reservationer till förslaget.
Utrikesutskottet föreslår att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagens godkännande av anslutningen är en förutsättning för Sveriges inträde i Nato.
Ej kärnvapen på svenskt territorium
Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har lämnats in utan förbehåll. Utskottet står liksom regeringen fast vid denna hållning men anser liksom regeringen att det på samma sätt som i övriga nordiska länder inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid.
Lagändringar krävs
I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet. Utskottet ställer sig bakom lagförslagen. Lagändringarna föreslås börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Regeringsformen måste tillämpas vid beslut
När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.
Vägen fram till regeringens förslag
Den 16 mars 2022 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp för överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggressioner mot Ukraina. I arbetsgruppen ingick ledamöter från samtliga riksdagspartier. Slutsatserna redovisades i rapporten Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige. Efter konsultationer i utrikesnämnden och debatt i riksdagen ansökte Sverige om medlemskap i Nato den 18 maj 2022.
Vid Natos toppmöte i Madrid 29–30 juni 2022 beslutades att Sverige och Finland skulle erbjudas medlemskap och den 5 juli 2022 fick Sverige och Finland status som inbjudna länder till Nato och protokollet för ländernas anslutning undertecknades av samtliga Natos medlemsstater. Sverige kan bli medlem när anslutningsprotokollet har ratificerats, det vill säga godkänts i enlighet med de nationella reglerna i Natos samtliga medlemsstater och Natos generalsekreterare bjudit in Sverige att ansluta sig till Nato. Innan regeringen tar ett slutgiltigt beslut om att ansluta måste riksdagen godkänna detta.
Kort om Nato
Nato, Nordatlantiska fördragsorganisationen, är en mellanstatlig organisation och försvarsallians med 30 medlemsstater i Europa och Nordamerika. Medlemsstaterna har ömsesidiga försvarsförpliktelser gentemot varandra och tar ett gemensamt ansvar för försvarsplanering för att upprätthålla fred och säkerhet inom Nato.
Reservationer
V och MP anser att ett medlemskap i Nato innebär ett försämrat säkerhetspolitiskt läge för Sverige och att det ökar risken att Sverige blir en del av krig och konflikter som Natoländer bedriver. Sverige bör fortsatt vara militärt alliansfria med nationellt självbestämmande. Partierna har också synpunkter på hur Sverige, som medlem i Nato, ska agera i frågor om kärnvapen, demokratifrågor, ökat nordiskt försvarssamarbete och civilt försvar. V och MP har också synpunkter på hur riksdagens inflytande och insyn i Natofrågor kan stärkas.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 22 mars 2023. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Dokument
Utrikesutskottets betänkande 2022/23:UU16 Sveriges medlemskap i Nato
Ledamöter
Kontaktperson för media
Britt-Marie Hartvig, föredragande utrikesutskottet, telefon 08-786 48 81, e-post britt-marie.hartvig@riksdagen.se