Debatter och beslut

Kammaren i dag Lördag 5 december 2020

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

3 december 2020

2 miljarder till internationell samverkan (UU1)

Beslutsdatum: 3 december 2020
Betänkande 2020/21:UU1

Cirka 2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet för internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Merparten av pengarna används för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med flera. Därtill går drygt 170 miljoner kronor till samarbete inom Östersjöregionen och 165 miljoner till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Över 145 miljoner läggs på Sverigefrämjandet som bland annat sker genom Svenska institutets verksamhet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är steg två i beslutsprocessen.

2 miljarder till internationell samverkan (UU1)
EU-kommissionens arbetsprogram för år 2021 har granskats (UU5)

Beslutsdatum: 3 december 2020
Utlåtande 2020/21:UU5

Riksdagen har i ett utlåtande behandlat EU-kommissionens arbetsprogram för år 2021. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.

Riksdagen välkomnar arbetsprogrammets inriktning på att omsätta strategier i handling och EU-kommissionens fokus på att utnyttja återhämtningen från coronapandemins konsekvenser till att ställa om samhället och ekonomin till framtidens krav. För att möta EU:s utmaningar på längre sikt framhåller riksdagen att EU behöver främja konkurrenskraften genom att arbeta för frihandel, satsa på utbildning och forskning samt ta ledningen i utvecklingen av artificiell intelligens.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU-kommissionens arbetsprogram för år 2021 har granskats (UU5)

2 december 2020

5,5 miljarder till bostadsförsörjning och byggande (CU1)

Beslutsdatum: 2 december 2020
Betänkande 2020/21:CU1

Drygt 5,5 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar, 3,1 miljarder kronor, går till investeringsstöd för att ordna hyresbostäder och bostäder för studerande. Cirka 900 miljoner kronor går till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer och Lantmäteriet får cirka 700 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till 15 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

5,5 miljarder till bostadsförsörjning och byggande (CU1)
Revision av det elektroniska rapporteringsformatet för års- och koncernredovisningar (CU4)

Beslutsdatum: 2 december 2020
Betänkande 2020/21:CU4

EU:s så kallade öppenhetsdirektiv slår fast att vissa noterade företag ska upprätta års- och koncernredovisningar i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Det enhetliga formatet regleras närmare i EU-kommissionens Esef-förordning. Förordningen är bindande och ska tillämpas på redovisningar som gäller det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2020 eller senare.

Nu har regeringen föreslagit följdändringar i svenska lagar som innebär att revisionsberättelsen för de företag som berörs ska innehålla information om huruvida års- och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Esef-förordningens krav på enhetligt format.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Revision av det elektroniska rapporteringsformatet för års- och koncernredovisningar (CU4)
Möjligt att hålla digitala bolags- och föreningsstämmor även under 2021 (CU5)

Beslutsdatum: 2 december 2020
Betänkande 2020/21:CU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förlänga den tillfälliga lagen som gör det möjligt att hålla bolags- och föreningsstämmor utan att delta fysiskt.

Bestämmelserna innebär att en stämma kan hållas antingen digitalt i kombination med poströstning eller genom att aktieägare och medlemmar deltar enbart genom poströstning.

Eftersom coronapandemin gör att det inte går att förutse när stämmor kan hållas i normal ordning, förlängs den tillfälliga lagens giltighetstid till den 31 december 2021.

Möjligt att hålla digitala bolags- och föreningsstämmor även under 2021 (CU5)
15,9 miljarder till riksdagen, regeringen och länsstyrelserna (KU1)

Beslutsdatum: 2 december 2020
Betänkande 2020/21:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för år 2021 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,9 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Förslaget bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa vidare ja till en investeringsplan för riksdagens fastigheter och till att JO får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. När det gäller presstödet sa riksdagen ja till att stödskalan för distributionsstöd slopas och att stödnivån höjs till 20 öre per exemplar. Riksdagen godkände att Datainspektionen ska byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Lagändringarna om detta börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat organisationen av Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

15,9 miljarder till riksdagen, regeringen och länsstyrelserna (KU1)
Regeringen bör skyndsamt åtgärda problemet med export av miljöbilar (MJU3)

Beslutsdatum: 2 december 2020
Betänkande 2020/21:MJU3

Riksdagen uppmanade genom ett tillkännagivande regeringen att skyndsamt åtgärda problemet med export av miljöbilar. Enligt riksdagen är det ett allvarligt problem att subventionerade klimatbonusbilar exporteras utomlands.

