Debatter och beslut

Kammaren i dag Lördag 15 juni 2019

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

13 juni 2019

Ja till åtgärder mot handel med hyreskontrakt (CU17)

Beslutsdatum: 13 juni 2019
Betänkande 2018/19:CU17

Regeringen har föreslagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätten. Bytesrätten begränsas för att göra det svårare att överlåta hyreskontrakt mot betalning. Den som har köpt ett hyreskontrakt eller har försökt att sälja ett hyreskontrakt ska kunna förlora sin hyresrätt omedelbart. Straffen för att sälja och förmedla hyreskontrakt mot otillåten betalning ska bli hårdare. Det ska även bli brottsligt att köpa hyreskontrakt.

En hyresgäst med förstahandskontrakt som hyr ut sin lägenhet i andra hand ska inte få ta ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra, med tillägg för möbler och liknande. Den som tar ut en för hög hyra ska kunna förlora sitt förstahandskontrakt. Det ska också bli brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en för hög hyra.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ja till åtgärder mot handel med hyreskontrakt (CU17)

12 juni 2019

Ändringar av indelningen i utgiftsområden för statens budget (KU33)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Betänkande 2018/19:KU33

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden i statens budget. Bland annat innebär regeringens förslag att Riksrevisionens verksamhet ska höra till utgiftsområde 1 Rikets styrelse som ingår i konstitutionsutskottets beredningsområde.

Riksdagen sa nej till att flytta ändamål och verksamheter som avser folkbildning från utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen anser att det saknas tillräckligt med underlag för att bifalla förslaget.

Ändringar av indelningen i utgiftsområden för statens budget (KU33)
EU-kommissionen diskuterar hur rättsstatsprincipen kan stärkas (KU37)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Utlåtande 2018/19:KU37

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat ett meddelande från EU-kommissionen om att stärka den så kallade rättsstatsprincipen ytterligare inom EU. Enligt EU-kommissionen innebär rättsstatsprincipen bland annat att myndigheter och andra offentliga institutioner i en rättsstat ska arbeta inom de ramar som anges i lagarna och i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Domstolarna ska vara oberoende och opartiska.

KU är positivt till att kommissionen fortsätter arbetet med att främja och försvara rättsstatsprincipen. Utskottet välkomnar att kommissionen tagit initiativ till en diskussion om hur man kan förbättra de verktyg som EU:s institutioner har för att skydda unionens grundläggande värden, varav respekten för rättsstaten är ett.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU-kommissionen diskuterar hur rättsstatsprincipen kan stärkas (KU37)
Ja till mer ändamålsenliga sanktioner mot otillåtna avfallstransporter (MjU16)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Betänkande 2018/19:MJU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken om otillåtna avfallstransporter.

Riksdagen konstaterar att den illegala avfallsexporten påverkar miljön och människors hälsa eftersom de mottagande länderna ofta saknar kapacitet att ta hand om avfallet på ett säkert sätt. Den främsta drivkraften bakom illegala avfallstransporter är stora förtjänster i kombination med låg upptäcktsrisk och låga straff. Det har visat sig vara svårt att tillämpa det nuvarande regelverket, och straffbestämmelserna bör därför ändras så att de går att tillämpa på ett mer ändamålsenligt och effektivt vis.

Lagförslaget innebär bland annat att det för brottet otillåten avfallstransport inte längre ska krävas att en export har skett. Straffansvaret ska omfatta den som med uppsåt eller av oaktsamhet anordnar eller genomför en transport av avfall som är avsedd att gå från EU till ett land eller territorium utanför EU. Förslaget innebär också att brottet ska anses vara fullbordat på ett tidigare stadium än idag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Ja till mer ändamålsenliga sanktioner mot otillåtna avfallstransporter (MjU16)
Nej till motioner om handel (NU13)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Betänkande 2018/19:NU13

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om handelspolitik från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat den förda politiken och pågående insatser. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om internationell handel, handel på EU:s inre marknad och handels- och investeringsfrämjande insatser.

Nej till motioner om handel (NU13)
Forskningssatsningar bör ske inom alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft (NU14)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Betänkande 2018/19:NU14

Satsningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft, det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om energipolitik. Riksdagen röstade ja till reservation 16 och röstade nej till övriga motioner.

Forskningssatsningar bör ske inom alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft (NU14)
Åtgärder för att underlätta för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit (SfU25)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Betänkande 2018/19:SfU25

Regeringen föreslår vissa lagändringar som ska underlätta för de brittiska medborgare som bor i Sverige ifall Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Storbritannien valde genom en folkomröstning att gå ur EU och anmälde detta den 29 mars 2017. Ett utträdesavtal har förhandlats fram men har ännu inte godkänts av det brittiska parlamentet.

Åtgärderna är en fortsättning på det arbete som regeringen redan har gjort inom området och innebär bland annat att regeringen får införa regler som gör att brittiska medborgare i Sverige kan göra en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd utan att behöva lämna landet. Det ska också bli lättare för den som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt att få sin ansökan beviljad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2019.

