Talmannen höll tal till kungen under jubileumsmiddag
Publicerad:
Den 15 september höll talman Andreas Norlén ett tal till kungen vid firandet av kungens 50 år på tronen.
Talmannens tal
Det talade ordet gäller
Eders Majestäter,
Eders Kungliga Högheter,
Eders Excellenser,
Herr statsminister,
Prinsessan Christina Fru Magnuson,
Mina damer och herrar,
När historiens dimmor började lätta över den forntida världen här uppe i norr och det rike vi idag känner som Sverige började formas led 900-talet mot sitt slut. Den första nationella institutionen i detta rike var kungamakten.
Regentlängden inleds ofta med Olof Skötkonung, som kom till makten omkring år 995 eller möjligen Erik Segersäll som regerade dessförinnan. De första århundradena är lite osäkra, men kanske 70 regenter i form av kungar, drottningar och riksföreståndare har styrt vårt land under det dryga millennium som gått sedan dess.
Var och en unik på sitt sätt. Också Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är unik: Ingen har på tusen år regerat så länge som han. Ingen har före honom suttit på tronen – drottning Kristinas silvertron eller någon annan tron – i 50 år.
Inte kända kungar ur historien som Karl XIV Johan där borta eller Gustav II Adolf på andra sidan och inte någon annan heller. En livsgärning utan motstycke i den svenska monarkins historia.
Under det här året firar vi Ers Majestäts regeringsjubileum, men vi uppmärksammar också valet av Gustav Vasa till kung den 6 juni 1523, en brytpunkt som förde vårt land i en helt ny riktning. Ett 500-årsjubileum och ett 50-årsjubileum. Ers Majestät har alltså regerat under en imponerande tiondel av dessa fem århundraden.
För att på personnivå ge lite ytterligare perspektiv på dessa 50 år kan man konstatera att Kungen har avverkat åtta riksmarskalkar, nio talmän och tio statsministrar.
Jag var själv fyra månader gammal vid Kungens tillträde, så Kungen har på något sätt alltid funnits där. Kungen är en gemensam referenspunkt som binder samman vårt land och olika generationer.
Vill man istället sätta siffror på kungens arbete kan man konstatera att kungen i veckan öppnade riksmötet för 50:e gången och har firat 50 nationaldagar som statschef. Kungen har också hållit 16 skifteskonseljer – varav fyra tillsammans med mig – och genomfört över 150 in- eller utgående statsbesök. Kungen är även engagerad i ett brett spektrum av organisationer som arbetar med frågor av vitt skilda slag.
Allt detta är imponerande och vittnar om stor uthållighet och plikttrogenhet, men också om nyfikenhet och engagemang.
Mina damer och herrar,
Karlfeldt kallade Karl XIV Johan, kungens farfars farfars farfar, för ”den siste sagokungen i Sveriges gamla land”. Det är möjligt att han var det, men Ers Majestät är å andra sidan den förste på flera sätt. Inte enbart den förste som regerat i 50 år, utan också den förste av alla våra kungar som fötts på 1900-talet, och den förste som regerar enligt den nya regeringsformen som trädde i kraft 1975.
Grundlagsändringarna innebar en delvis förändrad roll för kungen. Betydelsefulla, konstitutionellt grundade plikter finns där förstås. Kungen ska öppna riksmötet, leda utrikesnämnden, informationskonseljer och skifteskonseljer, ta emot ambassadörer och genomföra statsbesök, och jag vill ta tillfället i akt att å riksdagens vägnar tacka för gott och förtroendefullt samarbete genom alla år. Samtidigt betonades i arbetet med den nya regeringsformen statschefens uppgift att företräda Sverige och vara en enande symbol för vårt land. Men hur statschefsämbetet skulle utövas efter den nya regeringsformens införande, det sades det inte mycket om. Det blev alltså framför allt Kungen själv som fick utforma substansen i en monarki för en ny tid.
Av allt det kungen åstadkommit under dessa 50 år är kanske just detta det allra viktigaste. Kungen har fört den tusenåriga svenska monarkin in i vår egen tid, och strävat efter att skapa en relation med generationer av svenskar som har delvis andra värderingar och referensramar än äldre släktled.
Kungen har på ett beundransvärt och genomtänkt sätt funnit sin roll i detta nya landskap. Vissa saker har behövt förändras – i takt med tid och utveckling. Annat har varit viktigt att bevara – för kontinuitet och tradition. Kungen har lyckats förena monarkins långa och rika tradition med att skapa ett kungahus för 2000-talet. Allt ägnat att bidra till sammanhållning och gemenskap i vårt samhälle. Allt präglat av valspråket: För Sverige – i tiden.
Kungen har också på flera sätt varit före sin tid när det gäller sakfrågor, inte minst genom sitt tidiga engagemang för vår natur och för miljöfrågorna.
Låt mig återge några rader ur Bo Setterlinds dikt Skogen för att försöka fånga in Kungens känsla och engagemang för natur och miljö och vad jag uppfattar som Kungens djupt kända behov av att återkommande vistas i skog och mark.
Har du glömt, att skogen är ditt hem,
Att den stora djupa stilla skogen
står och väntar på dig som en vän?
Lämna stadens oro, kom till skogen åter,
Endast så kan du bli hel igen.
Ers Majestät,
Mina damer och herrar,
Karl XIV Johan konstaterade en gång: ”Ingen har fyllt en bana liknande min”. Det kan sannerligen Ers Majestät också säga. På riksdagens och hela svenska folkets vägnar – varmt tack för allt och hjärtliga gratulationer till femtio år på tronen, Ers Majestät!
Med dessa ord vill jag be er resa er tillsammans med mig så att vi kan förenas i en skål för Hans Majestät Konungen. Konungens skål!