Debatter och beslut

Kammaren i dag Måndag 27 juni 2022

Interpellationsdebatter

  • Ministrarna svarar på frågor som ledamöterna har ställt i sina interpellationer. Efter varje svar blir det debatt. Alla ledamöter som vill får delta i debatterna.

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

22 juni 2022

Hållbara vattentjänster (CU29)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:CU29

Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om allmänna vattentjänster. De lagändringar som riksdagen sa ja till innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Dessutom ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan.

Riksdagen sa nej till en lagändring om små enskilda avloppsanläggningar. Regeringen får inte rätt att besluta om nya föreskrifter om kontroll av anläggningarna. Riksdagen anser att det finns en risk för att nya föreskrifterna skulle kunna medföra omotiverade kostnader för fastighetsägare som inte vägs upp av en motsvarande positiv nytta för miljön.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Hållbara vattentjänster (CU29)
Myndighetsbeslut om återkrav ska kunna drivas in snabbare (CU30)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:CU30

Regeringen har föreslagit att myndighetsbeslut om återkrav av felaktiga utbetalningar av olika ersättningar och stöd ska kunna verkställas enklare och snabbare än vad som sker i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det innebär att förvaltningsmyndigheter, till exempel Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, som har beslutat om att kräva tillbaka felaktigt utbetald ersättning direkt kan vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få beslutet verkställt genom utmätning. I dagsläget gäller att om den enskilde inte betalar tillbaka så måste myndigheter driva en särskild process i allmän domstol eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, för att sedan kunna få beslutet verkställt. Enligt den nya regeln i utsökningsbalken ska förvaltningsmyndigheters beslut som gäller betalningsskyldighet utgöra så kallade exekutionstitlar. Det betyder att Kronofogdemyndigheten kan verkställa beslutet omedelbart. Samma sak ska gälla a-kassornas beslut om återkrav.

Det är endast beslut som går att överklaga som omfattas av förslaget. Som huvudregel ska besluten också ha fått laga kraft innan de får verkställas. Det innebär att tiden för att överklaga beslutet måste ha gått ut innan beslutet om återkrav får verkställas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag som gäller barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott. En sådan ansökan ska få göras av endast en av barnets vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är den som ska betala skadeståndet eller om det finns andra särskilda skäl.

Reglerna börjar gälla den 1 september 2022. För Centrala studiestödsnämnden, CSN, ska de nya reglerna tillämpas på beslut som meddelas efter den 31 augusti 2025.

Myndighetsbeslut om återkrav ska kunna drivas in snabbare (CU30)
Nytt skadestånd vid överträdelser av grundläggande fri- och rättigheter (CU31)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:CU31

En person ska enligt en ny bestämmelse kunna få skadestånd från staten eller en kommun om hen drabbats av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Ett sådant så kallat grundlagsskadestånd ska bara betalas i den utsträckning det är nödvändigt för att gottgöra överträdelsen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Redan idag kan en person få skadestånd för sådana överträdelser, men med den nya bestämmelsen blir reglerna tydligare och skyddet för den enskilde starkare. Lagändringen ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Nytt skadestånd vid överträdelser av grundläggande fri- och rättigheter (CU31)
Byggprocessen ska göras mer förutsägbar genom att underlätta användandet av standardiserade processer (CU35)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:CU35

Certifierade byggprojekteringsföretag ska införas som en ny aktör i lov- och byggprocessen i syfte att underlätta repeterbara processer i bostadsbyggandet och göra byggprocessen mer förutsägbar och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En ny aktör införs i lagen: certifierat byggprojekteringsföretag. Mer specifikt innebär förslaget att om en byggherre vid nybyggnad av den typ av bostadshus som framgår av myndighetsföreskrifter, har använt ett certifierat byggprojekteringsföretag för projekteringen, ska utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet inte prövas av byggnadsnämnden inför beslut om bygglov.

Vidare ska utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt de tekniska egenskapskraven inte prövas av byggnadsnämnden inför beslut om startbesked. Det certifierade byggprojekteringsföretagets kunskap och erfarenhet ska alltså utgöra en garanti för att projekteringshandlingarna för bostadsbyggnaden uppfyller statens krav.

Målet med förslaget är öka förutsägbarheten i byggprocessen, särskilt för de aktörer som vill bygga med standardiserade processer för projektering och produktion. Att använda standardiserade processer och återanvända samma byggnadsutformning i flera byggprojekt är även ett sätt att sänka byggkostnaderna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till sex förslag i följdmotioner.

Byggprocessen ska göras mer förutsägbar genom att underlätta användandet av standardiserade processer (CU35)
Uppskov med behandling av ärenden (FiU41)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:FiU41

Efter förslag från finansutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden får skjutas upp till det första riksmötet i nästa valperiod. Det gäller proposition 2021/22:251 Samverkan mot penningtvätt och terrorism, skrivelse 2021/22:130 AP-fondernas verksamhet till och med 2021 och skrivelse 2021/22:247 Sveriges genomförande av Agenda 2030 samt redogörelse 2021/22:RR5 Riksrevisorns årliga rapport.

Även motioner som kan väckas med anledning av dessa ärenden får skjutas upp till nästa riksmöte.

