622 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på 1998/99, 1897, Bostadsutskottet, Jordbruksutskottet, Lagutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
Regeringens proposition
1998/99:11
Ny skyddsåtgärd vid immaterialrättsintrång
Prop. 1998/99:11
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998
Göran Persson
Laila Freivalds
Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
Under senare år har olovligt kommersiellt utnyttjande
Regeringens skrivelse
1998/99:8
Investeringsplaner för trafikens infrastruktur
Skr. 1998/99:8
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 5 oktober 1998
Göran Persson
Ines Uusmann
Kommunikationsdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redovisar regeringen för riksdagens
Motion till riksdagen
1998/99:T12
av Mikael Johansson m.fl. mp med anledning av skr. 1998/99:40 Lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför år 2000
Miljöpartiet de gröna har tidigare av krävt en samlad
redogörelse till riksdagen för hur 2000-problemet hanteras
mot. 1997/98:Fö402Vi hälsar nu med tillfredsställelse
Motion till riksdagen
1998/99:T11
av Johnny Gylling m.fl. kd med anledning av skr. 1998/99:40 Lägesrapport om IT- omställningen i samhället inför år 2000
Kristdemokraterna har i tidigare motioner T223 och T809
uttryckt stark oro för att det svenska samhället inte kommer
att hinna med datoromställningen till år 2000.
Motion 1998/99:T10 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, kd, s, v)
Motion till riksdagen
1998/99:T10
av Inga Berggren m.fl. m, s, v, kd, c, fp med anledning av skr. 1998/99:40 Lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför år 2000
Regeringen avser bl.a. att vidta följande åtgärd under 1999
se sid 7 i skrivelsenKrav skall ställas på myndigheterna
att alla verksamhetskritiska system
Motion till riksdagen
1998/99:T9
av Per-Richard Molén m.fl. m med anledning av skr. 1998/99:40 Lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför år 2000
Regeringen har inte tagit
Y2K Year 2000 på allvar
I skrivelsen redogör regeringen för vidtagna och planerade
åtgärder inför tusenårsskiftet samt hur arbetet med
Motion till riksdagen
1998/99:T8
av Stig Sandström m.fl. v med anledning av skr. 1998/99:40 Lägesrapport om IT- omställningen i samhället inför år 2000
Vad händer med
personnumret Skrivelsen har en ganska omfattande problembeskrivning av
vari problemen består vid 2000-skiftet. Ingenstans nämns
dock de problem och
Riksdagen godkände regeringens budgetförslag för området kommunikationer på 25,5 miljarder kronor. Den största delen, 22,9 miljarder kronor, går till vägar och järnvägar och då främst infrastrukturåtgärder i form av investeringar och underhåll.
Riksdagen godkände, med vissa ändringar, regeringens budgetförslag för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. En ändring rörde anslaget för byggforskning. Regeringen ville minska anslaget med 100 miljoner kronor. Riksdagen beslutade att den forskningsverksamhet som stöds av Byggforskningsrådet ska kompenseras för anslagsminskningen med 50 miljoner kronor med medel från annat anslag. Stödet för anordnande av studentbostäder ska avvecklas genom att endast de ansökningar som kommit in senast den 12 oktober 1998 ska kunna prövas. Det anslag som regeringen föreslagit för verksamheten är dock inte tillräckligt. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att tillföra medel på tilläggsbudgeten för 1999. Riksdagen gjorde två tillkännagivanden till regeringen om allmännyttiga bostadsföretag och om stöd till fukt- och mögelskadade småhus: Kriterierna för om ett bostadsföretag är allmännyttigt bör klarläggas. Dessa företag bör också ges ett särskilt skydd mot att de omdanas till andra typer av företag och att deras egendom avyttras i strid med målsättningen för företagens verksamhet. När det gäller stöd till fukt- och mögelskadade småhus konstaterar riksdagen att det finns problem, bl.a. med en för hög självrisk. Regeringen bör därför överväga vilka regeländringar som är möjliga att genomföra inom tillgängliga ekonomiska ramar.
De immaterialrättsliga lagarna får den 1 januari 1999 bestämmelser om en ny skyddsåtgärd, s.k. intrångsundersökning. Åtgärden innebär att en rättighetshavare kan begära att det görs en undersökning för att säkra bevis hos någon som på goda grunder misstänks ha gjort ett intrång i en immateriell rättighet. Immaterialrätt är en beteckning för regler som skyddar intellektuella prestationer och kännetecken mot obehörigt utnyttjande.