Förslaget om tillkännagivande kom i motioner i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar, alltså personbilar med vissa miljöegenskaper.

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att det i stor utsträckning saknas konsekvensanalyser både av miljöeffekter och samhällsekonomi inför beslut om nya eller förändrade styrmedel som ska öka andelen miljöbilar. Den övergripande slutsatsen är att styrmedlen för köp och ägande av miljöbilar framstår som kostsamma i jämförelse med andra åtgärder som används för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp, och att de har införts utan att regeringen tagit fram samhällsekonomiska konsekvensanalyser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringen bör skyndsamt åtgärda problemet med export av miljöbilar (MJU3)
Nya regler för handel med vissa utsläpp av växthusgaser (MJU4)

Beslutsdatum: 2 december 2020
Betänkande 2020/21:MJU4

EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Den 1 januari 2021 går systemet in i den fjärde så kallade handelsperioden. Ett antal nya bestämmelser börjar då att gälla.

Regeringen föreslår dels att en ny lag om vissa utsläpp av växthusgaser ersätter lagen om handel med utsläppsrätter, dels vissa ändringar i miljöbalken. De föreslagna bestämmelserna syftar till att anpassa svensk lagstiftning inför den fjärde handelsperioden som inleds inom kort. De föreslagna bestämmelserna syftar även till att skapa ett tydligare och mer lättillämpat regelverk.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Nya regler för handel med vissa utsläpp av växthusgaser (MJU4)
Nya regler för skyddsjakt på varg (MJU5)

Beslutsdatum: 2 december 2020
Betänkande 2020/21:MJU5

Riksdagen vill att regeringen ska se över och föreslå nya bestämmelser för skyddsjakt på varg och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att

  • ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram nya rekommendationer för skyddsjakt på varg som gör det möjligt att fatta beslut om skyddsjakt på ett helt revir
  • göra det tryggare, enklare och snabbare för personer att ansöka om skyddsjakt
  • se över sekretessbestämmelserna i samband med skyddsjakt och licensjakt
  • se till att staten tar ett större ansvar för skyddsjakt
  • utreda förutsättningarna för att bekosta utbildning av certifierade besiktningshundar genom viltskadeanslaget.

Förslaget om tillkännagivanden är ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Nya regler för skyddsjakt på varg (MJU5)
12,4 miljarder till skatt, tull och exekution (SkU1)

Beslutsdatum: 2 december 2020
Betänkande 2020/21:SkU1

Cirka 12,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar, cirka 8 miljarder går till Skatteverket. Cirka 2,3 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag, samt en motion om Kronofogdemyndighetens verksamhet från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

12,4 miljarder till skatt, tull och exekution (SkU1)
Omvänd skattskyldighet för moms ska införas vid viss handel (SkU7)

Beslutsdatum: 2 december 2020
Betänkande 2020/21:SkU7

Omvänd skattskyldighet för moms ska införas vid nationell handel med bland annat mobiltelefoner. I de fallen ska köparen vara skyldig att redovisa och betala utgående moms på varan i stället för säljaren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den omvända skattskyldigheten ska bara gälla om fakturan överstiger 100 000 kronor. De nya reglerna gäller inte försäljning till privatpersoner. Syftet med ändringen är att förhindra omfattande momsbedrägerier som leder till stora skattebortfall.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021.

Omvänd skattskyldighet för moms ska införas vid viss handel (SkU7)
Skatten på drivmedel påverkas inte av BNP-utvecklingen under 2021 (SkU13)

Beslutsdatum: 2 december 2020
Betänkande 2020/21:SkU13

Den årliga BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel pausas under 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska motverka ökade priser på bensin och diesel som kan uppstå till följd av större inblandning av biodrivmedel inom reduktionsplikten.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste blanda i en viss andel biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel är drivmedel som framställts av förnybar råvara och som för närvarande är dyrare än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel som bensin och diesel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte med hänsyn till utvecklingen av bruttonationalprodukten, BNP.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Skatten på drivmedel påverkas inte av BNP-utvecklingen under 2021 (SkU13)
Sänkt skatt på inkomster och förlängd period med expertskatt (SkU14)