Uppskov med behandling av ärenden (FiU41)
Extra ändringsbudget: Ja till vårändringsbudgeten och stöd till Ukraina (FiU49)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:FiU49

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar i en extra ändringsbudget för 2022, som innehåller vårändringsbudgeten för 2022 och stöd till Ukraina. Riksdagen sa ja till alla lagändringarna.

Tre av de regeringsförslag som riksdagen sa ja till är

  • ett samlat förslag på pensionsområdet med en höjning av garantipensionen och höjt bostadstillägg för pensionärer, som börjar tillämpas den 1 augusti 2022
  • sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, som börjar gälla den 1 juli 2022
  • ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av ökade levnadsomkostnader, som börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om att Sverige ska hjälpa Ukraina med ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.

Sammantaget innebär förslagen att anslagen i statens budget för år 2022 ökar med ungefär 33 miljarder kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag från finansutskottet om ändringar av statens budget för 2022, utom när det gäller utskottets förslag om ytterligare stöd till Ukraina utöver vad regeringen föreslagit. Finansutskottets förslag till beslut var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det var utskottet som tog initiativ till det och att det inte kom från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Extra ändringsbudget: Ja till vårändringsbudgeten och stöd till Ukraina (FiU49)
Extra ändringsbudget: Retroaktiv sänkning av skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (FiU50)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:FiU50

Företag som bedriver jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska ges rätt till en retroaktivt förstärkt sänkning av skatten på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar. Det föreslår regeringen i en extra ändringsbudget för 2022 och riksdagen sa ja till förslaget.

Priset på flera viktiga varor inom jord- och skogsbruket har ökat kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina. Regeringen har mot bakgrund av detta sedan tidigare föreslagit en tillfälligt utökad sänkning av koldioxid- och energiskatten på diesel i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet under tiden den 1 juli 2022 till den 30 juni 2023.

Med hänsyn till den allvarliga situationen som nu råder föreslår regeringen att de berörda företagen retroaktivt ges rätt till en förstärkt skattesänkning för den diesel som förbrukats från och med den 1 januari 2022.

Förslagen innebär att inkomsterna i statens budget beräknas minska med 0,5 miljarder kronor under 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Extra ändringsbudget: Retroaktiv sänkning av skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (FiU50)
Starkare sekretess i domstolar för kontaktuppgifter till privatpersoner (JuU46)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:JuU46

Regeringen har lagt fram ett förslag som bland annat innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. De uppgifter som ska skyddas av sekretess är

  • bostadsadress eller andra jämförbara uppgifter som kan visa var en person bor
  • telefonnummer, e-postadress eller andra jämförbara uppgifter som kan användas för att komma i kontakt med en person
  • personnummer.

Sekretessen ska inte gälla för den som är åtalad eller som det ställs krav mot i en rättegång.

Riksdagen sa ja till huvuddelen av regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2023.

Riksdagen beslutade också om en övergångsbestämmelse som innebär att lagändringarna inte ska gälla retroaktivt, det vill säga bakåt i tiden.

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en bedömning av hur mycket kostnaderna ökar som en följd av lagändringarna.

Starkare sekretess i domstolar för kontaktuppgifter till privatpersoner (JuU46)
En oberoende kommission ska utreda påskupploppen (JuU51)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:JuU51

En oberoende granskningskommission bör få i uppdrag att utreda Polismyndighetens och regeringens agerande under de så kallade påskupploppen. Det menar riksdagen och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta.

Upploppen skedde i bland annat Linköping, Norrköping och Örebro i samband med att den danske politikern Rasmus Paludan ansökt om tillstånd för att bränna Koranen under ett antal manifestationer.

Riksdagen anser att den utredning som Polismyndigheten tillsatt inte är tillräcklig. Både regeringen och Polismyndigheten kommer att behöva granskas och där har en oberoende granskningskommission helt andra möjligheter till självständig granskning. Därför menar riksdagen att en sådan oberoende kommission ska granska agerandet på ett antal punkter.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion som annars är det vanliga.

En oberoende kommission ska utreda påskupploppen (JuU51)
En rättelse i rättegångsbalken (JuU52)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:JuU52

Efter förslag från justitieutskottet beslutade riksdagen om en ändring i rättegångsbalken. Ändringen görs för att rätta en felaktig hänvisning i lagen.

Ändringen börjar gälla den 15 juli 2022.

En rättelse i rättegångsbalken (JuU52)
Kritik mot EU-förslag om regler vid EU-parlamentsval (KU45)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Utlåtande 2021/22:KU45

Riksdagen har prövat ett förslag från Europaparlamentet som gäller en förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att flera delar av förslaget gäller frågor som medlemsländerna själva bör besluta om och att förslaget i dessa delar därför strider mot subsidiaritetsprincipen.

Grundtanken är att val till Europaparlamentet ska gå till på samma sätt som vid nationella val och att formerna för genomförandet därför måste få vara olika i de olika medlemsländerna. Exempelvis finns det inte skäl att på EU-nivå bestämma hur och när valkampanjer ska bedrivas eller vad partierna ska ta hänsyn till när de väljer ut kandidater. Detsamma gäller det föreslagna förbudet mot att bedriva opinionsundersökningar under en viss period – en sådan reglering bedömer riksdagen kan utgöra en begränsning av grundläggande fri- och rättigheter.

Mot bakgrund av bland annat detta lämnar riksdagen invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen påpekar i yttrandet också att det saknades information om att riksdagen har möjlighet att lämna ett motiverat yttrande, trots att sådan information ska lämnas samtidigt som förslaget kommer till riksdagen.

