Debatter och beslut

Kammaren i dag Söndag 9 augusti 2020

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

30 juni 2020

Anmälningstiden för avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs (SkU28)

Beslutsdatum: 30 juni 2020
Betänkande 2019/20:SkU28

Lagen om stöd vid korttidsarbete justeras så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor.

Lagändringen börjar gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med så kallad korttidspermittering.

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.

Anmälningstiden för avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs (SkU28)
Nya bestämmelser om tandvårdsersättning med anledning av covid-19 (SoU26)

Beslutsdatum: 30 juni 2020
Betänkande 2019/20:SoU26

Regeringen ska kunna göra undantag från reglerna för tandvårdsersättning vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom eller vid andra extraordinära händelser i fredstid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Under covid-19-pandemin har många fått sina tandläkarbesök uppskjutna. Det har resulterat i att ett stort antal patienter inte kunnat slutföra sina påbörjade tandvårdsbehandlingar inom den ersättningsperiod som gäller för högkostnadsskyddet.

För att tandvårdspatienter inte ska gå miste om subventioner ska regeringen i särskilda fall kunna meddela föreskrifter om att beräkningen av ersättningen ska kunna avvika från vad som gäller i normala fall.

Bestämmelserna börjar gälla den 1 september 2020.

Nya bestämmelser om tandvårdsersättning med anledning av covid-19 (SoU26)

23 juni 2020

Extra ändringsbudget: Ersättningar till riskgrupper och andra åtgärder (FiU62)

Beslutsdatum: 23 juni 2020
Betänkande 2019/20:FiU62

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en nionde ändringsbudget med anledning av coronaviruset. Ändringsbudgeten omfattar bland annat ersättningar till riskgrupper i form av tillfälligt utvidgad rätt till:

  • sjukpenning i förebyggande syfte för dem i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån
  • smittbärarpenning till närstående i samma hushåll som en person i riskgrupp
  • tillfällig föräldrapenning för vård av barn som nyligen varit svårt sjuka.

Regeringen har också föreslagit kapitalinsatser i tre statligt ägda företag: SAS, Swedavia och Lernia, samt infrastrukturinsatser med koppling till det pågående utbrottet av covid-19, exempelvis tillskott till ambulansflyg och tillfälligt stöd för driften av regionala flygplatser. Även bidrag till regional kulturverksamhet ingår som en åtgärd.

De åtgärder regeringen föreslagit innebär att statens utgifter ökar med 16,3 miljarder kronor. Utöver den summan beslutade riksdagen att öka anslaget för bland annat sjukpenning med 200 miljoner kronor, vilket ger en total utgiftsökning om 16,5 miljarder kronor.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om Arlandas framtid. Riksdagen menar bland annat att det är avgörande för vår konkurrenskraft att vi har goda flygförbindelser inom och utom landet och att fortsatt utbyggnad av Arlanda är viktigt för jobb och tillväxt i hela Sverige.

Extra ändringsbudget: Ersättningar till riskgrupper och andra åtgärder (FiU62)
Ändrat förslag om EU:s egna medel går längre än nödvändigt (FiU63)

Beslutsdatum: 23 juni 2020
Utlåtande 2019/20:FiU63

EU-kommissionen har lagt fram ett ändrat förslag som gäller systemet för EU:s egna medel. Bland annat innebär förslaget att taket för egna medel höjs. För att hantera coronapandemin föreslås kommissionen få låna högst 750 miljarder euro, som får användas till vidareutlåning och bidrag till medlemsländerna. Förslaget ingår i den återhämtningsplan för EU som kommissionen lagt fram.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag går längre än nödvändigt för att nå målen. Kommissionen har inte heller motiverat tydligt varför upplåningen skulle hanteras bättre av EU än av medlemsländerna själva. Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen, som används inom EU för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsländerna. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen skickar sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Ändrat förslag om EU:s egna medel går längre än nödvändigt (FiU63)
Förlängd giltighetstid för vissa undersökningstillstånd enligt minerallagen (NU20)

Beslutsdatum: 23 juni 2020
Betänkande 2019/20:NU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i minerallagen. Undersökningstillstånd som har förlängts efter att tillståndshavaren visat synnerliga skäl för förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 kan förlängas med ytterligare ett år från den dag giltighetstiden annars hade löpt ut. Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen, som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronavirusets spridning. Den nya bestämmelsen ska dock inte gälla undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas i ytterligare ett år. Inte heller detta förslag ska omfatta undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet.