Beslutsdatum: 2 december 2020
Betänkande 2020/21:SkU14

Skatten ska sänkas för alla som har en inkomst på över 40 000 kronor per år från exempelvis arbete, sjukförsäkringsförmåner och pension. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det innebär att skatten sänks med upp till 1 500 kronor per person och år 2021. Full skattesänkning med 1 500 kronor ges till dem som har en inkomst på minst 240 000 kronor per år, eller 20 000 kronor per månad, vilket ungefär motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Under 2022 och 2023 ska skattesänkningen öka.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att förlänga perioden för så kallad expertskatt från tre år till fem år. Expertskatt är en skattelättnad som gäller experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Sänkt skatt på inkomster och förlängd period med expertskatt (SkU14)
Gratis vaccinering mot pneumokocker för äldre och riskgrupper (SoU11)

Beslutsdatum: 2 december 2020
Betänkande 2020/21:SoU11

Personer som är 75 år och äldre samt personer som tillhör en medicinsk riskgrupp bör få gratis vaccination mot pneumokocker. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att se till att alla regioner kan erbjuda det.

Pneumokocker är en typ av bakterier som kan orsaka flera sjukdomar, bland annat lunginflammation och hjärnhinneinflammation. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som är över 65 år eller tillhör vissa riskgrupper vaccinerar sig mot pneumokocker. Regionerna beslutar själva om de ska följa dessa rekommendationer och om vaccinationen ska vara gratis. Riksdagen tycker att vaccinationerna ska vara gratis i hela landet för personer som är 75 år och äldre samt för personer som tillhör en medicinsk riskgrupp.

Beslutet om tillkännagivande bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det innebär att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller motion från någon riksdagsledamot.

Gratis vaccinering mot pneumokocker för äldre och riskgrupper (SoU11)

26 november 2020

Regeringen bör utreda statligt helhetsansvar för personlig assistans (SoU10)

Beslutsdatum: 26 november 2020
Betänkande 2020/21:SoU10

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som har ett statligt helhetsansvar för personlig assistans som målsättning.

Den utredning som regeringen bör tillsätta ska lämna förslag som ökar rättssäkerheten och kontinuiteten för personer som har behov av personlig assistans. Utredningen ska se till att de personer som i dag har ett kommunalt beslut om personlig assistans behåller sin rätt till assistans när staten blir ensam huvudman. De ska också omfattas av det rådande omprövningsstoppet för assistansersättning.

Utredningen ska presentera lagförslag för regeringen senast under våren 2022 och regeringen ska återkomma med lagförslag till riksdagen så att de kan börja gälla före den pågående mandatperiodens slut.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Regeringen bör utreda statligt helhetsansvar för personlig assistans (SoU10)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

10 december 2020

Regeringen bör utreda det kommunala utjämningssystemet (FiU15)

Planerat datum för debatt: 10 december 2020
Betänkande 2020/21:FiU15

Finansutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Eftersom internationell forskning visar att utjämningssystem som det svenska kan ha negativ påverkan på tillväxten bör översynen även omfatta en analys av hur systemet påverkar kommuners och regioners drivkrafter att stimulera tillväxt.

Finansutskottet lade fram sitt förslag till tillkännagivande i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport om den kommunala inkomstutjämningen. Finansutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar det ärendet.

Regeringen bör utreda det kommunala utjämningssystemet (FiU15)
4,2 miljarder till regional utveckling (NU2)

Planerat datum för debatt: 10 december 2020
Betänkande 2020/21:NU2

Näringsutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 4,2 miljarder kronor för år 2021. I den summan ingår även pengar från EU till regionalpolitiska satsningar.

Störst del av utgifterna går till Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2014–2020 samt till regionala tillväxtåtgärder. Dessa två områden får cirka 1,8 miljarder kronor vardera. Cirka 400 miljoner går till transportbidrag och 150 miljoner till Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning för perioden 2014–2020. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Utskottet föreslår också att riksdagen ska säga nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

4,2 miljarder till regional utveckling (NU2)
Ändringar för barn och unga i samhällsvården (SoU5)

Planerat datum för debatt: 10 december 2020
Betänkande 2020/21:SoU5

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till flera lagändringar och tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör barn och unga i samhällsvården.

Förslagen handlar om att göra det tydligare vad kommunernas socialnämnder särskilt ska beakta när de överväger om att ansöka om flytt av vårdnaden för barn eller unga som bott i samma familjehem i tre år. Nämnderna ska därefter överväga en sådan flytt varje år. Den så kallade vårdplanen som gäller ett barn föreslås revideras senast efter två års placering och behandla var barnet ska bo. Dessutom ska särskilda krav på lämplighet ställas på offentliga biträden till barn och ungdomar i mål och ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Dessa lagändringar föreslås börja gälla den 1 mars 2021.

