Dokument & lagar (426 träffar)

Betänkande 2016/17:KrU2

Det ska införas en åldersgräns på 18 år för att få delta i tillståndspliktiga lotterier, det vill säga lotterier som bara får anordnas med särskilt tillstånd. Lotteri kan bland annat omfatta en del bingospel, automatspel eller tärningsspel där spelaren kan vinna pengar.

För att minska risken för skadligt och överdrivet spelande måste den som anordnar lotteriet följa krav på måttfullhet vid marknadsföring. Marknadsföringen får inte riktas särskilt mot den som är under 18 år.

Den som bedriver spelverksamheten måste göra det på ett sätt som inte underlättar ett överdrivet spelande. Det kan till exempel handla om att begränsa spelandet i tid eller pengar.

Dessutom ska det bli tydligare i lagen vilka som har möjlighet att få lotteritillstånd av regeringen.

Förslagen på lagändringar bygger på EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-29 Debatt: 2016-12-06 Beslut: 2016-12-07

Betänkande 2016/17:KrU2 (pdf, 689 kB)

Betänkande 2016/17:NU7

Framöver kommer fastighetsägare att kunna bestämma om energitorv får utvinnas på den egna fastigheten. Fastighetsägaren ska också få avgöra vem som ska utvinna torven. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Torv används bland annat som bränsle i form av energitorv och till odling i form av odlingstorv. Regeringens förslag innebär också att tillståndsprövningen kring all form av torv samlas i en och samma lagstiftning. Anledningen är att göra tillståndsprövningen mer enhetlig, rättssäker och effektiv.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-10-11 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:NU7 (pdf, 1122 kB)

Betänkande 2016/17:NU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag, konkurrensskadelagen. Lagen innehåller bland annat regler om att det eller de företag som har begått brott mot konkurrensregler ska ansvara för att ersätta skadan. I den nya lagen framgår också hur denna ersättning ska bestämmas. Ersättning för en skada ska omfatta faktisk skada, utebliven vinst samt ränta. Särskilda regler ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag. Preskriptionstiden för dessa typer av brott är fem år från och med att brottet har upphört.

Den nya lagen införs för att följa ett EU-direktiv om skadestånd vid konkurrensbrott. Den nya lagen börjar att gälla den 27 december 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-20 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:NU6 (pdf, 1887 kB)

Betänkande 2016/17:NU19

Energimyndigheten får ökade möjligheter att utfärda så kallade ursprungsgarantier för el. En ursprungsgaranti visar vilken typ av energikälla som elen kommer ifrån.

Energimyndighetens ökade befogenheter innebär att systemet med ursprungsgarantier för el kan utvecklas löpande och att ursprungsgarantierna kan överföras till andra EU-länder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 6
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:NU19 (pdf, 943 kB)

Betänkande 2016/17:NU18

Rättssäkerheten vid medling i vissa upphovsrättstvister ska öka. Bland annat ska det bli tydligare vem som ska kunna utses till medlare. Dessutom ska handläggningen av ärenden flyttas från regeringen till domstol. Domstolen ska också bestämma en tidsgräns för när medlingen senast ska vara avslutad. Tvisterna kan bland annat gälla upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk.

Bibliotek behöver inte heller längre få tillstånd från regeringen för att för att anpassa upphovsrättsligt skyddade verk till personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:NU18 (pdf, 1549 kB)

Betänkande 2016/17:NU10

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra ändringar i ellagen. Ändringarna innebär att elanvändare ska få rätt att få sin elförbrukning per timme redovisad utan att betala extra för det.

Dessutom ska regeringen få rätt att sätta upp vilka funktionskrav som ska finnas på elmätarna. Regeringen kan också välja att delegera kravställandet till en myndighet.

De nya lagarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-02

Betänkande 2016/17:NU10 (pdf, 682 kB)

Betänkande 2016/17:NU8

Elkunder med så kallade anvisade elavtal ska få sin el levererad på skäliga villkor. Elleverantörer ska framöver dessutom vara tvungna att tydligt informera de kunder som har ett så kallat anvisat elavtal om vad det innebär. Varje kvartal ska också leverantören informera om vilka andra elavtal kunden skulle kunna välja.

Om en kund inte själv väljer ett elavtal anvisas hon eller han ett avtal hos en elleverantör av det bolag som äger elnätet i det aktuella området. Dessa anvisade avtal är oftast mycket dyrare än andra avtal. Regeringen har föreslagit en rad ändringar i ellagen för att försöka minska förekomsten av dessa avtal. Syftet är också att minska prisskillnaden mellan de anvisade avtalen och andra avtal.

Lagändringarna innebär bland annat att ett anvisat avtal inte ska få ha en längre uppsägningstid än 14 dagar. Om en kund har ett anvisat elavtal måste det finnas information om vad det innebär på varje faktura. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska också få utfärda regler för hur mycket anvisade elavtal som mest får kosta under en viss period.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-01-19 Debatt: 2017-01-25 Beslut: 2017-01-25

Betänkande 2016/17:NU8 (pdf, 956 kB)

Betänkande 2016/17:NU15

Organisationer som förvaltar upphovsrätt ska kunna införa en begränsning av medlemmars rätt att välja ombud inför beslut som ska tas vid organisationernas stämmor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Upphovsrätt förvaltas ofta av organisationer som företräder ett stort antal rättighetshavare. SAMI och STIM är exempel på sådana organisationer. Organisationerna kallas kollektiva förvaltningsorganisationer. Viktiga beslut fattas på organisationernas stämmor och en medlem kan rösta själv eller via ett ombud. Enligt dagens regler kan ett ombud företräda hur många medlemmar som helst. Men regeringen vill nu alltså ge organisationerna rätt att begränsa rätten att anlita ombud. Organisationerna kan i sina stadgar skriva in vem som får vara ombud och hur många medlemmar ett ombud får företräda. En av förutsättningarna är dock att det inte hindrar medlemmarna från att delta i beslutsfattandet på ett lämpligt och effektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:NU15 (pdf, 354 kB)

Betänkande 2016/17:NU25

Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som innebär att ändringar kan göras i ett avtal kring elcertifikat. Sedan 2011 har Sverige ett avtal med Norge om en gemensam marknad för elcertifikat.