Förlängd giltighetstid för vissa undersökningstillstånd enligt minerallagen (NU20)

17 juni 2020

Större komplementbyggnader utan krav på bygglov (CU22)

Beslutsdatum: 17 juni 2020
Betänkande 2019/20:CU22

Från och med den 1 augusti 2020 ska det bli möjligt att uppföra komplementbyggnader på upp till 30 kvadratmeter utan bygglov. Riksdagen sa ja till ett motionsförslag om detta.

Beslutet innebär att storleken på komplementbyggnader som får uppföras utan bygglov i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus utökas från 25 till 30 kvadratmeter. En komplementbyggnad kan till exempel vara ett fristående uthus, garage eller annan mindre byggnad.

Från och med den 1 mars i år utökades den tillåtna storleken på komplementbostadshus från 25 till 30 kvadratmeter. Riksdagen anser att en motsvarande utökning även ska genomföras för komplementbyggnader. Syftet är att göra systemet med bygglovsbefriade åtgärder enklare och mer förutsebart för enskilda, byggbranschen och byggnadsnämnderna. Det bidrar även till ökad valfrihet för enskilda när de ska välja byggnadstyp.

Den nya regeln i plan- och bygglagen börjar gälla den 1 augusti 2020.

Större komplementbyggnader utan krav på bygglov (CU22)
Riksrevisionens granskning av konsumentskyddet på det finansiella området (CU24)

Beslutsdatum: 17 juni 2020
Betänkande 2019/20:CU24

Riksrevisionen har granskat hur konsumentskyddet fungerar inom bankernas verksamhet och i andra delar av det finansiella området. Revisionen anser att förutsättningarna för statens tillsyn av konsumentskyddet har blivit bättre sedan den senaste granskningen 2006. Ändå har konsumenternas upplevda problem ökat något.

Mot bakgrund av sina iakttagelser har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till regeringen samt till myndigheterna Finansinspektionen, Datainspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning, och ser positivt på de åtgärder som regeringen presenterar. Regeringen har bland annat gett ett tydligare uppdrag till Finansinspektionen om hur tillsynsarbetet ska redovisas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionens granskning av konsumentskyddet på det finansiella området (CU24)
Stöden till bostadsbyggande samt renovering och energieffektivisering har granskats (CU25)

Beslutsdatum: 17 juni 2020
Betänkande 2019/20:CU25

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelser om Riksrevisionens granskning av stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande samt stödet för renovering och energieffektivisering. Stöden är avvecklade sedan januari 2019.

Syftet med stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande har varit att stimulera ett ökat bostadsbyggande. En del av stödet var särskilt avsett för att öka bostadsbyggandet i kommuner som tar emot nyanlända. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte på ett effektivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande generellt eller i kommuner som tar emot nyanlända.

Syftet med stödet för renovering och energieffektivisering har varit att öka renoverings- och energieffektiviseringstakten samt skydda hyresgäster mot orimliga hyreshöjningar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte har varit ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt kunna bidra till de bostads- och energipolitiska målen.

Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till regeringen om bland annat utformningen av stöden, om regeringen i framtiden överväger att föreslå liknande stöd.

Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i den kritik som Riksrevisionen har lämnat och att regeringen anser att det finns anledning att beakta Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om det i framtiden skulle bli aktuellt att föreslå något nytt liknande stöd.

Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till tre förslag i en följdmotion med anledning av regeringens skrivelse om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande.

Stöden till bostadsbyggande samt renovering och energieffektivisering har granskats (CU25)
Årsredovisningen för staten 2019 har granskats (FiU30)

Beslutsdatum: 17 juni 2020
Betänkande 2019/20:FiU30

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2019.

Statens budget visade på ett överskott för 2019 på 112 miljarder kronor, det är cirka 51 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2019 visar ett överskott på 116 miljarder kronor, vilket är cirka 9 miljarder kronor högre än 2018. Vid 2019 års slut var statens nettoförmögenhet 80 miljarder kronor. Det är en ökning med knappt 98 miljarder kronor jämfört med 2018 då nettoförmögenheten var -18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 28 miljarder kronor lägre än beräknat och utgifterna blev 79 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Enligt regeringen har årsredovisningen upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild och Riksrevisionen gör efter sin granskning samma bedömning.