Tillkännagivandena handlar om att en socialnämnd bör överväga en ansökan av vårdnadsflytt senast efter två års boende i samma familjehem, istället för efter tre år. Dessutom föreslås en utvärdering av hur ofta behovet av vård i ett annat hem än det egna ska övervägas. Även lagändringen om offentliga biträdens lämplighet bör utvärderas om cirka två år, föreslår utskottet.

Några av lagändringarna kommer från ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Utskottet har tagit initiativ till förslaget, det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot. Förslagen på tillkännagivanden kommer från motioner.

Ändringar för barn och unga i samhällsvården (SoU5)
73,9 miljarder till kommunikationer (TU1)

Planerat datum för debatt: 10 december 2020
Betänkande 2020/21:TU1

Cirka 73,9 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet kommunikationer. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 30,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 28 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om exempelvis låneramar och investeringsplaner. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är steg två i beslutsprocessen.

73,9 miljarder till kommunikationer (TU1)

9 december 2020

Reglerna om kapitaltäckning ska anpassas till nya EU-bestämmelser (FiU37)

Planerat datum för debatt: 9 december 2020
Betänkande 2020/21:FiU37

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att ändra reglerna om kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna innebär att svensk rätt anpassas till nya EU-bestämmelser på området.

Merparten av lagändringarna ska börja gälla den 29 december 2020.

Utskottet föreslår också att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingskreditinstitut. Det med tanke på institutens särskilda verksamhet, affärsmodell och ändamål med sin kreditgivning.

Reglerna om kapitaltäckning ska anpassas till nya EU-bestämmelser (FiU37)
Drygt 71 miljarder till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1)

Planerat datum för debatt: 9 december 2020
Betänkande 2020/21:FöU1

Drygt 71 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Mest pengar, cirka 42 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Cirka 18 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar.
Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden inom utgiftsområdet som motsvarar cirka 91,7 miljarder kronor. Vidare föreslår utskottet att riksdagen ska godkänna investeringsplanerna för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Utskottet föreslår också att riksdagen ger regeringen rätt att tillsvidare och under vissa förutsättningar exportera flygplanet JAS 39 C/D Gripen.

Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 på området, bland annat alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Drygt 71 miljarder till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1)
56,4 miljarder till rättsväsendet (JuU1)

Planerat datum för debatt: 9 december 2020
Betänkande 2020/21:JuU1

Cirka 56,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 30,5 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 10,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 6,4 miljarder.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Utskottet föreslår därmed också att riksdagen ska säga nej till alternativa budgetförslag i motioner från allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

56,4 miljarder till rättsväsendet (JuU1)
4,5 miljarder till bland annat energiforskning och energiteknik (NU3)

Planerat datum för debatt: 9 december 2020
Betänkande 2020/21:NU3

Cirka 4,5 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet energi. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning och drygt 1,4 miljarder kronor går till energiteknik.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Riksdagen ska nu ta ställning till utskottets förslag i beslutsprocessens andra steg.

4,5 miljarder till bland annat energiforskning och energiteknik (NU3)
Svenska deltagandet i militär insats i Afghanistan förlängs (UFöU1)

Planerat datum för debatt: 9 december 2020
Betänkande 2020/21:UFöU1

Sveriges deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 50 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Syftet med Sveriges insats är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka deras förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Svenska deltagandet i militär insats i Afghanistan förlängs (UFöU1)
Svenska deltagandet i militär insats i Irak förlängs (UFöU2)

Planerat datum för debatt: 9 december 2020
Betänkande 2020/21:UFöU2

Sveriges deltagande i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Det övergripande målet med Sveriges insats är att stärka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh.

Svenska deltagandet i militär insats i Irak förlängs (UFöU2)
Svenska deltagandet i FN-insatsen i Mali förlängs (UFöU3)

Planerat datum för debatt: 9 december 2020
Betänkande 2020/21:UFöU3

Sveriges deltagande i den pågående FN-insatsen i Mali ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska väpnade styrkan ska normalt bestå av cirka 220 personer men ska tillfälligt kunna förstärkas till högst 470 personer. Deltagandet gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Syftet med Sveriges insats är att bidra till att förbättra säkerheten och den långsiktiga stabiliteten i Mali.

Svenska deltagandet i FN-insatsen i Mali förlängs (UFöU3)
47 miljarder till internationellt bistånd år 2021 (UU2)

Planerat datum för debatt: 9 december 2020
Betänkande 2020/21:UU2

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag på en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2021. Det innebär att cirka 47 miljarder kronor går till utgiftsområdet internationellt utvecklingssamarbete i statens budget för år 2021.

