Debatter och beslut

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder i en extra ändringsbudget för 2021 för att mildra effekterna av coronapandemin. Statens utgifter 2021 ökar därmed med 12,4 miljarder kronor. Förslaget omfattar bland annat dessa åtgärder:

• 3 miljarder kronor under 2021 ska gå till ett nytt tillfälligt stöd för hyreskostnader till företag i framför allt detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. Stödet utformas som en tillfällig kompensation till hyresvärdar som kommer överens med hyresgäster om en rabatt på den fasta delen av hyran.
• Statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med den 30 april 2021. Utgifterna i statens budget ökar med 2,5 miljarder kronor 2021 med anledning av detta.
• Möjligheten för egenföretagare att få ersättning från staten för karensavdrag och karensdagar förlängs till och med den 30 april 2021.
• Omsättningsstödet för egenföretagare, som fått minskad omsättning på grund av pandemin, förlängs till att omfatta perioden januari-februari 2021. Utgifterna i statens budget 2021 ökar med 2,1 miljarder kronor med anledning av detta.
• Det ekonomiska stödet till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, förlängs med perioden januari-februari 2021.
• 1,4 miljarder kronor i statens budget under 2021 ska gå till att medfinansiera regionernas användning av antigentester, så kallade snabbtester, för att påvisa pågående covid-19-infektion.
• Mer pengar under 2021 ska gå till olika stöd till kultur och idrott, medel för olika myndigheters tillsyn enligt den tillfälliga pandemilagen covid-19-lagen och förlängt slopat fribelopp för studiemedel.

Riksdagen anser att de statliga stöden till civilsamhällets olika organisationer och föreningar behöver vara större och bättre anpassade. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i ett utskott och inte bygger på en proposition eller en motion.

Regeringen har lagt fram förslag om att anpassa svenska lagar till en ny EU-förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan. De ändrade reglerna innebär bland annat att "annan offentlig verksamhet" införs som en beteckning för sådana myndighetsuppgifter som inte innebär offentlig kontroll. Bestämmelser om rätt att få tillträde, upplysningar och handlingar vid kontrollen utvidgas till att gälla även vid annan offentlig verksamhet.

Myndigheter som utövar offentlig kontroll får i vissa fall rätt att köpa in produkter utan att identifiera sig, för att kunna kontrollera att produkterna uppfyller de krav som gäller. Det införs även en skyldighet för kontrollmyndigheterna att ha ett rapporteringssystem för den som vill anmäla misstänkta överträdelser av den nya kontrollförordningen.

De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 april 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Eftersom coronapandemin fortfarande pågår bör skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering och gåvor till anställda återinföras. Det anser riksdagen, som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Med anledning av coronapandemin infördes under våren 2020 en tillfällig skatt- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda. Det innebar att anställda som utnyttjade fri parkering vid arbetsplatsen inte blev förmånsbeskattade för detta samt även en skattefrihet för gåvor från arbetsgivare till anställda, till ett värde av max 1 000 kronor per anställd. De tillfälliga reglerna slutade att gälla vid årsskiftet.

Riksdagen konstaterar att de förutsättningar som fanns när den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten infördes 2020 finns fortfarande. Därför vill riksdagen att regeringen skyndsamt ser över hur den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering och gåva till anställda kan återinföras och återkommer till riksdagen med förslag. Bestämmelserna bör omfatta förmåner som lämnas efter den 31 december 2020 och gälla så länge som den nya och tillfälliga lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 gäller.

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om allmänna frågor om smittskydd, smittskydd bland äldre, hälso- och sjukvårdens beredskap, läkemedelsberedskap och lager.

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: återkom med förslag på hur bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter och utred ett hyrköpsystem av bostäder.

Fler bör kunna få möjlighet att äga sin bostad, tycker riksdagen. Det bör finnas möjlighet att successivt omvandla ett hyreskontrakt till ett ägande. Riksdagen uppmanade regeringen att utreda ett sådant hyrköpsystem för över fem år sedan. Regeringen uppmanades då även att återkomma med förslag på hur fler så kallade ägarlägenheter skulle kunna bildas. Detta har inte gjorts. Riksdagen vill därför att regeringen nu prioriterar detta arbete. Regeringen uppmanas att snarast möjligt dels återkomma med förslag på hur befintliga bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter, dels tillsätta en utredning för att införa ett hyrköpsystem.