 

Åtgärder för att underlätta för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit (SfU25)
Redovisning av skatteutgifter 2019 har granskats (SkU23)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Betänkande 2018/19:SkU23

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2018–2021. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2018–2021. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Redovisning av skatteutgifter 2019 har granskats (SkU23)
Tydligare regler för omhändertagande av barn i internationella situationer (SoU20)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Betänkande 2018/19:SoU20

Regeringen har föreslagit lagändringar som gör det tydligt att socialnämnden får omhänderta ett barn på en gång om det behöver tillfällig vård, även om svenska domstolar inte är behöriga att besluta om vård av barnet. De nya reglerna innebär också att förvaltningsrätten får besluta om att ett tillfälligt omhändertagande ska fortsätta, efter ansökan av socialnämnden. Ett beslut om sådant fortsatt omhändertagande får lämnas för högst två månader åt gången och får pågå under högst ett år, om inte fortsatt vård är nödvändig.

I mål om fortsatt omhändertagande ska den som åtgärden gäller och vårdnadshavarna få ett offentligt biträde, om det behövs. Vidare ska förvaltningsrätten och kammarrätten hålla en förhandling, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Det ska gå att överklaga socialnämndens beslut om att ett fortsatt omhändertagande för tillfällig vård ska sluta att gälla.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tydligare regler för omhändertagande av barn i internationella situationer (SoU20)
Godstransporter till sjöss bör gynnas (TU14)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Betänkande 2018/19:TU14

För att öka andelen hållbara transporter bör regeringen prioritera arbetet med att gynna vattenvägarna för godstransporter och även underlätta för utökad pråmtrafik. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Längs Sveriges kust och de inre vattenvägarna finns många hamnar. Godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger mindre klimatpåverkan än vägtransporter, därför är en utveckling av sjöfarten en viktig del för att uppnå Sveriges miljömål.

Att underlätta för pråmtrafik bidrar också till minskade transporter på land eftersom en pråm kan ersätta ett stort antal lastbilar. 

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga cirka 60 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om sjöfartsfrågor.

Godstransporter till sjöss bör gynnas (TU14)
Manipulation av bilars mätarställningar bör kriminaliseras (TU16)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Betänkande 2018/19:TU16

Till skillnad från i flera andra länder är det inte olagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon i Sverige. Förutom att köpare till manipulerade bilar blir lurade, så kan bilar som har gått många fler mil än vad mätarställningen visar påverka både miljön och trafiksäkerheten negativt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur man kan kriminalisera manipulation av vägmätare.

Regeringen bör även se till att det blir obligatoriskt att mätarställningen kontrolleras mot föregående inrapporterade siffror vid besiktning, och att de uppgifterna också förs in i besiktningsprotokollet.

Förslaget om tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 90 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om väg- och fordonsfrågor.

Manipulation av bilars mätarställningar bör kriminaliseras (TU16)
Ja till fortsatt svenskt deltagande i FN-insats i Mali (UföU3)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Betänkande 2018/19:UFöU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen i Mali. 2013 upprättades en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali och Sverige har deltagit sedan 2014, efter en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år. Enligt förslaget ska Sverige fram till den 30 juni 2020 delta med en väpnad styrka om högst 470 personer i den pågående FN-insatsen, under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ja till fortsatt svenskt deltagande i FN-insats i Mali (UföU3)
Skrivelse om krigsmateriel har granskats (UU9)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Betänkande 2018/19:UU9

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter som har en civil användning, men som också kan nyttjas för militära ändamål. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2018. Dessutom beskrivs det samarbete som sker inom området i EU och andra internationella forum.

I årets skrivelse har vissa förbättringar gjorts i statistikredovisningen och en annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter ger sin syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skrivelse om krigsmateriel har granskats (UU9)
Nej till motioner om säkerhetspolitik (UU12)

Beslutsdatum: 12 juni 2019
Betänkande 2018/19:UU12

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området

Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.

Nej till motioner om säkerhetspolitik (UU12)

4 juni 2019

Större frihet att bygga altaner (CU19)

Beslutsdatum: 4 juni 2019
Betänkande 2018/19:CU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i plan- och bygglagen som medför en större frihet för fastighetsägare att bygga altaner. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Förslaget innebär bland annat att det införs ett undantag från kravet på bygglov för att uppföra en altan vid ett en- eller tvåbostadshus under vissa förutsättningar. Förslaget innebär också att mindre altaner, som inte omfattas av krav på bygglov, får strida mot detaljplanen i området.

Riksdagen delar regeringens bedömning att det behöver bli enklare att bygga altaner utan bygglov. Detta minskar både hushållens och kommunernas regelbörda vid mindre byggärenden, och underlättar för småhusägare att kunna anpassa sitt hus och sin tomt efter egna önskemål.

Regeländringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Större frihet att bygga altaner (CU19)
Ändrade regler om ansvar för miljöskador i Sveriges ekonomiska zon (MJU15)

Beslutsdatum: 4 juni 2019
Betänkande 2018/19:MJU15

Bestämmelserna i miljöbalken och lagen om Sveriges ekonomiska zon ändras. Framöver ska miljöbalken tillämpas även när det gäller allvarliga miljöskador i Sveriges ekonomiska zon. Den som ska vidta en åtgärd på en fastighet, byggnad eller anläggning för att avhjälpa en miljöskada enligt miljöbalken ska ha rätt till tillträde till fastigheten, byggnaden eller anläggningen under en viss tid.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändrade regler om ansvar för miljöskador i Sveriges ekonomiska zon (MJU15)
Förvaltningen av premiepensionssystemet har granskats (SfU14)

Beslutsdatum: 4 juni 2019
Betänkande 2018/19:SfU14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om premiepensionssystemet fungerar som det är tänkt. Enligt revisionen har premiepensionssystemet effektivitetsbrister som kan påverka framtida pensioner negativt. Revisionen föreslår bland annat att regeringen utreder möjligheten att ställa högre krav på att fondbolagen på fondtorget ska redovisa alla kostnader. Riksrevisionen föreslår också att Pensionsmyndigheten utvecklar verktyg för att underlätta spararnas placeringsbeslut.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser. Däremot tycker inte regeringen att det är lämpligt att börja utreda möjligheten att ställa högre krav på fondbolagen eftersom en reform av pensionssystemet redan har inletts.

