Dokument & lagar (175 träffar)

Proposition 1999/2000:93

Regeringens proposition 1999/2000:93 Ändringar i varumärkeslagen Prop. 1999/2000:93 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2000 Göran Persson Laila Freivalds Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att det införs en bestämmelse om


Utskottsberedning: -1999/2000:LU23
Riksdagsbeslut (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation

Proposition 1999/2000:89

Regeringens proposition 1999/2000:89 Lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal Prop. 1999/2000:89 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2000 Göran Persson Laila Freivalds Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller


Utskottsberedning: -1999/2000:LU21
Riksdagsbeslut (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation
Följdmotioner: 6

Proposition 1999/2000:88

Regeringens proposition 1999/2000:88 Registrering av medlemsfrämjande föreningar Prop. 1999/2000:88 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2000 Göran Persson Mona Sahlin Näringsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ändringar i lagen 1987:667


Utskottsberedning: -1999/2000:LU24
Riksdagsbeslut (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation
Följdmotioner: 2

Proposition 1999/2000:77

Regeringens proposition 1999/2000:77 Ändring i partnerskapslagens anknytningskrav Prop. 1999/2000:77 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 9 mars 2000 Göran Persson Laila Freivalds Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Enligt lagen 1994:1117 om registrerat partnerskap


Utskottsberedning: -1999/2000:LU22
Riksdagsbeslut (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation
Följdmotioner: 2

Proposition 1999/2000:47

Regeringens proposition 1999/2000:47 Brottsoffers ansvar för rättegångskostnader Prop. 1999/2000:47 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 januari 2000 Göran Persson Laila Freivalds Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås en begränsning


Utskottsberedning: -1999/2000:LU14
Riksdagsbeslut (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation

Proposition 1999/2000:40

Regeringens proposition 1999/2000:40 Obeställd reklam m.m. Prop. 1999/2000:40 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 januari 2000 Göran Persson Lars-Erik Lövdén Finansdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen framläggs förslag som avser att genomföra EG-


Utskottsberedning: -1999/2000:LU13
Riksdagsbeslut (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation
Följdmotioner: 6

Proposition 1999/2000:34

Regeringens proposition 1999/2000:34 Förvärv av egna aktier Prop. 1999/2000:34 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 november 1999 Lena Hjelm-Wallén Laila Freivalds Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att noterade publika aktiebolag


Utskottsberedning: -1999/2000:LU9
Riksdagsbeslut (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation
Följdmotioner: 6

Proposition 1999/2000:23

Regeringens proposition 1999/2000:23 Redovisning och aktiekapital i euro Prop. 1999/2000:23 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 november 1999 Göran Persson Laila Freivalds Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att aktiebolag, ekonomiska


Utskottsberedning: -1999/2000:LU8
Riksdagsbeslut (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation
Följdmotioner: 8

Proposition 1999/2000:48

Regeringens proposition 1999/2000:48 Tidsdelat boende information på konsumentens språk Prop. 1999/2000:48 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 januari 2000 Göran Persson Laila Freivalds Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås en ändring


Utskottsberedning: -1999/2000:LU12
Riksdagsbeslut (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation

Betänkande 1999/2000:LU17

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att se över hur privat pensionssparande hanteras av myndigheterna vid skuldsanering. Pensionsförsäkringar och annat privat pensionssparande hanteras i dag i samband med skuldsanering på olika sätt av skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter. Denna brist på enhetlighet i bedömningarna är otillfredsställande, och åtgärder bör snarast vidtas för att komma till rätta med förhållandena. Bakgrunden är att en person som ansöker om skuldsanering normalt ska, innan ett skuldsaneringsförfarande inleds, ha avyttrat de tillgångar som han eller hon inte har oundgängligt behov av. Privata pensionsförsäkringar går emellertid som regel inte att återköpa.


Justering: 2000-04-11 Debatt: 2000-04-28

Betänkande 1999/2000:LU17 (doc, 177 kB)

Betänkande 1999/2000:LU16

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om olika frågor på familjerättens område. Motionerna behandlar bl.a. äktenskaps- och sambolagstiftningen samt arvs- och namnrättsliga frågor.


Justering: 2000-03-21 Debatt: 2000-04-05

Betänkande 1999/2000:LU16 (doc, 165 kB)

Betänkande 1999/2000:LU15

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av 1998 års föräldrabalksreform när det gäller gemensam vårdnad mot en förälders vilja och barnets boende. Riksdagen beslutade i maj 1998 om ändringar i föräldrabalken bl.a. med syftet att öka användningen av gemensam vårdnad, även i fall där en av föräldrarna motsätter sig detta (se 1997/98:LU12 ). Det är nu angeläget med en utvärdering av föräldrabalksreformen, särskilt när det gäller bestämmelserna om gemensam vårdnad samt för- och nackdelar med växelvis boende. Eftersom utvärderingsarbetet är tidskrävande bör regeringen vidta ytterligare åtgärder så att en utvärdering kan redovisas för riksdagen inom en inte alltför avlägsen framtid. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag.