Kritik mot EU-förslag om regler vid EU-parlamentsval (KU45)
Tydligare regler för ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (MJU30)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:MJU30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att

  • en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
  • ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
  • det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
  • uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
  • tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.

Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Tydligare regler för ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (MJU30)
Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 (MJU31)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:MJU31

Den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 (MJU31)
Kritik mot EU-förslag om att införa ett avdrag för eget kapital och en begränsning av avdrag för räntor för företag (SkU34)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Utlåtande 2021/22:SkU34

EU-kommissionen har lämnat förslag på nya regler om skatteavdrag för företag. Syftet är att minska den snedvridning som kommissionen anser finns när företag finansieras med lån i stället för med eget kapital. Enligt förslaget ska det införas ett avdrag för kostnaden för finansiering med eget kapital. Det ska också införas en begränsning i möjligheten att göra avdrag för räntekostnader. Förslaget omfattar alla företag i EU som är skyldiga att betala bolagsskatt. Finansiella företag omfattas dock inte av åtgärderna.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget innebär en begränsning i Sveriges handlingsfrihet att utforma företagsskatteregler som är anpassade efter landets egna förutsättningar. Riksdagen anser att medlemsländerna är bättre lämpade att bedöma och överblicka hur företagsbeskattningen bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål. Sammanfattningsvis anser riksdagen att kommissionen inte har visat att förslaget är nödvändigt för att uppnå målet. Kommissionen har heller inte tillräckligt motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet.

Riksdagen anser att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Kritik mot EU-förslag om att införa ett avdrag för eget kapital och en begränsning av avdrag för räntor för företag (SkU34)
Fler åtgärder mot fordonsmålvakter (TU18)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:TU18

Riksdagen sa ja till lagändringar för att åtgärda problem med fordonsmålvakter och den brottslighet som hänger samman med dessa.

Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheter att få in skatter och avgifter från dem.

Lagändringarna innebär att fordon ska kunna flyttas i fler fall, att man inte ska kunna komma undan ett flyttningsbeslut genom att anmäla ägarbyte samt att man för att återfå ett fordon som flyttats på grund av skulder måste betala samtliga fordonsskulder och att flyttade fordon ska kunna säljas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Fler åtgärder mot fordonsmålvakter (TU18)
Nya regler för klampning av fordon (TU20)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:TU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att fordon som körs av utländska transportföretag ska kunna låsas fast med så kallad klampning om korrekta papper inte kan visas upp vid en kontroll. Syftet är bland annat att säkerställa att utländska förare betalar avgifter när de inte följer reglerna och att främja en sund konkurrens mellan aktörerna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden med uppmaningar till regeringen att den bör

  • tillsätta en utredning som ser över om den nuvarande tidsgränsen kan tas bort och låta klampningen gälla till dess att skälet för klampningen har åtgärdats
  • se över behovet av att i större utsträckning samordna arbetet mellan olika myndigheter som kontrollerar yrkestrafiken.
Nya regler för klampning av fordon (TU20)
Uppskov med behandling av ärenden (UU21)

Beslutsdatum: 22 juni 2022
Betänkande 2021/22:UU21

Efter förslag från utrikesutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller skrivelse 2021/22:236 Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utrikesutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Uppskov med behandling av ärenden (UU21)

21 juni 2022

Ja till vikta föräldrapenningdagar på grundnivå (AU14)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:AU14

Regeringen har föreslagit att föräldrapenningdagar på grundnivå ska vara reserverade på samma sätt som föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, där 90 dagar är vikta för vardera föräldern. Riksdagen sa ja till förslaget.

I dag är 90 dagar med föräldrapenning inte möjliga att avstå till den andra föräldern om det är fråga om dagar på sjukpenningnivå, vilket är den högsta ersättningsnivån av föräldrapenning. Med regeringens förslag skulle samma regler gälla för föräldrapenning på grundnivå, som betalas ut till föräldrar som haft låga eller inga inkomster.

Regeringens förslag innebär också vissa rättigheter och stärkta skyddsbestämmelser för den som har barn under åtta år eller som vårdar en närstående och som av omsorgsskäl begär flexibla arbetsformer, till exempel arbete på distans eller flexibel arbetstid. Arbetsgivaren ska bland annat besvara arbetstagarens begäran om flexibla arbetsformer inom skälig tid, och arbetstagaren ska ha rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden för en förändring av arbetsmönstret löper ut.

Förslagen är en anpassning för att Sverige ska leva upp till EU:s balansdirektiv, som ska göra det lättare att förena arbete och privatliv.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring i lagen om ledighet för närståendevård som börjar gälla den 1 oktober 2022.

Ja till vikta föräldrapenningdagar på grundnivå (AU14)
Bättre informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer av insatser (AU15)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:AU15

Lagändringar ska förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2022 och handlar bland annat om vilka uppgifter som ska omfattas av tystnadsplikt och sekretess, och vid vilka tillfällen sekretessen kan brytas.

Bättre informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer av insatser (AU15)
Ja till ändring i plan-och bygglagen (CU27)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:CU27

Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändring i plan- och bygglagen. Ändringen innebär att genomförandet av EU:s så kallade MKB-direktiv förtydligas i den svenska lagstiftningen.