Riksdagen håller med om att det finns problem inom premiepensionssystemet. Men eftersom regeringen har påbörjat ett reformarbete så instämmer riksdagen i regeringens bedömning om att inte starta ytterligare utredningar nu.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till ett behandlat motionsförslag om premiepensionssystemet.

Förvaltningen av premiepensionssystemet har granskats (SfU14)
Ja till vissa inkomstskatteändringar (SkU19)

Beslutsdatum: 4 juni 2019
Betänkande 2018/19:SkU19

Regeringen föreslår att den nuvarande bestämmelsen om omräkning av representationsavdrag ska upphävas. Bestämmelsen gäller företag som har sin redovisning i euro. Anledningen är att reglerna för representationsavdrag i inkomstskattelagen har ändrats och det krävs därför en ändring i omräkningslagen.

Regeringen föreslår också att bestämmelsen om den justerade anskaffningsutgiften gällande delägare i handelsbolag ska ändras så att expansionsfondsskatten motsvarar den faktiskt gällande skattesatsen.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till dessa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Ja till vissa inkomstskatteändringar (SkU19)
Ja till höjt tak för RUT-avdrag (SkU20)

Beslutsdatum: 4 juni 2019
Betänkande 2018/19:SkU20

Regeringen föreslår att taket för RUT-avdrag höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Regeringens förslag bygger på den överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som gjordes i januari 2019.

Enligt dagens regler om skattereduktion för vissa hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, kan privatpersoner få avdrag på skatten för exempelvis städning, barnpassning och trädgårdssysslor. För personer under 65 år gäller detta för kostnader upp till högst 25 000 kronor per person och per år. Nu vill regeringen höja taket till 50 000 kronor, så att taket är detsamma för alla skattskyldiga oavsett ålder.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019, men gäller retroaktivt för hela beskattningsåret 2019.

Ja till höjt tak för RUT-avdrag (SkU20)
Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet återinförs (SkU21)

Beslutsdatum: 4 juni 2019
Betänkande 2018/19:SkU21

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet återinförs. Därmed återinförs också den procedur för godkännande av gåvomottagare som hänger ihop med detta, men utan de ansöknings- och årsavgifter som fanns tidigare.

Vidare slopas regleringen av när en särskild skattedeklaration ska lämnas enligt den numera upphävda lagen om skatt på vinstsparande.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet återinförs (SkU21)
Slopat skattetillägg av diesel- och bensinskatt begränsas till årsskiftet (SkU22)

Beslutsdatum: 4 juni 2019
Betänkande 2018/19:SkU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort det årliga extra skattetillägget på bensin- och dieselskatt på två procent. Sedan 2017 höjs årligen skattebeloppet för bensin och diesel med ett extra tillägg på två procent, utöver en höjning utifrån konsumentprisindex. Enligt den budgetreservation som riksdagen röstade igenom 2018 ska den så kallade överindexeringen slopas från 1 juli 2019. I det förslag som regeringen nu har lagt fram slopas skattetillägget, men bara fram till årsskiftet.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att sänka koldioxid- och energiskatten för diesel i arbetsmaskiner och skepp och vissa båtar under samma tidsperiod.

Slopat skattetillägg av diesel- och bensinskatt begränsas till årsskiftet (SkU22)
Det nordiska samarbetet under 2018 har behandlats (UU14)

Beslutsdatum: 4 juni 2019
Betänkande 2018/19:UU14

Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2018, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2018. Redogörelsen ger också en övergripande beskrivning av verksamheten i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.

Enligt riksdagen är det viktigt att Sverige fortsätter att stärka samarbetet med sina nordiska och baltiska grannar. Centrala samarbetsområden är ökad rörlighet, fortsatt integration och säkerhets- och miljöfrågor. Riksdagen tar även upp det arktiska samarbetet och betonar behovet av samarbete och dialog med alla regionala aktörer kring de stora utmaningar som Arktis står inför.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Riksdagen sa nej till de behandlade motionsförslagen om Norden och det nordiska samarbetet.

Det nordiska samarbetet under 2018 har behandlats (UU14)
Sammansättningen av Skolväsendets överklagandenämnd ändras (UbU20)

Beslutsdatum: 4 juni 2019
Betänkande 2018/19:UbU20

En bestämmelse i skollagen justeras. Ändringen handlar främst om att sammansättningen av ledamöter i Skolväsendets överklagandenämnd ändras så att det vid behov finns möjlighet att utse två ersättare till ordföranden i stället för en som idag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla 1 juli 2019.

