Debatter och beslut

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som har ett statligt helhetsansvar för personlig assistans som målsättning.

Den utredning som regeringen bör tillsätta ska lämna förslag som ökar rättssäkerheten och kontinuiteten för personer som har behov av personlig assistans. Utredningen ska se till att de personer som i dag har ett kommunalt beslut om personlig assistans behåller sin rätt till assistans när staten blir ensam huvudman. De ska också omfattas av det rådande omprövningsstoppet för assistansersättning.

Utredningen ska presentera lagförslag för regeringen senast under våren 2022 och regeringen ska återkomma med lagförslag till riksdagen så att de kan börja gälla före den pågående mandatperiodens slut.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2021. Riksdagen sa i huvudsak också ja till lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten.

Utgifterna i regeringens förslag till budget för 2021 beräknas uppgå till 1 173 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 106 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 67 miljarder kronor för 2021.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att åtgärder ska genomföras för att återstarta ekonomin samtidigt som samhällsproblemen ska bekämpas med långsiktiga reformer. Det genom att fler ska komma i arbete, takten i klimatomställningen ska öka, välfärden ska stärkas, företagens villkor och konkurrenskraft ska förbättras, integrationen ska gå snabbare, brottslighet ska bekämpas och sammanhållningen mellan stad och land ska öka.

Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten. Ändringarna innebär att statens utgifter ökar med 31 miljarder kronor i år. Pengarna går bland annat till:

• kommuner och regioner för att kompensera för deras merkostnader inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till följd av covid-19-pandemin.
• storskalig testning under hela år 2020 för att kontrollera symtom på covid-19.
• en höjning av Sveriges EU-avgift, som främst beror på att den pågående krisen har medfört betydande konsekvenser för EU:s budget, och till EU:s förköpsavtal med olika vaccinproducenter för att säkra medlemsstaternas tillgång till vaccin mot covid-19.

Riksdagen sa också ja till att anställda inom till exempel vården slipper skatta för gratis mat som de får från restauranger och allmänheten som stöd och uppmuntran när de jobbar. Denna lagändring gäller från den 1 januari 2021 men även retroaktivt från den 1 mars 2020.

Förslagen kommer från regeringens höständringsbudget för 2020 och en extra ändringsbudget för 2020. Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. De ytterligare åtgärder som föreslås innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Riksdagen sa även ja till tre så kallade utskottsinitiativ från finansutskottet: regeringen får ingå avtal med leverantörer av covid-19-tester för år 2021, låna pengar för att köpa Fysikhuset som är en del av forskningsområdet Albanova i Stockholm och Folkhälsomyndigheten får låna maximalt 4,5 miljarder kronor till beredskapsinvesteringar. Utskottsinitiativ är förslag till riksdagsbeslut som ett utskott har tagit initiativ till. De kommer inte från någon proposition från regeringen eller motion från en riksdagsledamot.

Regeringen har föreslagit ändringar i ett antal lagar som på olika sätt rör handel med värdepapper. Förslaget är en följd av förändringar i flera av EU:s förordningar och direktiv på området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

• Det ska bland annat införas bestämmelser om handräckning och verkställighet av beslut om sanktionsavgifter och viten i lagen om värdepappersmarknaden och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
• Vidare ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en administratör som inte fullgör sina skyldigheter avseende EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet. Detta genom en ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
• Slutligen ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en emittent (den part som ger ut ett värdepapper, exempelvis ett företag som ger ut en aktie) som trots en begäran av inspektionen inte har lämnat en skriftlig förklaring till hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation har uppfyllts. Emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag ska upprätta insiderförteckningar över alla personer som har tillgång till insiderinformation och som arbetar för emittenten. Bland annat detta blir följden av ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Vissa av lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021, medan andra börjar gälla 1 januari 2022, beroende på när de olika EU-förordningarna och direktiven börjar gälla.