Direktivet innehåller bestämmelser som ska säkerställa att en systematisk bedömning av miljöpåverkan genomförs för projekt som på grund av sin art, storlek eller lokalisering medför en stor miljöpåverkan. Bakgrunden till förslaget är en dom i EU-domstolen och att Europeiska kommissionen har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet.

Beslutet innebär en begränsning av det så kallade aktivitetskravet i plan- och bygglagen och berör möjligheten att överklaga beslut om detaljplaner utan att först lämna skriftliga synpunkter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Ja till ändring i plan-och bygglagen (CU27)
Ny presumtion om föräldraskap för lesbiska par från andra länder (CU28)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:CU28

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om nya regler om föräldraskap i internationella situationer för kvinnor i samkönade relationer. Reglerna innebär att en kvinna som inte har fött barnet och som är eller har varit gift med barnets mor under vissa förutsättningar automatiskt ska anses som barnets förälder i Sverige. I första hand gäller detta om kvinnan anses vara rättslig förälder i det land där barnet föddes och fick sin hemvist. De nya reglerna motsvarar vad som gäller för faderskap i internationella situationer.

Dessutom ska beslut från utländska domstolar om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor gälla också i Sverige under vissa förutsättningar. Samma sak om föräldraskapet har fastställts genom bekräftelse i ett annat land.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022. I samband med ändringarna byter lagen om internationella faderskapsfrågor namn till lagen om föräldraskap i internationella situationer.

Ny presumtion om föräldraskap för lesbiska par från andra länder (CU28)
Ja till förslag om rekapitalisering av SAS och stöd till bland annat jordbruket (FiU48)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:FiU48

Regeringen bör få rätt att ta beslut om att omvandla svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar till nya aktier i flygbolaget SAS. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.

Regeringen har också lagt fram förslag om stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser. Dessutom föreslår regeringen medel för att skyddssökande från Ukraina snabbt ska kunna få möjlighet att stärka sina kunskaper i svenska och kunna delta i samhället.

Regeringens förslag lämnas i två extra ändringsbudgetar för 2022. Riksdagen sa ja till förslagen, förutom den delen som handlar om att den som äger en personbil ska kompenseras för höga drivmedelskostnader. Enligt riksdagen skulle en ersättning för höga drivmedelspriser innebära en ohållbar kompensationspolitik som inte löser grundproblemet med för höga skatter.

Riksdagen sa också ja till finansutskottets eget förslag om ändringar av statens budget för 2022. Utskottets förslag innebär bland annat ökade medel till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer.

Den här delen av finansutskottets förslag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga. 

Ja till förslag om rekapitalisering av SAS och stöd till bland annat jordbruket (FiU48)
Mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen ska införas (JuU33)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:JuU33

En mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen ska införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lagändringar.

I straffprocessen har den tilltalades ålder stor betydelse för straffmätning, påföljdsval och utvisning på grund av brott. Enligt regeringens förslag bör det vara möjligt att ta hänsyn till nya uppgifter om ålder som kommer fram i en straffprocess, oavsett när under processen detta sker.

Mer specifikt innebär förslaget bland annat större möjligheter att bevilja resning om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder och att förbudet för högre rätt att ändra en dom till den tilltalades nackdel, när endast den tilltalade har överklagat, inte ska gälla om det kommer fram nya uppgifter om hans eller hennes ålder som skulle kunna utgöra grund för resning. Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft ändå kan ändras under vissa speciella omständigheter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till två förslag i följdmotioner.

Mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen ska införas (JuU33)
Registrering av kontantkort (JuU34)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:JuU34

Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om elektronisk kommunikation. Det ska bli enklare att knyta en viss person till ett mobilt kontantkort i framtiden. Den anonymitet som användningen av oregistrerade kontantkort för med sig försvårar för de brottsbekämpande myndigheternas arbete.

Ändringen innebär bland annat att den som tillhandahåller en förbetald tjänst ska registrera uppgifter om abonnenten och kontrollera abonnentens identitet innan tjänsten börjar användas. Om en förbetald tjänst används av någon annan ska tjänsten som huvudregel avbrytas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Registrering av kontantkort (JuU34)
Ja till skärpta straff för sexualbrott (JuU41)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:JuU41

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skärpta straffbestämmelser om våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och vuxna.

Förslagen innebär bland annat skärpta straff för

  • utnyttjande av barn för sexuell posering
  • våldtäkt
  • våldtäkt mot barn
  • sexuellt övergrepp
  • sexuellt övergrepp mot barn, även grovt brott
  • köp av sexuell tjänst
  • utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Regeringen föreslår också att det införs nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen i ett tillkännagivande att den bör återkomma med ett förslag om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Ja till skärpta straff för sexualbrott (JuU41)
Större möjligheter att avtjäna straff med fotboja (JuU42)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:JuU42

Möjligheterna att avtjäna sitt straff med fotboja ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Syftet med förslaget är att i viss mån öka möjligheterna för dömda att avtjäna sitt straff med fotboja och att effektivisera handläggningen. Förslaget innebär att Kriminalvården på eget initiativ ska kunna pröva om ett fängelsestraff ska verkställas med fotboja.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.

Riksdagen riktade också två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att brottsoffers krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja även bör gälla i de fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, till exempel vid hedersrelaterade brott. Den andra uppmaningen handlar om att de områden som omfattas av ett vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten till ett brottsoffers bostad.