Sammansättningen av Skolväsendets överklagandenämnd ändras (UbU20)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

19 juni 2019

Regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration (AU14)

Planerat datum för debatt: 19 juni 2019
Betänkande 2018/19:AU14

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller Riksrevisionens granskning av jämställdhetsintegrering i integrationspolitiken. Granskningen visar att även om integration har varit ett högt prioriterat område finns det delar i centrala styrdokument, exempelvis budgetpropositionens resultatredovisning, som inte har jämställdhetsintegrerats i tillräcklig utsträckning.

Arbetsmarknadsutskottet tycker att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration och föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Delmålet skulle kunna formuleras som: "Kvinnor och män, flickor och pojkar som invandrar ska mötas av samma förväntningar på alla områden i det svenska samhället och ha samma rättigheter och möjligheter att skapa sig ett självständigt liv i Sverige."

Utskottet föreslår avslutningsvis att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration (AU14)
Skrivelse om ILO:s rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft har behandlats (AU15)

Planerat datum för debatt: 19 juni 2019
Betänkande 2018/19:AU15

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft. Syftet med rekommendationen är att ge medlemsstaterna vägledning om hur de kan skapa sysselsättning och anständigt arbete för förebyggande, återhämtning, fred och motståndskraft i samband med krissituationer som uppstår till följd av konflikter och katastrofer.

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att rekommendationen kan ge betydelsefull vägledning i arbetet i konflikt- och krisdrabbade länder och Arbetsmarknadsutskottet håller med regeringen om det. Utskottet håller också med regeringen om att rekommendationen inte bör leda till några författningsändringar eller andra åtgärder i Sverige.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Skrivelse om ILO:s rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft har behandlats (AU15)
Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd bör utvärderas (UU8)

Planerat datum för debatt: 19 juni 2019
Betänkande 2018/19:UU8

Regeringen bör göra en oberoende utvärdering av Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Det anser ett enigt utrikesutskott, som vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Sverige var under 2017 och 2018 icke-permanent medlem i Förenta Nationernas, FN:s, säkerhetsråd. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för det svenska medlemskapet och för de sakfrågor som har diskuterats i säkerhetsrådet under de två åren.

Utrikesutskottet tycker att regeringens skrivelse behöver kompletteras med en oberoende och fristående utvärdering av resultatet av och kostnaderna för det svenska medlemskapet. Både Sveriges arbete och inflytande i säkerhetsrådet behöver granskas. Utvärderingen bör vara fristående från regeringen och göras av meriterade forskare eller andra som självständigt kan utvärdera resultaten av det svenska medlemskapet under 2017-2018 och försöka bedöma vilka de bestående resultaten har blivit.

Utrikesutskottet föreslår även att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till de övriga motionsförslagen i ärendet.

Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd bör utvärderas (UU8)

18 juni 2019

Ja till hårdare krav på information från fondförvaltare (FiU19)

Planerat datum för debatt: 18 juni 2019
Betänkande 2018/19:FiU19

Det införs krav på att fondförvaltare måste lämna information om hur värdepappersfonder och specialfonder förvaltas när det gäller om fonden förvaltas aktivt eller om den följer jämförelseindex i en så kallat passiv förvaltning. Informationen ska bland annat finnas på förvaltarens webbplats. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Fonder med aktiv förvaltning har ofta högre avgifter än en passivt förvaltad fond. Syftet med förslaget är att göra det enklare för investerare att bedöma om avgiften är motiverad i förhållande till hur aktivt fonden förvaltas. Det handlar också om att komma till rätta med brister med så kallade dolda indexfonder. Det är fonder som benämns som aktiva fonder men som i verkligheten visar upp liten aktivitet i förvaltningen.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2020.

Ja till hårdare krav på information från fondförvaltare (FiU19)
Ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20)

Planerat datum för debatt: 18 juni 2019
Betänkande 2018/19:FiU20

Finansutskottet har behandlat regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen och föreslår att riksdagen godkänner dessa.

I likhet med regeringen anser finansutskottet att politiken ska inriktas på att skapa förutsättningar för fler jobb, möta klimatutmaningar, trygga välfärden och öka kunskaperna i skolan. Januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, ska ligga till grund för en politik som leder till förändringar som är hållbara över tid och som tar Sverige framåt.

Utskottet konstaterar att svensk ekonomi är stark trots det osäkra läget i form av händelser som Storbritanniens utträde ur EU och handelspolitiska spänningar mellan USA och Kina. Statsskulden är den lägsta sedan 1977 och de offentliga finanserna kommer att ha ett överskott samtliga år den kommande mandatperioden.

När det gäller de budgetpolitiska målen delar utskottet regeringens bedömning att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20)
Finansutskottet säger ja till regeringens vårändringsbudget för 2019 (FiU21)

Planerat datum för debatt: 18 juni 2019
Betänkande 2018/19:FiU21

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för år 2019 samt ändrad användning av anslag.

Förslagen i vårändringsbudgeten innebär att statens budget för pågående år, 2019, ökar med ungefär 2,2 miljarder kronor. Störst förändring gäller utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, som får 1,2 miljarder kronor mer. Det betyder också förändringar i hur pengarna fördelas mellan de olika anslagen inom utgiftsområdet. Till exempel ökas anslaget klimatinvesteringar med 758 miljoner kronor.

Finansutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag till lagändringar som påverkar statens inkomster:

  • Sänkningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person förlängs
  • Arbetsgivaravgifterna för unga sänks
  • Skattesänkningen för diesel i gruvindustriell verksamhet avskaffas
  • Avskaffad sänkning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk
  • Kemikalieskatten höjs

Enligt förslaget börjar ändringarna gälla den 1 augusti 2019.

Sammantaget försämras den offentliga sektorns finansiella sparande med 1,4 miljarder kronor till följd av regeringens förslag och bedömningar. Utskottet konstaterar dock att regeringens förslag i vårändringsbudgeten är förenliga med de budgetpolitiska målen.

Finansutskottet säger ja till regeringens vårändringsbudget för 2019 (FiU21)
Årsredovisningen för staten 2018 har granskats (FiU30)

Planerat datum för debatt: 18 juni 2019
Betänkande 2018/19:FiU30

Finansutskottet har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2018.

Statens budget visade på ett överskott för 2018 på 80 miljarder kronor, det är 36 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är cirka 24 miljarder kronor mindre än 2017. Vid 2018 års slut var statens nettoförmögenhet –18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var –114 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 29 miljarder kronor högre än beräknat och utgifterna blev 6,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev.

Årsredovisningen ger också riksdagen information om risker i verksamheten, som till exempel statliga garantier och utlåning.

Finansutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Årsredovisningen för staten 2018 har granskats (FiU30)
Finansutskottet vill se förstärkta åtgärder mot penningtvätt (FiU42)

Planerat datum för debatt: 18 juni 2019
Betänkande 2018/19:FiU42

Finansutskottet ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker utskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

  • Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
  • berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
  • bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Finansutskottet vill se förstärkta åtgärder mot penningtvätt (FiU42)
Ny lag om personuppgifter för statistiksystemet Fasit (FiU43)

Planerat datum för debatt: 18 juni 2019
Betänkande 2018/19:FiU43

Fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) är ett system som används för att utvärdera och beräkna hur individer och hushåll påverkas av förändringar i skatte-, avgifts- och bidragssystemen. Systemet förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB).

Regeringen föreslår att behandlingen av personuppgifter i Fasit ska regleras i en särskild lag. Förändringen innebär att SCB får ett uttryckligt rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i Fasit, vilket ökar förutsägbarheten både för användarna och för de myndigheter som lämnar uppgifter till systemet.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Enligt förslaget ska den nya lagen börja gälla den 1 augusti 2019.

Ny lag om personuppgifter för statistiksystemet Fasit (FiU43)
Statens roll på den digitala betalningsmarknaden bör utredas (FiU44)

Planerat datum för debatt: 18 juni 2019
Betänkande 2018/19:FiU44

Samhällets digitalisering har lett till att allt färre använder kontanter. I maj 2019 lämnade Riksbanken en framställning till riksdagen om behovet av en utredning om av betalningsmarknaden.

Finansutskottet håller med Riksbanken om att det behövs en utredning. Utredningen bör ta sig an frågan om den digitala betalningsmarknaden brett:

  • Kartlägga betalningsmarknaden utifrån den omfattande digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen.
  • Kartlägga och ta ställning till statens och den privata sektorns roller.
  • Utreda om det behövs digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor.
  • Utreda begreppet lagligt betalningsmedel, och hur det eventuellt behöver anpassas till den digitala betalningsmarknaden och en eventuell e-krona.

Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning om detta.

Statens roll på den digitala betalningsmarknaden bör utredas (FiU44)
Reglerna om datalagring vid brottsbekämpning anpassas till EU-lagstiftning (JuU27)

Planerat datum för debatt: 18 juni 2019
Betänkande 2018/19:JuU27

Regeringen föreslår att nuvarande regler om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, så kallad datalagring, ska anpassas till EU-lagstiftning. Det är mycket viktigt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till elektronisk kommunikation, till exempel från teleoperatörer. Enligt regeringen kräver dock EU-rätten att datalagringsskyldigheten begränsas jämfört med dagens regler.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 oktober 2019.

Utskottet tycker dock att regeringens förslag begränsar datalagringsskyldigheten för mycket med bakgrund mot de brottsbekämpande myndigheternas behov av lagrade uppgifter. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över omfattningen av datalagringsskyldigheten. Enligt utskottet bör datalagringen utökas och vara så långtgående som är möjlig enligt EU-reglerna.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag på området.

Reglerna om datalagring vid brottsbekämpning anpassas till EU-lagstiftning (JuU27)
Polisen får utökad tillgång till uppgifter från signalspaning (JuU28)

Planerat datum för debatt: 18 juni 2019
Betänkande 2018/19:JuU28

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag som ska göra att Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten (Noa) får utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Dagens regelverk tillämpas på ett sätt som innebär att Säkerhetspolisen och Noa inte får tillgång till uppgifter från signalspaning när det gäller företeelser som myndigheterna bedriver en förundersökning om. Regeringens lagförslag innebär att Säkerhetspolisen och Noa kan bestämma inriktningen av signalspaning och ta emot underrättelser med inhämtade uppgifter även om det pågår en förundersökning. Uppgifterna får inte användas för att utreda brott.

Utskottet välkomnar förslaget och bedömer att det påtagligt kan förbättra polisens förmåga att identifiera och motverka hot mot Sveriges säkerhet. Förslagen har sin bakgrund i en politisk överenskommelse om åtgärder mot terrorism som Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ingick i juni 2017.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 augusti 2019.