För att stärka skyddet av Sveriges säkerhet har regeringen föreslagit åtgärder för en bättre kontroll av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Åtgärderna innebär ett antal krav som riktas mot verksamhetsutövaren, det vill säga den som säljer verksamheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland annat ska verksamhetsutövaren bli skyldig att pröva lämpligheten i försäljningen och att samråda med en myndighet som i yttersta fall kan förbjuda försäljningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen vill också se vissa kompletteringar till förslaget för att underlätta kontrollprocessen. Därför riktar riksdagen två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att

• samrådsmyndighetens handläggningstid ska tidsbegränsas, vilket leder till ökad förutsebarhet för de inblandade aktörerna.
• verksamhetsutövaren ska få stöd i form av dialog med samrådsmyndigheten och vägledning, exempelvis i form av generella riktlinjer, för att kunna fullgöra sina skyldigheter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra i skattelagstiftningen för företag i så kallad resolution.

Resolution är ett sätt att rekonstruera eller avveckla särskilda finansiella verksamheter som till exempel banker. Staten tar kontroll över ett företag i resolution istället för att en sådant företag går i konkurs, med stora kostnader för samhället som följd. De ändrade lagarna innebär bland annat att de åtgärder som företas i ett företag i resolution inte ska medföra skatteeffekter som hindrar en framgångsrik resolution.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Regeringen föreslår ändringar i nuvarande skatteregler för företag i de delar som gäller avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativa räntenetton. Koncernbidragsspärren reglerar hur företag får dra av underskott mot koncernbidrag från tidigare år då en ägarförändring sker i företaget. Syftet med ändringarna är att rätta till en lucka i lagen som har uppmärksammats.

Ändringarna innebär att företag som inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott eller ett negativt räntenetto mot ett överskott i vissa fall ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen. En sådan justering innebär att företagen ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Inom EU pågår ett arbete för att motverka att länder ägnar sig åt skadlig konkurrens på skatteområdet. Bland annat har EU tagit fram en förteckning över länder, så kallade jurisdiktioner, utanför EU som inte är samarbetsvilliga på skatteområdet.

Regeringen har föreslagit att det införs bestämmelser i Sverige som motverkar att länder som finns i EU-förteckningen använder metoder på skatteområdet som inte uppfyller internationella standarder och kriterier. Bland annat ska företag inte få dra av ränteutgifter på skulder till företag som hör hemma i en jurisdiktion som finns i EU-förteckningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Regeringen har i en skrivelse redovisat resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2019. Dessutom redovisade regeringen sina bedömningar av fondernas långsiktiga resultat och kostnader.

Buffertfondernas förvaltning gav det högsta resultat som fonderna redovisat för ett enskilt år sedan starten 2001. Riksdagen konstaterade att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna är stora och utgår ifrån att regeringen analyserar orsakerna till detta.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till tre förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om att kraven på AP-fondernas investeringar i verksamheter med fossila bränslen bör skärpas.

Konsumentskyddet på inlåningsmarknaden ska stärkas. Inlåningsföretag, förutom vissa kooperativa företag, kommer att behöva ansöka om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse för att få fortsätta sin inlåningsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En inlåningsverksamhet tar emot pengar från allmänheten som sedan ska betalas tillbaka. En sådan verksamhet kan drivas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag, och inlåningsföretag. Till skillnad från insättningar i kreditinstitut omfattas inte insättningar i inlåningsföretag av insättningsgarantin.

Lagändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om följande åtgärder, som bland annat ska förstärka skyddet av poliser och vissa andra anställda hos Polismyndigheten och Säkerhetspolisen:

• Poliser ska få kroppsvisitera förhörspersoner i samband med förhör i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler.
• Även andra anställda hos Polismyndigheten än poliser ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det betyder att de får en tillfällig identitet och även kan få exempelvis ett id-kort i annat namn.
• Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att lämna ut uppgifter om hälsotillstånd och personliga förhållanden till Säkerhetspolisen ska utvidgas till att gälla allt personskydd som Säkerhetspolisen ansvarar för. I dag gäller det bara personskydd av vissa personer som exempelvis medlemmar av kungahuset, ministrar och riksdagsledamöter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att ta fram ett underlag som belyser polisers utsatthet för brott och därefter återkomma med förslag på åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst.