Större möjligheter att avtjäna straff med fotboja (JuU42)
Uppskov med behandling av ärenden (KU44)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:KU44

Efter förslag från konstitutionsutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller redogörelse 2021/22:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2021. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Uppskov med behandling av ärenden (KU44)
Nej till att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft (MJU28)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:MJU28

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag.

Regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft, det så kallade kommunala vetot. Enligt förslaget ska en kommun på begäran av en projektör ta ställning till om den medger eller motsätter sig att ett visst mark- eller vattenområde tas i anspråk för den aktuella vindkraftsanläggningen. En begäran om ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar aktuellt mark- eller vattenområde samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.

Riksdagen menar att det underlag som kommunerna enligt förslaget ska ta ställning till är alltför begränsat. Riksdagen anser också att villkoren för hur lokal kompensation för vindkraftsetableringar ska utformas måste klargöras först, om acceptansen för vindkraft ska öka. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Nej till att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft (MJU28)
Regeringen bör se över kostnader och handläggningstider vid tvister om patent (NU22)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:NU22

Handläggningstider och rättegångskostnader vid en patenttvist bör hållas nere. Det menar riksdagen och riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över detta. Bakgrunden är att höga kostnader och långa handläggningstider hindrar många mindre aktörer att försvara sina patent i domstol.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag i motioner om immaterialrätt från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Regeringen bör se över kostnader och handläggningstider vid tvister om patent (NU22)
Myndigheter får större möjligheter att kontrollera produkter (NU26)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:NU26

Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att marknadskontrollmyndigheterna får utökade möjligheter att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller de krav som finns. Det kan handla om säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre ändringar som handlar om rättelser.

Lagändringarna börjar gälla den 25 juli 2022. De innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler.

Myndigheter får större möjligheter att kontrollera produkter (NU26)
Ändringar i EU-direktiv om energifrågor följer subsidiaritetsprincipen (NU29)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Utlåtande 2021/22:NU29

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller ändring av direktiven om förnybara energikällor, byggnaders energiprestanda och energieffektivitet.

Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att förslaget följer subsidiaritetsprincipen och konstaterar bland annat att en samordnad EU-politik har bättre möjlighet att nå EU:s mål för andelen förnybar energi och energieffektivitet till 2023 än åtgärder enbart på nationell nivå. Riksdagen lade därför utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ändringar i EU-direktiv om energifrågor följer subsidiaritetsprincipen (NU29)
Ökad trygghet för äldre i förvärvsarbetande ålder (SfU29)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:SfU29

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra reglerna för sjukersättning. Syftet är att förbättra tryggheten för äldre personer som har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga och som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen.

Arbetsförmågan hos äldre som har erfarenhet av arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska bedömas i förhållande till dessa arbeten. Med arbeten som den försäkrade har erfarenhet av menas arbeten som han eller hon har haft under en tidsperiod på 15 år före prövningen av rätten till sjukersättning.

Om det finns ett annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det.

Förslaget gäller den som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ökad trygghet för äldre i förvärvsarbetande ålder (SfU29)
Ändringar i reglerna om att tillgodoräkna försäkringstid för bland annat garantipension (SfU30)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:SfU30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bosättningstid i ett tidigare hemland inte längre ska kunna tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension eller garantipension till omställningspension. Inte heller den försäkringstid som legat till grund för sjukersättning i form av garantiersättning ska kunna räknas som försäkringstid för garantipension. Syftet med förslaget är att regelverket ska bli mer enhetligt.

Reglerna börjar gälla den 2 december 2022 men tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023. Det är endast personer som beviljas förmånerna efter att ändringarna har börjat gälla som påverkas av dem.

Ändringar i reglerna om att tillgodoräkna försäkringstid för bland annat garantipension (SfU30)
Jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande (SfU31)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:SfU31

Miljontals människor befinner sig på flykt i Europa på grund av Rysslands invasion av Ukraina. EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebär bland annat att skyddsbehövande från Ukraina får ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU i ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Regeringen har lagt fram ett förslag som handlar om en jämnare fördelning av boende för människor som söker skydd i Sverige. Riksdagen sa ja till förslaget.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att det behövs en lagreglerad styrning som innebär att Migrationsverket kan anvisa kommunerna att ordna boende. Riksdagen riktar dessutom två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att skyddssökande så långt som möjligt inte ska ryckas upp från sin invanda miljö för att flytta till en annan kommun. Den andra uppmaningen rör hur kommunerna ska ersättas fullt ut för sina kostnader för bland annat boende och skolgång.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande (SfU31)
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (SoU25)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:SoU25

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse för En samlad strategi för alkohol-, narkotika,- dopnings-och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025. I den föreslår regeringen på olika sätt hur tillgången till och beroendet av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobaks-och nikotinprodukter samt skadeverkningarna av spel om pengar ska minska. Dessutom vill regeringen att barn och unga ska skyddas mot produkterna och skadliga effekter orsakade av dessa med mera.

Riksdagen riktar tre tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen i dessa frågor.

  • Regeringen bör skyndsamt genomföra de beslut som riksdagen fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin
  • Regeringen bör se över hur vård och behandling för skadligt bruk och beroendesjukdom kan bli mer tillgänglig inom kriminalvården.
  • Regeringen bör utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder när det gäller ökat tillgängliggörande av naloxon.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (SoU25)
Nej till förbud mot smaksättning av e-cigaretter (SoU31)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:SoU31

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att förbjuda de tillsatser till elektroniska cigaretter som leder till en tydlig doft eller smak av annat än tobak.

