Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en värdekommission för att stimulera en bred offentlig debatt om samhällsgemenskapens grundläggande värden såsom människovärdet och de mänskliga fri- och rättigheterna. Motiverad etik
Alf Ahlberg, författare
I över tio års tid har Skåne och Västra Götalands län haft ett annan regionalt ansvar än andra län. De har bland annat haft ansvaret för uppgifter inom ramen för tregional tillväxtpolitik och transportinfrastrukturplanering. Riksdagen har nu beslutat att verksamhet ska bli permanent. Samtidigt ska Hallands läns landsting och Gotlands kommun få samma ansvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen föreslår dessutom att regeringen ska återkomma med ett förslag om att Gotland ska få använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse
Den nuvarande radio- och tv-lagen ersätts av en ny lag med samma namn den 1 augusti 2010. Därmed genomför Sverige ett EU-direktiv om audiovisuella tjänster. Här är några av nyheterna med den nya lagen: Förenklade och tydligare reklamregler för tv. Större valfrihet för tv-företagen i placeringen av reklamavbrott och sponsringsmeddelanden. Nya regler för beställ-tv för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten för nya tjänsteleverantörer. Nytt regelsystem för kommersiell radio. Regler för digitala kommersiella radiosändningar införs. Tillstånd att sända analog kommersiell radio ska fördelas genom slutna anbudsförfaranden, och tillståndsperioderna ska vara åtta år. Nuvarande krav på att sändningarna ska innehålla eget material och program med lokal anknytning tas bort. Möjligheterna till sponsring utökas. Närradioorganisationerna får ökade möjligheter att sända material som inte har producerats för den egna verksamheten. De får också möjlighet att sända över större områden än en kommun.
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen har i enlighet med konstitutionsutskottets förslag antagits som vilande. Lagar om ändring i vissa andra lagar skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011.
Den 1 april 2010 införs sekretess i ärenden om anställning av myndighetschefer vid förvaltningsmyndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Sekretessen ska gälla för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats identitet. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men. Regeringen ska kunna besluta om att vissa anställningsärenden inte ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla i högst tio år. Även uppgifter från urvalstester i anställningsärenden ska omfattas av sekretess. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. Denna sekretess ska gälla i högst 50 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlar om meddelarskydd, hets mot folkgrupp och innehållsansvar för Internetoperatörer.
Regeringen har lämnat en redogörelse för utvecklingen av utnämningspolitiken när det gäller chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Regeringen redovisar myndighetschefers anställningsvillkor och de ändringar i anställningsprocessen som genomförts. I skrivelsen aviseras även en översyn av anställningsvillkoren för myndighetscheferna och frågor som hänger ihop med dessa villkor. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Konstitutionsutskottet (KU) har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat Regeringskansliets utveckling. Utskottet noterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att öka och att ökningen överstiger antalet tjänstgörande vid bland annat de särskilda ordförandeskapsrelaterade sekretariaten. Enligt utskottet bör man kunna förvänta att antalet tjänstgörande minskar successivt under nästa år när arbetet med ordförandeskapet avvecklas. KU har vidare granskat regeringsprotokollen och anser bland annat att handläggningen av en begäran om att få ta del av en allmän handling tog för lång tid. Att beslutet om utlämnande förutsatte gemensam beredning förändrar inte detta. Utskottet har gått igenom vissa beslut som regeringen fattat under 2008, alla handlagda inom Jordbruksdepartementet. Ett antal förvaltningsärenden som handlagts inom Jordbruksdepartementet har också gåtts igenom. Utskottet anser att handläggningstiden i flera fall har varit för lång. KU har dessutom följt upp sin tidigare granskning av regeringens beslut om bidrag till föreningar, stiftelser med mera. Granskningen visar att det fortfarande förekommer vissa formella brister. Granskningen har även gällt beredningskravet vid några typer av regeringsbeslut beredningskravet vid propositioner avlämnade under kristid beredningskravet vid genomförande av EU-direktiv underrättelseskyldighet i utrikespolitiska frågor utnämningsmakten dokumentationen i utnämningsärenden frågeinstituten.
Motion till riksdagen
2004/05:K422
av Göran Hägglund m.fl. kd Värdekommission
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en värdekommission för att stimulera en bred offentlig debatt om människovärdet och de mänskliga fri- och rättigheterna. Motiverad
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om bland annat regional demokrati. De flesta motioner handlar om frågor som anknyter till förslag från den så kallade Ansvarskommittén. Ansvarskommittén är en utredning som redovisade sina slutliga förslag till regeringen den 27 februari 2007. Andra motioner handlar om regionala styrelseformer och samverkan mellan regioner över nationsgränser.
Riksdagen godkände regeringens och riksdagsstyrelsens förslag i budgetpropositionen om anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt cirka 12,4 miljarder kronor 2009. EU-ordförandeskapet hösten 2009 och miljöcertifiering av riksdagsförvaltningen är två prioriterade utgiftsområden. Riksdagen godkände också två lagförslag som handlar om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete och om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Lagändringarna innebär en höjning av anslaget till politiska sekreterare och en möjlighet att låta miljöhänsyn avgöra valet av färdväg för ledamöternas tjänsteresor inrikes.