Polisen får utökad tillgång till uppgifter från signalspaning (JuU28)
Det bör utredas om jägare ska få utökad vapengarderob (JuU29)

Planerat datum för debatt: 18 juni 2019
Betänkande 2018/19:JuU29

Regeringen bör utreda antalet vapen i en vapengarderob, tidsbegränsade vapenlicenser och reglerna för att ta med sig vapen inom EU. Det tycker justitieutskottet som vill att riksdagen ska rikta uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen. Utskottet vill också att riksdagen gör ytterligare tillkännagivanden som rör skärpta straff för vapenbrott och smuggling av vapen, avskaffat krav på tillstånd för ljuddämpare och översyn av vapenlagstiftningen.

Förslagen om tillkännagivanden kom när utskottet behandlade cirka 70 förslag i motioner om vapenfrågor från den allmänna motionstiden 2018. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner, bland annat eftersom det redan pågår utredningar och beredning inom de områden som motionerna berör. Motionerna handlar bland annat om rättshjälp i vapenlicensmål, en ny tillståndsmyndighet och förvaring av vapen och ammunition.

Det bör utredas om jägare ska få utökad vapengarderob (JuU29)
Ja till att förlänga den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd (SfU26)

Planerat datum för debatt: 18 juni 2019
Betänkande 2018/19:SfU26

Regeringen föreslår att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021. Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, trädde i kraft sommaren 2016. Genom lagen anpassades de svenska reglerna tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU och internationella konventioner, och de mer generösa reglerna om uppehållstillstånd i utlänningslagen slutade att gälla.

Förutom att den tillfälliga lagens giltighetstid förlängs till och med den 19 juli 2021 föreslår regeringen att även alternativt skyddsbehövande, på samma sätt som flyktingar, ska ha rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. Om en person som vill ta sin familj till Sverige är en alternativt skyddsbehövande person som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen ska vissa anhöriga få uppehållstillstånd, om personen i Sverige bedöms ha välgrundade utsikter att få permanent uppehållstillstånd. Makar och sambor ska i regel inte få ta sin partner till Sverige om någon av parterna är under 21 år.

Det ska också införas en bestämmelse om permanent uppehållstillstånd som ska gälla under vissa förutsättningar för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födseln är statslösa.

Enligt förslaget ska ändringarna i tillfälliga lagen och de följdändringar som måste göras i utlänningslagen börja gälla den 20 juli 2019.

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Ja till att förlänga den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd (SfU26)

17 juni 2019

Utökad fredsplikt på arbetsplatser med kollektivavtal och vid rättstvister (AU13)

Planerat datum för debatt: 17 juni 2019
Betänkande 2018/19:AU13

Regeringen har kommit med förslag om ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet, den så kallade medbestämmandelagen. Fredsplikten ska utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal. För att en arbetstagare ska få delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste syftet vara att uppnå ett kollektivavtal och arbetstagarorganisationen måste ha förhandlat med arbetsgivaren om sina krav. Vidare ska också fredsplikten vid rättstvister utökas. Det ska inte vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att ta till stridsåtgärder för att utöva påtryckningar i en rättstvist.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti 2019. Reglerna ska inte användas vid stridsåtgärder som påbörjades innan lagändringarna började gälla. Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Utökad fredsplikt på arbetsplatser med kollektivavtal och vid rättstvister (AU13)
KU:s granskning av regeringen (KU20)

Planerat datum för debatt: 17 juni 2019
Betänkande 2018/19:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 18 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen kommer att debatteras i kammaren och sedan avslutar riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

KU:s granskning av regeringen (KU20)
Två redogörelser om riksdagens skrivelser har behandlats (KU21)

Planerat datum för debatt: 17 juni 2019
Betänkande 2018/19:KU21

Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2018. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen riktar till regeringen.

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att själva redogörelsen har förbättrats för varje år och blivit mer utförlig. Det ser utskottet positivt på.

KU tycker också att det är bra att regeringen tar alla delmoment i ett tillkännagivande i beaktande, i de fall det finns flera. Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen redovisar behandlingen av samtliga delar som ingår i ett tillkännagivande. Vidare vill utskottet framhålla att riksdagsskrivelser som handlar om riksdagens budgetbeslut inte per automatik kan avskrivas med regleringsbreven i december. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2018.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendena.

Två redogörelser om riksdagens skrivelser har behandlats (KU21)
Parlamentarisk kommitté bör se över och stärka äganderätten (KU27)

Planerat datum för debatt: 17 juni 2019
Betänkande 2018/19:KU27

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Bakom förslaget står en motion från M, C, KD och L. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner i ämnet.

Parlamentarisk kommitté bör se över och stärka äganderätten (KU27)
Kommittéernas sammansättning och verksamhet under 2018 (KU32)

Planerat datum för debatt: 17 juni 2019
Betänkande 2018/19:KU32

Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2018 tillsattes 68 kommittéer och de totala utgifterna för dem var cirka 450 miljoner kronor.

Utskottet anser att regeringens kommittéberättelse ger värdefull information om kommittéernas sammansättning och verksamhet. Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet noterar att det råder en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. Enligt konstitutionsutskottet är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Utskottet välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av utskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet hösten 2017.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om lagstiftningsprocessen.

Kommittéernas sammansättning och verksamhet under 2018 (KU32)

14 juni 2019

Anställningsskyddet förlängs till 69 års ålder (AU12)

Planerat datum för debatt: 14 juni 2019
Betänkande 2018/19:AU12

Regeringen vill förlänga anställningsskyddet för arbetstagare från 67 till 69 års ålder. Anställningsskyddet är till för att ge arbetstagare trygghet i sin anställning, till exempel att skydda arbetstagaren från att bli uppsagd utan någon saklig grund innan arbetstagaren har uppnått en viss ålder.

I takt med att medellivslängden ökar och pensionerna behöver räcka längre, måste även arbetslivet förlängas. De som kan, vill och orka arbeta längre bör ha möjlighet att göra det och då måste eventuella hinder tas bort, konstaterar regeringen. Det är därför nödvändigt att anställningsskyddet förlängs, så att ingen under 69 år kan bli av med sin anställning på grund av sin ålder.

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. De nya reglerna föreslås börja gälla stegvis. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 till 69 år.

Anställningsskyddet förlängs till 69 års ålder (AU12)
Nej till motioner om järnvägsfrågor (TU17)

Planerat datum för debatt: 14 juni 2019
Betänkande 2018/19:TU17

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om järnvägsfrågor. Anledningen är bland annat att utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om järnvägsmarknaden, järnvägens tillförlitlighet, längre och tyngre tåg och statistik.

Nej till motioner om järnvägsfrågor (TU17)
Riksdagen uppmanar regeringen att se över fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur (TU18)

Planerat datum för debatt: 14 juni 2019
Betänkande 2018/19:TU18

Trafikutskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Vid infrastrukturinvesteringar ska även ett trafikslagsövergripande synsätt tillämpas.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.

Trafikutskottet välkomnar Riksrevisionens rapport och vill framhålla att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt. Utskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen att:

  • vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
  • arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
  • tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.

 

Riksdagen uppmanar regeringen att se över fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur (TU18)
Skrivelse om ändrat prishöjningstak för brev med frimärken har granskats (TU19)

Planerat datum för debatt: 14 juni 2019
Betänkande 2018/19:TU19

Trafikutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om ändrat tak för prishöjningar av brev med frimärken. Postnord har uppmärksammat regeringen på att det kraftigt minskade antalet brev har gjort det svårt att hålla igång posttjänsten på ett sätt som är ekonomiskt hållbart. Regeringen bedömer i skrivelsen att det är nödvändigt att ändra det tak för prishöjningar av brev som finns i dag och har också lagt fram förslag om ändringar i postförordningen.

Trafikutskottet anser att förslaget till ändring av prisregleringen i postförordningen är väl avvägt för att på längre sikt kunna upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst i enlighet med riksdagens mål. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Skrivelse om ändrat prishöjningstak för brev med frimärken har granskats (TU19)

13 juni 2019

Det bör bli lättare för en hyresgäst att påverka lägenhetens standard (CU18 )

Planerat datum för debatt: 13 juni 2019
Betänkande 2018/19:CU18

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att ge hyresgäster större möjlighet att komma överens med hyresvärden om att anpassa den egna lägenhetens standard. Förslaget innebär att hyresgästen och hyresvärden kan komma överens om antingen en prishöjning för att höja lägenhetens standard, eller en lägre hyra för att sänka den. Överenskommelsen mellan hyresgäst och hyresvärd ska gälla i tio år, och därefter ska samma regler för prissättning gälla som för hyran i övrigt.

De nya reglerna föreslås gälla från den 2 oktober 2019.

Det bör bli lättare för en hyresgäst att påverka lägenhetens standard (CU18 )
Riksbankens penningpolitik för 2016-2018 har utvärderats (FiU24)

Planerat datum för debatt: 13 juni 2019
Betänkande 2018/19:FiU24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2016-2018. Under 2018 nådde Riksbanken inflationsmålet på 2 procent för andra året i rad. Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under perioden med hög tillväxt, stark sysselsättningsuppgång och en sjunkande arbetslöshet.

Utskottet konstaterar dock att inflations- och kostnadstrycket i den svenska ekonomin fortfarande är relativt svagt. Anledningen är att den underliggande inflationen legat ganska mycket under inflationsmålet under 2018 och under hela perioden.

Utskottet konstaterar också att den svenska kronan har försvagats under 2016-2018. Det är en stor anledning till att inflationen och inflationsförväntningarna nu ligger på eller nära inflationsmålet. Utskottet noterar att Riksbanken har problem med bedömningarna av kronans utveckling. Det har tidvis varit omfattande debatter om försvagningen av kronan och Riksbankens bedömningar. Utskottet utgår från att Riksbanken ser över sin analys, sina metoder och modeller och sin kommunikation när det gäller bedömningarna av växelkursutvecklingen.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner utskottets utvärdering av penningpolitiken.

Riksbankens penningpolitik för 2016-2018 har utvärderats (FiU24)
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 har granskats (MJU17)

Planerat datum för debatt: 13 juni 2019
Betänkande 2018/19:MJU17

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om landsbygdsprogrammet 2014-2020 har utformats och genomförts så att målen för programmet kan nås på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att utformningen av landsbygdsprogrammet har bidragit till en struktur som försvårar möjligheten att nå programmets mål. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen tar fram ett underlag med en strategisk analys av vilka konsekvenser olika val i programutformningen kan få.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser och har redan påbörjat förberedelserna för kommande programperiod. Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta fram en strategisk plan med analyser för kommande period, bland annat för att säkra att det blir enklare för stödmottagare och myndigheter.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej övriga motionsförslag kopplat till regeringens skrivelse, samt cirka 100 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om landsbygdspolitiska frågor.