Regeringen vill skärpa reglerna kring tobaksfria nikotinprodukter. Det handlar bland annat om bestämmelser kring produktanmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring. Regeringen föreslår också att vätskor till elektroniska cigaretter inte ska få tillhandahållas konsumenter om de innehåller tillsatser som leder till en tydlig doft eller smak av något annat än tobak.

I sitt förslag skriver regeringen att det är angeläget att utvecklingen med en ökad användning av elektroniska cigaretter bland barn och unga bromsas och att det inte bör vara tillåtet att använda
tillsatser av smakämnen som gör de elektroniska cigaretterna attraktiva för barn, unga och icke-rökare.

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om skärpta regler men sa däremot nej till ett förbud mot smaksättning. Anledningen är att regeringen nyligen har gett flera myndigheter i uppdrag att sammanställa kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Enligt riksdagen bör ett fullgott kunskapsunderlag inväntas innan en hårdare reglering införs.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över frågan om att göra det straffbart att ge eller sälja tobaks- och nikotinprodukter till personer under 18 år.

De nya reglerna börjar huvudsakligen gälla den 1 augusti 2022.

Nej till förbud mot smaksättning av e-cigaretter (SoU31)
Föräldraavdrag och nya grundläggande behov enligt LSS (SoU34)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:SoU34

Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat ändras vad som räknas som ett grundläggande behov enligt LSS. Nytt grundläggande behov blir det stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

Dessutom ska insatser för att aktivera och motivera en person att klara av något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, räknas som en del av hjälpen med just det grundläggande behovet.

Ett grundläggande behov som tas bort ur LSS är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Det kommer istället att regleras genom andra bestämmelser.

Ytterligare ändring i LSS är att det införs ett schablonavdrag för föräldraansvar, så kallat föräldraavdrag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade även att rikta tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att

  • det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag
  • det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS
  • lagstiftningen bör följas upp och utvärderas bland annat för att säkerställa kvalitet och motverka fusk.
Föräldraavdrag och nya grundläggande behov enligt LSS (SoU34)
Ny lag om egenvård och nytt grundläggande behov i LSS (SoU35)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:SoU35

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar som handlar om rätten till personlig assistans för den som behöver egenvård. Regeringen bedömer att det finns ett behov av att klarlägga betydelsen av begreppet egenvård så att bestämmelserna om personlig assistans kan tillämpas på ett rättssäkert och förutsebart sätt. En definition av egenvård införs i en ny lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare rätt att besluta om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen inför, vid och efter en bedömning av egenvård.

Det införs också ett nytt grundläggande behov i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som gäller stöd som behövs under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär fara för en persons liv eller en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes hälsa. Behov av hjälp som gäller sådant stöd ska vara helt assistansgrundande och det ska inte göras avdrag för så kallad föräldraansvar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Ny lag om egenvård och nytt grundläggande behov i LSS (SoU35)
Vård av unga i Sis särskilda ungdomshem (SoU37)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:SoU37

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om vården i de särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse, Sis, ansvarar för. I skrivelsen redogör regeringen för genomförda, pågående och beslutade insatser när det gäller en trygg och säker vård, placeringsformer för flickor och tvångsåtgärden avskiljning, det vill säga att hålla den unge skild från övriga ungdomar. Skrivelsen gjordes efter tillkännagivanden där riksdagen uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen på hemmen inom dessa områden.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

  • placerade barns och ungas tillgång till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård
  • samverkan med kommunerna i samband med att kommunen avser att avsluta en placering
  • en ny enhet inom Kriminalvården som tar över ansvaret från Sis och socialtjänsten för unga som begår grova brott
  • att regeringen senast den 1 februari 2023 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse och redogöra för arbetet med att minska användningen av avskiljningar.

Riksdagen beslutade också att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Vård av unga i Sis särskilda ungdomshem (SoU37)
Infektion med apkoppsvirus ska klassas som allmänfarlig sjukdom (SoU38)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:SoU38

Infektion med ett visst orthopoxvirus, också kallat apkoppsvirus, ska klassas som en allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Regeringen bedömer att apkoppsvirus är en sjukdom som kan medföra allvarliga konsekvenser. Ett pågående utbrott i Europa i kombination med ett nytt spridningssätt gör att infektionen med apkoppsvirus bör klassificeras som en allmänfarlig sjukdom, skriver regeringen i sitt förslag.

Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.

Beslutet innebär en ändring i smittskyddslagen och att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med så kallat apkoppsvirus.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Infektion med apkoppsvirus ska klassas som allmänfarlig sjukdom (SoU38)
Uppskov med behandling av ärenden (SoU39)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:SoU39

Efter förslag från socialutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller skrivelse 2021/22:249 Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Uppskov med behandling av ärenden (SoU39)
Ja till åtgärder mot illegala körskolor och fusk vid förarprov (TU19)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:TU19

Regeringen har lämnat olika förslag som syftar till att motverka illegal verksamhet i samband med trafikutbildning samt fusk vid förarprov för att på så sätt förbättra trafiksäkerheten. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att stänga av den som fuskar från framtida körkortsprov.

