Regeringsformen 50 år

Regeringsformen – en av Sveriges fyra grundlagar

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringsformen är den mest fundamentala av grundlagarna då den beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.

Den första regeringsformen är från 1634. Den regeringsform som ersattes på 1970-talet hade antagits den 6 juni 1809. Det var samma datum som Gustav Vasa valdes till kung 1523. Dessa två händelser ligger till grund för att vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni. Sveriges nya och nuvarande regeringsform kungjordes i Sveriges riksdag den 6 mars 1974.

Varför en ny regeringsform?

Det viktigaste skälet till att införa en ny regeringsform var att Sverige hade blivit en parlamentarisk demokrati, men enligt den gamla regeringsformen från 1809 var det fortfarande kungen som regerade. Makten fördelades mellan kungen, riksdagen och till viss del domstolarna. I den nya regeringsformen är kungen fortfarande statschef, men har inte längre någon politisk makt, utan rollen är helt ceremoniell. All offentlig makt utgår enligt regeringsformen från folket och parlamentariskt tillsatta regeringar ska ges möjlighet att genomföra sin politik. Däremot kan en sittande minister eller regering avsättas med hjälp av en misstroendeförklaring enligt den nya regeringsformen.

I samband med att Sverige blev medlem i EU ändrades även sättet som Sverige styrs då EU-lagar påverkar svensk lagstiftning. Samtidigt fick svenska väljare rösträtt i EU-parlamentsvalet.

Även om tyngdpunkterna i författningspolitiken har varit olika för högern och vänstern har dock besluten om författningsändringar kompromissats fram och fattats i brett samförstånd.

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten.

Tillägg i regeringsformen har gjorts över tid

Flera tillägg till regeringsformen har genomförts efter att den fastställdes 1974. De första paragraferna som lades till handlade om fri- och rättigheter, som exempelvis att medborgarna skulle skyddas från statliga övergrepp. Generellt har den konstitutionella kontrollen av politiska beslut ökat och införts i regeringsformen. Exempelvis kan nya lagförslag från regeringen prövas av Lagrådet innan de utfärdas, och i efterhand kan domstolar pröva om de överensstämmer med regeringsformen. Lagrådet är en statlig myndighet som undersöker om det finns några juridiska problem med ett lagförslag.