Förslagen om tillkännagivanden kommer från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 80 förslag i motioner inom området.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Till exempel bör det utredas om Bolagsverket kan få större möjligheter att neka registrering av bolagsmålvakter. Det anser riksdagen och riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. En bolagsmålvakt är en person som utses till företrädare för ett bolag utan att delta i verksamheten, ofta mot ersättning. Syftet med att använda en målvakt är att dölja den verklige huvudmannen som vill undgå straff- eller betalningsansvar.

Riksdagen sa nej till övriga förslag som lämnats i motioner under allmänna motionstiden 2020 inom området associationsrätt. Förslagen handlar bland annat om revision, kapitalkravet och tvångslikvidation, företags rapportering om hållbarhet och mångfald samt kooperativt företagande.

Banker och andra näringsidkare som erbjuder finansiell rådgivning är i vissa fall skyldiga att ersätta en konsument om rådgivningen lett till en ren förmögenhetsskada. Det vill säga att konsumenten förlorat pengar på grund av att rådgivaren varit oaktsam eller orsakat skadan med flit.

Regeringen anser att det måste framgå tydligt i lagen om finansiell rådgivning till konsumenter att näringsidkaren ska betala full ersättning för skadan i en sådan situation. Det innebär exempelvis att även ersättning för utebliven vinst ska betalas ut.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i lagtexten. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2021.

Regeringen bör vidta åtgärder för att underlätta och stärka reservofficerares rätt till tjänstledighet från sina ordinarie arbeten för att kunna tjänstgöra inom Försvarsmakten. Det anser riksdagen, som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om personalförsörjning, veteranfrågor, miljöfrågor och militär övningsverksamhet.

Alla barn i Sverige ska ha tillgång till en bra förskola, oavsett var i landet man bor. Därför behövs en bred utredning om förskolans förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning. Det anser riksdagen, som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att tillsätta en sådan utredning.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om förskolan. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlade om kvalitet och förutsättningar i förskolan, pedagogisk personal i förskolan, språkfrågor, rätten till förskola och annan pedagogisk verksamhet.

Riksrevisionen har granskat hur väl Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning leder till att arbetslösa deltagare så snabbt som möjligt får ett jobb eller påbörjar studier. Stöd och matchning är en så kallad matchningstjänst som går ut på att arbetslösa deltagare får stöd att komma ur sin arbetslöshet med hjälp av en handledare från en leverantör som deltagaren själv väljer. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till Arbetsförmedlingen och till regeringen.

Arbetsförmedlingen rekommenderas bland annat att göra det lättare för deltagare att göra välinformerade val av leverantör och att utvärdera det så kallade ratingsystemet för betygsättning av leverantörer. Arbetsförmedlingen rekommenderas också att förbättra uppföljningen av leverantörerna och att säkerställa att det går att följa upp och utveckla tjänsten Stöd och matchning på ett systematiskt sätt. Regeringen rekommenderas att undersöka om Arbetsförmedlingen kan använda Skatteverkets månadsvisa inkomstuppgifter på individnivå när leverantörer ska betygsättas och ersättas.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport. Riksdagen välkomnar granskningen och delar regeringens uppfattning att den är ett viktigt bidrag till utvecklingen av både Arbetsförmedlingen och upphandlade matchningstjänster.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Avgiften sänks vid återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringen förslag.

Det innebär att försäkringsföretag i dessa fall bara får ta ut avgift för den direkta kostnaden för administrationen av återköpet eller flytten till ett annat försäkringsföretag. Syftet är att effektivisera rätten till återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och omfattar försäkringsavtal som har ingåtts från och med den 1 juli 2007.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar inom finansmarknadsområdet.

Bestämmelser om hållbarhetsinformation ersätts av EU-regler, Sjunde AP-fonden ska fortsätta lämna hållbarhetsinformation och försäkringsförmedlare och värdepappersbolag med färre än tre anställda ska också omfattas av EU-reglerna om hållbarhetsrelaterade upplysningar, enligt de nya reglerna.

Lagändringarna görs för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Ändringarna börjar gälla den 10 mars 2021.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Motionerna handlar bland annat om allmänna helgdagar, allmänna flaggdagar, skånska flaggans officiella status, ny nationaldag, nationalsången och förslag till minnesdagar.

Riksdagen sa nej till 15 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen rör trossamfund och begravningsfrågor och handlar exempelvis om samverkan mellan staten och Svenska kyrkan, begravningsavgiften, gravsättning och spridning av avlidens aska.

Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen ger ensamrätt att kartlägga berggrundens egenskaper. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i minerallagen.

Förslaget innebär:

• att giltighetstiden för undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 och fortfarande är giltiga den 1 mars 2021 och som inte har förlängts tidigare, ska förlängas med ett år,
• att giltighetstiden ska förlängas med ett år för tillstånd som är giltiga den 1 mars 2021 och som tidigare har förlängts genom att lämplig undersökning har gjorts eller för att tillståndshavaren har haft goda skäl till att en undersökning inte har gjorts,
• att giltighetstiden ska förlängas med ett år även för tillstånd som är giltiga den 1 mars 2021 och som förlängts genom att det har funnits särskilda skäl till förlängning.

Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronapandemin.

Lagändringarna börja gälla den 1 mars 2021.

Regeringen bör utreda hur staten, läkemedelsföretag och regioner tillsammans kan säkra en jämlik tillgång till nya behandlingsmetoder över landet, särskilt för personer med sällsynta diagnoser. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet bygger på förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, främst på grund av pågående arbeten på området.

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om folkhälsofrågor. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, suicidprevention, matvanor och fysisk aktivitet.

Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt, även de som exempelvis bor i ett familjehem. Regeringen bör därför på olika sätt stärka placerade barns rättigheter. Det tycker riksdagen som riktade nio tillkännagivanden, uppmaningar, om det till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen:

• Ta fram en ny lag om tvångsvård för barn och unga, LVU, som är tydlig och begriplig och innehåller tydliga mål och krav för tvångsvården.
• Se över vilka insatser som bör kunna erbjudas även efter en så kallad vårdnadsöverflyttning, det vill säga när familjehemsföräldrar blir barnets nya vårdnadshavare. Då upphör nämndens ansvar att noga följa och ompröva vården av barnet.
• Se till att det tas fram riktlinjer för i vilka situationer socialnämnden bör överväga adoption på liknande sätt som gäller vid vårdnadsöverflyttning.
• Initiera en översyn av familjehemmens uppdrag och hur omplaceringar av barn i familjehem kan undvikas.
• Införa lagkrav på obligatoriska drogtester av föräldrar eller vårdnadshavare vid ansökan om umgänge eller omprövning av vård enligt LVU, och i samband med att vården upphör.
• Säkra att socialnämnden blir skyldig att följa upp ett barns situation under minst tolv månader efter att barnet är tillbaka hos sin ursprungsfamilj. Det ska också vara tydligt vilket stöd ett barn eller en ungdom bör ha efter att vården har avslutats.
• Införa lagkrav på att uppföljningen under en placering i familjehem respektive jourhem ska dokumenteras skriftligt.
• Se över frågan om en skyldighet för socialnämnden att fortsätta erbjuda en familjehemsplacering för barn mellan 18 och 21 år som fortfarande går i gymnasiet.
• Införa ett nationellt register över familjehem för att kunna följa upp och rapportera olika familjers lämplighet att vara familjehem. Det skulle i sin tur bidra till förbättrad kvalitet och rättssäkerhet hos familjehemmen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner från M, SD, C, KD och L från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Anledningen är framför allt de åtgärder som redan är vidtagna och pågående utredningsarbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att ytterligare främja svenskt vattenbruk, revidering av det svenska spårbarhetssystemet för fiskeriprodukter och utflyttning av trålgränsen till sjöterritoriets gräns i havet.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 100 förslag om klimatpolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om Sveriges, EU:s och internationellt klimatarbete, klimatanpassning, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, industri och export, forskning, utvärdering och rapportering. Utskottet hänvisar främst till pågående arbete inom området.