Böter ska förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in på grund av trots från den bötfällde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att kravet på att det ska vara uppenbart att den bötfällde på grund av trots inte betalat sina böter tas bort. Syftet med lagändringen är att öka möjligheten att förvandla obetalda böter till fängelse.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2021.

Utländska personer ska i vissa fall vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck vid exempelvis inresa i Sverige. Dessutom ska polisen eller andra myndigheter kunna söka på foto eller fingeravtryck i SIS II, Schengenländernas informationssystem, för att identifiera en person. I dag får de uppgifterna bara användas för att bekräfta eller dementera en persons identitet efter en träff på exempelvis personens namn i systemet.

Ändringarna är en följd av att svensk lag anpassas till ändrade EU-regler på området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 28 december 2020.

Regeringen har föreslagit en ny lag och ett antal ändringar i andra lagar som kompletterar EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. De nya bestämmelserna bygger på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden. Det innebär att EU:s medlemsländer som utgångpunkt ska verkställa varandras domar och beslut utan att ifrågasätta domen eller beslutet. Reglerna ska gälla både när svenska beslut om frysning och förverkande sänds över till ett annat EU-land för att verkställas där och när utländska beslut om frysning och förverkande sänds till Sverige för att verkställas här. EU-förordningen är en del av en handlingsplan mot finansiering av terrorism.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 december 2020.

Nya sekretessregler ska gälla hos Statens tjänstepensionsverk och i domstol för uppgifter i ärenden om statliga tjänstepensionsförmåner som rör enskildas personliga förhållanden.

I förslaget finns också en ny bestämmelse om att sekretess inte ska gälla om en försäkringsgivare, till exempel ett försäkringsbolag, behöver uppgiften för att kunna utforma en pensionsförsäkring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen anser att riksdagens arbete under coronapandemin bör följas upp och uppmanar i ett tillkännagivande riksdagsstyrelsen att ta initiativ till en sådan uppföljning.

Enligt riksdagen bör en parlamentariskt sammansatt kommitté genomföra uppföljningen och presentera sitt resultat senast under hösten 2021. Uppföljningen bör i första hand gälla åtgärder och beslut under 2020 och fokusera på tre perspektiv: riksdagen som beslutsorgan, riksdagsledamöternas förutsättningar att utöva riksdagsuppdraget och Riksdagsförvaltningens stöd och service.

Förslaget om tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet, KU. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Enligt regeringen bör hälso- och sjukvården ställas om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Målet med omställningen är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska definitionen av primärvård moderniseras och anpassas till de strukturella förändringar som skett på hälso- och sjukvårdsområdet. Det ska också införas en bestämmelse om vad som ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Dessutom ska signeringskravet ändras på så sätt att journalanteckningar inte måste signeras om det är obehövligt, förutom då det finns något synnerligt hinder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag där hälsofrämjande insatser, rehabilitering och uppsökande arbete ingår i primärvårdens grunduppdrag.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2019. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av pengar ur Allmänna arvsfonden till ideella projekt som arbetar för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning

Riksdagen, liksom regeringen, anser att Arvsfondsdelegationen har fördelat pengarna på ett bra sätt och i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Det är dock viktigt att följa upp och utvärdera de projekt som har fått ekonomiskt stöd. Fortfarande finns det utvecklingsbehov när det gäller att i hela landet öka antalet ansökningar med god kvalitet och att sprida de positiva resultaten nationellt.

Fondens kapital består av arv från personer som inte har några arvtagare och som inte testamenterat till någon annan. Under 2019 fördelades 749 miljoner kronor på 423 projekt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till 13 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020 om Förenta nationerna (FN) och FN-systemet. I samband med detta lyfte riksdagen att FN är ryggraden i det internationella systemet och underströk FN:s roll i hanteringen av internationella kriser och konflikter. Riksdagen ansåg vidare att ytterligare åtgärder behövs för att reformera säkerhetsrådet och att det är angeläget att kringskära vetorätten.

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att 17,8 miljarder kronor går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget för år 2021, enligt regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar inom områdets anslag föreslås gå till folkbildning, drygt 4,5 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor ska gå till idrotten och drygt 1,7 miljarder till regional kulturverksamhet. Vidare föreslås de statliga bolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio få drygt 5 miljarder kronor, 3 miljarder kronor respektive 454 miljoner kronor fördelade från det så kallade public service-kontot.

Utskottet föreslår att riksdagen också säger ja till regeringens övriga förslag om bland annat ekonomiska bemyndiganden och en ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst som föreslås börja gälla den 1 januari 2021. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till 30 förslag om framförallt alternativa budgetförslag på området i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är en del av steg två i beslutsprocessen.

Riksrevisionen har granskat träffsäkerheten och kostnadseffektiviteten i barnbidragets flerbarnstillägg. I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över flerbarnstillägget för att bland annat förbättra den ekonomiska familjepolitikens fördelningsmässiga förmåga att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.

Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Utskottet anser att rapporten ger viktig kunskap om flerbarnstilläggets effekter men håller med regeringen om att behovet av en översyn tillgodoses av den pågående utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd som även omfattar en översyn av flerbarnstillägget.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksrevisionen har granskat om processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning fungerar effektivt. Bland annat gjorde revisionen iakttagelserna att det finns brister i rutinerna hos de arbetsgivare som granskats och att övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen inte fungerar effektivt. Mot bakgrund av det har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Socialförsäkringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i iakttagelserna och rekommendationerna och det gör även socialförsäkringsutskottet. Dock anser utskottet även att regeringen snarast behöver ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgången i arbete för den som nekats sjukpenning.

Därför föreslår utskottet att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Socialförsäkringsutskottet föreslår också att riksdagen lägger Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Ersättningsperioden till riskgrupper med anledning av coronaviruset bör förlängas 90 dagar och kunna betalas ut till och med mars 2021. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag som möjliggör en förlängd ersättningsperiod.

De individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp om de smittas av covid-19 kan söka ersättning under perioden 1 juli till 31 december 2020. Ersättningarna i fråga är viss sjukpenning i förebyggande syfte, viss smittbärarpenning och viss tillfällig föräldrapenning. Socialförsäkringsutskottet anser att ersättning till riskgrupper ska kunna betalas ut för ytterligare högst 90 dagar, och med totalt 274 dagar under perioden den 1 juli 2020 till 31 mars 2021. Enligt utskottet är det ytterst viktigt att det inte uppstår ett glapp i utbetalningen av ersättning till riskgrupper mellan två ersättningsperioder.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Utrikesutskottet har i ett utlåtande behandlat EU-kommissionens arbetsprogram för år 2021. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram. I utlåtandet finns yttranden från nio andra utskott med synpunkter på arbetsprogrammet inom deras respektive områden.

Utrikesutskottet välkomnar arbetsprogrammets inriktning på att omsätta strategier i handling och EU-kommissionens fokus på att utnyttja återhämtningen från coronapandemins konsekvenser till att ställa om samhället och ekonomin till framtidens krav. För att möta EU:s utmaningar på längre sikt framhåller utskottet att EU behöver främja konkurrenskraften genom att arbeta för frihandel, satsa på utbildning och forskning samt ta ledningen i utvecklingen av artificiell intelligens.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksrevisionen har granskat holdingbolag vid Sveriges universitet och högskolor. Syftet var att granska om verksamheten i lärosätenas holdingbolag samt ägarstyrning och förvaltning av holdingbolagen skett i enlighet med riksdagens och regeringens beslut. De tycker att regeringen inte gett lärosätena tillräckliga förutsättningar för en aktiv och professionell förvaltning av bolagen. Riksrevisionen föreslår bland annat att regeringen ska göra det mer tydligt vilka verksamheter som kan ägas av holdingbolagen och hur rapporteringskedjan mellan bolag, lärosäte och regering kan utvecklas. De granskade lärosätena föreslås också utveckla sina bolags arbete, uppföljningar och styrning.

Utbildningsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Regeringen håller med om iakttagelserna och analysen i stort, och tänker förbättra redovisningen till riksdagen om holdingbolagens verksamhet. Utskottet välkomnar regeringens initiativ, föreslår att riksdagen säger nej till olika motionsförslag inom området och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Holdingbolagen är aktiebolag som verkar genom att äga, förvalta och sälja andelar i andra bolag. Lärosätenas holdingbolag ska bidra till att forskningsresultat och innovationer kommersialiseras så att de kommer till nytta i samhället. I dag finns 18 holdingbolag som förvaltas av olika lärosäten i Sverige.

Drygt 5,5 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar, 3,1 miljarder kronor, går till investeringsstöd för att ordna hyresbostäder och bostäder för studerande. Cirka 900 miljoner kronor går till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer och Lantmäteriet får cirka 700 miljoner kronor. Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till 15 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

EU:s så kallade öppenhetsdirektiv slår fast att vissa noterade företag ska upprätta års- och koncernredovisningar i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Det enhetliga formatet regleras närmare i EU-kommissionens Esef-förordning. Förordningen är bindande och ska tillämpas på redovisningar som gäller det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2020 eller senare.

Nu har regeringen föreslagit följdändringar i svenska lagar som innebär att revisionsberättelsen för de företag som berörs ska innehålla information om huruvida års- och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Esef-förordningens krav på enhetligt format.

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2021.

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att förlänga den tillfälliga lagen som gör det möjligt att hålla bolags- och föreningsstämmor utan att delta fysiskt.

Bestämmelserna innebär att en stämma kan hållas antingen digitalt i kombination med poströstning eller genom att aktieägare och medlemmar deltar enbart genom poströstning.

Eftersom coronapandemin gör att det inte går att förutse när stämmor kan hållas i normal ordning, ska den tillfälliga lagens giltighetstid förlängas till den 31 december 2021.

Konstitutionsutskottet (KU) föreslår att riksdagen säger ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för år 2021 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,9 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Förslaget bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

KU föreslår vidare att riksdagen säger ja till en investeringsplan för riksdagens fastigheter och till att JO får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. När det gäller presstödet föreslår utskottet att riksdagen säger ja till att stödskalan för distributionsstöd slopas och att stödnivån höjs till 20 öre per exemplar. Utskottet godkänner att Datainspektionen ska byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Lagändringarna om detta ska börja gälla den 1 januari 2021.

KU föreslår också att riksdagen säger nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat organisationen av Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Cirka 12,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar, cirka 8 miljarder går till Skatteverket. Cirka 2,3 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten. Skatteutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen ska säga nej till motioner med alternativa budgetförslag, samt en motion om Kronofogdemyndighetens verksamhet från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Omvänd skattskyldighet för moms ska införas vid nationell handel med bland annat mobiltelefoner. I de fallen ska köparen vara skyldig att redovisa och betala utgående moms på varan i stället för säljaren. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Den omvända skattskyldigheten ska bara gälla om fakturan överstiger 100 000 kronor. De nya reglerna gäller inte försäljning till privatpersoner. Syftet med ändringen är att förhindra omfattande momsbedrägerier som leder till stora skattebortfall.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2021.

Den årliga BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel pausas under 2021. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som ska motverka ökade priser på bensin och diesel som kan uppstå till följd av större inblandning av biodrivmedel inom reduktionsplikten.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste blanda i en viss andel biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel är drivmedel som framställts av förnybar råvara och som för närvarande är dyrare än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel som bensin och diesel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte med hänsyn till utvecklingen av bruttonationalprodukten, BNP.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2021.

Skatten ska sänkas för alla som har en inkomst på över 40 000 kronor per år från exempelvis arbete, sjukförsäkringsförmåner och pension. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att skatten sänks med upp till 1 500 kronor per person och år 2021. Full skattesänkning med 1 500 kronor ges till dem som har en inkomst på minst 240 000 kronor per år, eller 20 000 kronor per månad, vilket ungefär motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Under 2022 och 2023 ska skattesänkningen öka.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag att förlänga perioden för så kallad expertskatt från tre år till fem år. Expertskatt är en skattelättnad som gäller experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2021.

Cirka 2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet för internationell samverkan. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Merparten av pengarna används för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med flera. Därtill går drygt 170 miljoner kronor till samarbete inom Östersjöregionen och 165 miljoner till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Över 145 miljoner läggs på Sverigefrämjandet som bland annat sker genom Svenska institutets verksamhet.

Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är steg två i beslutsprocessen.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt åtgärda problemet med export av miljöbilar. Enligt utskottet är det ett allvarligt problem att subventionerade klimatbonusbilar exporteras utomlands.

Förslaget om tillkännagivande kom i motioner i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar, alltså personbilar med vissa miljöegenskaper.

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att det i stor utsträckning saknas konsekvensanalyser både av miljöeffekter och samhällsekonomi inför beslut om nya eller förändrade styrmedel som ska öka andelen miljöbilar. Den övergripande slutsatsen är att styrmedlen för köp och ägande av miljöbilar framstår som kostsamma i jämförelse med andra åtgärder som används för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp, och att de har införts utan att regeringen tagit fram samhällsekonomiska konsekvensanalyser.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Den 1 januari 2021 går systemet in i den fjärde s.k. handelsperioden. Ett antal nya bestämmelser börjar då att gälla.

Regeringen föreslår dels att en ny lag om vissa utsläpp av växthusgaser ersätter lagen om handel med utsläppsrätter, dels vissa ändringar i miljöbalken. De föreslagna bestämmelserna syftar till att anpassa svensk lagstiftning inför den fjärde handelsperioden som inleds inom kort. De föreslagna bestämmelserna syftar även till att skapa ett tydligare och mer lättillämpat regelverk.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2021.

Miljö- och jordbruksutskottet vill att regeringen ska se över och föreslå nya bestämmelser för skyddsjakt på varg och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att

• ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram nya rekommendationer för skyddsjakt på varg som gör det möjligt att fatta beslut om skyddsjakt på ett helt revir
• göra det tryggare, enklare och snabbare för personer att ansöka om skyddsjakt
• se över sekretessbestämmelserna i samband med skyddsjakt och licensjakt
• se till att staten tar ett större ansvar för skyddsjakt
• utreda förutsättningarna för att bekosta utbildning av certifierade besiktningshundar genom viltskadeanslaget.

Förslaget om tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Personer som är 75 år och äldre samt personer som tillhör en medicinsk riskgrupp borde få gratis vaccination mot pneumokocker. Riksdagen bör i ett tillkännagivande uppmana regeringen att se till att alla regioner kan erbjuda det, anser socialutskottet.

Pneumokocker är en typ av bakterier som kan orsaka flera sjukdomar, bland annat lunginflammation och hjärnhinneinflammation. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som är över 65 år eller tillhör vissa riskgrupper vaccinerar sig mot pneumokocker. Regionerna beslutar själva om de ska följa dessa rekommendationer och om vaccinationen ska vara gratis. Utskottet tycker att den ska vara gratis i hela landet för personer som är 75 år och äldre samt för personer som tillhör en medicinsk riskgrupp.

Förslaget till tillkännagivande bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det innebär att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller motion från någon riksdagsledamot.