Riksdagen sa nej till de 54 motionsförslag om författningsfrågor från den allmänna motionstiden framförallt med hänvisning till Grundlagsutredningens arbete och Ansvarskommitténs förslag. Motionsförslagen handlar bland annat om minskning av antalet riksdagsledamöter, ökat personvalsinslag, förbättrad möjlighet till ministerstyre, ökat självbestämmande i kommuner och landsting, ett statligt institut för jämförelser av partiernas valprogram samt en översyn av domares anställningsskydd. Flera av motionerna tar upp samma, eller nästan samma, frågor som riksdagen behandlade våren 2007 (bet. 2006/07:KU11) och våren 2008 (bet. 2007/08:KU14 och 2007/08:KU11) och har därför fått en förenklad behandling i ett eget avsnitt.
Konstitutionsutskottet (KU) har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat Regeringskansliets utveckling, regeringsprotokollen och handläggningen av vissa förvaltningsärenden. KU uppmärksammar vikten av att Regeringskansliets svar till Riksrevisionen kommer in i tid för att underlätta myndighetens granskning. Utskottet konstaterar också att beredningskravet för regeringsärenden uppfylls på olika sätt för olika typer av regeringsärenden. Utskottet har inga invändningar mot detta men vill ändå betona vikten av god planering och framförhållning för att undvika tidsnöd. Utskottet har även undersökt beredningen av vissa frågor i EU-samarbetet, hanteringen av rambeslut från EU och regeringens information till riksdagen i EU-frågor. Sammanfattningsvis har granskningen utmynnat i att regeringens information till riksdagen i EU-frågor har förbättrats ju längre tid som Sverige har varit medlem i EU. Utskottet menar ändå att informationen och rutinerna kan förbättras ytterligare.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat vissa frågor i anslutning till flodvågskatastrofen 2004 och KU:s granskning efter katastrofen. KU har behandlat fyra anmälningar från riksdagens ledamöter. Två anmälningar handlar om den förra regeringens agerande i samband med KU:s tidigare granskning. KU konstaterar att felaktiga uppgifter då lämnades från Regeringskansliet till utskottet. KU framhåller starkt att uppgifter som lämnas till utskottet ska vara korrekta. Medvetet vilseledande uppgifter kan självfallet aldrig accepteras och står i strid med saklighetskravet i regeringsformen. Ytterst har den minister som är berörd ansvaret för att det går rätt till när Regeringskansliet lämnar uppgifter till KU. Som chef för hela Regeringskansliet har statsministern ett särskilt ansvar. En annan av anmälningarna tar upp behovet av förnyad granskning av hur regeringen hanterade flodvågskatastrofen. KU tycker inte att det finns anledning att omvärdera resultatet av den förra granskningen. Den fjärde anmälningen handlar om den nuvarande regeringens hantering av de så kallade tsunamibanden. KU gör inget uttalande med anledning av denna anmälning.
Alla tillstånd för digital marksänd tv, utom för public service-företagen, ska meddelas av Radio- och TV-verket. I samband med att verket beslutar om sändningstillstånd ska programföretagen ha kommit överens om sådana former för teknisk samverkan att tillgänglighet och konkurrens främjas. Alla betal-tv-kanaler ska normalt kunna tas emot med ett programkort och programföretagen ska ha rätt att låta vem eller vilka de vill sälja abonnemang på deras tv-kanaler. De sändningar som Radio- och TV-verket ger tillstånd för ska innehålla tv-kanaler av olika slag så att sändningarna kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar. Det ska finnas utrymme för såväl nationella som lokala och regionala tv-kanaler och för flera av varandra oberoende programföretag. Tillstånd som meddelas av Radio- och TV-verket ska gälla i sex år. Sändningstillstånd enligt den nya modellen ska gälla från den 1 april 2008.
Annonser i radio och tv ska från den 1 februari 2008 få sändas under högst 12 minuter under en timme mellan hela klockslag. Annonser i en tv-sändning ska få sändas under högst 15 % av sändningstiden per dygn. I dag finns en begränsning för sändningar av annonser i tv-sändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag. Denna begränsning avskaffas. I dag är det möjligt att i en tv-sändning under vissa förutsättningar överskrida den längsta tillåtna annonstiden per timme. Denna möjlighet tas bort. Det införs en ny regel för radiosändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag. Annonser ska få sändas under högst 15 % av den tiden.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en utvärdering av verksamheten vid Granskningsnämnden för radio och TV. Riksdagen konstaterar att nämnden har fått kritik för sina arbetsmetoder och att resultatet av granskningar har ifrågasatts. Granskningsnämnden är en statlig myndighet som granskar innehållet i radio- och tv-program efter anmälningar från tittare och lyssnare eller på eget initiativ. Riksdagen sade också ja till en reservation från s, v, och mp som innebär att regeringen får i uppdrag att se över mediekoncentrationen, som under senare år har ökat. Vidare sade riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om tryck- och yttrandefrihet.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat regeringens protokoll och upptäckt att regeringen har kungjort lagar som gäller ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden först efter det att de trätt i kraft. Utskottet understryker att detta inte är acceptabelt och förutsätter att rutinerna förbättras. KU har också upptäckt bristande dokumentation i ett statsstödsärende. Utskottet anmärker att informella kontakter mellan Regeringskansliet och EU-kommissionen inte får medföra att dokumenteringen av enskilda ärendens beredning uteblir. KU har vidare genomfört en granskning om handlande i regeringens eller utrikesministerns namn. Utskottet anser att regeringen bör överväga att formulera budskap som gäller Sveriges eller utrikesministerns ståndpunkt på ett sådant sätt att risk för missuppfattning om vem som är avsändaren inte uppkommer.
