Debatter och beslut

Kammaren i dag Söndag 19 september 2021

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

23 juni 2021

Extra ändringsbudget: Förlängda ersättningar i sjukförsäkringen och stöd till företag, kultur och idrott på grund av corona (FiU52)

Beslutsdatum: 23 juni 2021
Betänkande 2020/21:FiU52

Regeringen har lagt fram en rad förslag till åtgärder med anledning av coronapademin. Ett förslag innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs med tre månader, till och med september 2021. Denna lagändring börjar gälla den 29 juni 2021. Riksdagen anser att det är viktigt att ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den nya stödperioden hanteras så effektivt som möjligt, så att företag inte behöver vänta längre än nödvändigt på stöd som de har rätt till.

Regeringen har vidare föreslagit ändringar i statens budget för år 2021:

  • Ytterligare pengar satsas på att förlänga ersättningarna inom sjukförsäkringen och på sjuklönekostnader.
  • Medel tillförs för att utöka omställningsstödet och omsättningsstödet till vissa typer av företag.
  • Kultur, idrott och civilsamhälle får ytterligare stöd.
  • Mer pengar satsas också på insatser som rör vaccinering och att hindra smittspridning.
  • Regeringen får rätt att ge kreditgarantier eller besluta om en låneram för flygbolaget SAS.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att åtgärda brister i de befintliga krisstöden till företag. Regeringen bör se över

  • reglerna om krisstöd till enskilda företagare som varit sjukskrivna eller föräldralediga
  • reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin
  • flexibiliteten när det gäller jämförelsemånad i reglerna kring stöd vid korttidsarbete för verksamheter som har säsongsvariationer.
Extra ändringsbudget: Förlängda ersättningar i sjukförsäkringen och stöd till företag, kultur och idrott på grund av corona (FiU52)
Tullverket ska få utökad möjlighet att ingripa mot brott (JuU37)

Beslutsdatum: 23 juni 2021
Betänkande 2020/21:JuU37

Tulltjänstemän ska få utökade möjligheter att agera vid misstänkt brottslighet i samband med en tullkontroll. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet innebär lagändringarna att tulltjänstemän vid ordinarie kontroller ska få möjlighet att ingripa vid ett misstänkt brott även om det är polisen och inte Tullverket som ska utreda brottet. Det gäller exempelvis vid misstanke om stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska polisen först godkänna ingripandet. Det krävs dock inte om det till exempel finns en risk att personen försvinner ut ur landet. Då ska tulltjänstemannen kunna gripa personen, hålla ett inledande förhör och omhänderta elektronisk utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen tycker dock inte att regeringens förslag är tillräckligt för att komma till rätta med den gränsöverskridande brottsligheten. Därför uppmanade riksdagen i tre tillkännagivanden regeringen att

  • skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om en ny samlad lagstiftning som även ger Tullverket befogenheter att ingripa vid andra tillfällen än vid ordinarie kontroller
  • ge Tullverket ett utökat uppdrag att genomföra kontroller vid utförsel av varor
  • överväga att klassa utförsel av stöldgods som ett brott enligt smugglingslagen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner.

Tullverket ska få utökad möjlighet att ingripa mot brott (JuU37)
Kompletterande regler om straffrättsligt samarbete mellan EU och Storbritannien införs (JuU38)

Beslutsdatum: 23 juni 2021
Betänkande 2020/21:JuU38

En ny lag med kompletterande regler om straffrättsligt samarbete mellan EU och Storbritannien införs med anledning av brexit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget rör överlämnande av misstänkta eller dömda personer, ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och frysning och förverkande av egendom.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2021.

Kompletterande regler om straffrättsligt samarbete mellan EU och Storbritannien införs (JuU38)
Enklare att bygga ut elnätet (NU22)

Beslutsdatum: 23 juni 2021
Betänkande 2020/21:NU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat ellagen. Ändringarna ska bidra till att det blir enklare att bygga ut elnäten i Sverige. Förfarandet ska bli mindre krävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade bland annat till arbete som pågår inom området och nuvarande regler.

Enklare att bygga ut elnätet (NU22)
Polisen bör kunna tvångstesta personer för covid-19 efter utvisningsbeslut (SfU29)

Beslutsdatum: 23 juni 2021
Betänkande 2020/21:SfU29

Polisen bör få befogenhet att tvångstesta personer för covid-19 om det är nödvändigt för att kunna verkställa ett utvisningsbeslut. Det menar riksdagen och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt utreda frågan.