Förslagen innebär också att det i större utsträckning än tidigare ska vara straffbart att bedriva trafikutbildning utan tillstånd eller i strid med andra tillämpliga regler. Straffen för den som driver olaglig utbildningsverksamhet inom det här området ska skärpas. Det ska även bli straffbart att övningsköra med personbil, lastbil, buss och motorcykel utan att ha med sig en identitetshandling.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till förslag i motioner som lämnats med anledning av regeringens förslag samt nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2021 om olika trafiksäkerhetsfrågor.

Ja till åtgärder mot illegala körskolor och fusk vid förarprov (TU19)
Svenskt bistånd till multilaterala organisationer (UU8)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:UU8

Riksrevisionen har granskat regeringens och Sidas arbete med bistånd till multilaterala organisationer. Syftet med granskningen har varit att analysera om biståndet är ändamålsenligt utformat. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens och Utrikesdepartementets hantering av kärnstöd, det vill säga stöd som går utan öronmärkning till en multilateral organisations verksamhet, kan utformas mer ändamålsenligt. Medan Sidas hantering av det så kallade multi-bi-stödet, det vill säga bilateralt bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer, i huvudsak är ändamålsenligt utformad. Riksdagsbeslutet innebar att riksdagen lade Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Svenskt bistånd till multilaterala organisationer (UU8)
Värdlandsavtal mellan Sverige och Unicef (UU16)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:UU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett värdlandsavtal mellan Sverige och FN:s barnfond Unicef. Anledningen är att Unicef har beslutat att etablera ett innovationskontor i Stockholm. I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för kontoret och dess personal. Avtalets bestämmelser blir gällande inför svenska domstolar och myndigheter.

Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Värdlandsavtal mellan Sverige och Unicef (UU16)
Stärkt elevhälsa och utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (UbU27)

Beslutsdatum: 21 juni 2022
Betänkande 2021/22:UbU27

Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.

Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:

  • Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
  • Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
  • Benämningen träningsskola tas bort.

Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024.

Stärkt elevhälsa och utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (UbU27)

16 juni 2022

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2019–2021 (FiU24)

Beslutsdatum: 16 juni 2022
Betänkande 2021/22:FiU24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2019–2021.

Finansutskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen fortsatte att påverkas av coronapandemin. Trots en fortsatt smittspridning tilltog den ekonomiska återhämtningen och Sveriges BNP låg i slutet av 2021 på en högre nivå än innan pandemin.

Riksbanken fortsatte att köpa tillgångar under 2021, vilket i kombination med andra politiska och ekonomiska åtgärder bidrog till den starka ekonomiska återhämtningen. Sedan pandemins utbrott har Riksbanken köpt tillgångar för 650 miljarder kronor, framför allt i så kallade säkerställda obligationer, med bostäder som säkerhet. Enligt utskottet behövs ytterligare utvärderingar och studier över köpens effektivitet och eventuella sidoeffekter.

Utskottet konstaterar också att priserna steg kraftigt under 2021 på grund av stigande energipriser och flaskhalsar i produktionen i spåren av pandemin. Vid slutet av året låg inflationstakten på strax under fyra procent, den högsta nivå som noterats sedan 1993. Inflationen fortsatta sedan att stiga under 2022 till följd av ökade energipriser och andra följder av Rysslands invasion av Ukraina.

Riksdagen godkände det som finansutskottet anfört om penningpolitiken för perioden 2019–2021.

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2019–2021 (FiU24)
Kritik mot Ekobrottsmyndighetens arbete (JuU45)

Beslutsdatum: 16 juni 2022
Betänkande 2021/22:JuU45

Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem. Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en åklagarmyndighet med uppdrag att bekämpa ekonomisk brottslighet. Riksrevisionen har granskat om EBM arbetar effektivt mot den organiserade ekobrottsligheten.

Granskningen visar att det finns flera omständigheter som gör att EBM inte fullt ut kan arbeta effektivt mot ekobrottsligheten. Enligt Riksrevisionen har myndigheten brister i sin interna styrning och informationsdelning. Dessutom anser Riksrevisionen att regeringen inte gett EBM de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta effektivt. Riksrevisionen ger flera rekommendationer på hur EBM:s arbete skulle kunna förbättras.

Riksdagen riktar tre uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Uppmaningarna innebär att regeringen ska göra en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion och utreda frågan om direktåtkomst för EBM till vissa register. Dessutom ska ansvarsförhållandena mellan EBM och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamhet klargöras.

Riksdagsbeslutet innebär att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.

Kritik mot Ekobrottsmyndighetens arbete (JuU45)
Ny lag ska komplettera EU-regler om gräns- och kustbevakning (JuU47)

Beslutsdatum: 16 juni 2022
Betänkande 2021/22:JuU47

Regeringen har föreslagit en ny lag med bestämmelser som ska komplettera EU:s förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen. Bestämmelserna gäller bland annat vilka befogenheter som utländska tjänstemän som tjänstgör i Sverige enligt förordningen ska kunna ha.

Regeringen har också föreslagit förtydliganden i reglerna om att en vuxen person ska underrättas när barn som misstänks för brott grips, anhålls eller häktas. Ändringarna ska göra att de svenska reglerna följer EU:s försvarardirektiv.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Ny lag ska komplettera EU-regler om gräns- och kustbevakning (JuU47)
Ja till skärpta krav kring miljöfarlig verksamhet (MJU26)

Beslutsdatum: 16 juni 2022
Betänkande 2021/22:MJU26

Regeringen har lagt fram förslag om utvinningsverksamhet, avfallshantering och producentansvar. Riksdagen sa ja till förslagen.