Bankaktiebolagslagen avskaffas den 1 januari 1999. Aktiebolagslagen ska i stället utgöra den associationsrättsliga grunden för bankaktiebolagen. Bakgrunden är att reglerna för bankaktiebolag och reglerna för de allmänna aktiebolagen överensstämmer till stora delar trots att de återfunnits i olika lagar. Vissa särbestämmelser ska dock gälla för bankaktiebolagen, bl.a. om aktiekapitalets storlek, oktroj, bolagets ledning, revision, låneförbud, likvidation, firma och registrering. Riksdagen beslutade om en ändring jämfört med regeringens förslag om styrelsens sammansättning i bankaktiebolag. Genom ändringen tillgodoses önskemål som Svenska Bankföreningen framfört.
Upphovsrättslagen får fr.o.m. den 1 januari 1999 bestämmelser om s.k. kassettersättning. Bestämmelserna ska kompensera upphovsmännen för den i och för sig tillåtna privatkopieringen av deras skyddade verk. Ersättning ska betalas för anordningar på vilka ljud eller rörliga bilder kan tas upp och som är särskilt ägnade för framställning av exemplar av verk för enskilt bruk. Ersättningen ska betalas av näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet tillverkar eller importerar anordningarna.
Riksdagen beslutade om vissa ändringar i lagen om radiokommunikation. Om det kan antas att det på grund av frekvensbrist inte är möjligt att meddela tillstånd för innehav och användning av radiosändare för nya eller väsentligt ändrade radioanvändningar åt alla som vill driva verksamheten ska prövningen ske efter ett särskilt inbjudningsförfarande. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 1999.
Fr.o.m. den 1 januari 1999 blir det förbjudet att tillverka, inneha, överlåta eller använda laserstörare, dvs. anordningar som stör funktionen hos en hastigetsmätare för vägtrafik. Radar- och laservarnare omfattas sedan tidigare av förbudet.
Kraven för godtrosförvärv skärps. Ändringen innebär att om en förvärvare borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen ska han eller hon inte anses ha varit i god tro. Godtrosförvärv innebär att en förvärvare, under förutsättning att han eller hon är i god tro, blir ägare till egendomen även om den förvärvas från någon som inte hade rätt att överlåta den, t.ex. om det rör sig om stöldgods. Riksdagen beslutade även om en ändring i rättegångsbalken som innebär att en målsägande som har gjort anspråk på beslagtagen egendom ska få tid för att säkerställa sin rätt innan beslaget hävs. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999.
Riksdagen beslutade om vissa lättnader i de krav på tilläggsupplysningar som uppställs i årsredovisningslagen och därtill knutna lagar. Lättnaderna innebär framför allt att kretsen av de dotter- och intresseföretag om vilka det måste lämnas upplysningar begränsas. Det införs också ett par undantag från det nuvarande förbudet mot att publicera en ofullständig års- eller koncernredovisning tillsammans med revisionsberättelsen. Riksdagen beslutade vidare att sådana moderbolag som inte behöver upprätta koncernredovisning under vissa förutsättningar inte heller ska behöva lämna koncernupplysningar i sina delårsrapporter. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999.
Motion 1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
Motion till riksdagen
1998/99:Ub803
av Lars Leijonborg m.fl. fp Den högre utbildningen
Sammanfattning
Kvaliteten ska stå i centrum
Strategi för framtida lärarförsörjning
Fler doktorandtjänster
Ackrediteringsinstitut
Treterminssystem
Fler fristående högskolor
Möjlighet till lokala antagningskriterier
Avskaffa
Motion till riksdagen
1998/99:Ub483
av Helena Höij m.fl. kd Universitet och högskolor
Innehåll
1 Inledning
Högskolans kvalitet och effektivitet kan mätas ur två olika perspektiv, nämligen studentens och samhällets. För den studerande är en bra
högskoleutbildning en god investering som inte bara erbjuder goda
förutsättningar
Motion till riksdagen
1998/99:Ub453
av Lennart Daléus m.fl. c Högre utbildning det kvalitativa språnget
1 Inledning
Högskolepolitiken måste ta sin grund i studenternas rätt till
en god utbildning och deras krav och förväntningar på sin
studietid. Studenten måste stå i centrum för
utbildningspolitiken. Det moderna