I dag är det EU:s ministerråd som beslutar om ändringar som gäller de så kallade genomförandebefogenheterna i EU:s mervärdesskattedirektiv (momsdirektivet). Sådana beslut i rådet fattas med enhällighet. Nu har EU-kommissionen föreslagit att denna rätt att besluta ska flyttas från ministerrådet till EU-kommissionen. Då krävs inte längre enhälligt stöd från medlemsländerna, utan kommissionens beslut om genomförande skulle börja gälla redan om en kvalificerad majoritet av medlemsländerna i en granskningskommitté stödjer det. Detta innebär en ändring av befogenheter.

Skatteutskottet anser att EU-kommissionens förslag går längre än vad som behövs för att uppnå målet med förslaget. Förslaget strider enligt utskottet mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Skatteutskottet föreslår därför att riksdagen ska lämna en invändning, ett motiverat yttrande, till EU:s beslutande institutioner.

Subsidiaritetsprincipen används inom EU för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsländerna. Tanken är att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt.

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2019. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Antalet redovisade tillstånd har ökat under senare år. Under år 2019 gavs 15 923 tillstånd till hemliga tvångsmedel, jämfört med 14 081 tillstånd under 2018 och 12 686 tillstånd år 2017.

Justitieutskottet anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att uppdatera två lagar om skyddade beteckningar på spritdrycker, jordbruksprodukter och livsmedel. Detta på grund av att EU tillträtt den så kallade Genèveakten och att en ny EU-förordning ersätter en gammal, med samma syfte och tillämpningsområde.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 25 maj 2021.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om vattenvård. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om en hållbar förvaltning av haven, forskning om haven och döda havsbottnar, åtgärder för våtmarker och mot övergödning, nationellt mål för fosfor- och kväveåterföring, rådgivning om enskilda avlopp, EU:s vattendirektiv och olika vattenföroreningar.

Regeringen bör verka för att personalkontinuiteten ska förbättras inom äldreomsorgen, samt se över vilka kunskapskrav i svenska språket som ska gälla för personalen. Socialutskottet föreslår att riksdagen ska rikta två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om det.

Förslagen till tillkännagivanden väcktes i samband med att socialutskottet behandlade cirka 210 förslag om äldreomsorgen i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Utskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till övriga förslag.

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett 80-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020, framför allt med hänvisning till att utredningar och arbeten redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om särskilda insatser, psykisk hälsa bland barn och unga, psykiatrisk tvångsvård samt psykisk hälsa och beroendeproblem.

En så kallad språkplikt ska införas som innebär att en person vid behov ska delta i svenska för invandrare (sfi) för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till lagändring som syftar till att visa på att språkutbildning ökar möjligheten att få ett arbete.

Förslaget innebär samtidigt tydligare krav på att delta i utbildning i svenska för rätt till försörjningsstöd. Det kan finnas sociala eller hälsomässiga skäl som kan ge rätt till försörjningsstöd utan krav på att delta i språkutbildning.

Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021.

Socialutskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att den ska göra en noggrann uppföljning och utvärdering av vissa ekonomiska stöd till äldreomsorgen. I de fall medlen inte har använts till äldreomsorgen ska de återbetalas.

Det ena stödet som avses är Äldreomsorgslyftet som ska pågå till 2023 och som bland annat innebär att staten står för finansieringen när ny och befintlig personal ges möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Det andra stödet som avses är det resurstillskott på 4 miljarder kronor som från och med 2021 årligen ska gå till kommunerna. Pengarna ska fördelas mellan kommunerna och hänsyn ska tas till andelen äldre i respektive kommun.

Förslaget om tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ, vilket betyder att det har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Regeringen vill införa möjlighet för de skolor som vill att sätta betyg från årskurs 4. Enligt förslaget är det skolans rektor som ska ta beslutet om tidigare betyg. Lärare ska ges tillfälle att yttra sig. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget.

Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021 och omfattar årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan.

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Detta med hänvisning till pågående arbete och insatser som har gjorts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om reformering av radio och tv i allmänhetens tjänst, distributionsteknik och nordiskt programutbyte.

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett hundratal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. De handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad, export, import och utländska direktinvesteringar och hållbart företagande.

Anledningen är bland annat att ett arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat pågående insatser och den politik som redan förs.

Motionerna handlar exempelvis om stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter och utvecklingen i vissa län och regioner.

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 10 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om lägre arbetsgivaravgift i delar av Sverige, lägre socialavgifter för små företag och undantag från socialavgifter för ideella föreningar. Utskottet hänvisar bland annat till de stöd som redan finns och arbete som pågår i den så kallade Pensionsgruppen.

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till cirka 30 förslag om svenskt medborgarskap i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att utskottet vill avvakta pågående utredningar eller bedömer att nuvarande lagstiftning är tillräcklig.

Förslagen handlar exempelvis om språk- och samhällskunskapstester, egen försörjning som villkor för medborgarskap och skärpning av det så kallade hemvistkravet, det vill säga kravet på att en person ska ha haft sin hemvist i Sverige i ett visst antal år för att få medborgarskap.

Skatten ska höjas de tre första åren för nya personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som drivs med bensin eller diesel. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som ska förstärka bonus–malus-systemet och bidra till en ökad andel fordon med lägre koldioxidutsläpp i nybilsförsäljningen.

Bonus–malus-systemet innebär att den som köper vissa fordon med låga koldioxidutsläpp får en bonus, medan den som köper fordon med höga koldioxidutsläpp får en malus genom förhöjd skatt under tre år. Enligt förslaget ska det så kallade koldioxidbeloppet i fordonsskatten höjas och höjningen beror på hur mycket koldioxid fordonen släpper ut.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2021 och gälla personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som blir skattepliktiga från och med det datumet.

Regeringen har föreslagit att företag som hamnat i svårigheter under coronapandemin under en begränsad tid ska få fortsätta att ta emot stöd enligt lagen om skatt på energi. Detta har möjliggjorts genom att EU-reglerna kring statligt stöd har ändrats som en följd av pandemin.

Förslaget innebär att företag som inte befann sig i ekonomiska svårigheter den 29 februari 2020 men som fick sådana svårigheter under perioden 1 mars 2020–30 juni 2021 ska kunna få statligt stöd i form av sänkt skatt på energi. De ändrade reglerna gäller bara företag som den 1 april 2021 inte har försatts i konkurs. I förslaget görs inte skillnad på ägarformen till olika typer av företag och verksamheter.

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2021 och slutar att gälla igen den 1 juli 2021.

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om villkoren för studiemedel, studiemedelsberättigade utbildningar, studiemedel till studerande med funktionsnedsättning samt för omställning och livslångt lärande. Utskottet hänvisar till nuvarande regler, redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning. Förslaget innebär att sjukförsäkringen blir mer flexibel jämfört med i dag för vissa långtidssjukskrivna personer.

I dag bedöms en sjukskriven persons arbetsförmåga mot sin arbetsgivare innan dag 180, och mot hela arbetsmarknaden efter dag 180. Enligt de nya reglerna ska prövningen mot hela marknaden skjutas upp till dag 365. Det gäller dem där mer talar för än emot att de kan återgå till sitt arbete inom 365 dagar. Syftet är att förhindra att de personerna förlorar sin sjukpenning.

Ändringarna innebär att utgifterna för sjukpenning och rehabilitering i statens budget ökar med 250 miljoner kronor 2021, och med 300 miljoner kronor 2022.

Utskottet föreslår också att riksdagen i två tillkännagivanden uppmanar regeringen att skyndsamt se över förutsättningarna för enskilda företagares a-kassa med anledning av den pågående pandemin.

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse Strategi för den arktiska regionen. Skrivelsen beskriver regeringens mål och huvudprioriteringar i förhållande till den arktiska regionen. I skrivelsen redogör regeringen för den politiska inriktningen för det fortsatta arbetet inom sex tematiska områden.

Utrikesutskottet välkomnar att det nu finns en uppdaterad strategi och anser att Sverige har ett särskilt intresse och ansvar för att främja en fredlig, stabil och hållbar utveckling i området, exempelvis genom att folkrätten och havsrätten respekteras i regionen. Utskottet stöder även att den militära närvaron i Sveriges norra delar stärks. Utskottet konstaterar att Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen är avgörande för den arktiska regionens framtid.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.