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 har granskats (MJU17)
Regeringens arbete med miljömålen och motioner om vissa miljöfrågor (MjU18)

Planerat datum för debatt: 13 juni 2019
Betänkande 2018/19:MJU18

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om arbetet med miljömålen under den föregående mandatperioden. Miljömålen är en viktig utgångspunkt i det nationella genomförandet av de globala målen i Agenda 2030. I skrivelsen framkommer det bland annat att regeringen har utvecklat styrningen av myndigheterna och att man har gjort historiska budgetsatsningar för att nå miljömålen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Utskottet har också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018 som rör vissa miljöfrågor, bland annat miljötillståndsprocesser. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att införa ett så kallat grönt spår i tillståndsprövningen för företag med flera som vill göra miljöförbättrande åtgärder. Ett sådant grönt spår skulle innebära skyndsammare handläggning och ett mer proaktivt arbete där företag och andra kan få stöd och råd i frågor som rör tillståndsprövning.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner.

Regeringens arbete med miljömålen och motioner om vissa miljöfrågor (MjU18)
Skrivelse om de långsiktiga effekterna av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan har granskats (UbU16)

Planerat datum för debatt: 13 juni 2019
Betänkande 2018/19:UbU16

Utbildningsutskottet har granskat en skrivelse från Riksrevisionen. I skrivelsen går Riksrevisionen igenom de långsiktiga effekterna av att elever inte bara har fått möjlighet att välja nationellt program utan också ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i. Skrivelsen visar bland annat att det finns samband mellan elevernas möjlighet att välja kommunal gymnasieskola och deras lön och utbildningsnivå tio år efter att de har avslutat sina studier. Däremot syns inte samma effekt för elever med utländsk bakgrund.

Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen eller myndigheterna, men konstaterar att det ur ett likvärdighetsperspektiv är viktigt att säkerställa god kvalitet i gymnasieskolan och att ge information och stöd till alla elever som ska välja gymnasieutbildning. Regeringen och utbildningsutskottet instämmer.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Skrivelse om de långsiktiga effekterna av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan har granskats (UbU16)
Regeringen bör se över regleringen för idrottsgymnasier (UbU17)

Planerat datum för debatt: 13 juni 2019
Betänkande 2018/19:UbU17

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över regleringen för idrottsgymnasier. Att kunna kombinera elitidrott med gymnasiestudier är viktigt för att främja framväxten av nya idrottstalanger, och för att de samtidigt ska kunna få en gymnasieutbildning som de kan bygga vidare på senare i livet när elitkarriären är över. Det kan därför finnas behov av införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier, vilket regeringen bör utreda.

Utskottet har även behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov. Enligt Riksrevisionens granskning har det funnits brister i Skolverkets arbete med att förebygga och hantera risker för otillåten spridning av nationella prov, men dessa brister har åtgärdats.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar och menar även att risken för otillåten spridning kommer att minska när de nationella proven blir digitala från och med 2022.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte finns skäl för att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Regeringen bör se över regleringen för idrottsgymnasier (UbU17)
Myndighetsreformen när UHR och UKÄ inrättades har granskats (UbU18)

Planerat datum för debatt: 13 juni 2019
Betänkande 2018/19:UbU18

Utbildningsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Granskningen visar att flera av tankarna bakom reformen av myndigheterna på högskoleområdet har uppnåtts och att nuvarande organisation i stort fungerar bra. Utifrån Riksrevisionens rekommendationer tänker regeringen framöver överväga att i större utsträckning genomföra gemensamma avstämningar med UHR, UKÄ och andra berörda myndigheter när det är motiverat.

Utbildningsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning och dess bidrag till kunskapen om styrningen av universitet och högskolor. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Myndighetsreformen när UHR och UKÄ inrättades har granskats (UbU18)
Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2018 har granskats (UbU19)

Planerat datum för debatt: 13 juni 2019
Betänkande 2018/19:UbU19

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2018 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt Riksrevisionens har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2018 har granskats (UbU19)
Ny lag för att främja god forskningssed och pröva oredlighet i forskning (UbU21)

Planerat datum för debatt: 13 juni 2019
Betänkande 2018/19:UbU21

Regeringen föreslår en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Lagen ska tillämpas på forskning som utförs av statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina. Lagen innebär en rad förändringar:

  • En nationell definition ska slå fast vad oredlighet i forskning är.
  • Forskare ska vara ansvariga för att deras forskning utförs enligt god forskningssed.
  • En forskningshuvudman ska ha det övergripande ansvaret för att forskningen utförs enligt god forskningssed.
  • En särskild nämnd ska inrättas för att pröva ärenden där det finns misstankar om oredlighet i forskning. Forskningshuvudmanen ska vara skyldig att kontakta nämnden när det finns misstankar om oredlighet.

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Den nya lagen föreslås gälla från den 1 januari 2020.

Ny lag för att främja god forskningssed och pröva oredlighet i forskning (UbU21)