Förslagen innebär bland annat krav på att den som sysslar med miljöfarlig anmälningspliktig verksamhet ska kunna lämna garantier för att kostnader för en eventuell återställning ska kunna betalas.

Förslagen innebär också att straff ska kunna utdömas när avfall överlämnas till någon som inte har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för avfallshanteringen.

Regeringens förslag är tänkta att förbättra avfallshanteringen, men också att leva upp till EU:s utvinningsavfallsdirektiv.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som bland annat ska undersöka brister i tillsynsarbetet på avfallsområdet och lämna förslag på vilka resurser och förstärkningar det finns behov av.

Lagändringarna i de delar som gäller utvinningsverksamhet börjar gälla den 1 juli 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023.

Ja till skärpta krav kring miljöfarlig verksamhet (MJU26)
Ja till ändringar i tullfrihetslagen (SkU31)

Beslutsdatum: 16 juni 2022
Betänkande 2021/22:SkU31

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att genomföra ett antal ändringar i tullfrihetslagen. Ändringarna handlar i huvudsak om att den svenska lagstiftningen justeras med anledning av Lissabonföredraget och andra gällande EU-förordningar. Beslutet innebär bland annat att regeringen får rätt att meddela föreskrifter om villkor för användning och avyttring av vissa varor för att frihet från tull ska gälla EU:s institutioner och organ samt personer knutna till dessa. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2022.

Ja till ändringar i tullfrihetslagen (SkU31)
Nej till motioner om högskolan (UbU19)

Beslutsdatum: 16 juni 2022
Betänkande 2021/22:UbU19

Riksdagen sa nej till cirka 280 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om dimensionering och utbyggnad av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa lärar- och studentfrågor.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att åtgärder redan vidtagits eller att det redan finns gällande bestämmelser på området.

Nej till motioner om högskolan (UbU19)
Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå (UbU25)

Beslutsdatum: 16 juni 2022
Betänkande 2021/22:UbU25

Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner.

Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå (UbU25)
Möjlighet till in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet (UbU26)

Beslutsdatum: 16 juni 2022
Betänkande 2021/22:UbU26

För att förhindra fusk vid högskoleprovet vill regeringen införa in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitering av provdeltagarna. Riksdagen sa ja till lagförslaget.

I sitt förslag konstaterar regeringen att fusket med elektroniska hjälpmedel vid högskoleprovet har fortsatt och att ytterligare åtgärder behövs för att komma till rätta med problemet.

Förslaget innebär att samtliga provdeltagare utom personer under 15 år ska kontrolleras vid in- eller utpassering till och från de lokaler där provet skrivs och där kontroller upprättats.

Kontrollerna ska få utföras i så många lokaler som bedöms vara nödvändigt för att fusk med elektroniska hjälpmedel ska kunna motverkas. Enligt förslaget ska kontrollerna göras av ordningsvakter.

Kontrollerna ska i första hand göras med metalldetektor, till exempel genom att provdeltagarna passerar genom en larmbåge. Om det finns särskilda skäl kan en manuell kroppsvisitation göras. Vid en kroppsvisitering kan kläder, väskor eller andra föremål som en provdeltagare har med sig undersökas, däremot innebär det ingen undersökning av själva kroppen.

Om en provdeltagare vägrar gå igenom en kontroll ska personen kunna stoppas från att komma in i provlokalen. Om det handlar om en utpasseringskontroll så ska provdeltagaren dessutom stängas av från att göra provet under kommande två år, om det inte finns synnerliga skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. Det innebär att bestämmelserna kommer att kunna tillämpas vid högskoleprovet hösten 2023.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att överväga och vid behov återkomma med ett utvecklande förslag för att motverka fusk på högskoleprovet. Regeringen bör överväga nya och andra tekniska lösningar om det på ett rimligt sätt kan bidra till att motverka fusk.

Möjlighet till in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet (UbU26)
Nej till merparten av regeringens förslag om skolval (UbU33)

Beslutsdatum: 16 juni 2022
Betänkande 2021/22:UbU33

Riksdagen sa nej till merparten av regeringens förslag om ett mer likvärdigt skolval. Förslaget innebär bland annat förändringar i urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Exempelvis ska kötid inte få användas som urvalsgrund enligt förslaget. Regeringen föreslår också att huvudmän för skolorna aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever.

Riksdagen menar att regeringens förslag har stora brister. Bland annat är det otydligt för huvudmän och rektorer och skulle begränsa föräldrars möjlighet att välja skola.

Dock sa riksdagen ja till den del av regeringens förslag som handlar om urvalsgrunden i resursskolor. Förslaget innebär att om det inte finns plats för alla sökande till kommunala resursskolor med förskoleklass eller fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska de elever prioriteras som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval.

Nej till merparten av regeringens förslag om skolval (UbU33)
Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2021 har granskats (UbU34)

Beslutsdatum: 16 juni 2022
Betänkande 2021/22:UbU34

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2021 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av verksamheten.

Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för 2021. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga redogörelserna till handlingarna.

Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2021 har granskats (UbU34)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

Här listas förslag som ännu inte har beslutats av riksdagen.