Just nu kan det förekomma störningar på riksdagens webbplats. Vi arbetar för att lösa problemet. Kontakta riksdagsinformation vid frågor, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se, telefon: 020-349 000.
Sök
104 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på 2011/12, 2005/06, 2004/05, Stafilidis, Tasso (V), Kulturutskottet, Lagutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om övergripande kulturfrågor. Motionerna handlar om utvärdering av några kulturpolitiska mål, betydelsen av Mångkulturåret 2006, översyn av stöden till samisk kultur och till övriga nationella minoriteter, begäran om långsiktighet i statens stöd till kulturlivet, Kulturrådets roll i Sverige och internationellt, nya principer för uppräkning av stöden till regionala kulturinstitutioner, översyn av förhållandet mellan projekt- och verksamhetsstöd, samordning av offentliga medel till kulturområdet, samordning mellan kulturinstitutioner på central, regional och lokal nivå, uppföljning av Barnaktionsgruppens förslag, statens stöd till Immigrationsinstitutet resp. Grekiskt kulturcentrum, markering av Gustav Eriksson Vasas dödsdag, högtidlighållande av Astrid Lindgrens 100-årsdag, ett nytt arkitekturår och riktlinjer för att uttala sifferserier.
Riksdagen sade nej till fyra motioner om att regeringen ska låta utreda möjligheten att fullt ut pris- och löneomräkna statsbidraget till de fria grupperna på samma sätt som gäller för vanliga statliga myndigheter. Riksdagen vill avvakta resultatet av den utredning som Kulturrådet inom kort kommer att redovisa om bidragen till de fria teater- och dansgrupperna. Det är en utredning som riksdagen tidigare begärt och som är en översyn av förhållandet mellan de verksamhetsbidrag och projektbidrag som utgår till de fria grupperna.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om främst förmynderskap och föräldraskap. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat förmyndare och god man, faderskap, moderskap, adoption samt assisterad befruktning.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om fastighetsrättsliga frågor. Skälet är i huvudsak tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om felreglerna i jordabalken och vissa arrendefrågor.
Från den 1 januari 2007 ska det bli enklare och gå snabbare att ansöka om skuldsanering. Den stora skillnaden mot tidigare är att kronofogdemyndigheten ska kunna fatta beslut om skuldsanering även i de fall fordringsägarna säger nej. Ett sådant beslut ska kunna överklagas till tingsrätten. Dagens krav på att skuldsatta ska göra ett eget försök att komma överens med fordringsägarna innan de får ansöka om skuldsanering slopas. Liksom tidigare har kommunerna ansvar för att lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Genom den nya lagen får Konsumentverket ett ansvar för att stödja kommunernas budget- och skuldrådgivning. Skuldsanering innebär att den skuldsatta under en period, oftast fem år, ska leva på begränsade ekonomiska resurser och att det överskott som eventuellt finns fördelas mellan fordringsägarna. Om den skuldsatta har möjlighet att betala tillbaka pengar fastställs en betalningsplan.
När ett barn uppges äga ett fordon så ska barnets förmyndare, i stället för barnet självt, registreras i vägtrafikregistret. Undantag ska gälla för fordon som barnet självt har behörighet att köra. Lagändringen medför att betalningsskyldighet som vilar på den registrerade ägaren belastar förmyndaren och inte barnet. Det kan handla om felparkeringsavgifter och fordonsskatt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2006. Vidare ändras föräldrabalken, bland annat när det gäller den enskildes ansvar för ersättningen till förordnade ställföreträdare och samverkan mellan kommuner i överförmyndarfrågor. Dessa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2006.
Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet ändras den den 1 juli 2006. Bolagsstämman eller motsvarande organ ska alltid bestämma arvode och annan ersättning som gäller styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Bolagsstämman i ett aktiemarknadsbolag ska besluta om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Revisorerna ska granska att riktlinjerna följs. Skyldigheten för publika aktiebolag och finansiella företag att i årsredovisningen lämna uppgifter om bland annat löner till ledande befattningshavare utvidgas.
Redovisningsreglerna för framför allt små och medelstora bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer blir enklare den 1 januari 2007. Det innebär bland annat att reglerna om löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och arkivering förenklas.
Riksdagen beslutade att barn ska ha rätt till ett eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge. Det var en fempartireservation (m, fp, kd, v och c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen beslutade också om nya regler som ska stärka barnperspektivet i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa ska vara avgörande för besluten. Lagen ska framhålla betydelsen av risken för att barnet far illa. Domstolen och socialnämnden ska vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ta särskild hänsyn till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om konsumentfrågor som lämnades in under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om näringsidkares skyldighet att informera om och märka produkter, marknadsföring, konsumentskydd och resegarantisystemet.
Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om ersättningsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Riksdagen sade nej till motioner som handlar om olika arvsrättsliga frågor. Motionerna rör bland annat Allmänna arvsfonden och arvsrätt för kusiner. Riksdagen sade nej genom att hänvisa till tidigare beslut och pekar dessutom på utredningsarbete som pågår kring arvsrättsliga frågor.
Riksdagen sade nej till motioner som handlar om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om gemenskapspatent, patent på biotekniska uppfinningar, upphovsrätt och ersättning för kopiering. Riksdagen sade nej till motionerna genom att hänvisa till tidigare beslut och genom att peka på arbete som pågår både i Sverige och på EU-nivå inom det immaterialrättsliga området.
Konsumentskyddet stärks vid försäljning av finansiella tjänster på Internet eller via telefon. Riksdagen har godkänt regeringens förslag till ny distans- och hemförsäljningslag. Den 1 april 2005 träder den nya lagen i kraft och ersätter då den nu gällande distansavtalslagen. Förutom distansförsäljning (till exempel via Internet eller telefon) av varor, icke finansiella tjänster och hemförsäljning kommer lagen att nu också omfatta distansförsäljning av finansiella tjänster. Det handlar bland annat om försäkringar, kredit- och kontotjänster eller handel med aktier och fonder. Lagändringarna grundar sig på ett EG-direktiv. Beslutet innebär också att företagen ska ge tydlig information till kunderna. Kunden får rätt att ångra ett köp inom 14 dagar. Riksdagen beslöt dessutom att förlänga preskriptionstiden för reklamationer från två till tre år. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2005.
Det blir svårare för försäkringsbolagen att vägra någon att teckna sjukförsäkring. Det är en av nyheterna i regeringens förslag till ny försäkringsavtalslag som riksdagen har antagit. Den nya lagen stärker försäkringstagarnas skydd vid alla typer av försäkringar. Det gäller konsumentförsäkringar, företags- och personförsäkringar samt olika kollektiva försäkringar. Försäkringsbolag ska bara få neka någon att teckna en personförsäkring, som till exempel en sjukförsäkring, om det finns särskilda skäl. Nekar bolaget ska beslutet kunna prövas i domstol. Lagändringarna innebär också att gruppförsäkringar och kollektivavtalsgrundade försäkringar regleras i lag och att försäkringsbolagen får ett utökat informationsansvar. Försäkringsavtalslagen börjar gälla den 1 januari 2006.
Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag till ny upphovsrättslagstiftning. Beslutet innebär att ett tydligt förbud införs mot nedladdning av musik, bilder och annat material på Internet för privat bruk utan upphovsmannens tillstånd. Personer som gjort sig skyldiga till olaglig kopiering ska betala skadestånd om de haft uppsåt, det vill säga att de känt till att materialet inte får kopieras, eller om de varit grovt oaktsamma. När det gäller kravet på oaktsamhet gick riksdagen ett steg längre än regeringen. Regeringen ansåg i sitt förslag att det räckte med att vara oaktsam, inte grovt oaktsam. Det kommer inte längre, annat än i undantagsfall, vara tillåtet att kopiera böcker utan att författaren får betalt. Att bränna ett exemplar av en CD-skiva man köpt eller att kopiera tidningsartiklar kommer fortfarande att vara tillåtet. Teknik som används till att knäcka koder eller kringgå kopieringsskydd för upphovsrättsligt material på Internet förbjuds. Den får inte heller säljas. Avgiften på oinspelade CD-skivor, DVD-skivor, kassetter och videoband höjs för att kompensera författare, musiker och andra upphovsmän ekonomiskt för den privata kopiering som är tillåten. Bibliotek, arkiv och skolor kommer att få utökade möjligheter att kopiera upphovsrättsligt material digitalt. Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 juli 2005.
Den 1 juli 2005 blir det möjligt för lesbiska par att få barn genom assisterad, eller konstgjord, befruktning på sjukhus i Sverige. Hittills har endast kvinnor som är gifta eller sambo med en man haft den möjligheten. Assisterad befruktning kan ske antingen genom insemination eller befruktning utanför kroppen, till exempel provrörsbefruktning. Enligt lagen får behandlingarna bara utföras vid allmänna sjukhus respektive universitetssjukhus. Ett barn som på detta sätt har kommit till genom assisterad befruktning har möjlighet att få veta vem den biologiska föräldern är. Ett lesbiskt par som genomgår en assisterad befruktning på sjukhus kommer att vara föräldrar till det barn som föds. Partnern eller sambon till den kvinna som föder barnet måste ha samtyckt till behandlingen. Föräldraskapet ska bestämmas genom bekräftelse eller dom.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om insolvensrättsliga frågor. Riksdagen sade också säga nej till en motion om 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen. Motionen hade lämnats in med anledning av den storm som passerade södra Sverige den 9 januari 2005. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.