Bakgrunden är att vissa personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut under pandemin har vägrat att låta sig testas för covid-19. Detta förhindrar utvisningen eftersom flera länder kräver ett genomfört PCR-test med negativt testsvar för inresa i landet. Även bland andra Frontex (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån), transitflygplatser och flygbolag kräver PCR-test med negativt testsvar för att genomföra transporter med mera.

Dessutom leder vägran att låta sig testas till att personer som ska utvisas på grund av brott blir kvar i landet och därmed upptar plats på förvarsanläggningar.

Riksdagen tillkännagav också för regeringen att den bör utreda och vid behov föreslå andra nödvändiga förändringar i lagstiftningen för att säkerställa att polisen har tillräckliga befogenheter i de fall den som ska lämna landet hindrar och försvårar verkställighet.

Tillkännagivandena bygger på så kallade utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslagen till riksdagsbeslut.

Polisen bör kunna tvångstesta personer för covid-19 efter utvisningsbeslut (SfU29)

22 juni 2021

Reglerna om föräldraskap moderniseras (CU16)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:CU16

Reglerna för bekräftelse av föräldraskap, för faderskapsundersökningar och för att åstadkomma en könsneutral föräldraskapspresumtion ska moderniseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen föreslår följande lagändringar i korthet:

  • Vid ett barns födelse ska föräldraskap i fler fall än i dag presumeras, alltså tas för givna. Detta leder till att regleringen blir könsneutral och jämlik.
  • Bekräftelse av föräldraskap ska förenklas så att ogifta föräldrar som är myndiga och folkbokförda i Sverige ska ha möjlighet att efter barnets födelse digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan.
  • Bestämmelserna om faderskapsundersökningar ska moderniseras på så sätt att de görs teknikneutrala. Det ska även införas särskilda regler om rättsgenetisk undersökning med hjälp av vävnad från en avliden man.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022.

Vidare riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ogifta föräldrar kan bekräfta föräldraskapet digitalt redan före barnets födelse. Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Reglerna om föräldraskap moderniseras (CU16)
Ja till att underlätta för skuldsatta och till digitala ansökningar hos Kronofogdemyndigheten (CU21)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:CU21

Regeringen har lagt fram förslag till lagändringar som bland annat innebär att förbehållsbeloppet höjs för barnfamiljer som har löneutmätning. Förbehållsbeloppet är den summa som skuldsatta får behålla för att kunna försörja sig och sin familj innan de betalar av på sin skuld.

Det blir också tydligare att en skuldsatt person kan få anstånd med att betala av en skuld mer än en gång under en pågående löneutmätning. Löneutmätning innebär att en arbetsgivare håller inne en viss del av lönen till en skuldsatt person och betalar ut den direkt till Kronofogdemyndigheten.

En ansökan om att verkställa till exempel betalningsskyldighet genom utmätning eller annan så kallad utsökning ska kunna lämnas till Kronofogdemyndigheten digitalt. På så sätt effektiviseras Kronofogdemyndighetens hantering av sådana ärenden.

De lagändringar som gäller förbehållsloppet börjar gälla den 1 juni 2022, de andra lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ja till att underlätta för skuldsatta och till digitala ansökningar hos Kronofogdemyndigheten (CU21)
Nya regler för detaljplaneläggning (CU22)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:CU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar för detaljplaneläggning. Förslagen innebär bland annat att:

  • Kommunen ska redovisa vilket planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning om någon tar ett privat initiativ till planläggning, en så kallad planintressent.
  • Planintressenten ska under vissa förutsättningar kunna begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur planläggningen förhåller sig till de intressen som länsstyrelsen har tillsyn över.
  • Det ska framgå att de underlag som behövs när en detaljplan tas fram även får tas fram av någon annan än kommunen.

Syftet med de nya reglerna är att få snabbare planprocesser och att planintressenten ska kunna börja ta fram underlag innan kommunen kan börja planläggningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Nya regler för detaljplaneläggning (CU22)
Byggherrar skyldiga att lämna klimatdeklaration (CU23)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:CU23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en klimatdeklaration för byggnader. Det innebär att byggherren är skyldig att lämna in en klimatdeklaration som innehåller uppgifter om byggnaden och klimatpåverkan från byggnaden under byggskedet.