Vidare bedömer regeringen att det fanns brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2019. Liksom regeringen anser riksdagen att det är av stor vikt att bristerna åtgärdas.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Årsredovisningen för staten 2019 har granskats (FiU30)
Extra ändringsbudget: Ja till omställningsstöd för företag med minskad omsättning (FiU61)

Beslutsdatum: 17 juni 2020
Betänkande 2019/20:FiU61

Regeringen har lämnat förslag till ytterligare åtgärder för att lindra effekterna i samhället av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Ett ekonomiskt stöd, omställningsstöd, införs för företag som fått minskad omsättning till följd av spridningen av viruset. Fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och som är registrerade för F-skatt omfattas av stödet. Kravet på F-skatt gäller inte privatbostadsföretag och de stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte är skattskyldiga. Beslut om stöd fattas efter ansökan från företaget av Skatteverket och betalas ut till företaget via skattekontot. Reglerna om omställningsstöd börjar gälla den 22 juni 2020.

Regeringen har också lämnat förslag till ändringar i statens budget för 2020. Utgifterna i budgeten ökar med 51,2 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av finansieringen av omställningsstödet (39 miljarder kronor), ökad testning och smittspårning (5,9 miljarder kronor) och ökade generella statsbidrag till kommuner och regioner (6 miljarder kronor).

Därtill har regeringen föreslagit statliga garantier till dels EU för lån till medlemsstater, SURE, dels Europeiska investeringsbanken för en garantifond för stöd till företag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade även regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med förslag som stärker enskilda näringsidkares möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Extra ändringsbudget: Ja till omställningsstöd för företag med minskad omsättning (FiU61)
Regeringens redovisning av skatter har granskats (SkU19)

Beslutsdatum: 17 juni 2020
Betänkande 2019/20:SkU19

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2019–2022. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan. Redovisningen har inte tagit hänsyn till de åtgärder som regeringen har presenterat under våren till följd av coronapandemin. Det råder därför en stor osäkerhet i de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Därefter beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet samt en analys av den enskilda skatteutgiften tonnagebeskattning. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2019–2022. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och anger aktuella lagrum för respektive skatteutgift.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringens redovisning av skatter har granskats (SkU19)
Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU24)

Beslutsdatum: 17 juni 2020
Betänkande 2019/20:SkU24

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller till exempel arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.

Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU24)
Reglerna för avfallsskatt ändras (SkU25)

Beslutsdatum: 17 juni 2020
Betänkande 2019/20:SkU25

Regeringen har föreslagit att skatt som har betalats för att förvara eller deponera avfall på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas under vissa villkor, om avfallet förs bort från anläggningen.

Befrielsen från avfallsskatt ska tas bort för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser när aluminium framställs. Undantaget från att betala avfallsskatt som gäller för anläggningar som används för deponering av till exempel jord, grus, skiffer och kalksten ska också gälla för sand. Gränsvärdet för hur mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137 som får finnas i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt höjs från 5 kilobecquerel till 10 kilobecquerel per kilo.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Reglerna för avfallsskatt ändras (SkU25)
Ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (SoU25)

Beslutsdatum: 17 juni 2020
Betänkande 2019/20:SoU25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Lagen slår fast att den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang, bar eller kafé, ansvarar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset som orsakar covid-19.

Den kommunala nämnd som har ansvar för miljö- och hälsoskyddsområdet ska ansvara även för tillsyn på det här området. Nämnden ska få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att reglerna i lagen ska följas. Vid behov ska nämnden samråda med regionens smittskyddsläkare. Länsstyrelsen ska ge kommunerna i länet stöd, råd och vägledning.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2020 och slutar att gälla den 31 december 2020.

Ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (SoU25)
Resurseffektivitet och produktivitet vid svenska lärosäten har behandlats (UbU21)

Beslutsdatum: 17 juni 2020
Betänkande 2019/20:UbU21

Riksrevisionen har granskat hur de svenska universiteten och högskolornas resurseffektivitet och produktivitet för åren 2011-2016 står sig jämfört med de andra nordiska ländernas lärosäten. Det innebär om andra nordiska lärosäten kan prestera bättre på de områden som har studerats men med samma resurser.

Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att de svenska lärosätena hävdar sig väl men att det finns förbättringspotential hos vissa av dem. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till lärosätena att

  • identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och genomföra förbättringsåtgärder
  • bland annat följa upp genomströmningen av elever och doktorander.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och skriver att de även fortsättningsvis noga kommer följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information på ett ställe som gör det lättare för studenter att jämföra utbildningars kvalitet.

Resurseffektivitet och produktivitet vid svenska lärosäten har behandlats (UbU21)
Större möjligheter att använda fjärrundervisning och distansundervisning (UbU23)

Beslutsdatum: 17 juni 2020
Betänkande 2019/20:UbU23

Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.

Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.

De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Större möjligheter att använda fjärrundervisning och distansundervisning (UbU23)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

Här listas förslag som ännu inte har beslutats av riksdagen.