Ändringarna i avtalet om en gemensam elcertifikatsmarknad behöver göras till följd av nya svenska regler och mål kring produktion av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar till 2030. Elcertifikatssystemet, som ska öka produktionen av förnybar el, förlängs också till 2045.

För att dessa ändringar ska börja gälla krävs alltså att avtalet mellan Norge och Sverige ändras. Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som tillåter att det ursprungliga avtalet ändras.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU25 (pdf, 230 kB)

Betänkande 2016/17:KrU7

Kulturutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Teracom och marknäten. I rapporten har revisionen bland annat granskat om Teracom Group bidrar till att public servicebolagens sändningar säkert når hela befolkningen.

Teracom Group är ett statligt ägt bolag som har ett samhällsuppdrag att leverera radio- och tv-sändningar i marknäten till alla. Nu har bolaget börjat satsa på telekomverksamhet utanför marknätet. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat se över vilket samhällsuppdrag Teracom Group ska ha eftersom de nya planerna saknar koppling till bolagets samhällsuppdrag.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsförslag från allmänna motionstiden om bland annat finansiering av verksamheten vid Sveriges Radio AB, Sveriges television AB och Sveriges Utbildningsradio AB och uppdrag till Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2017-03-28 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-06

Betänkande 2016/17:KrU7 (pdf, 304 kB) Webb-tv debatt om förslag: Marknäten och public service

Betänkande 2016/17:KrU12

Skyddet av kulturegendomar vid en väpnad konflikt eller ockupation ska stärkas. Sedan tidigare är det straffbart att göra stora skador på kulturegendomar vid militära ingrepp. Det utökade skyddet innebär bland annat att blir straffbart att även göra även mindre skador på kulturegendomar som är av största vikt för mänskligheten. Sverige har tidigare undertecknat Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Nu ska protokollet godkännas och därmed behöver ändringar göras i den svenska lagen för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla det datum regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-08 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:KrU12 (pdf, 3953 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt skydd av kulturegendom vid väpnad konflikt och under ockupation

Betänkande 2016/17:NU17

Riksdagen sa nej till motionsförslag om mineralpolitik. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om den svenska mineralstrategin, avgifter och ersättningar och utvinning av fossila energitillgångar.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 11
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:NU17 (pdf, 720 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mineralpolitik

Betänkande 2016/17:NU16

Riksdagen sa nej till motionsförslag om regional tillväxtpolitik. Skälen är främst att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om frågor om lokalisering och organisering av statliga myndigheter, kommersiell och offentlig service på landsbygden och återföring av medel från vatten- och vindkraft.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 18
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:NU16 (pdf, 629 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regional tillväxtpolitik

Betänkande 2016/17:KrU9

Riksdagen riktar sex tillkännagivanden till regeringen om olika kulturarvsfrågor. Uppmaningarna är:

  • Regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra samlingarna.
  • Regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåva även utanför det allmänna museiväsendet.
  • Regeringen bör utreda hur samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan kan stärkas.
  • Regeringen bör skyndsamt ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet.
  • Regeringen bör göra en fördjupad kartläggning av skyddsvärda kyrkor, tillsammans med en analys av framtida kostnader.
  • Digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning ska stärkas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om kulturarvspolitiken och motioner om olika frågor inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen, som bland annat innebär en ny museilag.

Förslagspunkter: 30 Reservationer: 35
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-05-30 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:KrU9 (pdf, 3229 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kulturarvsfrågor

Betänkande 2016/17:NU24

Regeringen får rätt att sälja eller lägga ner vissa statligt ägda företag. Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB, Swedish National Road Consulting AB, AB Göta kanalbolag och Swedesurvey Aktiebolag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen kommer efter att regeringen beslutat om en förändrad ägarpolicy för statligt ägda bolag. Däri ingår att kontinuerligt pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att se över bolagens olika uppdrag och inriktning.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU24 (pdf, 290 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statligt ägda bolag i omvandling

Betänkande 2016/17:NU23

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om immaterialrätt. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att stärka immateriella rättigheter, streamning från olovlig källa och privatkopieringsersättningen. Skälen till att riksdagen sa nej är i flera fall att arbete pågår hos regering och myndigheter och att de frågor som tas upp i motionerna ses över inom EU.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU23 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Immaterialrätt

Betänkande 2016/17:NU21

Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU21 (pdf, 318 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring

Betänkande 2016/17:NU20

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU20 (pdf, 1312 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017

Betänkande 2016/17:NU13

Riksdagen sa nej till motionsförslag om handelspolitik, bland annat med hänvisning till pågående insatser. Motionerna handlade bland annat om handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien och främjandet av EU:s inre marknad. 

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 28
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:NU13 (pdf, 980 kB) Webb-tv debatt om förslag: Handelspolitik

Betänkande 2016/17:NU14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om energipolitik. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens övergripande inriktning, kärnkraft, olika typer av förnybar energi och energieffektivisering.

Riksdagen hänvisar i flera fall till att de frågor motionerna tar upp omfattas av den energiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 och till att Energikommissionens förslag om den långsiktiga energipolitiken för närvarande är ute på remiss.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 23
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:NU14 (pdf, 703 kB) Webb-tv debatt om förslag: Energipolitik