Riksdagen föreslås också säga ja till Riksrevisionens och regeringens övriga förslag om bland annat förvaltningsanslag och ekonomiska bemyndiganden. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till ett antal förslag i motioner inom området, framför allt alternativa budgetförslag.

Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är en del av steg två i beslutsprocessen.

47 miljarder till internationellt bistånd år 2021 (UU2)

7 december 2020

KU har granskat regeringen (KU10)

Planerat datum för debatt: 7 december 2020
Betänkande 2020/21:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har utfört sin årliga granskning av regeringens arbete. Totalt har KU behandlat 30 anmälningar från riksdagsledamöterna och ytterligare ett antal frågor som utskottet har granskat på eget initiativ. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsrådens tjänsteutövning.

Granskningen kommer nu att debatteras i kammaren. Därefter lägger riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

KU har granskat regeringen (KU10)
Utskick av Riksdagsförvaltningens författningssamling ska upphöra (KU12)

Planerat datum för debatt: 7 december 2020
Betänkande 2020/21:KU12

Riksdagsförvaltningens författningssamling, RFS, ska inte längre skickas ut till riksdagsledamöterna i tryckt form enligt ett förslag från riksdagsstyrelsen. RFS innehåller författningar som Riksdagsförvaltningen eller någon annan förvaltningsmyndighet under riksdagen än Riksbanken och Riksrevisionen har beslutat om.

Anledningen till den föreslagna förändringen är bland annat att RFS från och med november 2020 kommer att publiceras på riksdagens webbplats och webbplatsen lagrummet.se. Förändringen görs i författningssamlingslagen. Riksdagsstyrelsen föreslår även några språkliga förändringar i samma lag.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 februari 2021.

Utskick av Riksdagsförvaltningens författningssamling ska upphöra (KU12)
Vaccination mot covid-19 ska ingå i nationella vaccinationsregistret (SoU4)

Planerat datum för debatt: 7 december 2020
Betänkande 2020/21:SoU4

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att lagen om register över nationella vaccinationsprogram även ska innehålla vaccinationer mot sjukdomen covid-19. I förslaget ingår också att den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen mot covid-19 även ska lämna uppgift om vaccinationens dosnummer till registret.

Andra bestämmelser handlar om vilka uppgifter som ska lämnas till registret, hur dessa får behandlas i registret och vem som ska lämna uppgifterna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2021.

Vaccination mot covid-19 ska ingå i nationella vaccinationsregistret (SoU4)
Fortsatta smittskyddsåtgärder på restauranger och barer (SoU6)

Planerat datum för debatt: 7 december 2020
Betänkande 2020/21:SoU6

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

Den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang eller bar, har ansvar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset.

Eftersom spridningen av coronaviruset fortsätter ska lagens giltighetstid förlängas till den 31 maj 2021. Lagen ska fortsätta att gälla för vissa ärenden eller mål i domstol trots att den har upphört.

Fortsatta smittskyddsåtgärder på restauranger och barer (SoU6)

3 december 2020

17,8 miljarder till kultur, medier, trossamfund och fritid för år 2021 (KrU1)

Planerat datum för debatt: 3 december 2020
Betänkande 2020/21:KrU1

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att 17,8 miljarder kronor går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget för år 2021, enligt regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar inom områdets anslag föreslås gå till folkbildning, drygt 4,5 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor ska gå till idrotten och drygt 1,7 miljarder till regional kulturverksamhet. Vidare föreslås de statliga bolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio få drygt 5 miljarder kronor, 3 miljarder kronor respektive 454 miljoner kronor fördelade från det så kallade public service-kontot.

Utskottet föreslår att riksdagen också säger ja till regeringens övriga förslag om bland annat ekonomiska bemyndiganden och en ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst som föreslås börja gälla den 1 januari 2021. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till 30 förslag om framförallt alternativa budgetförslag på området i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är en del av steg två i beslutsprocessen.

17,8 miljarder till kultur, medier, trossamfund och fritid för år 2021 (KrU1)
Flerbarnstillägget i barnbidraget har granskats (SfU9)

Planerat datum för debatt: 3 december 2020
Betänkande 2020/21:SfU9

Riksrevisionen har granskat träffsäkerheten och kostnadseffektiviteten i barnbidragets flerbarnstillägg. I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över flerbarnstillägget för att bland annat förbättra den ekonomiska familjepolitikens fördelningsmässiga förmåga att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.

Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Utskottet anser att rapporten ger viktig kunskap om flerbarnstilläggets effekter men håller med regeringen om att behovet av en översyn tillgodoses av den pågående utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd som även omfattar en översyn av flerbarnstillägget.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Flerbarnstillägget i barnbidraget har granskats (SfU9)
Regeringen bör ta helhetsgrepp om återgång i arbete för den som nekats sjukpenning (SfU10)

Planerat datum för debatt: 3 december 2020
Betänkande 2020/21:SfU10

Riksrevisionen har granskat om processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning fungerar effektivt. Bland annat gjorde revisionen iakttagelserna att det finns brister i rutinerna hos de arbetsgivare som granskats och att övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen inte fungerar effektivt. Mot bakgrund av det har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Socialförsäkringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i iakttagelserna och rekommendationerna och det gör även socialförsäkringsutskottet. Dock anser utskottet även att regeringen snarast behöver ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgången i arbete för den som nekats sjukpenning.

Därför föreslår utskottet att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Socialförsäkringsutskottet föreslår också att riksdagen lägger Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Regeringen bör ta helhetsgrepp om återgång i arbete för den som nekats sjukpenning (SfU10)
Utskott vill förlänga ersättningsperioden till riskgrupper (SfU11)

Planerat datum för debatt: 3 december 2020
Betänkande 2020/21:SfU11

Ersättningsperioden till riskgrupper med anledning av coronaviruset bör förlängas 90 dagar och kunna betalas ut till och med mars 2021. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag som möjliggör en förlängd ersättningsperiod.

De individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp om de smittas av covid-19 kan söka ersättning under perioden 1 juli till 31 december 2020. Ersättningarna i fråga är viss sjukpenning i förebyggande syfte, viss smittbärarpenning och viss tillfällig föräldrapenning. Socialförsäkringsutskottet anser att ersättning till riskgrupper ska kunna betalas ut för ytterligare högst 90 dagar, och med totalt 274 dagar under perioden den 1 juli 2020 till 31 mars 2021. Enligt utskottet är det ytterst viktigt att det inte uppstår ett glapp i utbetalningen av ersättning till riskgrupper mellan två ersättningsperioder.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Utskott vill förlänga ersättningsperioden till riskgrupper (SfU11)
Utskott motsätter sig sänkta försörjningskrav för permanent uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen (SfU12)

Planerat datum för debatt: 3 december 2020
Betänkande 2020/21:SfU12

Justitiedepartementet har föreslagit att kraven på försörjningsförmåga för att få permanent uppehållstillstånd i vissa fall ska sänkas tillfälligt. För att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige enligt den så kallade tillfälliga lagen krävs idag att personen ska ha en anställning som varar i minst två år.

Justitiedepartementets förslag till förordningsändring innebär att en tidsbegränsad anställning som är avsedd att vara under minst ett år räcker för ett permanent uppehållstillstånd.

Förändringen kan göras utan beslut i riksdagen, men socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att inte genomföra förändringen.

Utskott motsätter sig sänkta försörjningskrav för permanent uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen (SfU12)
Riksrevisionen granskade lärosätens holdingbolag (UbU6)

Planerat datum för debatt: 3 december 2020
Betänkande 2020/21:UbU6

Riksrevisionen har granskat holdingbolag vid Sveriges universitet och högskolor. Syftet var att granska om verksamheten i lärosätenas holdingbolag samt ägarstyrning och förvaltning av holdingbolagen skett i enlighet med riksdagens och regeringens beslut. De tycker att regeringen inte gett lärosätena tillräckliga förutsättningar för en aktiv och professionell förvaltning av bolagen. Riksrevisionen föreslår bland annat att regeringen ska göra det mer tydligt vilka verksamheter som kan ägas av holdingbolagen och hur rapporteringskedjan mellan bolag, lärosäte och regering kan utvecklas. De granskade lärosätena föreslås också utveckla sina bolags arbete, uppföljningar och styrning.

Utbildningsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Regeringen håller med om iakttagelserna och analysen i stort, och tänker förbättra redovisningen till riksdagen om holdingbolagens verksamhet. Utskottet välkomnar regeringens initiativ, föreslår att riksdagen säger nej till olika motionsförslag inom området och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Holdingbolagen är aktiebolag som verkar genom att äga, förvalta och sälja andelar i andra bolag. Lärosätenas holdingbolag ska bidra till att forskningsresultat och innovationer kommersialiseras så att de kommer till nytta i samhället. I dag finns 18 holdingbolag som förvaltas av olika lärosäten i Sverige.

Riksrevisionen granskade lärosätens holdingbolag (UbU6)