Först när klimatdeklarationen är inlämnad till Boverket får Byggnadsnämnden lämna slutbesked, det vill säga meddela att byggnaden får tas i bruk.

Skyldigheten att lämna in en klimatdeklaration gäller inte för alla byggnader, exempelvis inte vid tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år. Den gäller inte heller då byggherren är en privatperson.

De nya bestämmelserna ska börja gälla den 1 januari 2022.

Byggherrar skyldiga att lämna klimatdeklaration (CU23)
Plan- och bygglagen ändras för att genomföra ett EU-direktiv (CU24)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:CU24

Regeringen har föreslagit ändringar i plan- och bygglagen för att förtydliga genomförandet av EU:s så kallade MKB-direktiv i Sverige. MKB står för miljökonsekvensbeskrivning.

Lagändringarna innebär bland annat att

  • ett MKB-projekt som väntas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplaneläggning
  • regeringen ska få meddela föreskrifter om att MKB-projekt i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan
  • den information som kommunen ska tillhandahålla när en detaljplan tas fram ska finnas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webbplats
  • miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett MKB-projekt ska framgå av plan- och bygglagen.

En anledning till att ändringarna görs är att EU-kommissionen har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Plan- och bygglagen ändras för att genomföra ett EU-direktiv (CU24)
Flera uppmaningar till regeringen om vapenfrågor (JuU30)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:JuU30

Riksdagen sa ja till totalt elva tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området vapenfrågor. Uppmaningarna handlar i korthet om att:

  • Det bör införas en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden
  • Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för vapenlicensärenden
  • Det bör skyndsamt göras en översyn av vapenlagstiftningen
  • Begreppet ”synnerliga skäl” i vapenlagen bör förtydligas
  • Licenshanteringsprocessen vid vapenbyte bör förenklas
  • Kraven för vapenlicens bör förtydligas
  • Kravet på särskilda tillstånd för ljuddämpare bör avskaffas
  • Begränsningen av antalet vapen som en jägare får ha, den så kallade vapengarderoben, bör ses över
  • Det bör göras en översyn av reglerna för ett europeiskt skjutvapenpass
  • Det bör göras en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen
  • Tillsynsansvaret för skjutbanor bör utvärderas

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Flera uppmaningar till regeringen om vapenfrågor (JuU30)
Polismyndighetens arbete i utsatta områden har granskats (JuU32)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:JuU32

Riksrevisionen har i en rapport granskat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och funnit att det inte är helt ändamålsenligt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att

  • öka tillförlitligheten i den process som används för att identifiera utsatta områden
  • följa upp hur många områdespoliser som fördelas till utsatta områden
  • se till att rätt tekniska utrustning finns för att kunna arbeta effektivt i utsatta områden.

I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och bedömer att den är ett värdefullt bidrag för Polismyndighetens pågående arbete i utsatta områden.

Riksdagen instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning är värdefull och ser positivt på de åtgärder som regeringen och Polismyndigheten har vidtagit och tänker vidta utifrån Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Polismyndighetens arbete i utsatta områden har granskats (JuU32)
Skrivelse om barns och ungas läsning har behandlats (KrU7)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:KrU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om barns och ungas läsning. Skrivelsen tar upp frågor som rör bland annat vikten av läsning, samling för läsande, små barns språkutveckling, barns och ungas läsning samt bibliotekens läsfrämjande arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner inom området, detta främst med hänvisning till insatser som görs, pågående beredningar och att vissa förslag till viss del är tillgodosedda. Motionerna handlar bland annat om punktskrift, faktorer som hindrar läsning, biblioteksfrågor, läsförståelsen i utanförskapsområden, kompetensutveckling för lärare, uppdrag till bibliotek att stödja äldre inom ny teknik samt e-böcker.

Skrivelse om barns och ungas läsning har behandlats (KrU7)
Skrivelse om ungdomspolitik har behandlats (KrU8)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:KrU8

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ungdomspolitik. Riksdagen delar de bedömningar som regeringen gör i sin redovisning av utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet och välkomnar regeringens handlingsprogram med insatser och fyra prioriterade områden som ska bidra till att det ungdomspolitiska målet uppfylls. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samtidigt sa riksdagen nej till ett sextiotal förslag i motioner inom området, detta bland annat med hänvisning till genomförda insatser och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om ungdomars hälsa, utbildning, arbetsmarknad, boende och fritid.