Justering: 2000-03-21 Debatt: 2000-04-05

Betänkande 1999/2000:LU14

Brottsoffers skyldighet att ersätta en skadeståndsskyldigs rättegångskostnader begränsas. Riksdagens beslut innebär att ett brottsoffer som har tillerkänts s.k. kränkningsersättning som regel inte ska behöva betala den skadeståndsskyldiges rättegångskostnader även om brottsoffret har förlorat processen. Begränsningen ska gälla också när ett brottsoffer har tillerkänts skadestånd på grund av brott för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men eller olägenheter i övrigt, om det finns särskilda skäl för en begränsning. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 maj 2000.


Justering: 2000-03-07 Debatt: 2000-03-23

Betänkande 1999/2000:LU14 (doc, 83 kB)

Betänkande 1999/2000:LU23

Varumärkeslagen anpassas till EG:s varumärkesdirektiv. Direktivet syftar till att eliminera vissa skillnader i de olika EG-ländernas nationella varumärkeslagar. Framför allt reglerar direktivet frågor om vad som behövs för att kunna få och vidmakthålla en ensamrätt till ett varumärke och frågor om det rättsliga skyddet av ensamrätten till ett varumärke. Varumärkesrätten ger innehavaren av ett varumärke en ensamrätt att använda varumärket som symbol för varor eller tjänster.


Justering: 2000-05-09 Debatt: 2000-05-24

Betänkande 1999/2000:LU23 (doc, 87 kB)

Betänkande 1999/2000:LU13

Möjligheten att använda vissa metoder för distanskommunikation vid marknadsföring begränsas. Det införs vidare uttryckliga bestämmelser om jämförande reklam. Riksdagens beslut innebär bl.a. att reklam får sändas via telefax och automatiska uppringningssystem bara om mottagaren har givit sitt medgivande på förhand. Andra metoder för distanskommunikation får användas om inte konsumenten på förhand tydligt motsatt sig det. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 maj 2000.


Justering: 2000-03-07 Debatt: 2000-03-23

Betänkande 1999/2000:LU13 (doc, 148 kB)

Betänkande 1999/2000:LU22

Det blir möjligt att registrera partnerskap i Sverige om en av parterna har hemvist här sedan minst två år. Riksdagens beslut innebär en lättnad i nuvarande bestämmelser om att minst en av parterna ska vara svensk medborgare med hemvist här i landet. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att verka för att vigselförrättare och partnerskapsförrättare görs till ett gemensamt uppdrag. Med en sådan ordning skulle det finnas tillgång till partnerskapsförrättare över hela landet, vilket inte är fallet i dag.


Justering: 2000-05-09 Debatt: 2000-05-24

Betänkande 1999/2000:LU22 (doc, 110 kB)

Betänkande 1999/2000:LU12

Näringsidkare blir fr.o.m. den 15 maj 2000 skyldiga att lämna skriftlig information på konsumentens språk vid upplåtelse eller överlåtelse av bostadsandelar på tidsdelningsbasis (s.k. time-sharing). Riksdagens beslut är föranlett av ett EG-direktiv. (Se även 1996/97:LU18 .)


Justering: 2000-03-07 Debatt: 2000-03-23

Betänkande 1999/2000:LU12 (doc, 77 kB)

Betänkande 1999/2000:LU21

En ny lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (distansavtalslag) träder i kraft den 1 juni 2000. Lagen ska gälla för avtal som träffas på distans, t.ex. på Internet eller per telefon, och för avtal som t.ex. ingås vid hembesök. I lagen finns bestämmelser om vilken information som näringsidkaren ska lämna till konsumenten vid marknadsföring och när ett avtal ingås. Konsumenten får också en ångerrätt under 14 dagar. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att analysera om arrangörer av idrottsevenemang i vissa fall ska slippa återbetala biljettintäkter vid inställda arrangemang.


Justering: 2000-04-27 Debatt: 2000-05-10

Betänkande 1999/2000:LU21 (doc, 162 kB)

Betänkande 1999/2000:LU20

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kapitalanvändning i avkastningsstiftelser. I samtliga motioner begärs lagändringar för att underlätta för avkastningsstiftelser att dela ut medel från stiftelsens realisationsvinster vid omsättning av värdepapper och andra tillgångar i stiftelserna.


Justering: 2000-04-25 Debatt: 2000-05-10

Betänkande 1999/2000:LU19

Riksdagen avslog en motion från allmänna motionstiden 1999 om åtgärder mot s.k. ränteskruvning vid finansiell leasing. Med finansiell leasing avses en tjänst som tillhandahålls en näringsidkare eller en konsument genom särskilda leasingbolag. Tjänsten innebär att leasingbolaget (leasegivaren) köper in utrustning anvisad av leasingkunden (leasetagaren). Utrustningen ägs av leasegivaren, medan nyttjanderätten genom ett särskilt leasingavtal upplåts till leasetagaren. Vid s.k. ränteskruvning sker ett överuttag av leasingavgifter, vilket drabbar både enskilda och institutionella kunder.


Justering: 2000-04-11 Debatt: 2000-04-28

Betänkande 1999/2000:LU19 (doc, 195 kB)