678 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på 1999/2000, 1998/99, 1924, 1897, Bostadsutskottet, Jordbruksutskottet, Lagutskottet, sorterat efter datum
Motion till riksdagen
1999/2000:L22
av Rindborg, Stig m med anledning av förs. 1999/2000:RR11 Riksdagens revisorers förslag angående Revisorsnämnden
Revisorsnämnden tillskapades den 1 juli 1995 och övertog då ansvaret
för revisorsfrågorna från Kommerskollegium. De frågor nämnden arbetar med är tillsyn över registrerade
Lagen om ungdomsbosparande upphör att gälla den 31 december 2000. Det kommer därmed inte att vara möjligt att ansluta konton till ungdomsbosparandet. De anslutningar till ungdomsbosparandet som skett under den tid lagen har gällt upphör. Genom en övergångsbestämmelse får samtliga sparare med konton som den 31 december 2000 är anslutna till ungdomsbosparandet en bonusränta.
Den kooperativa rörelsen ges möjligheten att ha en organisation där ägandet och den kooperativa verksamheten kan läggas i olika juridiska personer utan att den lokala konsumentföreningen förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening. Bakgrunden är den omstrukturering som skett inom kooperationen och som innebär att en lokalt förankrad konsumentförening överför affärsverksamhet till KF. Omstruktureringen har sin grund i konsumentkooperationens behov av att skapa en mer effektiv verksamhet, med storskalighets- och synergieffekter, samtidigt som den lokala förankringen bevaras.
Varumärkeslagen anpassas till EG:s varumärkesdirektiv. Direktivet syftar till att eliminera vissa skillnader i de olika EG-ländernas nationella varumärkeslagar. Framför allt reglerar direktivet frågor om vad som behövs för att kunna få och vidmakthålla en ensamrätt till ett varumärke och frågor om det rättsliga skyddet av ensamrätten till ett varumärke. Varumärkesrätten ger innehavaren av ett varumärke en ensamrätt att använda varumärket som symbol för varor eller tjänster.
Det blir möjligt att registrera partnerskap i Sverige om en av parterna har hemvist här sedan minst två år. Riksdagens beslut innebär en lättnad i nuvarande bestämmelser om att minst en av parterna ska vara svensk medborgare med hemvist här i landet. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att verka för att vigselförrättare och partnerskapsförrättare görs till ett gemensamt uppdrag. Med en sådan ordning skulle det finnas tillgång till partnerskapsförrättare över hela landet, vilket inte är fallet i dag.
En ny lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (distansavtalslag) träder i kraft den 1 juni 2000. Lagen ska gälla för avtal som träffas på distans, t.ex. på Internet eller per telefon, och för avtal som t.ex. ingås vid hembesök. I lagen finns bestämmelser om vilken information som näringsidkaren ska lämna till konsumenten vid marknadsföring och när ett avtal ingås. Konsumenten får också en ångerrätt under 14 dagar. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att analysera om arrangörer av idrottsevenemang i vissa fall ska slippa återbetala biljettintäkter vid inställda arrangemang.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kapitalanvändning i avkastningsstiftelser. I samtliga motioner begärs lagändringar för att underlätta för avkastningsstiftelser att dela ut medel från stiftelsens realisationsvinster vid omsättning av värdepapper och andra tillgångar i stiftelserna.
Riksdagen avslog en motion från allmänna motionstiden 1999 om åtgärder mot s.k. ränteskruvning vid finansiell leasing. Med finansiell leasing avses en tjänst som tillhandahålls en näringsidkare eller en konsument genom särskilda leasingbolag. Tjänsten innebär att leasingbolaget (leasegivaren) köper in utrustning anvisad av leasingkunden (leasetagaren). Utrustningen ägs av leasegivaren, medan nyttjanderätten genom ett särskilt leasingavtal upplåts till leasetagaren. Vid s.k. ränteskruvning sker ett överuttag av leasingavgifter, vilket drabbar både enskilda och institutionella kunder.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om immaterialrättsliga frågor. Motionerna behandlar skyddet för immateriella rättigheter, patent, biotekniska uppfinningar, upphovsrätten i informationssamhället, inskränkningar i upphovsrätten och s.k. arenarätt.
Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att se över hur privat pensionssparande hanteras av myndigheterna vid skuldsanering. Pensionsförsäkringar och annat privat pensionssparande hanteras i dag i samband med skuldsanering på olika sätt av skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter. Denna brist på enhetlighet i bedömningarna är otillfredsställande, och åtgärder bör snarast vidtas för att komma till rätta med förhållandena. Bakgrunden är att en person som ansöker om skuldsanering normalt ska, innan ett skuldsaneringsförfarande inleds, ha avyttrat de tillgångar som han eller hon inte har oundgängligt behov av. Privata pensionsförsäkringar går emellertid som regel inte att återköpa.
Motion till riksdagen
1999/2000:L21
av Rindborg, Stig m med anledning av prop. 1999/2000:89 Lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal
1 Distansavtalsdirektivet
Den proposition regeringen nu lägger är främst föranledd av Europa- parlamentets och rådets direktiv 97/7/EG om konsumentskydd vid
distansavtal
Motion 1999/2000:L20 av Rolf Åbjörnsson och Kjell Eldensjö (kd)
Motion till riksdagen
1999/2000:L20
av Åbjörnsson, Rolf kd med anledning av prop. 1999/2000:89 Lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal
Undantag
I propositionen föreslås att bland annat traditionella auktioner ska
undantagas från lagens tillämpningsområde i enlighet med
distansavtalsdirektivets
Motion 1999/2000:L19 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m)
Motion till riksdagen
1999/2000:L19
av Olsson, Kent m med anledning av prop. 1999/2000:89 Lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal
Idrotten har en stor betydelse i Sverige såväl för de utövande som för
de många intresserade åskådarna på arenor och vid TV-apparaterna i
hemmen. Den har en fostrande
Motion till riksdagen
1999/2000:L18
av Rindborg, Stig m med anledning av prop. 1999/2000:88 Registrering av medlemsfrämjande föreningar
Den kooperativa företagsformen har utretts ett antal gånger under det
senaste decenniet. Grunden till den nu lagda propositionen är att KF och Konsument
Stockholm inte varit tillfreds
Motion 1999/2000:L17 av Ana Maria Narti m.fl. (fp)
Motion till riksdagen
1999/2000:L17
av Narti, Ana Maria fp med anledning av prop. 1999/2000:77 Ändring i partnerskapslagens anknytningskrav
Liberala utgångspunkter
Respekten för den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt. Envar skall ha frihet och möjlighet att försöka förverkliga sina drömmar
om ett gott
Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att redovisa sin syn på behovet av åtgärder för att uppnå en bättre konkurrens på den svenska marknaden för byggprodukter. Det kan ske t.ex. i den proposition om konkurrenspolitik som regeringen aviserat sin avsikt att överlämna i maj i år. Regeringen gavs också, med anledning av motionsförslag, i uppdrag att redovisa sin syn på behovet av en översyn av säkerhetskraven för vissa tivolianordningar. Även andra anordningar än de som omfattas av dagens besiktningskrav bör erbjuda betryggande säkerhet mot olycksfall. Det gäller t.ex. s.k. bungyjump-anordningar och s.k. rodeomaskiner samt vissa s.k. äventyrsbanor. Det är dessutom, beträffande de flesta anordningar, befogat att ifrågasätta om inte säkerhetskraven bör gälla även i andra sammanhang än allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar.
En ny författningsreglering införs för registrering av fastigheter. Riksdagens beslut är föranlett av att den s.k. fastighetsdatareformen numera är slutförd. En översyn av regelverket har blivit nödvändig också därför att integritetsfrågorna har kommit i nytt ljus genom EG:s dataskyddsdirektiv och den nya personuppgiftslagen.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om olika frågor på familjerättens område. Motionerna behandlar bl.a. äktenskaps- och sambolagstiftningen samt arvs- och namnrättsliga frågor.
Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av 1998 års föräldrabalksreform när det gäller gemensam vårdnad mot en förälders vilja och barnets boende. Riksdagen beslutade i maj 1998 om ändringar i föräldrabalken bl.a. med syftet att öka användningen av gemensam vårdnad, även i fall där en av föräldrarna motsätter sig detta (se 1997/98:LU12 ). Det är nu angeläget med en utvärdering av föräldrabalksreformen, särskilt när det gäller bestämmelserna om gemensam vårdnad samt för- och nackdelar med växelvis boende. Eftersom utvärderingsarbetet är tidskrävande bör regeringen vidta ytterligare åtgärder så att en utvärdering kan redovisas för riksdagen inom en inte alltför avlägsen framtid. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag.