Sök

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna handlar om museer och kunskapsuppbyggnad, kulturmiljö och immateriellt kulturarv.

Anledningen till riksdagen sa nej är bland annat att arbete redan pågår inom området samt att liknande frågor nyligen behandlats av riksdagen.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2016-03-15

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om bland annat litteraturfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor och kulturskapares villkor.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det pågår arbete inom området samt att vissa av motionerna redan är tillgodosedda.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 i frågor som rör det civila samhället, idrott, friluftsliv och trossamfund.

Motionerna handlade om civilsamhällets ställning och betydelse i olika frågor, om det statliga stödet till organisationer och föreningar och om partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Andra förslag gällde spontanidrottsplatser och supporterkulturen, personliga biljetter vid sportarrangemang och om statsbidrag till religiösa samfund som uppmanar till hedersrelaterat våld.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till att regeringen redan lyft frågorna i utredningar, att ett arbete pågår på området och att det inte är en fråga för riksdagen.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

28

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

18, 77 minuter

Justering

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde radio och tv. Förslagen i motionerna handlade bland annat om finansieringen av public service-företagen, formuleringen av uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst samt simultantolkning av nyhetssändningar. Riksdagen sa nej till förslagen om finansiering eftersom riksdagen redan tidigare uppmanat regeringen att tillsätta en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning av radio- och tv-avgiften inför nästa tillståndsperiod 2020.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde barn och unga. Förslagen i motionerna handlade bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, ungdomars rätt att välja partner, trakasserier på internet, skolresor till Auschwitz, barns rätt till kultur och stöd till ungdomsorganisationer. Utskottet sa nej till förslagen i motionerna bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar pågår i flera av de frågor som togs upp i dem.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

42, 121 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-10

Definitionen av vad som är ett kulturföremål ändras till att gälla alla kulturföremål som ett land betraktar som en nationell skatt av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde. Kraven på att föremålen ska vara av ett visst slag, ha en viss ålder eller ett visst ekonomiskt värde tas bort. Det införs också nya EU-gemensamma kriterier för att tolka vad som menas med att innehavaren av ett kulturföremål har visat "vederbörlig omsorg och uppmärksamhet" när denne har anskaffat ett föremål. Även hur lång tid det får ha gått för att ha rätt att begära att ett kulturföremål ska återlämnas förlängs. Ändringarna görs för att anpassa svensk rätt till nya EU-regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-11-25

Debatt

2015-11-26

Beslut

2015-11-26

Reglerna kring hanteringen av allmänna handlingar ändras. Ändringarna ska förtydliga förutsättningarna kring överlämnandet och hanteringen av allmänna handlingar från verksamheter som tidigare bedrivits av staten och kommunerna och som nu bedrivs av andra aktörer.

Ändringarna innebär bland annat att det inför en överlämning av allmänna handlingar till en aktör som inte är statlig eller kommunal ska vara tydligt att handlingarna inte kan överlämnas på annat sätt, till exempel via kopiering. Det ska också vara tydligt vilka handlingar som överlämnas. Dessutom ska det i samband med en överlämning beslutas hur länge handlingarna ska förvaras och när de ska återlämnas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-13

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.

De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:

• filmpolitikens framtid
• Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
• hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
• finansieringen av filmpolitiken
• insatser mot olovlig hantering av film
• produktionsincitament för filminspelning
• hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

34, 147 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Kultur kan bidra till bättre hälsa. Det menar riksdagen som uppmanar regeringen att ta hänsyn till det positiva sambandet mellan kultur och hälsa i sin utformning av kulturpolitiken.

Riksdagen menar att kulturpolitiken kan bidra till en förbättring inom hälsoområdet, inte minst mot bakgrund av att sjukskrivning av bland annat psykisk ohälsa ökar. Det finns också flera exempel i Sverige som har visat på positiva samband mellan kulturkonsumtion och hälsa.

Det är enligt riksdagen viktigt att regeringen tar till vara den forskning och de goda erfarenheter som finns på området i utformningen av kulturpolitiken. Därför riktar alltså riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om kultur för äldre, mångfaldsuppdrag och kulturellt utbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om ca 13,7 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2016. De största anslagen går till folkbildning (3,8 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,3 miljarder). Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas ca 8 miljarder, medel som kommer från radio och tv-avgiften.

Beslutet innebär bland annat att

• anslaget till stöd för idrotten ökar med 133 miljoner för insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten, samt med 64 miljoner kronor för etablering av nyanlända
• anslaget till folkbildning ökar med 190 miljoner kronor, som ett led i en satsning på ett kunskapslyft
• 100 miljoner kronor ska användas för att främja låga avgifter inom de kommunala musik- och kulturskolorna
• 80 miljoner kronor ska användas för att finansiera fri entré vid vissa statliga museer.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

59, 172 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

Regeringen avser att införa ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning under andra delen av 2016. I det nya systemet ska Universitetskanslersämbetet fortsätta att utvärdera utbildningar, men också undersöka hur universitet och högskolor arbetar med kvaliteten på sina utbildningar. Det har regeringen beskrivit i en skrivelse till riksdagen.

Riksdagen anser att det nya systemet måste följas upp för att se till att det verkligen förbättrar utbildningarnas kvalitet. Därför riktas nu två tillkännagivanden till regeringen. Det innebär att riksdagen uppmanar regeringen att genomföra sådana uppföljningar. Riksdagen föreslår dels att regeringen utvärderar systemet efter tre år, dels att Universitetskanslersämbetet lämnar en rapport varje år om hur systemet fungerar.

Riksdagen anser också att det nya kvalitetssäkringssystemet riskerar att göra jämförelser mellan lärosäten svårare. Därför uppmanas regeringen, i ett tredje tillkännagivande, att se över hur jämförelser kan göras på ett bra sätt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 74 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Det råder brist på lärare i vissa ämnen. Personer med särskilda kunskaper i ämnen där det är brist på lärare, ska därför kunna undervisa trots att de saknar lärarlegitimation. Regeringens förslag införs som en försöksverksamhet för att skapa möjlighet för personer som inte uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet att arbeta som lärare. De som anställs ska ha motsvarande ämneskunskaper som krävs för en lärarexamen i ämnet och parallellt med anställningen gå en kompletterande pedagogisk utbildning. Anställningen är tidsbegränsad till högst två år, men kan förlängas till tre år om det finns särskilda skäl.

Riksdagen anser att det behövs alternativa vägar in i läraryrket för att möta bristen på lärare och sa ja till regeringens förslag.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 15 minuter

Justering

2015-12-17

Bordläggning

2016-01-19

Debatt

2016-01-20

Beslut

2016-01-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric. Organisationen driver en forskningsanläggning som arbetar med neutroner, som bland annat används för att forska på olika material. Riksdagen anser att anläggningen kan ha stor betydelse långsiktigt när det gäller konkurrenskraften för svensk forskning och näringsliv. Avtalet innebär att organisationen inte behöver betala moms eller punktskatter. För att avtalet ska gälla behöver en ny lag antas. Regeringen bestämmer när den nya lagen ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-17

EU har tidigare beslutat om regler för hur ett examensbevis som en person har fått i ett EU-land ska kunna erkännas av ett annat medlemsland. Syftet är att öka den fria rörligheten för personer och tjänster mellan medlemsländerna. Nu har EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer moderniserats. När vissa kvalifikationer krävs för att utöva ett yrke kallas det att yrket är reglerat. I en ny lag om erkännande av yrkeskvalifikationer samlas nu de bestämmelser som är gemensamma för alla reglerade yrken. Bestämmelser som bara gäller ett visst yrke finns kvar i den lag som rör just det yrket. Dessa lagar ändras samtidigt. Reglerade yrken finns framför allt inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna omfattar både egenföretagare och anställda.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2016-01-26

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-25

Reglerna som gäller internationella skolor i Sverige ändras. En internationell skola ska definieras som en skola där utbildningen följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan och som i första hand riktar sig till elever som bor i Sverige under en begränsad tid.

Det blir tydligare vilka elever med svensk skolplikt som har möjlighet att gå i en internationell skola på grundskolenivå med enskild huvudman. Systemet för att godkänna en internationell grundskola med enskild huvudman kommer i stort att motsvara systemet för fristående skolor. Även kommuner ska få vara huvudmän för internationella skolor på grundskolenivå om det behövs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

Det blir obligatoriskt för alla skolor inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan att använda bedömningsstöd i årskurs 1. Bedömningsstödet är ett material som ska hjälpa lärarna att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i matematik eller i läs- och skrivutvecklingen i svenska eller svenska som andraspråk. Det ska även användas för att upptäcka elever som har kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver extra utmaningar.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 21 minuter

Justering

2015-11-10

Bordläggning

2015-11-18

Debatt

2015-11-19

Beslut

2015-11-19

Lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa var tillfällig och gällde till den 31 december 2015. Men i väntan på den behandling av en utredning om nya regler för forskningsdatabaser som pågår har den tillfälliga lagen förlängts och den fortsätter att gälla till den 31 december 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väcktes med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2015-10-15

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2015 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionens uppfattning ger stiftelsens årsredovisning tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Som grund anför Riksrevisionen att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen. RJ:s praxis för arvodesutbetalning har inte uppmärksammats av revisionen tidigare.

Utbildningsutskottet, som granskat redogörelserna, noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder och överväger ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Det ska bli mer matte på schemat i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att undervisningen utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i grundsärskolan. 105 timmar motsvarar en mattetimme i veckan.

Regeringen rekommenderar att skolorna lägger den extra mattetimmen i mellanstadiet. 2013 utökades också antalet mattelektioner i skolan, då ville regeringen att matteutökningen skulle ske i lågstadiet.

Riksdag och regering hoppas nu att förändringen ska förbättra svenska elevers kunskap i matematik. Flera internationella undersökningar har tidigare visat att elevernas mattekunskaper sjunker.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25