Debatter och beslut

Regeringen ska få rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina, och om att sälja artilleripjäser till Storbritannien. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, som riksdagen sa ja till.

Förslaget lämnades i en extra ändringsbudget för 2023. Genom ett så kallat bemyndigande ger riksdagen regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmaterial till Ukraina till ett värde av högst 6,2 miljarder kronor. Det handlar om stridsvagnar, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97, samt ammunition. Dessutom får regeringen besluta om försäljning av 14 artilleripjäser av typen Archer till Storbritannien, eftersom landet tidigare har skänkt sådana artilleripjäser till Ukraina.

För att finansiera förslaget ökas Försvarsmaktens anslag med 730 miljoner under året. Under åren 2024–2028 bedömer regeringen att anslagen till Försvarsmakten behöver öka med 6,1 miljarder kronor. Donationen till Ukraina finansieras också delvis genom intäkter från försäljning.

Sammantaget väntas statens utgifter att öka med 0,7 miljarder under året, som en följd av förslaget. Regeringen motiverar detta med att det ligger i Sveriges intresse att erbjuda försvarsmateriel till Ukraina.

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta.

Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.

Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion.

Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige.

Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.

Riksdagen har behandlat ett förslag från regeringen, som ska tydliggöra vad som gäller när personuppgifter används inför klinisk forskning. Lagändringarna ger ett rättsligt stöd för att kunna göra en så kallad antalsberäkning. Det innebär att en beräkning görs av hur många personer som uppfyller kriterierna för att kunna delta i en studie.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska gälla från 1 maj 2023. 

Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän.

Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.

Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, framförallt med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen i motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och finansiering, personalkontinuitet och villkor, språkkrav för personal i äldreomsorgen samt näring och måltider för de äldre.

Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.

I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.

När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade bland annat om Försvarsmaktens organisation. Utskottet ser ingen anledning till att förstärka Försvarsmaktens nuvarande organisation, och heller inga skäl att i nuläget ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen.

Andra förslag handlar exempelvis om att ge Försvarsmakten större möjlighet att stödja polisen vid särskilda situationer, så som ett terrorangrepp. Riksdagen menar att Försvarsmaktens redan i dag har möjlighet att stödja polisen, och att förslag om att ytterligare utöka denna möjlighet behöver utredas grundligt.

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om samhällets krisberedskap. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om samhällets fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och cybersäkerhet.

Regeringen vill införa en ny lag om kommunernas ansvar i det brottsförebyggande arbetet. Detta för att kommunerna ska arbeta med brottsförebyggande frågor på ett effektivt och kunskapsbaserat sätt. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Enligt den nya lagen ska kommunerna kartlägga brottsligheten inom sitt geografiska område och ta fram en lägesbild. Utifrån lägesbilden ska de sedan ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion.

Den nya lagen föreslås börja gälla den 1 juli 2023.

Justitieutskottet har behandlat cirka 50 förslag om processrättsliga frågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Förslagen handlar bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, vittnesskydd, rättsliga biträden och rättegångskostnader.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Bland annat handlar förslagen om det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och sammansättning, stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen, översyn av jaktlagen, åtgärder för en minskad vildsvinsstam, blyammunition och en viltmyndighet.

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 50 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat frågor om tillsyn och kontroll. Utskottet hänvisar till pågående utredningar och till åtgärder som planeras eller redan är genomförda.

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att förlänga giltighetstiden av regleringen för tidsbegränsat bygglov för nybyggnad för bostadsändamål och tillhörande åtgärder. Den här typen av bygglov får ges bland annat utan prövning av om behovet av åtgärden är tillfälligt. Lagändringen innebär att giltighetstiden för regleringen av dessa typer av bygglov förlängs till den 1 maj 2028.

Syftet med lagändringarna är att det ska vara fortsatt möjligt med tidsbegränsade bygglov för bostäder med hänsyn till att behovet av bostäder är stort och inte kan tillgodoses fullt ut genom ordinarie plan- och byggprocesser.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor.

Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Utskottet hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering.

Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar utskottet till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag som handlar om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Utskottet föreslår att motionerna ska avslås och hänvisar till den befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 18 förslag som handlar om riksdagens arbetsformer. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten och riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.

I förslaget till riksdagsbeslut riktar KU ett så kallat tillkännagivande till Riksdagsstyrelsen. Uppdraget handlar om att Riksdagsstyrelsen ska tillsätta en utredning som ser över frågan om regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s A-punkter. Vid Europeiska unionens råds sammanträden finns det A-punkter respektive B-punkter på dagordningen. A-punkterna kännetecknas av att en överenskommelse är möjlig utan debatt, medan B-punkterna kräver diskussion bland medlemsländerna. Riksdagens parlamentariska EU-kommitté har tidigare uppmärksammat att samrådet i riksdagen kring A-punkterna skulle kunna förbättras.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till sju förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Bland annat handlar förslagen om allmänna helgdagar, minnesdagar med mera, regler om flaggning, skånska flaggans officiella status och utmärkelser för utlandssvenskar.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området.

Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen gäller exempelvis säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, där utskottet hänvisar till pågående arbete och till åtgärder som redan är genomförda. Av samma anledningar föreslår utskottet nej till bland annat förslag som handlar om meddelarskydd, yttrandefrihet på internet, reglering av techjättarna och statens stöd till medierna.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till samtliga motioner om kommunala och regionala frågor från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om bland annat kommunsammanslagningar, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, kommunala folkomröstningar och pensionärsråd. Utskottet anser bland annat att åtgärder redan är genomförda inom de områden som motionerna tar upp.

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om 2022 års rapport om rättsstatsprincipen. Rättsstaten är ett av de gemensamma värden som EU:s medlemsländer har enats om att EU ska bygga på. I en rättsstat utövas all offentlig makt inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Detta ska ske under överinseende av oberoende och opartiska domstolar.

Utskottet understryker vikten av respekt för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Kommissionens rapport kan bidra till att öka respekten för rättsstaten i EU:s medlemsländer, menar utskottet. Rapporten innehåller för första gången rekommendationer till de olika medlemsländerna, vilket utskottet tycker är en förbättring.

Rapporten visar att det finns problem på rättsstatsområdet i flera medlemsländer, vilket utskottet ser på med oro. Utskottet menar att det finns ett behov av att fortsätta samtala om och arbeta för att stärka respekten för rättsstatens principer i hela EU.

Utskottet tycker att det är viktiga frågor som kommissionen tar upp i de rekommendationer som riktas till Sverige. Bland annat lyfter kommissionen fram den grundlagskommitté som tillsattes 2020 för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende. Utskottet kommer att ta del av kommitténs slutsatser och förslag med stort intresse. Utskottet understryker också betydelsen av att förebygga och motverka korruption och otillåten påverkan.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger rapporten till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till de 85 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen rör internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående arbete och olika insatser.

Förslagen handlar bland annat om övergripande frågor om frihandel och protektionism, det vill säga skydd av inhemsk produktion med hjälp av exempelvis tullar. Förslagen rör även krav i handelsavtal, reformering av Världshandelsorganisationen, handelsrelationer med vissa länder, frågor om den fria rörligheten för vissa varor, handelsfrämjande, granskning av utländska direktinvesteringar och hållbart företagande.

Näringsutskottet föreslår att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser. Utskottet anser att myndigheter i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare. Uppmaningen grundar sig på förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2022 om mineralpolitiska frågor.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 40 förslag i övriga motioner. De handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt så kallade innovationskritiska metaller och mineral.

Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt.

För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd.

Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut ska börja gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar ska börja gälla den 1 september 2023.

Skatteutskottet har prövat ett förslag från EU-kommissionen som bland annat handlar om nya regler för information om kryptotillgångar, exempelvis bitcoin. Enligt förslaget ska medlemsländerna rapportera och utbyta viss information om kryptotillgångar, vilket bland annat ska underlätta kontrollen av skatteinbetalningar. EU-kommissionen föreslår även EU-gemensamma sanktioner för dem som inte följer regelverket.

I huvudsak är skatteutskottet positivt till kommissionens förslag, med undantag för den del som gäller gemensamma sanktioner. Utskottet menar att medlemsländerna själva är bättre lämpade att bestämma vilka sanktioner som ska gälla om de gemensamma reglerna inte efterlevs.

Därmed anser utskottet att förslaget delvis strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Utskottet föreslår att riksdagen ska skicka synpunkter om detta till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att senarelägga krav på anslutning till den nationella läkemedelslistan. Kravet gäller den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården som innefattar ordination och förskrivning av läkemedel eller andra varor.

Tidigare har beslutats att kravet ska införas 1 maj 2023, nu föreslår regeringen att kravet istället ska införas 1 december 2025. Förslaget innebär också att E-hälsomyndighetens informationsskyldighet i vissa fall ska träda i kraft 1 december 2025.

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar som rör nya regler för mottagande av avfall från fartyg. Dessa lagändringar krävs för att genomföra EU:s mottagningsdirektiv från 2019. Det innebär bland annat att hamnar ska ha en godkänd plan för att kunna ta emot och hantera avfall från fartyg. Syftet med dessa mottagningsanordningar är att minska risken att avfall släpps ut till havs.

När det gäller fritidsbåtshamnar är det kommunerna som ska godkänna planen för avfallshantering och ansvara för tillsynen. Transportstyrelsen kommer fortsatt att ansvara för de större handels- och industrihamnarna. För att möta kostnader för driften av mottagningsanordningarna kommer hamnarna kunna ta ut en avgift som står i proportion till mängden avfall som lämnas av fartygen.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 maj 2023.

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om den övergripande politiken för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar, den så kallade ANDTS-politiken. Utskottet pekar på att det redan pågår ett arbete för att se över ANDTS-politiken.

Andra förslag handlar om att förändra alkohollagstiftningen, bland annat gällande regelverket för serveringstillstånd. Även i detta fall hänvisar utskottet till det arbete som redan pågår.