Skrivelse om ungdomspolitik har behandlats (KrU8)
Renskötselutredning bör ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars jakt- och fiskebehov (MJU22)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:MJU22

Utredningen om en ny renskötsellag ska utöver samers rätt ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov att jaga och fiska. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om kompletterande direktiv för utredningen.

Den nyligen tillsatta utredningen ska senast den 20 maj 2025 lämna ett förslag till en ny renskötsellag. Riksdagen anser att nuvarande utredningsdirektiv är för svaga vad gäller hänsyn till lokalbefolkning, övriga svenskar, organisationer som samlar jägare, skogsbruk och turism.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag att Länsstyrelsen i enskilda fall ska kunna besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilda djur som inte hålls i hägn. Detta för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2021.

Utöver detta riktade riksdagen ytterligare tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Uppmaningarna rör följande frågor:

  • Det bör under nästa mandatperiod göras en utvärdering av konsekvenserna av de nya reglerna kring utfodring av vilda djur.
  • Beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget istället för ett år i taget.
  • Det bör göras en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden.

Samtliga fyra tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Renskötselutredning bör ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars jakt- och fiskebehov (MJU22)
Inblandningen av fossilfria drivmedel i bensin och diesel ska öka (MJU23)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:MJU23

För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.

Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.

Inblandningen av fossilfria drivmedel i bensin och diesel ska öka (MJU23)
Reglerna i utlänningslagen ska ändras (SfU28)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:SfU28

För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

  • uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
  • permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
  • det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
  • försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
  • en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om

  • kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
  • möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder
  • ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.
Reglerna i utlänningslagen ska ändras (SfU28)
Tullagen ändras (SkU27)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:SkU27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i tullagen. Ändringarna kom från ändrade EU-bestämmelser om tullkontroller av kontanta medel.

Tullverket ska dessutom på begäran lämna uppgifter till Inspektionen för strategiska produkter (IPS). En bestämmelse om avlämning av avfall från fartyg upphävdes också.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Tullagen ändras (SkU27)
Regeringens redovisning av skatteutgifter har granskats (SkU29)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:SkU29

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2020-2023. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar inkomsterna i statens budget, till exempel i form av förmånliga skatteregler eller minskade momssatser. Redovisningen synliggör de stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.

Mot bakgrund av att det råder en stor osäkerhet kring covid-19-pandemins effekter gör regeringen bedömningen att de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år kommer att vara extra stora. Tillfälliga ändringar som presenterats i olika ändringsbudgetar som införts med anledning av covid-19-pandemin och som beslutats av riksdagen, beskrivs i ett särskilt avsnitt i skrivelsen.

Riksdagen konstaterar att regeringen under våren 2021, liksom under våren 2020, presenterat ett stort antal åtgärder till följd av covid-19-pandemin. Detta för att lindra de ekonomiska följderna för fysiska personer, företag och hela samhällsekonomin.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringens redovisning av skatteutgifter har granskats (SkU29)
Ja till satsning på järnvägar och vägar och uppmaning till regeringen om laddinfrastruktur (TU16)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:TU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ekonomisk ram för satsningar på transportinfrastruktur som järnvägar och vägar 2022–2033.

Förslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och omfattar totalt 799 miljarder kronor. Pengarna ska fördelas så att 165 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor går till utveckling av transportsystemet, exempelvis utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Vidare ska 52 miljarder kronor gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur, alltså exempelvis laddstationer för eldrivna fordon, i hela Sverige. Vidare bör regeringen sätta tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbeta inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur.
  • Finansieringen av nya isbrytare bör ske inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen.
  • Trafikverkets anslagskredit, alltså möjligheten att använda mer pengar än planerat vid oförutsedda behov, bör höjas till 10 procent för drift, underhåll och utveckling av järnvägar och vägar.

Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

Ja till satsning på järnvägar och vägar och uppmaning till regeringen om laddinfrastruktur (TU16)
Nej till motioner om högskolan (UbU14)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:UbU14

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är vidtagna eller att arbete redan pågår inom de områden som förslagen berör.

Motionerna handlar bland annat om rekrytering och tillträde till högskolan, dimensionering av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa övergripande studentfrågor.

Nej till motioner om högskolan (UbU14)
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU15)

Beslutsdatum: 22 juni 2021
Betänkande 2020/21:UbU15

Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar bland annat om kvalitet av den kommunala vuxenutbildningen, organisation och utbud av vuxenutbildningen och svenska för invandrare.

Riksdagen hänvisar till redan gällande bestämmelser och att arbete redan pågår eller har utförts inom de områden som motionerna tar upp.

Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU15)

17 juni 2021

Två uppmaningar om polisens verksamhet (JuU23)

Beslutsdatum: 17 juni 2021
Betänkande 2020/21:JuU23

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör polisens verksamhet:

  • En beredskapspolis ska inrättas.
  • Det bör säkerställas att Polismyndighetens nationella riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar följs i hela landet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 400 förslag i motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag, bland annat på grund av pågående utredningar inom de områden som förslagen berör.

Två uppmaningar om polisens verksamhet (JuU23)
Flera uppmaningar till regeringen om unga brottslingar (JuU28)

Beslutsdatum: 17 juni 2021
Betänkande 2020/21:JuU28

Riksdagen sa ja till ett flertal tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om unga brottslingar. Uppmaningarna handlar bland annat om en kartläggning och analys av ungdomsrån och att det måste gå en viss tid av sluten ungdomsvård innan en dömd får permission.

Förslagen om tillkännagivanden kom från motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående utredningar och arbete inom området.

Flera uppmaningar till regeringen om unga brottslingar (JuU28)
Regeringen får besluta om nya regler för kommuners handläggning av förnybar el och energi (NU27)

Beslutsdatum: 17 juni 2021
Betänkande 2020/21:NU27

Regeringen får besluta om nya regler för dels tidsfrister för kommuners handläggning av anläggningar som producerar förnybar el, dels kommuners medverkan i arbetet med kontaktpunkter för ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi. Syftet med de nya reglerna är att underlätta den administrativa processen och främja förnybar energi. Det är även möjligt för Elsäkerhetsverket att ta ut en avgift för arbete kring störningsfri el. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. De nya reglerna kommer bland annat från ett EU-direktiv och börjar gälla den 15 juli 2021.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att även elnät som kräver tillstånd av Energimarknadsinspektionen bör omfattas av de nya reglerna om tidsfrister och kontaktpunkt. En skyndsam utbyggnad av elnätet behövs för att inte bromsa klimatomställningen.

Regeringen får besluta om nya regler för kommuners handläggning av förnybar el och energi (NU27)
Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU13)

Beslutsdatum: 17 juni 2021
Betänkande 2020/21:UbU13

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om gymnasieskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade till befintliga regler, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder.

Förslagen handlar bland annat om kvalitet och krav i gymnasieskolan, planering av gymnasieutbildning, yrkesprogram och lärlingsutbildning samt studie- och yrkesvägledning.

Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU13)
Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2020 har granskats (UbU20)

Beslutsdatum: 17 juni 2021
Betänkande 2020/21:UbU20

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2020 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2020 har granskats (UbU20)
Styrningen av ämneslärarutbildningen vid vissa lärosäten har granskats (UbU21)

Beslutsdatum: 17 juni 2021
Betänkande 2020/21:UbU21

Riksrevisionen har granskat hur styrningen av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet fungerar. Riksrevisionens slutsats är att styrningen fungerar olika väl på lärosätena. För att öka kvaliteten i ämneslärarprogrammen rekommenderar revisionen därför att lärosätena i olika grad bland annat tydliggör ansvarsfördelningen och förbättrar samordningen.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Precis som regeringen välkomnar riksdagen rapporten och förutsätter att de berörda lärosätena tar del av revisionens rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Styrningen av ämneslärarutbildningen vid vissa lärosäten har granskats (UbU21)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

17 juni 2021

KU:s granskning av regeringen (KU20)

Planerat datum för debatt: 17 juni 2021
Betänkande 2020/21:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 28 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter eller initiativ som KU har tagit. Ärendena handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och regeringens hantering av coronapandemin.

Granskningen kommer att debatteras i kammaren. Därefter föreslår utskottet att riksdagen lägger granskningen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

KU:s granskning av regeringen (KU20)